Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övningslärarinnor vid kommunala flickskolor.

1935-03-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:30, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övningslärarinnor vid kommunala flickskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1935 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet

i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övningslärarinnor

vid kommunala flickskolor.

I eli till riksdagen avlåten, den 22 februari 1935 dagtecknad proposition

nr 154, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad föredragande departementschefen förordat, utfärda föreskrifter angående

delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övningslärarinnor

vid kommunala flickskolor.

Inrättandet av kommunala flickskolor grundar sig på beslut av 1928 års

riksdag (riksd. skr. nr 356). Bestämmelser angående avlöning åt lärare vid

kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola finnas meddelade i

kungörelse den 22 juni 1928 (nr 229). Enligt § 15 i denna kungörelse

må skolområde kunna genom särskild reglering bereda fastare ställning i

rättsligt och ekonomiskt hänseende åt sådan lärare i övningsämne, som har

en undervisning av minst 20 undervisningstimmar i veckan. Därest sådan

reglering avser även beredande av pensionsrätt i statens pensionsanstalt, skola

bestämmelser i sådant hänseende stadfästas på sätt i reglementet för pensionsanstalten

närmare föreskrives.

Den första kommunala flickskolan trädde i verksamhet den 1 juli 1929.

Under läsåret 1934/1935 finnas i verksamhet sammanlagt 19 sådana skolor.

Av de vid skolorna anställda övningslärarinnorna hava de flesta tidigare

tjänstgjort såsom övningslärarinnor vid statsunderstödda enskilda högre flickskolor,

som därefter ombildats till kommunala flickskolor. I egenskap av

befattningshavare vid statsunderstödd enskild läroanstalt ägde dylik lärarinna

före övergången till kommunal flickskola, enligt kungörelsen den 23

december 1910 (nr 145) angående pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen

vid enskilda läroanstalter, delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt,

för den händelse hon meddelade undervisning antingen sammanlagt

minst 4 veckotimmar i gymnastik eller sammanlagt minst 6 veckotimmar

i ett eller flera av ämnena välskrivning, teckning, musik, huslig ekonomi,

Bihang till riksdagens protokoll 19115. 8 sami. Nr 30—31. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Vtthotht.

kvinnligt handarbete, träslöjd och andra liknande slöjdarter eller ock sammanlagt

minst 10 veckotimmar, oberoende av undervisningsämnen.

I särskilda till Kungl. Majit ställda skrifter hava Sveriges flick- och

samskolors lärarinne förbund och centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen

framhållit, att ett avsevärt antal övningslärarinnor, som tidigare

varit delägare i lärarinnornas pensionsanstalt men i samband med övergången

till kommunal flickskola måst utträda ur sistnämnda pensionsanstalt,

sedermera — i regel till följd av att de i fråga örn undervisningsskyldighetens

omfattning icke uppfyllde villkoren för delaktighet i statens

pensionsanstalt — icke erhållit pensionsrätt i anstalten. Föreningarna

hava gjort framställning i syfte att möjlighet måtte beredas dylika

övningslärarinnor att, räknat från tidpunkten för övergången till den

kommunala flickskolan, bibehållas vid delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt,

intill dess inträde kunde komma att vinnas i statens pensionsanstalt.

Statens pensionsanstalt har i avgivet utlåtande i ärendet föreslagit att

lärarinnor, som tidigare ägt delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt

men måst utträda ur denna anstalt vid övergången till kommunal flickskola,

skulle återvinna delaktighet i anstalten med enahanda pensionsvillkor,

som gällt närmast före övergången. Den fortsatta delaktigheten

i lärarinnornas pensionsanstalt för ifrågavarande personal borde göras

obligatorisk och beräknas från och med den tidpunkt, då övergången från

enskild till kommunal flickskola ägde rum, vilket skulle innebära obligatorisk

avgiftsplikt för såväl lärarinnorna som vederbörande kommuner

och staten. Till förenämnda kungörelse den 23 december 1910 (nr 145) angående

pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter

skulle fogas av statens pensionsanstalt föreslagna, i propositionen

intagna övergångsbestämmelser i ämnet.

Statskontoret har ansett, att det ifrågasatta medgivandet till återinträde

i lärarinnornas pensionsanstalt borde begränsas att avse övningslärarinna,

som på grund av undervisningsskyldighetens begränsade omfattning

icke kunde erhålla delaktighet i statens pensionsanstalt. Beträffande

övriga lärarinnor syntes det höra ankomma på vederbörande skolområde

att genom tjänstereglering bereda lärarinnorna möjlighet till

pensionsrätt i sistnämnda pensionsanstalt.

Föredragande departementschefen har biträtt vad myndigheterna sålunda

föreslagit.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har övergången från enskild

till kommunal flickskola för åtskilliga av ifrågavarande övningslärarinnor

medfört en försämring i pensionshänseende. Det förslag till

avhjälpande av olägenheterna härutinnan, som genom den förevarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30. 3

propositionen framlagts, har synts utskottet lämpligt, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

Stockholm den 22 mars 1935.

På bankoutskottets vägnar:

EDVIN LEFFLER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

Irån lörsta kammaren: herrar Akerberg*, Ernfors, Johansson i Friggeråker, Hansén*,

Ström i Lidköping, Ehrnberg, Berling och Johanson i Faleberg*;

från andra kammaren: herrar Bäcklund, Laurén, Lovén*, Paulsen, Johansson i Sollefteå*,

Svedman, Hammarlund* och Hilding.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:131 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övning slärarinnor vid kommunala a1 i texten