Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående vertotälld granskning av riicsbantons styrelse och förvaltning.

1935-03-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:33, Utlåtande, angående vertotälld granskning av riicsbantons styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

B antonis Jcottets utlåtande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1935 kl. 4.30 e. m.

Utlåtande, angående vertotälld granskning av riicsbantons styrelse

och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma styrd

och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska kassans upprätthållande

samt myntutväxlingens fortgång och bestånd.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från och med

den 10 januari 1934, intill vilken dag ansvarsfrihet beviljats för fullmäktiges

i protokollen antecknade beslut och åtgärder, och till början av innevarande

års riksdag, dels de av vederbörande revisorer avgivna berättelserna

om verkställd granskning av riksbankens såväl huvudkontors som samtliga

avdelningskontors i orterna förvaltning under år 1933, dels och fullmäktiges

med utskottets memorial nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse angående

riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1934 ävensom de

redogörelser, som av styrelserna för riksbankens avdelningskontor lämnats

i avseende å dessa kontors förvaltning under samma år.

Sedan utskottet numera fullgjort sitt granskningsuppdrag, får utskottet

avgiva berättelse över den verkställda granskningen.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och utlåningsrörelsen

ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och avdelningskontor

samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en närmare

kännedom örn hithörande förhållanden hänvisa till de redogörelser, som

lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens revisorer och fullmäktige

i riksbanken.

A sin utlånings- och övriga rörelse under år 1934 har riksbanken erhållit

en vinst av 7,275,641 kronor 26 öre.

I avseende härå hänvisas till de specificerade uppgifter beträffande huvudoch

avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar, som förekomma i fullmäktiges

nyssnämnda, av utskottet med memorial nr 1 till riksdagen överlämnade

berättelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 33.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 33.

Utskottet.

l:o.

Kostnaderna för tillverkningen av sedelpapper. Revisorerna hava under

§ 10 i sin berättelse angående riksbanken (sid. 16) anfört följande:

»Tillverkningskostnaderna för sedelpapper vid Tumba bruk uppgick enligt

lämnad uppgift under år 1933 till omkring 28 ä 30 kronor per kilogram.

Enligt av revisorerna inhämtade upplysningar lär priset per kilogram i Norge

numera vara 9 kronor 60 öre och flerstädes utomlands ända ned till 5 kronor

per kilogram. Kvaliteterna äro dock icke direkt jämförbara. Emellertid lär

även ett med Tumba-papperet jämförligt sedelpapper vara möjligt att framställa

till en kostnad, som väsentligen understiger den nuvarande, även om

man skulle nödgas räkna med något högre kostnad än som ovan angivits

för utlandet.

En förutsättning för kostnadernas nedbringande torde dock då vara övergång

från tillverkning för hand till maskintillverkning. En dylik omläggning

torde dessutom kunna föra med sig lägre kostnader för papperets limning

och lägre tryckningskostnader, enär papperet kan göras mera homogent

och i större format. Det kan anföras, att numera, förutom vårt land, endast

Danmark och Finland låta framställa sitt sedelpapper för hand.

Revisorerna hava, utan att i frågans nuvarande outredda skick vilja taga

ställning, ansett sig böra bringa ovanstående jämförelse till riksdagens kännedom.

»

I anledning av vad revisorerna sålunda framhållit hava fullmäktige i riksbanken

i skrivelse till utskottet den 7 februari 1935 meddelat, att undersökning

och utredning påginge rörande maskintillverkning av visst sedelpapper.

På grund därav hade fullmäktige funnit revisorernas uttalanden icke för

närvarande föranleda något fullmäktiges yttrande.

Då, såsom framgår av fullmäktiges skrivelse, utredning pågår rörande det

av revisorerna berörda spörsmålet, har utskottet härigenom endast velat

vad i detta ärende förekommit för riksdagen

omförmäla.

2:o.

Övriga uttalanden av revisorerna. Under §§ 8 och 9 i sin berättelse

hava revisorerna gjort vissa uttalanden rörande riksbankens vinst och avbetalningslånefonden.

Fullmäktige hava i sin ovanberörda skrivelse framhållit,

att fullmäktige funnit vad revisorerna härutinnan anfört ej vara av beskaffenhet

att påkalla något särskilt yttrande från fullmäktiges sida.

Ifrågavarande uttalanden synas icke heller från utskottets sida påkalla

något yttrande, vilket utskottet skolat för riksdagen

anmäla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 33. 3

3:o.

Protokoll och berättelser. Vid granskning av ovannämnda protokoll

och berättelser har utskottet i övrigt ej funnit något förhållande, som påkallat

särskilt yttrande från utskottets sida; vilket utskottet härmed får för

riksdagen

anmäla.

4:o.

Ansvarsfrihet. Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1933

hava riksdagens senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse

meddelat, att med avseende på riksbankens förvaltning under den tid, granskningen

omfattat, revisorerna ej funnit anledning till erinran utöver vad i

berättelsen förekommit, samt att de för sin del ansåge, att ansvarsfrihet

borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valda av riksdagen, granskat avdelningskontorens i

orterna förvaltning år 1933, hava likaledes i sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet

för kontorens styrelser.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen

vill utskottet meddela, att med avseende å riksbankens tillstånd, styrelse

och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet ej

funnit anledning till erinran samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet

bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige i riksbanken dels

för förvaltningen under år 1933 av bankens såväl huvudkontor

som samtliga avdelningskontor i orterna, dels ock för

de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges

protokoll från och med den 10 januari 1934 till och

med den 9 januari innevarande år.

Stockholm den 28 mars 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ernfors*, Johansson i Friggeråker, Hansén*,

Ström i Lidköping*, Ehrnberg och Nilsson i Mölndal;

från andra kammaren: herrar Leffler, Laurén*, Lovén, K. A. Westman*, Paulsen, Johansson

i Sollefteå, Hilding och Gustavson i Västerås.

'') Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.