Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 38

1935-04-04 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:38, Bankoutskottets utlåtande Nr 38

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

1

Jir 38.

Antorn till riksdagens kansli den 4 april 1985 kl. ö e. m.

Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner

eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst

anställda personer m. fl.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet

hänvisade framställningar rörande pensioner eller understöd åt

efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.

Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får

utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande

propositioner och motioner.

A. Anslaget till diverse pensioner och understöd

lii. lii.

I. Justitiedepartementet.

l:o.

Hovrättsassessorn H. Y. Y. Krumlindes dotter. I en till riksdagen avlåten,

den 8 mars 1935 dagtecknad proposition nr 208 har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen hilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva,

att assessorn i Svea hovrätt Hans Yngve Valdemar Krumlindes och

hans efterlämnade änka Gelly Agnes Krumlindes, född Setterberg, minderåriga

dotter Birgit Gelly Hansdotter må från och med den 1 februari

1934 till och med utgången av det kalenderår, varunder hon uppnår 18

års ålder, från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

ett årligt uppfostringsbidrag å 384 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Krumlinde var född den 2 mars 1897 och avled den 7 augusti 1933;

att han antogs till extra ordinarie notarie i Göta hovrätt den 7 februari

1921 och därefter under närmare fyra år tjänstgjorde såsom rättsbildat

biträde i domsagor;

att han i januari 1925 började aspiranttjänstgöring i Svea hovrätt;

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 38.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

att han i sistnämnda hovrätt erhöll första förordnande såsom fiskal den

30 mars 1926 och såsom adjungerad ledamot den 16 augusti 1928 samt att

han av Kungl. Maj:t förordnades till assessor den 20 september 1930;

att han efterlämnat änkan Gelly Agnes Krumlinde, född Setterberg, vilken

är född den 7 januari 1900, samt en den 8 januari 1934 och alltså efter

hans död född dotter Birgit Gelly Hansdotter;

samt att bouppteckningen efter Krumlinde utvisar en behållning i boet

av omkring 17,400 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

2:o.

F. d. vaktkonstapeln K. S. Eliassons änka. I punkten 2 av förevarande

proposition nr 208 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,

att f. d. vaktkonstapeln vid straffängelset i Karlskrona Karl Samuel Eliassons

änka Cecilia Kristina Eliasson, född Nilsson, må från och med den

1 februari 1934 under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka,

uppbära en årlig pension av 384 kronor, att utgå från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m.; dock med skyldighet för änkefru

Eliasson att till andra huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter

återbetala det belopp av 384 kronor, som tillerkänts henne genom Kungl.

Majlis beslut den 10 augusti 1934.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Eliasson var född den 5 februari 1850 och avled den 27 januari

1934;

att han inträdde i fångvårdens tjänst den 13 januari 1878;

att han efter en tjänstetid av mer än 37 år erhöll avsked med pension

den 1 april 1915;

att han icke var delägare i civilstatens änke- och pupillkassa;

att han såsom närmaste anhöriga efterlämnade änkan, Cecilia Kristina

Eliasson, född Nilsson, vilken är född den 12 april 1859, och en i ett tidigare

äktenskap född son;

att bouppteckningen efter Eliasson utvisar en behållning av omkring

650 kronor;

samt att änkefru Eliasson varken av styvsonen eller av andra anhöriga

kan påräkna bidrag till sitt uppehälle.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

3

II. Försvarsdepartementet.

3:o.

Förre poliskonstapeln A. Y. Wintzell änka. I punkten 3 av förevarande

proposition nr 208 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,

att förre konstapeln vid flottans poliskår i Karlskrona Axel Vilhelm Wintzell

änka Johanna Wintzell, född Hansson, må från och med den 1 juli

1934 under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension

av 384 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Wintzell var född den 18 oktober 1849 och avled den 25 juni 1934;

att han antogs till skeppsgosse den 1 maj 1863 och till jungman den 1

maj 1868 samt förordnades till konstapel vid flottans poliskår i Karlskrona

den 20 mars 1874;

att han den 31 oktober 1914 beviljades avsked med åtnjutande av pension

och fyllnadspension från flottans pensionskassa till ett sammanlagt årligt

belopp av 1,000 kronor, varå sedermera utgått tilläggsförmåner;

att han vid sin död efterlämnade änkan Johanna Wintzell, född Hansson,

vilken är född den 28 februari 1873;

att bouppteckningen efter Wintzell utvisade en behållning av endast 15

kronor 85 öre;

samt att änkefru Wintzell enligt för henne utfärdat läkarintyg på grund

av sjukdom är oförmögen att genom arbete försörja sig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande

framställning.

4:o.

T. f. generalkrigskommissarien C. O. H. Humbles änka. I en till riksdagen

avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition nr 205 har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att t. f.

generalkrigskommissarien Carl Olof Hjalmar Humbles änka Hedvig Elisabet

Humble, född Vedblad, må — utöver henne från civilstatens änke- och

pupillkassa tillkommande pension — från och med den 1 juni 1934 under

sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig tilläggspension av 660 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Humble var född den 4 september 1890 och avled den 6 maj 1934;

att han efter avlagd juris kandidatexamen vann anställning såsom

amanuens i lantförsvarsdepartementet den 16 oktober 1914 och där befordrades

till andre kanslisekreterare den 21 december 1917 och till förste kanslisekreterare

den 24 oktober 1919;

att han innehade förordnande såsom t. f. kansliråd i försvarsdepartementet

från och med den 31 augusti 1920, förordnades att vara expeditionschef i

nämnda departement den 9 oktober 1923, till t. f. statssekreterare i samma

departement den 24 oktober 1924 och till innehavare av befattningen såsom

statssekreterare den 22 oktober 1927;

att han enligt Kungl. Maj:ts förordnande från och med den 1 februari

1934 till sin död uppehöll den ledigblivna befattningen såsom generalkrigskommissarie

och chef för arméförvaltningens civila departement;

att han, förutom åtskilliga andra kommittéuppdrag, innehaft förordnande

såsom generalsekreterare i försvarskommissionen från och med den 24 oktober

1930 intill tillträdet av förordnandet såsom generalkrigskommissarie;

att han vid sin död efterlämnade änkan Hedvig Elisabet Humble, född

Vedblad den 18 september 1885;

att behållningen i boet efter Humble uppgick till omkring 3,650 kronor;

samt att änkefru Humble från civilstatens änke- och pupillkassa åtnjuter

pension med 1,580 kronor, motsvarande delaktighetsbeloppet för förste kanslisekreterare

(lönegraden B 26), jämte därå utgående förhöjning och dyrtidstillägg.

Professorn J. Tillgren har utfärdat ett den 18 maj 1934 dagtecknat intyg

av följande lydelse:

»Framlidne t. f. generalkrigskommissarie Humble led under de sista åren

av en kardiovasculär affektion, njurhjärtlidande av den funktionella typ

som plägar benämnas efter sin upptäckare med karaktärsnamnet Palska

kriser. De med excessiv stegring av blodtrycket förlöpande högtryckskriserna

äro orsaken till de starkt cerebralt betonade sjukdomstillstånden. Vad beträffar

orsaken till sjukdomen är den ännu ej fullt klarlagd, men uteslutas

kan icke att ett arbetsområde, med forcerad intellektuell ansträngning, isynnerhet

periodiskt, och förenad med nattarbete, har ett bestämt ogynnsamt

inflytande på utveckling och förlopp av denna sjukdom; i denna riktning

tala snarast åtskilliga erfarenhetsrön i detta och liknande fall.»

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört följande:

Med hänsyn till den jämförelsevis långa tid Humble innehaft högre krävande

befattningar inom statsförvaltningen, vid vilka i motsats till vad vid

andra jämförbara befattningar varit fallet möjlighet icke stått öppen för

honom att i eljest förekommande ordning tillförsäkra sina efterlevande en

mot löneställningen svarande pension, samt med hänsyn till uttalandet i

handlingarna bilagt läkarutlåtande örn det antagliga sammanhanget mellan

Humbles arbetsförhållanden och hans sjukdom, synes det statskontoret skäligt,

att änkefru Humbles förevarande framställning vinner beaktande.

Därest i enlighet med nu angivna synpunkter tilläggspension i före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

5

varande fall beviljas, synes denna böra avpassas till sådant belopp, att densamma

jämte till änkefru Humble från civilstatens änke- och pupillkassa

nu utgående grundpension, 1,580 kronor, uppgår till den pensionsförmån,

som från nämnda kassa skulle tillkomma änka efter en med statssekreterare

i lönehänseende närmast jämställd befattningshavare, 2,340 kronor, dock

med viss reducering av tilläggspensionen med hänsyn tagen därtill, att

pensionsavgifter icke erlagts. Efter en dylik beräkningsgrund skulle tillläggspensionen

lämpligen kunna fastställas till ett belopp av 660 kronor.

Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Humble under en lång

följd av år bestritt först expeditionschefsbefattning och sedermera statssekreterarebefattning,

och under de sista månaderna av sin levnad uppehöll

han en ledigbliven ordinarie fullmaktstjänst i lönegraden A 3. På grund

av den anställningsform, som tillämpas vid förstnämnda båda befattningar,

har Humble icke varit i tillfälle att grundlägga en familjepensionsrätt, som

svarar mot befattningarnas löneställning. Till följd härav är hans änka

icke berättigad till annan pension än den, som varit förenad med Humbles

ordinarie tjänst såsom förste kanslisekreterare. Med hänsyn till de i detta

fall föreliggande särskilda omständigheterna — de ifrågavarande befattningarnas

krävande natur, innehållet i det i ärendet företedda läkarintyget

och den svaga ekonomiska ställning, vari änkefru Humble befinner sig —

har jag ansett mig böra i enlighet med statskontorets förslag förorda, att

tilläggspension beredes änkefru Humble. Mot det av statskontoret angivna

beloppet, 660 kronor, har jag intet att erinra.»

Med hänsyn till de i förevarande fall åberopade särskilda omständigheterna

finner utskottet sig kunna tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

5:o.

Löjtnanten vid flygvapnet H. A. L. Palmblads änka. I en den 22

februari 1935 dagtecknad proposition nr 117 har Kungl. Majit, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att

löjtnanten vid flygvapnet Helge Alfred Louis Palmblads änka Gudrun

Maria Palmblad, född de Neergaard, må från och med den 1 juli 1933, så

länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, utöver henne författningsenligt

tillkommande pension och livränta, från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 500 kronor,

varå dyrtidstillägg ej må utgå.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att löjtnanten Palmblad avlidit till följd av olycksfall under flygtjänstgöring

den 8 juni 1933;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

JJtskottet.

att änkefru Palmblad är född den 1(F mars 1901;

att makarna Palmblads barn äro födda: dottern den 22 februari 1928

och sonen den 21 mars 1929;

att änkefru Palmblad jämlikt för benne utfärdat läkarintyg lider av

allmän klenhet och på grund härav har nedsatt arbetsförmåga;

samt att bouppteckningen efter löjtnanten Palmblad utvisar en brist

av 3,901 kronor 60 öre.

Vidare inhämtas av handlingarna, att enligt de genom Kungl. Maj:ts

beslut den 15 juni 1934 fastställda grunderna för pensionering av efterlevande

till delägare i arméns nya änke- och pupillkassa änkefru Palmblad

jämte hennes barn uppbära från och med den 1 juli 1934 årligen i pension

816 kronor, därav 480 kronor belöpa å änkan och 336 kronor å barnen.

Från och med den 1 mars 1949, då det äldsta barnet uppnått 21 års ålder,

minskas barnpensionen till 240 kronor, och från och med den 1 april 1950,

då även det yngsta barnet uppnått nämnda ålder, upphör sistsagda pension

att utgå. Under räkenskapsåret 1934/1935 utgår tillfällig pensionsförhöjning

med 34 kronor, därav 20 kronor belöpa å änkan. Å pension

— men däremot icke å pensionsförhöjning — utgår dyrtidstillägg. Från

riksförsäkringsanstalten uppbär änkan Palmblad en årlig livränta av

750 kronor. Ett vart av barnen erhåller en livränta av 500 kronor per år,

intill dess det uppnått 16 års ålder. Från dessa livräntor avgår dock ett

belopp, motsvarande av statsmedel utbetalt dyrtidstillägg å förenämnda

pensioner. Änkan Palmblad uppbär alltså för närvarande i pension, tillfällig

pensionsförhöjning och livränta tillhopa 1,250 kronor.

Då löjtnanten Palmblad avlidit under förhållanden likartade med dem,

vilka tidigare lett till beviljande av tilläggspensioner åt efterlevande till

genom olyckshändelse under flygtjänstgöring omkomna familjeförsörjare,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att dylik pension beviljas hans efterlämnade

änka, att utgå från och med månaden näst efter den, varunder

Palmblad omkommit, eller från och med den 1 juli 1933. Vidkommande

pensionsbeloppet har utskottet icke funnit annat att erinra mot detsamma

än att beloppet synts böra jämkas till närmaste i helt krontal med tolv

jämnt delbara tal och alltså bestämmas till 504 kronor för år.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, må medgiva, att löjtnanten vid

flygvapnet Helge Alfred Louis Palmblads änka Gudrun

Maria Palmblad, född de Neergaard, må från och

med den 1 juli 1933, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, utöver henne författningsenligt tillkommande

pension och livränta, från anslaget till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38. "

diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en

årlig pension av 504 kronor, varå dyrtidstillägg ej må

utgå.

6:o.

Löjtnanten i flottans reserv S. V. Langetz’ efterlevande. I motion

II: 123 hemställer herr Holmgren, »att riksdagen ville besluta att avlidne

löjtnanten i flottans reserv S. V. Langetz’ hustru Margret måtte erhålla de

förmåner, vartill hon vore berättigad, därest Kungl. Maj:ts förordning den 23

september 1927 angående befäl i flottans reserv vore på henne tillämpliga.»

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Langetz, som var född den 12 mars 1891, konstituerades till fänrik i

flottans reserv den 28 september 1917 samt utnämndes till löjtnant i samma

reserv den 16 oktober 1925;

att Langetz, som avled den 5 augusti 1934, fullgjort tjänstgöringsskyldighet

för erhållande av pension jämlikt kungörelsen den 18 juni 1915 angående

antagning, utbildning och pensionering av befäl i flottans reserv;

att Langetz vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Anna Margareta (Margret)

Eleonora Langetz, född Seger den 22 september 1901, samt två minderåriga

söner, båda födda den 20 december 1929;

att Langetz efterlevande icke äro berättigade till pension av statsmedel,

enär sådan pension icke utgår enligt förenämnda kungörelse den 18 juni

1915;

samt att bouppteckningen efter Langetz utvisar en behållning i boet av

omkring 2,800 kronor.

Enligt förordningen den 23 september 1927 angående befäl i flottans reserv

§ 21 mom. 2 utbetalas, därest i reserven utnämnd officer avlider, innan

han uppnått den för pension stadgade levnadsålder, örn han fullgjort sin

tjänstgöringsskyldighet, till hans efterlevande anhöriga ett mot pensionens

vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Förordningen är icke tillämplig å i reserven efter genomgången reservofficersaspirantutbildning

utnämnda officerare, som uppnått eller före den 1

november 1928 uppnå 36 år. Langetz var född den 12 mars 1891, varför

författningen ej är tillämplig på honom. I motionen framhålles, att därest

Langetz varit endast 1 år 7 månader yngre, hade hans änka varit berättigad

till de förmåner, som nyssnämnda förordning medgiver.

Änkan Langetz gjorde den 11 september 1934 hos Kungl. Majit framställning

örn pension. I yttrande över framställningen förklarade sig marinförvaltningen

med hänsyn till konsekvenserna förhindrad tillstyrka bifall

till densamma.

Genom beslut den 9 november 1934 fann Kungl. Maj:t framställningen

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

Att, såsom i motionen yrkats, riksdagen skulle medgiva, att de i förordningen

den 23 september 1927 angående befäl i flottans reserv meddelade

bestämmelserna örn ersättning till efterlevande efter avliden officer skulle

få tillämpas i förevarande fall, finner utskottet sig med hänsyn till konsekvenserna

icke kunna tillstyrka. Icke heller kan utskottet förorda, att pension av

statsmedel tillerkännes änkefru Langetz, som är endast 33 år gammal och,

såvitt handlingarna utvisa, arbetsför. I betraktande av här föreliggande

omständigheter har emellertid utskottet icke velat motsätta sig, att makarna

Langetz’ båda minderåriga barn beredas årliga understöd i form av uppfostringsbidrag

till belopp av 120 kronor åt vartdera, att utgå intill utgången

av det kalenderår, varunder de uppnå 18 års ålder.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 123, må medgiva, att vartdera av avlidne löjtnanten

i flottans reserv Sigfrid Valentin Langetz’ och hans efterlämnade

änka Anna Margareta (Margret) Eleonora

Langetz’, född Seger, minderåriga barn Björn Olav Sigfrid

och Sten Åke Valentin må från och med den 1 januari

1935 till och med utgången av det kalenderår, varunder

barnet uppnår 18 års ålder, från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära ett årligt uppfostringsbidrag

av 120 kronor.

7:o.

Kontorsbiträdet vid Karlskrona örlogsstation A. Magnussons änka.

I motion II: 120 hemställer herr Holmgren »att riksdagen ville besluta, att

änkan Berta Charlotta Magnusson, född Nilsson, måtte tilldelas ett årligt

understöd, varvid hänsyn tages till den kapitalbehållning hon för närvarande

besitter.»

Av motionen samt i övrigt tillgängliga handlingar inhämtas,

att Axel Magnusson var född den 14 februari 1874 och avlidit den 11

januari 1933;

att han under tiden från och med den 9 augusti 1892 till sin död tjänstgjort

vid Karlskrona örlogsstation först såsom daglönare och sedan såsom

kontorsbiträde;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Berta Charlotta Magnusson,

född Nilsson den 4 september 1876;

att bouppteckningen efter Magnusson utvisar en behållning i boet av

omkring 11,100 kronor;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

9

att änkan enligt läkarintyg den 3 januari 1935 på grund av höggradig

neuros och allmän klenhet är oförmögen att genom eget arbete försörja sig;

samt att änkan icke åtnjuter pension från flottans pensionskassa.

Frågan örn pension till änkefru Magnusson har två särskilda gånger varit

föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Den 18 april 1933 gjorde änkefru Magnusson framställning i ärendet hos

Kungl. Majit. I avgivet utlåtande förklarade marinförvaltningen sig

icke kunna med hänsyn till behållningen i boet tillstyrka pension åt sökanden.

— Genom beslut den 30 juni 1933 fann Kungl. Maj:t icke skäl bifalla

framställningen.

Den 22 mars 1934 förnyade änkefru Magnusson sin framställning örn

pension och åberopade därvid, att hennes kapitaltillgångar nedgått till

7,000 kronor. I utlåtande över denna ansökning ansåg sig marinförvaltningen,

ehuru behållningen i boet dåmera minskats, fortfarande förhindrad

att tillstyrka bifall till framställningen. Icke heller statskontoret fann sig

kunna förorda, att den ifrågasatta pensionen beviljades. — Genom beslut

den 22 juni 1934 fann Kungl. Maj.t ej skäl bifalla ansökningen.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 120 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

8:o.

Förre varvsförmannen F. Peterssons änka. I motion II: 124 hemställer

herr Holmgren, »att riksdagen ville besluta, att änkan Anna Amalia

Petersson tilldelas ett årligt understöd till lämpligt belopp.»

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Petersson, som var född den 13 april 1861, antogs till daglönare vid

artilleridepartementet av flottans varv i Karlskrona den 7 november 1876

och befordrades till förman den 2 januari 1905;

att han erhöll avsked med pension den 31 maj 1926;

att han avled den 21 april 1933, efterlämnande änkan Anna Amalia

Petersson, född Jönsson den 21 september 1868, samt en son och en dotter,

födda år 1895 respektive år 1903;

att enligt bouppteckningen behållningen i boet uppgick till omkring

8,200 kronor;

att sonen innehar anställning såsom kontorist vid lasarettet i Karlskrona

och dottern vistas i hemmet såsom moderns hjälp;

samt att änkefru Petersson enligt läkarintyg på grund av vissa sjukdomar

är oförmögen att själv genom arbete förtjäna sitt uppehälle.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

Utskottet.

Änkefru Petersson gjorde den 22 november 1933 hos Kungl. Maj:t framställning

örn årligt understöd. I yttranden över denna framställning anförde

marinförvaltningen och statskontoret, att de med hänsyn till hennes

ekonomiska förhållanden icke kunde tillstyrka bifall till framställningen.

Genom beslut den 22 juni 1934 fann Kungl. Mart icke skäl bifalla

framställningen.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit får utskottet avstyrka bifall

till den föreliggande motionen och alltså hemställa,

att förevarande motion II: 124 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

9:o.

Förre skräddaren O. Blancks änka. I motion 1:94 hemställer herr

Wahlmark, »att riksdagen måtte bevilja förre skräddaren Olof Blancks änka,

Hanna Natalia Blanck, ett årligt understöd med belopp, som på grund av

Blancks långa anställningstid i statens tjänst och i övrigt ömmande omständigheter

kan anses skäligt.»

Av motionen samt i övrigt tillgängliga handlingar inhämtas,

att Blanck, som var född den 8 mars 1865, tjänstgjorde som soldat vid

Dalregementet under tiden 10 oktober 1884—7 september 1901, innehade

anställning som skrädderiarbetare vid fälttelegrafkåren under tiden 26 juni

1911—21 mars 1914 och därefter som skräddare vid Upplands (infanteri-)

regementes skrädderiverkstad under tiden 23 mars 1914—1 augusti 1933;

att han genom beslut av 1933 års riksdag beviljades en årlig pension å

900 kronor;

att han avled den 14 maj 1934, efterlämnande förutom änkan Hanna

Natalia Blanck, född Svensson den 22 september 1874, fem barn,

samt att änkan är medellös och att barnen, av vilka två äro arbetslösa,

med svårighet kunna försörja sig själva samt icke kunna bidraga till

moderns uppehälle.

Då här förevarande pensionsärende är av beskaffenhet att böra prövas av

Kungl. Majit i enlighet med de av 1930 års riksdag godkända grunderna

för handläggning av ärenden örn understöd i vissa fall åt efterlevande till

personal i statstjänst, synes motionen icke böra föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion I: 94 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotiets utlåtande Nr 38.

11

lil. Socialdepartementet.

10 :o.

f F. d. hantyerksföreständaren A. Lindks änka. I en till riksdagen avlåten,

den 8 mars 1935 dagtecknad proposition nr 208 har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, i punkten 4 föreslagit riksdagen medgiva,

att f. d. bantverksföreståndaren av 2:a grad vid Birgittas sjukhus

i Vadstena Alfred Lindbs änka Anna Maria Lindh, född Johansson, må

från och med den 1 februari 1934 under sin återstående livstid, så länge

hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 384 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lindh var född den 22 september 1858 och avled den 8 januari 1934;

att han den 24 april 1885 erhöll anställning såsom bryggare vid Birgittas

sjukhus i Vadstena, i vilken befattning han från och med den 1 januari

1919, då befattningen uppfördes å ordinarie stat, konstituerades till hantverksföreståndare

av 2:a grad;

att han med utgången av september 1920, således efter en tjänstetid av

mer än 35 år, erhöll avsked med pension;

att Lindh, enär han vid tidpunkten för tillträdet av den ordinarie befattningen

redan uppnått 60 års ålder, jämlikt bestämmelserna i reglementet

för civilstatens änke- och pupillkassa ej kunde vinna delaktighet i denna

kassa;

att han vid sin död efterlämnade änkan Anna Maria Lindh, född Johansson

den 17 januari 1870, och en dotter, gift med en handlande i Vadstena;

samt att behållningen i boet efter Lindh uppgick till omkring 12,650

kronor, varav hälften tillföll änkan.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

lito.

Fjärdingsmannen G. Ekdahls änka. I motion II: 53 har fru Nordgren

jämte två av andra kammarens övriga ledamöter hemställt, »att riksdagen

måtte bevilja fjärdingsmannen Gustaf Ekdahls änka, Mathilda Ekdahl,

ett årligt understöd av 400 kronor så länge hon lever i sitt nuvarande

änkestånd».

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Utskottet.

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

Av handlingarna i ärendet framgår,

att Ekdahl var född den 27 april 1875 och avled den 3 juni 1934;

att han enligt särskilda av länsstyrelsen i Malmö givna förordnanden

tjänstgjort såsom polisuppsyningsman dels inom Hälsingborgs landsförsamlings

municipalsamhälle under tiden den 1 oktober 1901—30 juni 1903, dels

ock vid Skromberga stenkolsgruva under tiden den 1 juli 1903—den 31

december 1931;

att han under sistnämnda anställning avlönades av Höganäs-Billesholms

aktiebolag såsom ägare till Skrombergaverken;

att han av länsstyrelsen i samband med omorganisationen av polisväsendet

i riket förordnades att från och med den 1 januari 1932 vara ordinarie

fjärdingsman i Ekeby polisdistrikt;

att distriktet enligt bestämmelse i lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om

polisväsendet i riket blev pliktigt ordna frågan örn tjänstepension för Ekdahl,

därvid Ekdahl beviljades inträde i statens pensionsanstalt mot erläggande

av en engångsavgift å 5,788 kronor, vilket belopp bestreds av

polisdistriktet så när som på 2,500 kronor, vilka erlades av HöganäsBillesholms

aktiebolag;

att i årliga pensionsavgifter för Ekdahl från tiden för hans inträde i anstalten

intill dagen för hans frånfälle erlagts 253 kronor 2 öre;

att han såsom närmaste anhöriga efterlämnade änkan Matilda Ekdahl,

född Magnusson den 23 september 1881, samt fem till vuxen ålder komna

barn;

att bouppteckningen efter Ekdahl utvisade en behållning i boet av omkring

1,970 kronor;

att änkefru Ekdahl enligt ett den 3 mars 1935 dagtecknat läkarintyg på

grund av hjärtfel och struma ej är i stånd att genom arbete i väsentlig

grad bidraga till sitt uppehälle;

att enligt uppgift av vederbörande kommunalnämndsordförande såväl

änkefru Ekdahl som hennes barn äro medellösa; samt

att hon icke är berättigad till någon pension efter sin avlidne man,

I den föreliggande motionen har gjorts gällande, att anledningen till änkefru

Ekdahls nuvarande bekymmersamma ekonomiska läge vore att söka i det

förhållande, att mannen Ekdahl i samband med omorganisationen av polisväsendet

i riket kom att förlora sin anställning vid Höganäs-Billesholms

aktiebolag, varigenom hans änka gått miste örn den änkepension, som i

annat fall säkerligen tillerkänts henne från bolaget.

Pension av statsmedel åt efterlevande efter befattningshavare vid polisväsendet

har hittills icke, utskottet veterligt, beviljats att utgå av statsmedel,

örn man bortser från några enstaka fall, då riksdagen beviljat årliga

understöd åt änkor efter polismän, som dödats eller lidit större skada

under tjänstutövning. Någon anledning att riksdagen skulle på grund av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

13

tillkomsten av den nya polisorganisationen intaga en annan ställning härutinnan

synes enligt utskottets uppfattning icke föreligga.

Med avseende å det nu förevarande pensionsärendet framgår av den

lämnade redogörelsen, att änkan Ekdahl icke är berättigad till någon pension

efter sin avlidne man. Hade denne, såsom i motionen framhållits, fått

kvarstå i sin anställning såsom polisuppsyningsman vid Skromberga stenkolsgruva,

hade med all sannolikhet ägaren till nämnda gruva — HöganäsBillesholms

aktiebolag — kommit att draga försorg örn änkans pensionering.

Genom 1925 års omorganisation av polisväsendet kom visserligen mannen

Ekdahl att vinna pensionsrätt för sig själv i statens pensionsanstalt, men

någon åtgärd för beredande av pension åt hans efterlevande vidtogs icke i

samband därmed. Erinras må, att de i reglementet för statens pensionsanstalt

meddelade bestämmelserna örn familjepension icke gälla beträffande

till anstalten anslutna befattningshavare vid polisväsendet. I engångsavgift

och årliga avgifter hava från och med den 1 januari 1932 till och med

dagen för mannen Ekdahls frånfälle den 3 juni 1934 till anstalten inbetalts

inemot 6,000 kronor, utan att hans efterlämnade änka, som på grund av

sjukdom icke kan väsentligen bidraga till sitt uppehälle och befinner sig i

behövande omständigheter, äger tillgodonjuta något vederlag i form av pension

härför. Det synes utskottet, som örn i detta fall så säregna förhållanden

vore för handen, att det i motionen gjorda förslaget skulle kunna tillmötesgås

utan att föranleda några konsekvenser. Utskottet vill därför för

sin del — utan att därmed uppgiva sin ovanberörda principiella uppfattning

i fråga örn pensioneringen av efterlevande efter här ifrågavarande

befattningshavare — tillstyrka, att någon pension av statsmedel tillerkännes

änkefru Ekdahl, och får utskottet i sådant hänseende förorda ett belopp av

384 kronor för år, att utgå från och med den 1 januari 1935.

I detta sammanhang vill utskottet erinra, att svenska polisförbundet den

20 januari 1933 hos chefen för socialdepartementet gjort framställning i

fråga örn befattningshavarnas vid polisväsendet familjepensionering. I utlåtanden

över denna framställning hava statskontoret och statens pensionsanstalt

förordat meddelande av föreskrift örn skyldighet för polisdistrikten

att ordna sådan pensionering för ifrågavarande befattningshavare, dock med

rätt att av befattningshavarna helt eller delvis uttaga de härför erforderliga

avgifterna. Utskottet får för sin del understryka angelägenheten av

att åtgärder i sådant avseende snarast vidtagas.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av motionen II: 53, må

medgiva, att fjärdingsmannen Gustaf Ekdahls änka

Matilda Ekdahl, född Magnusson, må från och med

den 1 januari 1935 under sin återstående livstid, så

länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av

384 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

IV. Ecklesiastikdepartementet.

12 :o.

Förre museiassistenten G. A. H. Dahlstedts änka. I en till riksdagen

avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition nr 208 har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, i punkten 5 föreslagit riksdagen medgiva,

att förre assistenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning

Gustaf Adolf Hugo Dahlstedts änka Elvira Axelina Dahlstedt,

född Lundqvist, må från och med den 1 november 1934 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 804 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Dahlstedt var född den 8 februari 1856 och avled den 2 oktober 1934;

att Dahlstedt, vilken var filosofie hedersdoktor, från hösten 1890 intill

utgången av år 1925 eller under 35 år var anställd vid naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning, först såsom amanuens och därefter från

och med den 30 december 1914 såsom assistent;

att 1925 års riksdag i enlighet med av Kungl. Majit framlagt förslag

beviljade Dahlstedt en årlig pension till belopp av 3,200 kronor;

att Dahlstedt vid sin död efterlämnade änkan Elvira Axelina Dahlstedt,

född Lundqvist, vilken är född den 25 januari 1880, samt makarnas son

Uno Ingvar Gustaf Dahlstedt, född den 23 oktober 1906;

att enligt bouppteckningen efter Dahlstedt tillgångarna i boet uppgingo

till 32,777 kronor, varav 30,000 kronor taxeringsvärdet å en makarna tillhörig

i Kottla å Lidingö belägen villafastighet, under det att skulderna

uppgingo till 15,362 kronor, varav 10,000 kronor inteckning i nämnda

fastighet;

att bouppteckningen sålunda utvisade en behållning av 17,415 kronor;

att änkefru Dahlstedt, vilkens arbetsförmåga på grund av sjukdom är

avsevärt nedsatt, icke äger några som helst tillgångar utöver sin andel i

boet efter mannen samt förutom sonen icke äger någon anhörig, av vilken

hon kan erhålla bidrag till sitt uppehälle;

samt att sonen, vilken har anställning såsom kontorist, åtnjuter en avlöning

av något över 3,000 kronor för år.

I ett av bouppteckningsförrättarna efter bouppteckningens avslutande utfärdat,

den 1 februari 1935 dagtecknat intyg uppgives, att den i tillgångarna

i boet efter Dahlstedt ingående villafastigheten, vilken består av 5 små rum

och kök utan andra moderna bekvämligheter än värmeledning, har ett värde,

betydligt understigande det i bouppteckningen upptagna taxeringsvärdet

30,000 kronor, och att vid försäljning av fastigheten torde kunna erhållas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

15

en köpeskilling av högst 20,000 kronor. Av intyget framgår vidare, att

det på grund av villans belägenhet icke lyckats för änkefru Dahlstedt att

uthyra någon del av densamma och därigenom bereda sig inkomst.

Med hänsyn till den förebragta utredningen rörande änkefru Dahlstedts

ekonomiska ställning finner utskottet sig böra biträda Kungl.

Marits förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Marits förevarande

framställning.

V. Handelsdepartementet.

13:o.

Förre navigationsskoleföreståndare!! C. A. Haglunds änka. I motion

II: 162 har herr Svedman jämte två av kammarens övriga ledamöter hemställt,

»att riksdagen måtte medgiva att förre navigationsskoleföreståndaren

Carl August Höglunds efterlämnade maka Anna Vilhelmina Elisabeth

Häglund, född Jakobsson, må från och med den 1 januari 1934 under sin

återstående livstid uppbära ett årligt understöd av 708 kronor.»

Av motionen samt i övrigt tillgängliga handlingar inhämtas,

att Häglund, som var född den 9 juni 1856 och den 24 april 1877 avlagt

sjökaptensexamen av Ira klassen vid navigationsskolan i Visby, förordnades

den 30 november 1880 att under återstoden av läsåret 1880—1881 vara extra

lärare vid nämnda skola;

att han den 1 juli 1881 förordnades att vara ordinarie lärare å navigationsavdelningen

vid navigationsskolan i Strömstad;

att han, efter att den 10 september 1889 hava erhållit förordnande att

tillsvidare vara föreståndare för navigationsskolan i Strömstad, utnämndes

av Kungl. Majit den 5 september 1890 att vara föreståndare för samma

skola, varefter han den 3 februari 1893 erhöll transport till enahanda befattning

vid navigationsskolan i Visby;

att han innehade sistnämnda befattning till och med vårterminen 1912, då

skolan i anledning av beslut av 1911 års riksdag indrogs och han, räknat

från och med den 1 januari 1913, uppfördes å allmänna indragningsstaten;

att han under åren 1912—1921 uppehöll en extra lärarebefattning i skepparklassen

(3 månaders lärokurs) vid navigationsskolan i Kalmar;

att han sistnämnda år uppnådde pensionsåldern och erhöll en årlig pension

av 2,800 kronor;

samt att han avled den 30 november 1933, efterlämnande förutom änkan

Anna Vilhelmina Elisabeth Häglund, född Jakobsson, vilken är född den

4 januari 1858, två vuxna döttrar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

Utskottet.

Vidare inhämtas,

att änkan Häglund enligt läkarintyg på grund av åldersbesvär samt dåligt

läkt lårbenshalsbrott är oförmögen till allt arbete;

att enligt bouppteckningen efter mannen behållningen i boet uppgick

till omkring 2,600 kronor;

samt att änkan Häglund ej äger något privat kapital samt ej heller åtnjuter

pension eller årligt understöd.

Änkefru Häglund gjorde den 1 februari 1934 bos Kungl. Majit framställning

örn pension. Denna framställning tillstyrktes av kommerskollegium.

I utlåtande den 26 februari 1934 anförde statskontoret följande:

»Statskontoret vill erinra, att jämlikt bestämmelserna i reglementet för

civilstatens änke- och pupillkassa den 21 december 1907, som trädde i kraft

med ingången av år 1908, sökandens man varit berättigad att ingå såsom

delägare i nämnda kassa. Att Häglund icke begagnat sig av denna möjlighet

torde väl närmast få tillskrivas den omständigheten, att lian, som vid tidpunkten

för reglementets ikraftträdande uppnått en levnadsålder av ej fullt

52 år, icke ansett sig kunna erlägga de förhållandevis höga retroaktivavgifter,

som varit förutsättning för vinnande av delaktighet i kassan. Riksdagen

har emellertid i ett flertal fall bifallit framställningar örn pension åt

änkor efter befattningshavare i statens tjänst, vilka av en eller annan

anledning icke kunnat eller ansett sig kunna begagna sig av dem lämnat

tillfälle att genom inträde såsom delägare i statsunderstödd pensionsinrättning

bereda sina efterlevande understöd. Statskontoret finge i sådant hänseende

erinra örn exempelvis 1923 års riksdagsbeslut (bankoutskottets utlåtande

nr 31, p. 22) beträffande pension åt förre navigationsskoleföreståndaren

I. A. Hj. W. Bolins änka samt 1926 års riksdagsbeslut (bankoutskottets

utlåtande nr 24, p. 71) i fråga örn pension åt förre navigationsskolläraren

O. Mårtenssons änka och son.

Med hänsyn härtill och då i föreliggande fall vissa skäl talade för beviljande

av en sådan förmån jämväl åt Haglunds änka, som på grund av

hög ålder och sjukdom vore oförmögen att bidraga till sitt uppehälle, ville

statskontoret icke motsätta sig att åt henne utverkas pension av statsmedel,

och syntes densamma lämpligen böra bestämmas till 708 kronor för år,

motsvarande en oreglerad pension å 600 kronor, som genom riksdagens

förenämnda beslut tillerkänts förre navigationsskoleföreståndaren Bolins änka.»

Genom beslut den 16 mars 1934 fann Kungl. Maid ej skäl bifalla änkefru

Höglunds framställning.

Vid bedömande av nu förevarande pensionsärende bar utskottet ansett

sig icke kunna bortse från, att riksdagen tidigare, på sätt statskontoret

erinrat, under likartade förhållanden på framställning av Kungl. Majit beviljat

pension åt änkan efter en f. d. navigationsskoleföreståndare. Med hänsyn

härtill och då änkefru Häglund på grund av hög ålder och sjukdom

är oförmögen att bidraga till sitt uppehälle, finner utskottet sig kunna tillstyrka,

att hon beredes pension av statsmedel. I fråga om beloppet ansluter

sig utskottet till vad statskontoret och motionärerna föreslagit. Pensionen,

som sålunda synes böra bestämmas till 708 kronor för år, torde böra utgå

från och med den 1 januari 1935.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

17

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 162, må medgiva, att förre navigationsskoleföreståndaren

Carl August Haglunds änka Anna Vilhelmina

Elisabeth Häglund, född Jakobsson, må från och med

den 1 januari 1935 under sin återstående livstid, så

länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av

708 kronor.

14:o.

Förre fyrvaktaren H. Nilssons änka. I motion II: 321 hemställer fru

Nordgren, »att riksdagen måtte bevilja f. d. fyrvaktaren Hans Nilssons

änka, Anna Nilsson, född Jönsson, ett årligt understöd av 400 kronor under

hennes återstående livstid.»

Av motionen samt i övrigt tillgängliga handlingar inhämtas,

att Nilsson, som var född den 10 september 1833, antogs till fyrbiträde

vid Kullens fyrplats den 31 mars 1859 och till fyrvaktare vid samma fyrplats

den 19 juni 1880;

att han erhöll avsked med pension den 7 april 1899 efter en tjänstetid

av 40 år;

att häri avled den 30 maj 1929, efterlämnande hustru i andra giftet Anna

Nilsson, född Jönsson den 4 juli 1857, samt i detta äktenskap tre vuxna

barn, en son och två döttrar, vilka alla äro gifta;

att bouppteckningen efter fyrvaktaren Nilsson utvisar en behållning i

boet av omkring 4,750 kronor;

att änkefru Nilsson icke åtnjuter pension från lotsverkets enskilda pensionskassa,

enär mannen vid ingående av sitt andra äktenskap på grund av

för hög ålder icke kunnat vinna delaktighet i kassan;

att änkefru Nilsson uppbär dels från lotsverket årligt understöd å 90 kronor,

dels ock folkpension till belopp av 72 kronor;

att änkan enligt läkarintyg på grund av sjukdom (åderförkalkning) är

arbetsoduglig;

samt att barnen icke i nämnvärd mån kunna bidraga till moderns uppehälle.

Sedan änkefru Nilsson den 25 januari 1932 hos Kungl. Maj:t gjort framställning

om årligt understöd, har lotsstyrelsen tillstyrkt, att årligt understöd

till belopp av 384 kronor måtte tillerkännas henne. I avgivet

utlåtande i ärendet anförde statskontoret, bland annat, att i detta fall

knappast kunde anses föreligga sådana ömmande omständigheter, som i allmänhet

plägade utgöra förutsättning för beviljande av årligt understöd.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 38. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

18 Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

I alla händelser syntes understöd icke böra utgå med högre belopp än

240 kronor.

Genom beslut den 16 december 1932 fann Kungl. Maid framställningen

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, kunde fyrvaktaren Nilsson

räkna en anställningstid hos staten av 40 år. Med hänsyn härtill och till

övriga i ärendet föreliggande omständigheter har utskottet icke velat motsätta

sig, att hans änka, som på grund av ålder och sjukdom är oförmögen

att genom eget arbete försörja sig, erhåller pension av statsmedel. Beloppet

av denna pension synes, såsom lotsstyrelsen föreslagit, böra bestämmas till

384 kronor, därvid utskottet likväl förutsätter, att det från lotsverket utgående

understödet å 90 kronor kommer att indragas. Pensionen synes böra

utgå från och med den 1 januari 1935.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 321, må medgiva, att förre fyrvaktaren Hans Nilssons

änka Anna Nilsson, född Jönsson, må från och med den

1 januari 1935 under sin återstående livstid, så länge

hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 384

kronor.

B. Alia lösdrivande verks medel.

I. Telegrafverkets medel.

15 :o.

Förra rikstelefonisten Olga Maria Johanssons dotter. I en till riksdagen

avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition nr 208 har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, i punkten 6 föreslagit riksdagen

medgiva, att avlidna rikstelefonisten Olga Maria Johanssons dotter

Iris Anna Maria Johansson må från och med den 1 februari 1934 till

och med utgången av det kalenderår, varunder hon uppnår 18 års ålder,

uppbära ett årligt uppfostringsbidrag å 600 kronor, att utgå av telegrafverkets

medel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Olga Maria Johansson var född den 31 augusti 1890;

att hon inträdde i telegrafverkets tjänst år 1918 såsom växelstationsföreståndare

och med oförändrad tjänstgöring antogs till extra rikstelefonist

den 1 mars 1919;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

19

att hon konstituerades till ordinarie rikstelefonist den 1 november 1930;

att hon avled ogift den 18 januari 1934, efterlämnande en dotter, Iris

Anna Maria Johansson, född den 19 mars 1918;

att den efter henne upprättade bouppteckningen utvisade brist;

samt att, enligt intyg av vice ordföranden i vederbörande barnavårdsnämnd,

fadern till barnet ej lämnat uppfostringsbidrag sedan många år

och med till visshet gränsande sannolikhet för all framtid vore urståndsatt

att lämna sådant bidrag.

Telegrafstyrelsen har anfört följande;

Olga Johansson hade såsom ordinarie rikstelefonist haft att, för beredande

av pension åt efterlevande barn, till telegrafverkets familjepensionsfond

erlägga avgift med 7 kronor 75 öre för månad.

I skrivelse till telegrafstyrelsen den 31 januari 1934 hade Olga Johanssons

broder, direktören Ernst Johansson, med förmälan att han komme

att förordnas till förmyndare för den avlidnas dotter, anhållit, att dottern

måtte tillerkännas pension efter samma grunder, som örn hon varit äkta

barn. Pensionen skulle i dylikt fall utgå med 756 kronor för år.

Vid 1932 års riksdag hade, på grund av proposition nr 235 och särskilda

motioner, fråga förevarit örn beredande av bidrag till en avliden

kvinnlig telegrafkommissaries utom äktenskap födda dotter. Riksdagen

beviljade i detta fall ett uppfostringsbidrag å 804 kronor för år, motsvarande

63 procent av den pension, som skulle utgått till äkta barn, att åtnjutas

till och med utgången av det kalenderår, varunder barnet uppnått

18 års ålder. Med tillämpande av samma beräkningsgrund skulle uppfostringsbidrag

till Olga Johanssons dotter uppgå till — efter avrundning

till ett med 12 jämnt delbart belopp — 480 kronor för år.

Statskontoret har, med åberopande av vad telegrafstyrelsen anfört, tillstyrkt

framställning till riksdagen i enlighet med vad styrelsen föreslagit.

Föredragande departementschefen har beträffande understödets storlek

ansett sig böra förorda ett något högre belopp än vad myndigheterna

ifrågasatt eller 600 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

II. Trafikinedel.

16:o.

Förre stationskarlen A. Persson Fors’ änka och förre banvakten P. Nilssons

änka. I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition

nr 208 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

i punkten 7 föreslagit riksdagen medgiva, att en var av förre stations
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

Utskottet.

karlen vid statens järnvägar Anders Persson Fors’ änka Johanna Fors,

född Olsdotter, och förre banvakten vid statens järnvägar Per Nilssons

änka Ingeborg Natalia Nilsson, född Knudsen, må, änkefru Fors från

och med den 1 juli 1934 och änkefru Nilsson från och med den 1 oktober

1934, under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, uppbära en

årlig pension av 384 kronor, att utgå av trafikmedel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande makarna Fors,

att mannen Fors var född den 19 mars 1854 och avled den 23 februari

1934;

att han, efter att under åren 1888—1895 hava varit anställd vid Landskrona—Ängelholms

järnväg, i samband med statens övertagande av den

s. k. Västkustbanan, i vilken nämnda järnväg ingick, erhöll anställning

såsom ordinarie stationskarl vid statens järnvägar från och med den 1

januari 1896, vilken anställning han innehade till den 1 januari 1918, då

han avgick med pension;

att han vid sin död efterlämnade änkan Johanna Fors, född Olsdotter,

vilken är född den 28 februari 1858, samt fyra myndiga harn;

att bouppteckningen efter Fors utvisade en behållning av 5,875 kronor;
samt

att makarna Fors’ barn, såvitt kunnat utrönas, icke befinna sig i

sådana ekonomiska omständigheter, att de kunna i mer avsevärd mån

bidraga till moderns försörjning; och

beträffande makarna Nilsson,

att Nilsson var född den 10 augusti 1850 och avled den 27 september

1934;

att han var anställd vid förenämnda enskilda järnväg under tiden 14

februari 1883—31 december 1895 samt i samband med att denna järnväg

övertogs av staten erhöll anställning såsom ordinarie banvakt vid statens

järnvägar från och med den 1 januari 1896, vilken anställning han innehade

till den 1 april 1914, då han avgick med pension;

att han vid sin död efterlämnade änkan Ingeborg Natalia Nilsson, född

Knudsen, vilken är född den 17 januari 1857, samt — förutom tre i ett

tidigare äktenskap födda barn — två i det senare äktenskapet födda barn,

varav en son och en dotter;

att behållningen i boet efter Nilsson uppgick till 6,427 kronor;

samt att barnen icke kunna i nämnvärd utsträckning bidraga till moderns

uppehälle.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag än att pensionen till änkefru Fors synts höra utgå från

och med månaden näst efter den, då mannen avlidit, eller från och med

den 1 mars 1934.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

21

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majtts förevarande

framställning, må medgiva, att en var av

förre stationskarlen vid statens järnvägar Anders

Persson Fors’ änka Johanna Fors, född Olsdotter, och

förre banvakten vid statens järnvägar Per Nilssons

änka Ingeborg Natalia Nilsson, född Knudsen, må,

änkefru Fors från och med den 1 mars 1934 och

änkefru Nilsson från och med den 1 oktober 1934,

under sin återstående livstid, så länge hon förblir

änka, uppbära en årlig pension av 384 kronor, att

utgå av trafikmedel.

17:o.

Förre konduktören K. E. Palmkvists änka. I punkten 8 av förevarande

proposition nr 208 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att

förre konduktören vid Svartälvs järnväg Karl Elof Palmkvists änka Sofia

Matilda Palmkvist, född Israelsson, må från och med den 1 juli 1934

under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, uppbära en årlig

pension av 384 kronor, att utgå av trafikmedel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Palmkvist var född den 22 september 1863 och avled den 14 juni 1934;

att han innehade anställning såsom konduktör vid Svartälvs av statens

järnvägar år 1910 övertagna järnväg från och med den 1 november 1889

till och med den 30 september 1926, då han avgick med pension;

att Palmkvist icke var delägare i någon pensionskassa;

att Palmkvist vid sin död efterlämnade änkan Sofia Matilda Palmkvist,

född Israelsson, vilken är född den 23 februari 1870, samt sex barn, varav

två gifta söner samt två gifta och två ogifta döttrar;

att icke något av makarna Palmkvists barn är i stånd att bidraga till

moderns försörjning;

samt att behållningen i boet efter Palmkvist uppgick till omkring

6,480 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande

framställning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

18 :o.

Förre e. o. ritaren F. R. Löwenborg» änka. I punkten 9 av propositionen

nr 208 Ilar Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att förre e. o.

ritaren vid statens järnvägar Fredrik Reinhold Löwenborgs änka Ragnhild

Charlotta Löwenborg, född Wannérus, må från och med den 1 februari

1935 under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, uppbära

en årlig pension av 384 kronor, att utgå av trafikmedel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Löwenborg var född den 18 december 1847 och avled den 2 januari

1935;

att han efter avlagd officersexamen innehade officersbeställning å stat

vid Kalmar regemente under tiden 2 juni 1869—13 maj 1876;

att han, efter att under åren 1877—1897 hava innehaft vissa anställningar

i statens tjänst, tjänstgjort såsom extra ordinarie ritare vid statens

järnvägar från och med den 1 mars 1898 intill utgången av februari

1918, då han avgick med pension, vilken från och med den 1 juli 1925 utgått

med ett årligt belopp av 1,848 kronor jämte dyrtidstillägg;

att han vid sin död efterlämnade änkan Ragnhild Charlotta Löwenborg,

född Wannérus, vilken är född den 15 februari 1861, samt två barn, varav

en son och en dotter;

att sonen, vilken är kammarskrivare i tullverket, på grund av sjuklighet

och försörjningsplikt gentemot egen familj ej är i stånd att lämna bidrag

till moderns försörjning;

att dottern, vilken är kartriterska, åtnjuter en årlig inkomst av 3,300

kronor;

samt att änkefru Löwenborg är medellös.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

19:o.

Förre reparatören vid statens järnvägar K. J. Johanssons änka. I

en inom andra kammaren väckt motion II: 436 har herr Gustavson i

Västerås hemställt, »att riksdagen måtte bevilja ett årligt understöd av 384

kronor till änkan Ida Johansson i Broddbo.»

Av tillgängliga handlingar inhämtas,

att Karl Johan Johansson var född den 24 mars 1874 och avled den 17

april 1934;

att han, som innehade anställning såsom reparatör vid statens järnvägar,

på grund av sjukdom erhöll avsked med pension från och med den 1 oktober

1926;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

23

att han varit delägare i statens järnvägars änke- och pupillkassa;

att han, efter det han blivit änkling, ingick nytt äktenskap den 22 december

1927 med Ida Johansson, vilken sedan augusti 1924 var anställd

såsom hushållerska hos reparatören Johansson och därvid vårdat dennes

sjuka hustru och dotter;

samt att hans efterlämnade änka, förenämnda Ida Johansson, född

Johansson den 3 mars 1880, befinner sig i behövande omständigheter.

Enligt § 6 i reglementet för statens järnvägars änke- och pupillkassa

måste äktenskap, på grund varav anspråk å pension från kassan framställes,

vara ingånget före delägares avskedstagande och innan han fyllt 50 år.

Då äktenskapet mellan reparatören Johansson och hans efterlämnade änka

ingåtts först efter det Johanssons anställning vid statens järnvägar upphört,

äger hans änka följaktligen icke åtnjuta pension från nämnda kassa.

Riksdagen har visserligen tidigare beviljat pensioner till efterlevande

efter vid statens järnvägar anställda ordinarie befattningshavare, vilka saknat

pensionsrätt i statens järnvägars änke- och pupillkassa. Att märka är emellertid,

att riksdagen under senare år intagit den ståndpunkten att icke

medgiva pension i sådana fall, då det gällt efterlevande efter befattningshavare,

vilka ingått äktenskap efter avgång ur statens järnvägars

tjänst. Med hänsyn härtill och då ett bifall till den nu föreliggande motionen

sannolikt skulle medföra mindre önskvärda konsekvenser, har utskottet

ansett sig böra avstyrka bifall till densamma.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 436 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

20: o.

Omlastare!! vid statens järnvägar A. Johansson-Rydbergs änka. I

motion II: 48 hemställer herr förste vice talmannen Magnusson, »att riksriksdagen

måtte bevilja änkan efter avlidne omlastaren vid statens järnvägar

Axel Johansson-Rydberg, Ida Karolina, född Johansdotter-Thor,

Vislanda, ett årligt understöd av 384 kronor att utgå, så länge hon befinner

sig i sitt nuvarande änkestånd.»

Frågan örn årligt understöd åt änkefru Johansson-Rydberg har i anledning

av därom väckt motion (II: 43) varit föremål för behandling av 1929

års riksdag.

Av då föreliggande handlingar i ärendet inhämtades,

att Axel Johansson-Rydberg, som avled den 21 augusti 1920, antagits vid

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

statens järnvägar i tillfällig tjänst såsom omlastare den 1 februari 1907

och i stadigvarande tjänst såsom omlastare den 1 september 1919, vilken

befattning han innehaft till sin död;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade, förutom änka Ida Karolina Rydberg,

född Johansdotter-Thor den 5 september 1878, fyra barn, av vilka ett,

sonen Gert Karl Gunnar, var fött den 4 juni 1914;

att de vuxna barnen icke voro i den ställning, att de kunde bidraga till

moderns försörjning;

samt att änkan var medellös.

Såsom stöd för det i nämnda motion II: 43 framställda förslaget örn understöd

åt änkan Johansson-Rydberg anfördes, bland annat, följande:

»Under arbete å statens järnvägar den 16 oktober 1917 ådrog sig omlastaren

vid nämnda järnvägar Axel Johansson-Rydberg sådan skada, att

den sjukdom, varav han den 21 augusti 1920 avled, enligt av järnvägsläkaren

den 25 oktober 1928 utfärdat intyg, var en följd av den ådragna

skadan. Enligt förefintlig rapport rörande olycksfallet erhöll Rydberg vid

omlastningsarbete ett så kraftigt slag i bröstet av veven till en kolkran, att

blodhostning härav uppstod, och från vilken sjukdom han aldrig återvann

full hälsa. Någon livränta eller understöd från statens järnvägar utgår

icke till änkan Rydberg. Då mera än 10 år förflutit från det olyckan

timade, är kravet på skadestånd preskriberat.»

Över denna motion införskaffade utskottet i vederbörlig ordning yttranden

av riksförsäkringsanstalten, järnvägsstyrelsen och statskontoret. I

fråga örn innehållet i dessa yttranden tillåter sig utskottet hänvisa till

sitt vid 1929 års riksdag avgivna utlåtande nr 26, punkten 49.

För egen del anförde bankoutskottet i nämnda utlåtande, bland annat,

följande:

Av utredningen i ärendet framgår, att Rydbergs anställning i statens

järnvägars tjänst endast uppgått till omkring 12 år, samt att hans efterlevande

änka icke på grund av sjuklighet är arbetsoförmögen. Vid sådana

förhållanden synes enligt utskottets mening understöd åt änkan icke böra

ifrågakomma. Icke heller finner utskottet vad i motionen anförts rörande

orsaken till mannens död kunna — med hänsyn till vad riksförsäkringsanstalten

i ärendet framhållit — läggas till grund för beviljande av dylikt

understöd. I betraktande av här föreliggande ömmande omständigheter

har emellertid utskottet icke velat motsätta sig, att, såsom järnvägsstyrelsen

och statskontoret föreslagit, änkan Rydbergs minderårige son Gert

Karl Gunnar beredes årligt understöd i form av uppfostringsbidrag till

belopp av 120 kronor, att utgå av trafikmedel intill utgången av det kalenderår,

varunder han uppnår 18 års ålder.

Utskottets hemställan härom bifölls av riksdagen.

Hos Kungl. Maj:t har änkefru Johansson-Rydberg —• under förmälan,

att uppfostringsbidraget till sonen upphört att utgå med utgången av år

1932 — i en den 19 januari 1933 dagtecknad skrift, varvid fogats läkarintyg,

utvisande att hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom vore i

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

mycket hög grad nedsatt, anhållit att hon, som vore medellös, måtte komma

i åtnjutande av understöd.

Järnvägsstyrelsen anförde i avgivet utlåtande i ärendet följande:

»Av utredningen i samband med behandling vid 1929 års riksdag av

framställning från sökanden örn understöd framgår, att mannen Rydberg

varit anställd vid statens järnvägar allenast omkring 12 år samt att

sökanden vid tiden för berörda framställning icke på grund av sjuklighet

varit arbetsoförmögen.^ Med anledning härav ansåg riksdagen understöd

åt sökanden icke böra ifrågakomma.

På grund av innehållet av i ärendet åberopat läkarintyg torde väl numera

få anses ådagalagt, att sökandens arbetsförmåga åtminstone är i

väsentlig grad nedsatt. Emellertid erfordras för beviljande av änkeunderstöd

av nu ifrågavarande slag därjämte i allmänhet, att mannen varit anställd

i statens järnvägars tjänst i minst 20 år. Undantag härifrån har

endast plägat göras i fall, då anställningshavare avlidit till följd av

olycksfall i tjänsten eller på grund av sjukdom ådragen under arbetet,

eller eljest alldeles särskilda omständigheter förelegat, i vilka fall understödet

kunnat beviljas, oaktat mannens tjänstetid icke uppgått till 20 år.

Sökanden har visserligen uppgivit, att mannens död förorsakats av olycksfall

i arbetet och till stöd härför åberopat ett av före detta järnvägsläkaren

O. F. Nyqvist den 8 januari 1930 utfärdat läkarintyg. Emellertid har —

såsom behandlingen av pensionsfrågan vid 1929 års riksdag utvisar —

riksförsäkringsanstalten tidigare till behandling förehaft frågan örn orsakerna

till mannen Rydbergs död och därvid förklarat sig icke kunna med

säkerhet bedöma, huruvida döden förorsakats av olycksfallet. Under sådana

förhållanden. måste enligt styrelsens förmenande Rydbergs kortvariga

anställning vid statens järnvägar utgöra ett avgörande hinder för

beviljande av understöd åt hans efterlevande änka.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig järnvägsstyrelsen förhindrad

tillstyrka den gjorda framställningen.»

Statskontoret har yttrat följande:

»Såsom av handlingarna framgår har frågan örn understöd åt avlidne

omlastaren vid statens järnvägar Axel Johansson-Rydbergs efterlämnade

familj varit föremål för behandling vid 1929 års riksdag, varvid annan

förmån icke beviljades än ett uppfostringsbidrag å 120 kronor årligen åt

minderårige sonen Gert Karl Gunnar att åtnjutas intill utgången av det

kalenderår, varunder han uppnått 18 års ålder. Med utgången av år 1932

upphörde nämnda bidrag, och sonen har icke sådan arbetsförtjänst att han

kan lämna bidrag till moderns försörjning. Vid sådant förhållande och

då sökanden är medellös och hennes arbetsförmåga är i följd av sjuklighet

i hög grad nedsatt, föreligga utan tvivel ömmande omständigheter i detta

fall. Härtill kommer, att med stor sannolikhet kan antagas, att orsaksförhållande

förelåg mellan det olycksfall i tjänsten, som den 16 oktober

1917 drabbade omlastaren Rydberg, och hans den 21 augusti 1920 timade

frånfälle. Vissa omständigheter måste därför anses ganska kraftigt tala

för att något understöd beviljas.

Då emellertid, enligt vad som framgår av förenämnda utskottsutlåtande,

omlastaren Rydberg efterlämnade, utom omförmälde son, tre vuxna barn

och sökanden icke förebragt någon utredning om deras ställning och möjlighet

att bidraga till moderns underhåll, kan statskontoret icke annat än

ansluta sig till järnvägsstyrelsens avstyrkande utlåtande.»

liiliang lill riksdagens protokoll IDUS. S sami. Nr 3S. .''i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

Utskottet.

Genom beslut den 30 juni 1933 fann Kungl. Maj:t icke skäl bifalla den

av änkefru Johansson-Rydberg gjorda ansökningen.

Till utskottet bar överlämnats ett av ordföranden i Vislanda fattigvårdsstyrelse

utfärdat intyg, dagtecknat den 7 december 1934, varav

framgår, att änkefru Johansson-Rydberg är medellös samt saknar anhöriga,

som kunna försörja henne.

I likhet med statskontoret finner utskottet sannolikt, att orsaksförhållande

förelegat mellan det olycksfall i tjänsten, som den 16 oktober 1917

drabbat omlastaren Johansson-Rydberg, och hans den 21 augusti 1920

timade frånfälle. Med anledning härav och då änkefru Johansson-Rydberg

saknar anhöriga, som kunna bidraga till hennes försörjning, har utskottet

ansett sig kunna tillstyrka, att hon må komma i åtnjutande av

någon pension. Pensionen synes böra bestämmas till 384 kronor för år

samt utgå av trafikmedel från och med den 1 januari 1935.

Åberopande det anförda, får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion;

11:48, må medgiva, att omlastaren vid statens järnvägar

Axel Johansson-Rydbergs änka Ida Karolina

Johansson-Rydberg, född Johansdotter-Thor, må från

och med den 1 januari 1935 under sin återstående livstid,

så länge hon förblir änka, uppbära en årlig pension

av 384 kronor, att utgå av trafikmedel.

Stockholm den 4 april 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD AKERBERG.

Vid förestående ärendens slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Ernfors, Hansén, Ström i

Lidköping, Ehrnberg och Bodin; dock att i behandlingen av punkterna 1 — 5, 11 — 13 samt

19 och 20 herr Bjurström deltagit i stället för herr Hansén;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Lovén, K. A. Westman, Paulsen,

Andersson i Lindome, Hilding och Elmroth.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

27

Reservationer:

vid punkten 6 (angående årligt uppfostringsbidrag åt löjtnanten i flot•

tans reserv S. V. Langetz’ minderåriga barn):

av herr Paulsen, som hemställt,

att förevarande motion II: 123 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

vid punkten 15 (angående årligt uppfostringsbidrag åt förra rikstelefonisten

Olga Maria Johanssons dotter):

av herrar Ström i Lidköping, Bäcklund, Lovén och Paulsen, vilka anfört

och hemställt följande:

»Enligt vår uppfattning bör det föreslagna uppfostringsbidraget bestämmas

till samma belopp, som författningsenligt utgår till efterlevande

barn av äktenskaplig börd efter ordinarie rikstelefonist eller 756

kronor för år. Erinras må i detta sammanhang, att de kvinnliga ordinarie

befattningshavarna hava att för pensionering av efterlevande barn

erlägga avsevärt högre avgifter än som försäkringstekniskt sett erfordras

för täckande av kostnaden för sagda pensionering.

Vi hemställa alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgiva, att avlidna rikstelefonisten

Olga Maria Johanssons dotter Iris Anna

Maria Johansson må från och med den 1 februari

1934 till och med utgången av det kalenderår, varunder

hon uppnår 18 års ålder, uppbära ett årligt uppfostringsbidrag

å 756 kronor, att utgå av telegrafverkets

medel»; samt

vid punkten 19 (angående pension åt förre reparatören vid statens järnvägar

K. J. Johanssons änka):

av herrar Åkerberg, Ström i Lidköping, Bäcklund, Paulsen och Elmroth,

vilka anfört och hemställt följande:

»Riksdagen har visserligen tidigare i regel uppehållit principen att

icke medgiva pension åt efterlevande efter vid statens järnvägar anställda

ordinarie tjänstemän, vilka saknat pensionsrätt i statens järnvägars

änke- och pupillkassa på den grund, att de ingått äktenskap efter avgång

ur tjänst. Undantag från denna regel hava emellertid förekommit, då

särskilda förhållanden synts föreligga. Enligt vår uppfattning äro omständigheterna

i förevarande fall sådana, att pension synes kunna bevil
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

jas utan risk för omfattande konsekvenser. Med hänsyn härtill hemställa

vi,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 43G, må medgiva, att förre reparatören vid statens

järnvägar Karl Johan Johanssons änka Ida Johansson,

född Johansson, må från och med den 1 januari

1935 under sin återstående livstid, så länge hon

förblir änka, uppbära en årlig pension av 384 kronor,

att utgå av trafikmedel».

8 51172. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:174 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. a1 i texten