Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedskrivning av statslån till anläggning av Skövde—Axvalls järnväg m. m.
1935-04-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1935:41, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedskrivning av statslån till anläggning av Skövde—Axvalls järnväg m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 41.
1
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1935 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående nedskrivning av statslån till anläggning
av Skövde—Axvalls järnväg m. m.
I en till riksdagen avlåten, den 22 februari 1935 dagtecknad proposition
nr 128, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att statens fordran hos Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag på grund
av statslån för anläggning av järnvägen Skövde—Axvall må avskrivas till den
del, densamma överstiger 142,000 kronor, samt att sistnämnda belopp må såsom
nytt lån övertagas av Lidköping—Skara—Stenstorps järnvägsaktiebolag,
allt under förutsättning och villkor, som av departementschefen angivits i
propositionen.
Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag,
oaktat den vid 1927 års riksdag beslutade skuldregleringen, icke
mäktat erlägga de åren 1932 och 1933 förfallna annuiteterna. Dessa hava
i stället inbetalats av Skövde stad, som lämnat garantiförbindelse för lånets
återbetalning med rätt till uppsägning av densamma. Då denna garantiförbindelse
numera, sedan den av staden uppsagts, saknar giltighet, synas möjligheterna
att utfå kommande annuiteter å statslånet vara ringa, särskilt i betraktande
av järnvägens trafikförhållanden, den balanserade förlusten och den
bristande avsättningen till förnyelsefond.
I detta läge hava i huvudsak två vägar till sanering av järnvägens ekonomi
varit föremål för förhandlingar. Enligt det ena alternativet skulle järnvägen
fortbestå såsom särskilt företag, statens fordran nedskrivas till 250,000 kronor
— varav emellertid endast 113,000 kronor skulle förräntas och amorteras, medan
å återstoden annuitet skulle erläggas först när bolagets ekonomiska ställning
gjorde det möjligt — samt Skövde stad teckna borgen för lånet å 113,000 kronor
jämte ränta. Enligt det andra alternativet skulle järnvägen övergå till Lidköping—Skara—Stenstorps
järnvägsaktiebolag, som i samband därmed skulle
påtaga sig ett statslån av 142,000 kronor, vartill alltså statens fordran på
grund av ifrågavarande statslån skulle nedskrivas. För detta statslån å 142,000
kronor skulle Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag teckna borgen, och
lånet skulle i vanlig ordning förräntas och amorteras. I båda fallen skulle staten
erhålla ytterligare säkerhet genom inteckning i järnvägen. Beträffande den
med det senare alternativet sammanhängande frågan örn viss omnibustrafik,
vilket spörsmål icke är av beskaffenhet att påkalla beslut från statsmakternas
sida, torde jag få hänvisa till den förut lämnade redogörelsen.
Bihang till riksdagens protokoll 1035. 8 sami. Nr 41. loos sr>
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 41.
Utskottet.
Numera föreligger enighet mellan huvudintressenterna örn det senare alternativet,
vilket jämväl tillstyrkts av järnvägsekonomiutredningen, fullmäktige
i riksgäldskontoret samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Redan med hänsyn till angelägenheten av att återfå så stor del som möjligt
av det till Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag utlämnade statslånet finner
även jag det sist nämnda alternativet vara att föredraga. Även örn enligt det
förstnämnda alternativet formellt ett totalbelopp av 250,000 kronor skulle
kvarstå såsom statslån, synes det icke föreligga skäl till antagande, att staten
genom denna anordning skulle kunna återfå mer än det av Skövde stad garanterade
beloppet av 113,000 kronor jämte ränta. Enligt det andra alternativet
Synes däremot ett belopp av 142,000 kronor jämte ränta kunna förväntas bliva
återbetalat. Men även från andra synpunkter torde sistnämnda alternativ böra
vinna statsmakternas stöd. Det järn vägsgeograf iska läget av den smalspåriga,
endast 21 kilometer långa järnvägen Skövde—Axvall giver vid handen, att
banan utgör ett naturligt komplement till de övriga smalspåriga västgötabanorna
och att den, särskilt under nuvarande förhållanden, svårligen torde
kunna bestå såsom särskild trafikenhet. De allmänna skälen för senare tiders
fusionssträvanden beträffande järnvägar synas i förevarande fall hava sin fulla
tillämpning.
För min del vill jag alltså tillstyrka, att ifrågavarande statslån nedskrives
till 142,000 kronor, under förutsättning att överenskommelse örn Skövde—
Axvalls järnvägs överlåtande till Lidköping—Skara—Stenstorps järnvägsaktiebolag
kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med det i det
föregående återgivna, av huvudintressenterna biträdda förslaget. Beträffande
statslånet å 142,000 kronor, för vilket nämnda bolag skulle lämna skuldförbindelse
med borgen av Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag och säkerhet
i övrigt av inteckning med bästa förmånsrätt i den såsom särskild järnvägsfastighet
bestående järnvägen Skövde—Axvall, torde utöver de i sagda överenskommelse
stadgade vanliga återbetalningsvillkoren — annuitet 5 procent varav
ränta 41/2 procent — böra fastställas i huvudsak de villkor och bestämmelser,
som eljest pläga föreskrivas vid regleringar av järnvägarnas statslån. Skuldregleringen
torde böra räknas från och med den 1 januari 1935 och annuitet erläggas
varje 31 december, med början innevarande år, till dess lånet blivit slutbetalat.
»
Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.
Den i ärendet förebragta utredningen har givit utskottet den uppfattningen,
att den av departementschefen förordade lösningen av frågan örn sanering av
järnvägen Skövde—Axvalls ekonomi måste under förhandenvarande omständigheter
vara den mest lämpliga. Detta gäller särskilt med hänsyn till de fördelar
ur allmän kommunikationssynpunkt, som skulle vinnas genom att järnvägen
bomme att sammanföras med de övriga smalspåriga västgötabanorna.
Enligt det föreliggande förslaget skulle nämligen järnvägen överlåtas till Lidköping—Skara—Stenstorps
järnvägsaktiebolag, i vilket företag Västergötland—Göteborgs
järnvägsaktiebolag är huvudintressent. Ehuru förslagets
genomförande förutsätter en betydande ekonomisk uppoffring från statens sida,
finner utskottet sig alltså böra tillstyrka bifall till propositionen.
Därest här ifrågavarande järnvägsfusion kommer till stånd i huvudsaklig
överensstämmelse med därom träffat avtal, kommer Skövde att få ökad betydelse
såsom omstigningsstation mellan stambanan och smalspårsnätet i Västergötland.
I samband härmed komma persontågsförbindelserna å sträckan Lid
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 41.
3
köping—Skövde att förbättras. Å andra sidan vill det synas, som om fusionen
skulle komma att medföra försämrade trafikförhållanden å linjen Axvall—
Stenstorp. Detta skulle i sin tur bliva till nackdel för samtrafiken mellan
nämnda bana och järnvägen Stenstorp—Hjo och därmed även för trafiken över
Vättern till och från Hjo. Representanter för kommuner i här ifrågavarande
två järnvägars trafikområden hava inför utskottet upplyst, att Lidköping—
Skara—Stenstorps järnvägsaktiebolag hade för avsikt att indraga tåglägenheter
å linjen Axvall—Stenstorp, samt framhållit de olägenheter, som en sådan
åtgärd skulle medföra för de därav berörda orternas samfärdsmöjligheter. Vad
särskilt anginge trafiken mellan Axvall och Stenstorp kunde denna på grund
av vägarnas sträckning och beskaffenhet svårligen tillgodoses genom omnibusar.
Med hänsyn till den nu berörda frågans nära samband med frågan örn
järnvägen Skövde—Axvalls överlåtande på nyssnämnda järnvägsaktiebolag,
vill utskottet i detta sammanhang uttala den förhoppningen, att bolaget skall
kunna träffa anordningar för uppehållande av persontrafiken å linjen Axvall—
Stenstorp i oförändrad omfattning. De föreslagna villkoren för denna överlåtelse
synas enligt utskottets förmenande innebära sådana fördelar för bolaget,
att det synes kunna förväntas, att bolaget icke utan trängande skäl inskränker
trafikmöjligheterna för bygdens befolkning.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Stockholm den 26 april 1935.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD AKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Ehrnberg, Berling,*
Nilsson i Mölndal, Bodin, Bjurström och Swartling;
från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Paulsen,* Svedman,
Hammarlund, Hilding och Gustavson i Västerås.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:202 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn vidgat giltighetsområde för lagen örn vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappm a1 i texten