Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedskrivning av statslån till anläggning av Skövde—Axvalls järnväg m. m.

1935-04-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:41, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedskrivning av statslån till anläggning av Skövde—Axvalls järnväg m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående nedskrivning av statslån till anläggning

av Skövde—Axvalls järnväg m. m.

I en till riksdagen avlåten, den 22 februari 1935 dagtecknad proposition

nr 128, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att statens fordran hos Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag på grund

av statslån för anläggning av järnvägen Skövde—Axvall må avskrivas till den

del, densamma överstiger 142,000 kronor, samt att sistnämnda belopp må såsom

nytt lån övertagas av Lidköping—Skara—Stenstorps järnvägsaktiebolag,

allt under förutsättning och villkor, som av departementschefen angivits i

propositionen.

Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag,

oaktat den vid 1927 års riksdag beslutade skuldregleringen, icke

mäktat erlägga de åren 1932 och 1933 förfallna annuiteterna. Dessa hava

i stället inbetalats av Skövde stad, som lämnat garantiförbindelse för lånets

återbetalning med rätt till uppsägning av densamma. Då denna garantiförbindelse

numera, sedan den av staden uppsagts, saknar giltighet, synas möjligheterna

att utfå kommande annuiteter å statslånet vara ringa, särskilt i betraktande

av järnvägens trafikförhållanden, den balanserade förlusten och den

bristande avsättningen till förnyelsefond.

I detta läge hava i huvudsak två vägar till sanering av järnvägens ekonomi

varit föremål för förhandlingar. Enligt det ena alternativet skulle järnvägen

fortbestå såsom särskilt företag, statens fordran nedskrivas till 250,000 kronor

— varav emellertid endast 113,000 kronor skulle förräntas och amorteras, medan

å återstoden annuitet skulle erläggas först när bolagets ekonomiska ställning

gjorde det möjligt — samt Skövde stad teckna borgen för lånet å 113,000 kronor

jämte ränta. Enligt det andra alternativet skulle järnvägen övergå till Lidköping—Skara—Stenstorps

järnvägsaktiebolag, som i samband därmed skulle

påtaga sig ett statslån av 142,000 kronor, vartill alltså statens fordran på

grund av ifrågavarande statslån skulle nedskrivas. För detta statslån å 142,000

kronor skulle Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag teckna borgen, och

lånet skulle i vanlig ordning förräntas och amorteras. I båda fallen skulle staten

erhålla ytterligare säkerhet genom inteckning i järnvägen. Beträffande den

med det senare alternativet sammanhängande frågan örn viss omnibustrafik,

vilket spörsmål icke är av beskaffenhet att påkalla beslut från statsmakternas

sida, torde jag få hänvisa till den förut lämnade redogörelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1035. 8 sami. Nr 41. loos sr>

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

Utskottet.

Numera föreligger enighet mellan huvudintressenterna örn det senare alternativet,

vilket jämväl tillstyrkts av järnvägsekonomiutredningen, fullmäktige

i riksgäldskontoret samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Redan med hänsyn till angelägenheten av att återfå så stor del som möjligt

av det till Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag utlämnade statslånet finner

även jag det sist nämnda alternativet vara att föredraga. Även örn enligt det

förstnämnda alternativet formellt ett totalbelopp av 250,000 kronor skulle

kvarstå såsom statslån, synes det icke föreligga skäl till antagande, att staten

genom denna anordning skulle kunna återfå mer än det av Skövde stad garanterade

beloppet av 113,000 kronor jämte ränta. Enligt det andra alternativet

Synes däremot ett belopp av 142,000 kronor jämte ränta kunna förväntas bliva

återbetalat. Men även från andra synpunkter torde sistnämnda alternativ böra

vinna statsmakternas stöd. Det järn vägsgeograf iska läget av den smalspåriga,

endast 21 kilometer långa järnvägen Skövde—Axvall giver vid handen, att

banan utgör ett naturligt komplement till de övriga smalspåriga västgötabanorna

och att den, särskilt under nuvarande förhållanden, svårligen torde

kunna bestå såsom särskild trafikenhet. De allmänna skälen för senare tiders

fusionssträvanden beträffande järnvägar synas i förevarande fall hava sin fulla

tillämpning.

För min del vill jag alltså tillstyrka, att ifrågavarande statslån nedskrives

till 142,000 kronor, under förutsättning att överenskommelse örn Skövde—

Axvalls järnvägs överlåtande till Lidköping—Skara—Stenstorps järnvägsaktiebolag

kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med det i det

föregående återgivna, av huvudintressenterna biträdda förslaget. Beträffande

statslånet å 142,000 kronor, för vilket nämnda bolag skulle lämna skuldförbindelse

med borgen av Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag och säkerhet

i övrigt av inteckning med bästa förmånsrätt i den såsom särskild järnvägsfastighet

bestående järnvägen Skövde—Axvall, torde utöver de i sagda överenskommelse

stadgade vanliga återbetalningsvillkoren — annuitet 5 procent varav

ränta 41/2 procent — böra fastställas i huvudsak de villkor och bestämmelser,

som eljest pläga föreskrivas vid regleringar av järnvägarnas statslån. Skuldregleringen

torde böra räknas från och med den 1 januari 1935 och annuitet erläggas

varje 31 december, med början innevarande år, till dess lånet blivit slutbetalat.

»

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Den i ärendet förebragta utredningen har givit utskottet den uppfattningen,

att den av departementschefen förordade lösningen av frågan örn sanering av

järnvägen Skövde—Axvalls ekonomi måste under förhandenvarande omständigheter

vara den mest lämpliga. Detta gäller särskilt med hänsyn till de fördelar

ur allmän kommunikationssynpunkt, som skulle vinnas genom att järnvägen

bomme att sammanföras med de övriga smalspåriga västgötabanorna.

Enligt det föreliggande förslaget skulle nämligen järnvägen överlåtas till Lidköping—Skara—Stenstorps

järnvägsaktiebolag, i vilket företag Västergötland—Göteborgs

järnvägsaktiebolag är huvudintressent. Ehuru förslagets

genomförande förutsätter en betydande ekonomisk uppoffring från statens sida,

finner utskottet sig alltså böra tillstyrka bifall till propositionen.

Därest här ifrågavarande järnvägsfusion kommer till stånd i huvudsaklig

överensstämmelse med därom träffat avtal, kommer Skövde att få ökad betydelse

såsom omstigningsstation mellan stambanan och smalspårsnätet i Västergötland.

I samband härmed komma persontågsförbindelserna å sträckan Lid
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

3

köping—Skövde att förbättras. Å andra sidan vill det synas, som om fusionen

skulle komma att medföra försämrade trafikförhållanden å linjen Axvall—

Stenstorp. Detta skulle i sin tur bliva till nackdel för samtrafiken mellan

nämnda bana och järnvägen Stenstorp—Hjo och därmed även för trafiken över

Vättern till och från Hjo. Representanter för kommuner i här ifrågavarande

två järnvägars trafikområden hava inför utskottet upplyst, att Lidköping—

Skara—Stenstorps järnvägsaktiebolag hade för avsikt att indraga tåglägenheter

å linjen Axvall—Stenstorp, samt framhållit de olägenheter, som en sådan

åtgärd skulle medföra för de därav berörda orternas samfärdsmöjligheter. Vad

särskilt anginge trafiken mellan Axvall och Stenstorp kunde denna på grund

av vägarnas sträckning och beskaffenhet svårligen tillgodoses genom omnibusar.

Med hänsyn till den nu berörda frågans nära samband med frågan örn

järnvägen Skövde—Axvalls överlåtande på nyssnämnda järnvägsaktiebolag,

vill utskottet i detta sammanhang uttala den förhoppningen, att bolaget skall

kunna träffa anordningar för uppehållande av persontrafiken å linjen Axvall—

Stenstorp i oförändrad omfattning. De föreslagna villkoren för denna överlåtelse

synas enligt utskottets förmenande innebära sådana fördelar för bolaget,

att det synes kunna förväntas, att bolaget icke utan trängande skäl inskränker

trafikmöjligheterna för bygdens befolkning.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 26 april 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD AKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Ehrnberg, Berling,*

Nilsson i Mölndal, Bodin, Bjurström och Swartling;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Paulsen,* Svedman,

Hammarlund, Hilding och Gustavson i Västerås.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:202 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn vidgat giltighetsområde för lagen örn vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappm a1 i texten