Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m.

1935-04-26 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:42, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

1

Sr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1935 kl. 8 f. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa

m. m.

I en till riksdagen avlåten, den 1 mars 1935 dagtecknad proposition

nr 177, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning,

har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogade förslag till

j: 1) förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekslcassa och

2) förordning angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande

och verksamhet.

Berörda förslag komma i det följande att av utskottet återgivas.

Nu gällande förordningar angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa

— i det följande kallad förordningen angående stadshypotekskassan

— och angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande

och verksamhet — härefter kallad förordningen angående stadshypotelcsföreningarna

— äro utfärdade den 5 juni 1909. Reglemente för stadshypotekskassan

är fastställt av Kungl. Majit den 18 juni 1910.

Enär en utredning ansetts önskvärd angående omarbetning i vissa hänseenden

av de för stadshypoteksväsendet gällande författningarna, bemyndigade

Kungl. Majit den 12 oktober 1933 chefen för finansdepartementet

att tillkalla sakkunniga med uppdrag att inom departementet biträda

med den ifrågavarande utredningen. På grund av berörda bemyngande

tillkallade sakkunniga, vilka antogo benämningen stadshypotekssakkunniga,

avgåvo den 12 april 1934 betänkande med förslag i ämnet

(Statens offentliga utredningar 1934:13).

över de sakkunnigas förslag hava infordrade utlåtanden avgivits av

styrelsen för stadshypotekskassan — som därvid jämväl överlämnat yttranden

av de flesta stadshypoteksföreningarna — styrelsen för Sveriges

fastighetsägareförbund, styrelsen för svenska bostadskreditkassan, fullmäktige

i riksgäldskontoret samt bank- och fondinspektionen. Sedermera

har även ett av stadshypoteksföreningarna genom sina ombud tillsatt

förtroenderåd inkommit med ett yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. S sand. Nr 42.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

De sakkunniga kava framlagt fullständiga förslag till nya författningar

i ämnet, därvid emellertid den nuvarande grupperingen av bestämmelserna

i de olika författningarna i stort sett bibehållits.

Beträffande motiveringen för de av Kungl. Majit framlagda författningsförslagen

får utskottet, i den mån redogörelse för förslagen ej lämnas

i utskottets yttrande, hänvisa till propositionen.

Organisatoriska spörsmål.

När stadshypotekskassan år 1909 inrättades, erhöll densamma en organisation,

med vilken man avsåg att så mycket som möjligt giva kassan

karaktär av statsinstitution. Detta skedde i syfte att speciellt med hänsyn

till den franska lånemarknaden, som antogs vara den förmånligaste

för avsättning av de av kassan utfärdade obligationerna, söka åstadkomma,

att dessa obligationer bleve betraktade såsom likställda med statsobligationer.

Enligt § 9 av förordningen angående stadshypotekskassan består kassans

styrelse av fem ledamöter, av vilka Konungen utser fyra, däribland

en till ordförande, samt fullmäktige i riksgäldskontoret en, vilken skall

vara vice ordförande. Därjämte utser Konungen tre suppleanter samt

fullmäktige i riksgäldskontoret en, vilken skall vara suppleant för vice

ordföranden. Verkställande direktör väljes av styrelsen bland dess ledamöter.

De tre ledamöter jämte suppleanter, vilka förutom ordföranden

förordnas av Konungen, skola utses inom förslag, som i sådant avseende

jämlikt föreskrift i § 17 av förordningen angående stadskypoteksföreningarna

upprättas av ombud för dessa föreningar. I § 10 av förstnämnda

förordning stadgas vidare, att för revision av hypotekskassans styrelses

förvaltning och kassans räkenskaper årligen skola utses revisorer, av

Konungen två och av fullmäktige i riksgäldskontoret en, samt i § 11 av

samma förordning, att det tillkommer Konungen att pröva styrelsens

förvaltning och att, sedan fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit yttrande,

besluta angående ansvarsfrihet för styrelsen.

I detta sammanhang bör nämnas, att av ledamöterna i styrelsen för

Sveriges allmänna hypoteksbank, till antalet fem, ordföranden utses ar

Kungl. Majit och vice ordföranden av fullmäktige i riksgäldskontoret. De

tre återstående ledamöterna jämte suppleanter för dem väljas av de delägande

kypoteksföreningarnas ombud å allmän ordinarie sammankomst.

Av de fem revisorerna litse fullmäktige i riksgäldskontoret en och föreningarna

fyra. Decharge för hypoteksbankens styrelse beviljas av föreningarnas

ombud å sådan sammankomst, som nyss nämnts.

Styrelsen för svenska bostadskreditkassan skall bestå av det antal ledamöter

och suppleanter, minst sju högst nio, som av ombud för bostadskreditföreningarna

å ombudsstämma bestämmes. Konungen utser två

ledamöter, därav en till ordförande, och två suppleanter. Av dessa skall

en ledamot, så ock suppleanten för honom, äga insikt och erfarenhet be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

3

träffande rörelse för fastighetsbelåning. Fullmäktige i riksgäldskontoret

utse en ledamot jämte suppleant. Övriga ledamöter jämte suppleanter

väljas å ombudsstämma. Av de tre revisorerna utses en jämte suppleant

av fullmäktige i riksgäldskontoret, de övriga med suppleanter å ombudsstämma.

Stämman beslutar även angående ansvarsfrihet för bostadskreditkassans

styrelse. Bostadskreditföreningarna hava icke delaktighet i

bostadskreditkassan.

Under åberopande av att de förhållanden, som föranledde kassans organiserande

på sätt som skedde, numera ändrats, så att något skäl ej förelåge,

varför hypotekskassan skulle vara mera statligt betonad än allmänna hypoteksbanken

och svenska bostadskreditkassan, har från stadshypoteksföreningarnas

sida framhållits, att ökat inflytande borde beredas föreningarna

såväl på sammansättningen av hypotekskassans styrelse som på revisionen

och på frågan örn beviljande av decharge åt kassans styrelse. De tre

ledamöter jämte suppleanter i hypotekskassans styrelse, vilka enligt gällande

bestämmelser skola utses av Konungen efter förslag av föreningarnas

ombud, borde i stället väljas omedelbart av föreningsombuden å allmän

sammankomst. Då det uppenbarligen vore för hypotekskassans förvaltning

förmånligt, örn vid valet av styrelseledamöter hänsyn icke

behövde tagas till att en av styrelsens ledamöter sedermera även skall

kunna utses till verkställande direktör, borde vidare styrelsen för kassan

äga att efter fritt val utse verkställande direktör. Slutligen borde

beträffande tillsättande av revisorer och örn decharge göras den ändringen,

att de två revisorer, som enligt de gällande bestämmelserna skola

utses av Konungen, skulle väljas av föreningarnas ombud å allmän sammankomst,

samt att decharge skulle meddelas av föreningsombuden å sådan

sammankomst.

Stadshypotekssakkunniga hava med hänsyn till den utländska lånemarknaden

och nuvarande utländska obligationsinnehavare ansett sig

icke kunna förorda så vittgående ändringar, som från stadshypoteksföreningarnas

sida påyrkats. De sakkunniga hava emellertid ansett följande

jämkningar i hithörande bestämmelser lämpligen kunna företagas. Möjlighet

borde beredas kassans styrelse att till verkställande direktör för

kassan utse person utanför styrelsen. I sådant fall skulle dock valet

underställas Konungen för prövning och stadsfästelse. Vidare borde valet

av en revisor jämte suppleant för denne anförtros åt föreningarnas ombud;

i samband härmed skulle sammanlagda antalet revisorer ökas till

fyra. Slutligen skulle enligt de sakkunnigas förslag vid likvidation av

kassan förefintligt överskott användas för ändamål, som Konungen efter

hörande av liypoteksföreningarna bestämde, därvid förutsattes, att överskottet

skulle användas för något kassans eget syfte närstående ändamål.

Enligt gällande bestämmelser skall dylikt överskott tillfalla staten.

Mot de sakkunnigas förslag hava erinringar framställts i åtskilliga av

de avgivna yttrandena. Härvid har uttalats, att någon anledning att

bibehålla den stärka statliga betoningen med hänsyn till den utländska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

lånemarknaden icke längre förefunnes samt att hypoteksföreningarna

hurde såsom solidariskt ansvariga för kassan erhålla ökat inflytande över

densamma. Olika meningar hava gjort sig gällande beträffande förslaget

om underställning av val av verkställande direktör. Sålunda har föreslagits,

dels att sådan underställning ej borde föreskrivas, dels att underställning

borde ske allenast, då valet icke vore enhälligt, dels ock att för

giltighet av beslut, varigenom verkställande direktör utsetts, skulle erfordras,

att beslutet biträtts av ordföranden eller vice ordföranden i kassans

Styrelse.

Föredragande departementschefen har bland annat framhållit, att de

skäl, som anförts för borttagande i vissa hänseenden av sådana organisatoriska

anordningar, som gåve kassan en statlig karaktär, icke vore

alltför vägande. Örn föreningarna genom sina ombud direkt valde tre

ledamöter i kassans styrelse eller örn Kungl Majit tillsatte dessa ledamöter

inom ett av ombuden avgivet, för Kungl. Majit bindande förslag,

borde för föreningarna reellt sett vara skäligen likgiltigt. Den majoritetsställning,

som föreningsrepresentanterna inom styrelsen intoge och

som enligt de sakkunnigas förslag skulle komma att i viss mån förstärkas,

borde borga för, att föreningarnas med deras solidariska ansvarighet

sammanhängande intressen bleve fullt tillgodosedda. Vidare har

departementschefen närmare utvecklat de skäl, som kunna anföras mot

en mera betydande minskning av den starka statliga betoning, som

städshypotekskassan erhöll vid dess inrättande. I avseende härå samt i

fråga örn det föreliggande förslaget i nu omhandlade del har departementschefen

anfört i huvudsak följande:

Kassan vore visserligen icke för närvarande i behov av att anlita utländsk

lånemarknad, men såsom de sakkunniga antytt vore det icke

uteslutet, att sådant behov framdeles kunde inträda. Visserligen syntes

man kunna antaga, att det icke då — lika litet som för allmänna

hypoteksbanken — skulle komma att erbjuda sig några svårigheter

för kassan även utan den nuvarande statliga betoningen att i utlandet

upplåna kapital på grund av den erbjudna säkerhetens godhet, detta

förutsatt att kassans egen och därmed även föreningarnas utlåningsrörelse

alltjämt handhades med klokhet och försiktighet. Men det

vore ofrånkomligt, att den statliga betoningen för stadshypotekskassan

berett och alltjämt beredde en fördel i jämförelse med hypoteksbanken

med avseende på villkoren för utländsk upplåning i vissa fall.

På grund av dess statliga karaktär hade stadshypotekskassan nämligen

därvid kommit i åtnjutande av samma förmån som staten i form

av befrielse från vissa utländska pålagor, och detta hade resulterat i en

fördelaktigare upplåning för kassan än för hypoteksbanken. Det vore

härutinnan att märka, att hypoteksbankens motsvarande pålagor årligen

utginge för obligationer, som befunne sig i det långivande landet. För

departementschefen liksom för de sakkunniga syntes det vidare uppenbart,

att hänsynen till obligationsinnehavarna, i varje fall de utländska,

fordrade, att någon genomgripande förändring av själva karaktären av

kassan icke företoges.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

5

Departementschefen anslöte sig sålunda till de sakkunnigas mening,

vilken även vunnit understöd av majoriteten i stadshypotekskassans styrelse,

att kassan alltjämt borde behålla sin statliga karaktär.

Vissa jämkningar syntes emellertid, på sätt de sakkunniga framhållit,

kunna vara befogade och genomförbara utan att ändra kassans karaktär,

och departementschefen förordade i huvudsak vad de sakkunniga i sådant

avseende föreslagit. Allenast i ett avseende, nämligen i fråga om

bestämmelserna angående val av verkställande direktör, hade departementschefen

velat föreslå ändring i de sakkunnigas förslag. I de avgivna

utlåtandena hade i denna del, såsom redan nämnts, olika ändringsförslag

framförts. Syftet med förslagen örn underställning eller örn viss

form för fattande av beslut örn val av verkställande direktör hade givetvis

varit att sörja för, att den till befattningen mest kvalificerade bleve

utsedd. Enligt departementschefens mening borde samma syfte kunna

lämpligare tillgodoses genom en föreskrift, att styrelsen skulle vara fulltalig

vid valets företagande samt att för valets giltighet skulle fordras,

att minst fyra av styrelsens ledamöter vore ense. Med en dylik föreskrift

syntes någon underställning av val av verkställande direktör icke vara

erforderlig.

Stadshypotekskassans styrelses befogenhet i vissa avseenden.

På sätt närmare framgår av propositionen (sid. 22—29) hava i denna

del tre spörsmål varit under bedömande, nämligen dels styrelsens för

stadshypotekskassan befogenhet att utfärda allmänna föreskrifter beträffande

stadshypoteksföreningarnas lånerörelse, dels styrelsens rätt att ingå

i prövning av särskilda låneansökningar såväl för att kontrollera, att

lånet är reglementsenligt och överensstämmande med av styrelsen utfärdade

allmänna föreskrifter, som för att utröna, huruvida lånet eljest är

av beskaffenhet att böra beviljas, dels ock styrelsens rätt överhuvud att

utöva inflytande på storleken av hypoteksföreningarnas utlåning och det

därav beroende behovet att upptaga obligationslån.

Majoriteten av de sakkunniga har ansett, att kassan måste äga alla dessa

befogenheter, och denna uppfattning omfattas även av kassans styrelse

samt styrelsen för bostadskreditkassan och riksgäldsfullmäktige ävensom

bank- och fondinspektionen. Från föreningshåll hava likaledes meningar

framförts, som i vissa delar stå nära sakkunnigemajoritetens. En

reservant bland de sakkunniga åter har, med anslutning från flertalet

föreningar och fastighetsägareförbundet, uttalat sig för att av de angivna

befogenheterna det allenast tillkomme kassan att utfärda allmänna

föreskrifter beträffande föreningarnas lånerörelse samt att pröva Iåns

reglementsenlighet.

Departementschefen har på anförda skäl anslutit sig till den av de

sakkunnigas majoritet uttalade uppfattningen. — Do i nu förevarande

del föreslagna författningsändringarna inskränka sig till införande av

en förtydligande bestämmelse i § 2 av reglementet för kassan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Belåningsbara fastigheter.

I § 6 av förordningen angående stadshypoteksföreningarna stadgas, att

hypoteksförening må meddela lån allenast mot säkerhet av inteckning i

bebyggd och mot brandskada försäkrad fastighet, belägen inom samhälle,

som enligt föreningens reglemente tillhör dess verksamhetsområde. Denna

bestämmelse kompletteras av ett stadgande i § 7, enligt vilket byggnad,

som icke huvudsakligen är anordnad till bostäder eller affärslokaler,

må i och för belåning uppskattas endast till det värde, byggnaden

prövas äga, även örn den icke användes för det med densamma ursprungligen

avsedda särskilda ändamål.

Stadshypotekssakkunniga hava i § 6 såsom huvudregel för belåningsbarhet

uppställt, att byggnad skulle huvudsakligen vara avsedd för bostadsändamål

eller till affärslokaler (kontor eller butiker), varigenom

t. ex. industrifastigheter uteslötes från belåning. Därtill liava sakkunniga

emellertid knutit en uteslutningsregel, enligt vilken fastigheter,

vilka av vissa angivna anledningar vore av säregen beskaffenhet och

vilka därigenom innebure mera än normal risk, skulle förklaras vara

icke belåningsbara. Enligt de sakkunnigas förslag borde vidare i sådana

fall, då belåningsbar byggnad vore anordnad på ett sätt, som icke svarade

mot ortens förhållanden, genom tillämpning av vissa i § 7 av förslaget

intagna strängare värderingsregler inskränkning ske i den omfattning,

vari lån mot inteckning i byggnaden kunde ske. Bland de sakkunniga

hava två reservanter ställt sig avvisande mot majoritetens förslag

att från belåning helt utesluta jämväl vissa andra fastigheter än industrifastigheter.

Departementschefen har utformat nya regler för fastighets belåningsbarhet,

innebärande i huvudsak, att alla fastigheter med byggnader,

som huvudsakligen äro avsedda till bostadsändamål eller till affärslokaler,

skola vara belåningsbara. Med affärslokaler avses härvid — i

motsats till sakkunnigemajoritetens förslag — icke endast kontor och butiker

utan även andra för affärsändamål avsedda lokaler. I jämförelse

med sakkunnigemajoritetens förslag innebär denna regel dessutom den

utvidgningen, att de s. k. säregna fastigheterna icke här undantagas.

För vissa av dessa belåningsbara fastigheter skola emellertid enligt departementschefens

förslag särskilda, strängare värderingsregler stadgas,

nämligen beträffande dels fastigheter, huvudsakligen avsedda till andra

affärslokaler än kontor eller butiker, dels fastigheter avsedda till sådana

bostäder, kontor eller butiker, som icke kunna förutses svara mot ortens

förhållanden, och dels fastigheter av säregen beskaffenhet. Stadganden

av nu angivna innebörd hava i förslaget till förordning angående föreningarna

införts under §§ 6 och 7.

Departementschefen har erinrat, att utformandet av de närmare detaljerna

vid värderingsförfarandet i nu särskilt avsedda hänseenden an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Ni 42.

7

komme på styrelsen för stadshypotekskassan vid fastställandet av viirderingsmannainstruktion

och formulär för värderingsinstrument. Med hänsyn

till vikten och betydelsen för helåningsvärderingen överhuvudtaget

inom organisationen av föreskrifterna i sådan instruktion jämte instrumentformulär

har departementschefen funnit sig böra upptaga en i vissa

remissyttranden omfattad tanke, att för fastställande därav borde gälla

särskilda bestämmelser. I sådant avseende har departementschefen föreslagit

ett stadgande av innehåll, att beslut örn fastställande icke finge

av kassans styrelse fattas, med mindre styrelsens samtliga ledamöter

vore tillstädes, och att beslutet icke skulle vara gällande, såvida det ej

biträtts av fyra av styrelsens ledamöter. Bestämmelserna örn denna kvalificerade

majoritet, vilka införts i nyssnämnda § 7, äro avsedda att tilllämpas

även i fråga örn ändring i eller tillägg till instruktionen.

Utvidgad användning av fasta lån.

I enlighet med föreskrifter i § 8 av förordningen angående stadshypoteksföreningarna

må amorteringslån beviljas intill hälften av det värde,

vartill vederbörande fastighet blivit av särskilt utsedda värderingsman

uppskattad, med iakttagande därav att lånebeloppet icke får överstiga hälften

av fastighetens taxeringsvärde. I fråga örn större städer må dock sådana

lån, därest hypotekskassans styrelse det medgiver, meddelas intill ett

belopp, ej överstigande sex tiondelar av vare sig det särskilt uppskattade

värdet eller taxeringsvärdet. Fasta lån åter må meddelas, då den belånade

fastighetens huvudbyggnad är av sten eller annat lika hållbart byggnadsämne,

intill tre fjärdedelar av det belopp, som, på sätt nyss nämnts,

må utlämnas såsom amorteringslån, samt, då huvudbyggnaden är av mindre

hållbart ämne, intill två tredjedelar av nämnda belopp.

Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle lån mot inteckning i

fastighet, vilkens huvudbyggnad vore av sten eller annat lika hållbart

byggnadsämne, kunna i sin helhet utlämnas såsom fast lån, under förutsättning

att lånets löptid utgör tio år och att avsevärd nedgång i fastighetens

värde under lånetiden icke synes vara att befara. Bestämmelse

härom har i förslaget till förordning angående stadshypoteksföreningarna

införts under § 8.

Förtidsinbetalning av lån.

Nu gällande bestämmelser örn frivillig förtidsbetalning återfinnas i

^ 5 av förordningen angående stadshypoteksföreningarna. Vissa kompletterande

bestämmelser lämnas i de särskilda reglementena för kassan

och för föreningarna. Föreskrifter rörande frivillig förtidsinbetalning av

fasta lån saknas. I fråga örn tvångsvis inträdande förtidsinbetalning

lämnas stadganden i § 11 av förutnämnda förordning. Författningsbe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

stämmelserna, vilka ej fullständigt reglera låntagarnas skyldighet vid för*

tidsinbetalning, kompletteras genom särskilda utfästelser, - som lån*

tagarna ikläda sig i avlämnande omslagsreverser.

Stadshypotekssakkunniga hava ansett, att de nu gällande bestämmelserna

i förevarande ämne böra fullständigas på så sätt, att de förhållanden, som

för närvarande regleras genom låntagares åtaganden i omslagsreversen,

bliva föremål för författningsföreskrifter, vilka fullständigt angiva icke

blott när förtida inbetalning kan ifrågakomma utan även vilka skyldigheter

vid sådan inbetalning påvila låntagaren.

I sådant avseende har dels i § 5 av nämnda förordning intagits uttrycklig

bestämmelse därom, att förtida inbetalning kan medgivas även i fråga

örn fästa lån, dels en i nuvarande § 11 förekommande bestämmelse örn

rätt för förenings styrelse att i anledning av förändring i äganderätten

till belånad fastighet uppsäga lånet till inbetalning utvidgats till att

avse även det fall, då den nye ägaren visserligen anmält sig önska behålla

lånet men föreningens styrelse finner honom icke kunna godkännas

såsom låntagare.

\ idare hava i förenämnda § 5 införts förtydligade bestämmelser angående

skyldighet för låntagaren att vid frivillig förtidsinbetalning

gälda ersättning för den ränteförlust, som inbetalningen må förorsaka

kassan (ränteskillnadsersättning). Vid förtida inbetalning av

annan anledning än i ■§ 5 nämnts —- sålunda till följd av exekutiv

auktion eller i fall som avses i § 11 — skall jämlikt bestämmelse i § 1»

av förslaget ränteskillnadsersättning jämväl utgå. Sistnämnda paragraf

innehåller även bestämmelser örn rätt för förening att vid förtida inbetalning

påfordra utgivandet av ersättning för förlorade bidrag till föreningens

förvaltningskostnader. I samband härmed hava de sakkunniga

föreslagit vissa ändringar i § 3 av reglementet för kassan.

Departementschefen har funnit de sakkunnigas förslag till regler örn

förutsättningarna för och följderna av förtidsinbetalning av lån vara

väl motiverat. I enlighet med vad styrelsen för stadshypotekskassan i

sitt yttrande påvisat, har emellertid förslaget utvidgats på så sätt att

jämväl fasta lån, meddelade å längre tid än tio år, skola, sedan tio år förflutit

från låns utlämnande, kunna i likhet med amorteringslån återbetalas

med ränteskillnadsersättning.

Formen för utlämnande av lån.

I § 9 av förordningen angående stadshypoteksföreningarna stadgas för

närvarande, att lån skall utlämnas i kontanta penningar, därest ej lånesökande

begär att till visst belopp erhålla hypotekskassans obligationer,

i vilket fall kassans styrelse äger pröva, örn så må ske, ävensom bestämma

den kurs, efter vilken obligationerna må utlämnas.

Denna bestämmelse har under en följd av år tillämpats så, att det i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bunkoutskottets utlåtande Nr 42.

9

densamma såsom undantag angivna sättet för låns utlämnande kommit

att bliva regel. Lån hava sålunda utlämnats i obligationer till parikurs,

och örn obligationerna kunnat i samband därmed säljas till kurs över

pari, har den låntagande fastighetsägaren fått tillgodoräkna sig överkursen,

liksom han måst vidkännas eventuell underkurs. Den 8 oktober

193U beslöt emellertid hypotekskassans styrelse att frångå denna praxis

såtillvida, att i de fall, då vid obligationernas försäljning erhölles överkurs,

lånen skulle utlämnas i kontanta penningar, motsvarande lånens

nominella belopp. Den förändrade tillämpningen föranleddes bland annat

därav, att det ansågs icke vara lämpligt att bereda den, som vid låns

utgivande vore ägare av den belånade fastigheten, personliga förmåner,

som icke komme själva fastigheten tillgodo genom nedsättning av låneräntan.

Hypotekskassans styrelses nyssnämnda beslut föranledde invändningar

från fastighetsägarehåll. Det framhölls från detta håll, att förfaringssättet

måste framstå för fastighetsägarna såsom uppenbart orättvist, enär

kassan samtidigt vore beredd att tillämpa sin likvidprincip på det sättet,

att låntagare vid fall av underkurs skulle vidkännas därav uppkommande

förlust. Därest det ansåges, att uppkommen överkurs å obligationer

icke borde tillkomma låntagarna, borde kassan utsläppa obligationer löpande

med sådan lägre ränta, att kursen å obligationerna i möjligaste

mån motsvarade nominella värdet.

För tillmötesgående av de framkomna önskemålen började hypotekskassans

styrelse att utlämna s. k. blandade lån, där likviden skedde i

obligationer med olika räntefot och med sådan fördelning mellan obligationer

med underkurs och med överkurs, att deras sammanlagda försäljningsvärde

så nära som möjligt anslöt sig till lånesumman å det

låntagaren beviljade lånet.

Stadshypotekssakkunniga hava i denna del anfört:

»Då lånelikviden erlägges i kontanta penningar, hava dessa penningar

åtminstone till övervägande del anskaffats av stadshypotekskassan därigenom

att hypotekskassan själv försålt sina obligationer. Till förmån

för kontant likvid har bland annat anförts, att det måste vara lättare

för kassan än för de enskilda låntagarna, som icke alltid äro så väl förtrogna

med förhållandena på penningmarknaden, att försälja obligationerna

på det fördelaktigaste sätt. Även oavsett denna omständighet

finna de sakkunniga det vara riktigast, att lånesumman blir i sin helhet

till låntagaren utlämnad i kontanta penningar. Låntagaren erhåller

därigenom direkt det penningbelopp, som han åsyftar och varav han är

i behov för gäldande av den skuld, vilken han genom belåningen avsett

att konsolidera. Det ligger i sakens natur, att låntagaren vid kontantlikvid

skall, oberoende av den kurs vartill kassan kunnat försälja obligationerna,

beredas de förmånligaste räntevillkor, sorn förhållandena medgiva.

Fall kunna emellertid inträffa, då det för låntagaren eller för kassan

kan vara önskvärt eller för kassan kanske rent av nödvändigt, att likviden

sker i obligationer. Låntagaren kan exempelvis vara i tillfälle att

överflytta ett lån från annan långivare till hypoteksorganisationen mot

inlösande av det äldre lånet med hypotekskassans obligationer eller i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

hopp om kursstegring vilja själv viel lämpligt tillfälle försälja obligationerna.

I dylika fall bör det dock liksom hittills tillkomma kassans styrelse

att pröva, huruvida ur kassans synpunkt några hinder emot likvidens

utlämnande i obligationer kunna förefinnas. För kypotekskassan

åter kan det vara nödvändigt att anlita denna likvidform, då kassan vid

höga räntelägen icke kan försälja sina egna tillgängliga obligationer

till parikurs och låntagaren icke vill finna sig i att mottaga likviden i

kontanta penningar med en kapitalrabatt, som motsvarar underkursen på

obligationerna.

Även när likviden sker i obligationer, bör det tillses, att låntagaren

erhåller ett värde, som så nära som möjligt överensstämmer med lånesumman.

När börsvärdet å obligationer, som kassan har tillgängliga,

motsvarar dessas parivärde, vinnes nämnda syfte därigenom att likviden

£ker i obligationer till nominellt belopp motsvarande lånesumman. I

andra fall leder det av kassans styrelse tillämpade systemet med blandade

lån till samma mål.

Av vad sålunda anförts framgår, att enligt de sakkunnigas mening

till låntagaren icke böra såsom likvid utlämnas obligationer till högre

aktuellt saluvärde än lånesumman. Örn obligationernas försäljningsvärde

och lånesumman täcka varandra, erhåller låntagaren, då låneräntan

motsvarar obligationsräntan, ett enhetligt eller blandat lån på

de . fördelaktigaste räntevillkor, som förhållandena medgiva. Därest

•obligationernas försäljningsvärde överstege lånesumman, skulle detta

innebära, att den effektiva räntan vore högre, än det allmänna ränteläget

betingade, och att fastigheten alltså bleve onödigt hårt belastad.

Ett undantag från den sist hävdade principen synes emellertid vara befogat,

nämligen då låntagare för konvertering av ett lån, som löper med

en av motsvarande obligationslåns räntefot beroende, i förhållande till

det inträdda allmänna ränteläget hög ränta, löser det äldre lånet genom

avlämnande av sådana kassans obligationer som tillhöra ifrågavarande

obligationslån. Genom denna form för lånets inlösen beredes kassan en

definitiv lindring i sin ränteskuld, och det synes vara befogat, att kassan

i vederlag för denna förmån avstår eventuellt övervärde å sådana obligationer

med lägre räntefot, som låntagaren erhåller i likvid för det konverterade

lånet. Den personliga förmånen av en överkurs motsvaras här

av en likaledes personlig uppoffring vid anskaffande av de för inlösningsförfarandet

erforderliga högprocentiga obligationerna.

De sålunda anförda synpunkterna hava varit vägledande vid utformande

av hithörande bestämmelser, vilka intagits i § 9 av förslaget till

förordning angående stadshypoteksföreningarna.»

Departementschefen har anslutit sig till vad de sakkunniga anfört och

föreslagit.

Reservfond hos stadshypotekskassan och säkerhetsfond hos stadshypoteksföreningarna.

Nu gällande bestämmelser om stadshypotekskassans reservfond återfinnas

i § 13 av förordningen angående kassan. Enligt dessa skall kassans

behållna årliga vinst avsättas till en dylik fond, vilken i första rummet

skall användas till gäldande av de utgifter och förluster, till vilkas täckande

inkomsterna för året icke förslå. Förordningen angående stads
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels utlåtande Xi 42.

11

liypoteksföreningarna stadgar åter i § 15 helt kort, att överskott, sora må

uppstå å influtna bidrag till förenings förvaltningskostnader, skall avsättas

till en reservfond för föreningen.

Kungl. Maj:ts förslag i denna del avser i huvudsak införande av bestämmelser

örn en kraftigare fondbildning hos såväl kassan som föreningarna

samt om placeringen av de tillgångar, som motsvara förenings

reservfond, i förslaget betecknad säkerhetsfond. Härjämte föreslås bestämmelser

av innebörd, att hypotekskassans reservfond vid förenings

obestånd skulle få anlitas för täckande av brist, innan föreningsmedlemmarnas

solidariska ansvarighet behövde anlitas.

Departementschefen har i fråga örn stadgande av viss kvalificerad

majoritet vid kassastyrelsens beslut örn upplåning

{sista stycket av § 4 i förordningen angående stadshvpotekskassan) anfört

följande:

»Stadshypotekskassans styrelse har förordat, att de bestämmelser, som

nu gälla för fattande av beslut om tillfällig upplåning — samtliga ledamöters

närvaro och enighet mellan minst fyra ledamöter — måtte erhålla

tillämplighet jämväl å beslut om uppläggande av obligationslån.

Två föreningsrepresentanter inom styrelsen hava icke kunnat ansluta

sig till detta förslag och hava därvid framhållit, att det gällande stadgandet

om kvalificerad majoritet vid tillfällig upplåning, såsom motiven

till bestämmelsen utvisade, tillkommit emedan man vid kassans inrättande

befarade, att en sådan upplåning, om den icke anlitades med stor

urskiljning och försiktighet, kunde bringa kassan i ett besvärligt läge.

Detta motiv hade numera, då kassans reservfond överstege fem miljoner

kronor, uppenbarligen förlorat all aktualitet, och att från samma stadgande

hämta motiv för att dylik majoritet skulle erfordras även för beslut

i annat låneärende saknade fog. Någon anledning att av annat skäl

fordra kvalificerad majoritet vid beslut örn uppläggande av nytt obligationslån

förefunnes enligt reservanternas förmenande icke, och till stöd

därför kunde icke åberopas någon erfarenhet från kassans tjugufemåriga

verksamhet. Ärenden av denna beskaffenhet tillhörde så att säga styrelsens

normala uppgifter, för vilkas handhavande styrelsen fått den

sammansättning, statsmakterna ansett erforderlig, och att tillerkänna en

minoritet inom styrelsen rätten att genom vägran att utgiva obligationer

inställa kassans låneutgivning kunde icke anses förenligt med grunderna

för kassans organisation. Någon bestämmelse som den föreslagna återfunnes

heller icke i stadgandena för övriga statsgaranterade hypoteksinstitutioner.

Däremot vore intet att erinra emot införande av den garanti,

som skulle ligga i ett stadgande, att vid behandling av fråga om

uppläggande av nytt obligationslån styrelsen skulle vara fulltalig.

Stadsliypoteksföreningarnas förtroenderåd har framhållit, att det av

majoriteten inom kassans styrelse framställda ändringsförslaget skulle

innebära en obehövlig inskränkning i styrelsens funktionsduglighet.

Själv har jag redan under avdelningen om stadshypotekskassans befogenheter

uttalat mig för att staten såsom garant i sista hand för kassans

förbindelser genom sina representanter i kassans styrelse bör äga en

viss kontroll över kassans medelsanskaffning. Vad stadsbypotekskassans

styrelse föreslagit i fråga om kvalificerad majoritet för fattande av be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Utskottet.

slut om uppläggande av obligationslån står i god överensstämmelse med

mitt berörda uttalande, och jag tillstyrker detsamma. Förslaget innebär,

att åtminstone en av statsrepresentanterna skall hava biträtt beslutet.»

Med avseende å ikraftträdandet av de föreslagna förordningarna

har departementschefen framhållit, att det syntes vara önskvärt, att de

blivande nya författningarna kunde i vissa hänseenden komma till tilllämpning

vid nästinfallande ordinarie sammankomst nied ombud för

stadshypoteksföreningarna. På grund härav har tiden för förordningarnas

ikraftträdande föreslagits till den 1 maj 1935. >

Under den tid av över tjugofem år, under vilken de för stadshypoteksinstitutionen

utfärdade författningarna varit gällande, hava förhållandena

på såväl fastighets- som penningmarknaden undergått betydande förändringar,

och en revision av författningarna har efter hand visat sig;

vara av behovet påkallat. Det förslag till nya författningar, som i pro:

positionen framlagts av Kungl. Majit i nära anslutning till stadshypotekssakkunnigas

förslag, kan utskottet i allt väsentligt tillstyrka. Endast

i följande avseenden har förslaget givit utskottet anledning till erinringar

eller uttalanden.

De organisatoriska spörsmål, som varit under övervägande

i nu förevarande sammanhang, beröra frågan örn bibehållande av den

starka statliga'' betoning, som stadshypotekskassan vid dess inrättande erhöll

i syfte att dess obligationer skulle på den utländska lånemarknadeqt

komma att likställas med statsobligationer. Såsom framgår av den ovan

lämnade redogörelsen, råder enighet därom att en viss minskning av

denna betoning kan utan olägenhet genomföras och Kungl. Majit har i

sådant avseende med biträdande i huvudsak av den uppfattning, åt vilken

de sakkunniga givit uttryck, framlagt förslag till vissa jämkningar i de

nuvarande bestämmelserna. Dessa jämkningar innebära väsentligen, att

kassans verkställande direktör skall kunna utses utom styrelsens krets

samt att föreningarna skola äga välja en revisor jämte suppleant att deltaga

i granskningen av kassans förvaltning, i samband varmed revisorernas

antal ökas från tre till fyra. Ytterligare ändringar i organisationen»

val igenom kassans statliga karaktär skulle minskas, hava emellertid arn

setts icke kunna vidtagas utan äventyrande av fördelarna vid utländsk

upplåning. I detta sammanhang har departementschefen fäst uppmärksamheten

på att kassan på grund av sin statliga karaktär kommit i åtnjutande

av samma förmån som staten i form av befrielse från vissa utländska

pålagor, vilka såsom exempelvis för hypoteksbanken årligen utgå för

obligationer, som befinna sig i det långivande landet. Även hänsynen till

nuvarande obligationsägare, särskilt de utländska, har ansetts tala mot

alltför genomgripande organisatoriska ändringar.

Å andra sidan har framhållits, att en stark statlig betoning av kassan

icke vore avgörande för villkoren för själva den utländska upplåningen,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

13

då formen för kassans organisation måste vara av underordnad betydelse

för krediten i jämförelse med den säkerhet, som kassan kunde ställa. Det

har jämväl hänvisats till att hypoteksbankens upplåning i utlandet icke

försvårats eller i nämnvärd grad fördyrats därav att banken icke vore

Så statligt betonad som stadshypotekskassan. I anslutning härtill har

gjorts gällande, att det statliga inslaget i kassan skulle kunna utan ogynnsamma

verkningar på kassans utländska lånemöjligheter minskas mer

än det nu föreliggande förslaget innebär. I sådant avseende har bland annat

ifrågasatts, att de tre ledamöter jämte suppleanter i kassans styrelse,

vilka enligt gällande bestämmelser skola utses av Konungen efter förslag

jäv föreningarnas ombud, i stället skola väljas omedelbart av föreningsombuden

å allmän sammankomst. Övriga två ledamöter i styrelsen, nämligen

•ordföranden och vice ordföranden, skulle enligt detta förslag fortfarande

utses av Kungl. Majit respektive riksgäldsfullmäktige. En direkt delaktighet

från föreningarnas sida i den centrala ledningen av institutionen på

sätt nyss sagts har synts motiverad med hänsyn till föreningarnas solidariska

ansvarighet för kassan samt dessutom ansetts vara till gagn

för institutionen genom att knyta föreningarna närmare samman med

kassan.

Utskottet har för sin del funnit de betänkligheter, som anförts emot en

mera betydande minskning av den statliga betoningen hos kassan än vad

Kungl. Majit föreslagit, vara i viss män överdrivna. Villkoren för stadshypotekskassan

vid själva upplåningen utomlands torde, såsom man även

•synes kunna utläsa av departementschefens uttalanden, näppeligen komma

att, därest föreningarna genom sina ombud direkt välja vissa av kassastyrelsens

ledamöter, bliva sämre än örn Kungl. Majit tillsätter dessa

ledamöter inom ett av ombuden avgivet, för Kungl. Majit bindande förslag.

Det må i detta sammanhang icke förbises, att kassans obligationer i

fortsättningen liksom hittills skola förses med påteckning att de blivit

inregistrerade i riksgäldskontoret. Under förutsättning att majoriteten

inom styrelsen alltjämt utses av statliga organ, lärer icke heller ett ändrat

valsätt beträffande övriga ledamöter i och för sig kunna sägas beröra de

nuvarande obligationsinnehavarnas intressen. Utskottet hyser fastmer

den uppfattningen, att en organisationsförändring, som befinnes vara

till fördel för institutionen, måste gagna jämväl kassans långivare.

Av det anförda torde framgå, att utskottet har sympatier för tanken

att stadshypoteksföreningarna — i likhet med vad fallet är beträffande

hypoteksföreningarna och bostadskreditföreningarna — i viss utsträckning

tillförsäkras direkt delaktighet i den centrala ledningen av institutionen.

Då utskottet från nu angivna allmänna utgångspunkt tagit under övervägande,

i vad mån de framförda önskemålen i sådant avseende skulle

kunna tillmötesgås, har utskottet, såsom nyss blivit antytt, likväl funnit

försiktigheten bjuda, att icke förorda att en så genomgripande förändring

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

av kassans karaktär företages som att tre av kassans fem styrelseledamöter

skulle utses av föreningarna. Frånsett de svårbedömliga förhållanden,

som sammanhänga med den utländska lånemarknadens inställning

till organisationsändringar av föreslagen art, är det enligt utskottets

mening med hänsyn till den betydande garanti, staten iklätt sig för

kassan, av vikt att staten bibehåller ett jämförelsevis starkt inflytande

över kassan. Utskottet är emellertid för sin del berett tillstyrka, att föreningarna

berättigas att genom sina ombud å ombudsstämma direkt välja

två ledamöter jämte suppleanter i kassans styrelse. Vad angår den tredje

ledamoten och hans suppleant, varom nu är fråga, synas dessa böra utses

direkt av Kungl. Maj:t. I likhet med vad som gäller för en av de två

ledamöter i styrelsen för svenska bostadskreditkassan, vilka utses av

Kungl. Majit, jämte suppleanten för honom torde för nu ifrågavarande

ledamot av stadsliypotekskassans styrelse och hans suppleant böra stadgas,

att de skola äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighetsbelåning.

Genom ett sådant stadgande skulle garanti skapas för att

den av Kungl. Majit sålunda utsedda ledamoten och dennes suppleant

bomme att i likhet med de av föreningsombuden valda besitta för uppdraget

erforderlig sakkunskap på fastighetsbelåningens område. Personer

med sådan sakkunskap äro givetvis främst att finna bland dem som

äro insatta i stadshypoteksföreningarnas verksamhet.

I överensstämmelse med vad utskottet sålunda anfört, har utskottet vidtagit

ändringar i § 9 av förslaget till förordning angående stadshypotekskassan

och i § 17 av förslaget till förordning angående stadshypoteksföreningarna.

Beträffande ikraftträdandet av de sålunda föreslagna ändringarna

i sättet för utseende av vissa ledamöter och suppleanter i kassans

styrelse erfordras vid det förhållandet, att de nuvarande föreningsrepresentanterna

inom styrelsen ävensom suppleanterna för dem utsetts

för tiden till och med den 30 juni 1936, en särskild övergångsbestämmelse,

varigenom de nya stadgandena i berörda ämne förklaras icke medföra

rubbning i dessa ledamöters och suppleanters nu gällande uppdrag. En

övergångsbestämmelse i sådant syfte har av utskottet upptagits i förslaget

till förordning angående stadsliypotekskassan.

Enligt Kungl. Majits förslag skall för giltighet av beslut av kassastyrelsen

i vissa fall, då fråga är örn särskilt betydelsefulla avgöranden, erfordras

kvalificerad majoritet. Stadganden av sådan innebörd

återfinnas dels i § 4, sista stycket, av förordningen angående stadshypotekskassan,

avseende beslut örn uppläggande av obligationslån eller örn

tillfällig upplåning för anskaffande av rörelsemedel, dels i § 9, tredje stycket,

av samma förordning, avseende val av verkställande direktör för

kassan, dels ock i § 7, första stycket, av förordningen angående stadshypoteksföreningarna,

avseende fastställande av instruktion för föreningarnas

värderingsmän och av formulär till värderingsinstrument. I samtliga

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

15

dessa fall imiefattar Kungl. Marits förslag en föreskrift, att beslut icke

ina av styrelsen fattas, med mindre styrelsens samtliga ledamöter äro tillstädes

och minst fyra örn beslutet ense. Med denna bestämmelse har

främst åsyftats att förhindra tillkomsten av beslut, som icke biträtts av

åtminstone en av statsrepresentanterna i styrelsen. Att staten på detta

sätt tillförsäkrats en viss kontroll över kassan, har synts motiverat med

hänsyn till att staten i sista hand är garant för kassans förbindelser.

Utskottet är icke övertygat örn behovet av att i nämnda syfte gå sä

långt som att i de angivna fallen fordra kvalificerad majoritet. Därest

det med hänsyn till vikten av här ifrågavarande ärenden samt ovanberörda

statsintresse föreskrives, att beslut i dessa ärenden icke må av styrelsen

fattas, med mindre styrelsens samtliga ledamöter äro tillstädes och

beslutet biträtts av den av Kungl. Majit förordnade ordföranden eller den

av riksgäldsfullmäktige utsedde vice ordföranden, torde det nämligen enligt

utskottets mening vara tillfyllest med enkel majoritet, d. v. s. att

minst tre av ledamöterna förena sig örn beslutet. Utskottet har i sitt förslag

omformulerat ovan angivna paragrafer i överensstämmelse med vad

nu sagts.

Med avseende å formen för utlämnande av lån innebära dei

§ 9 av förslaget till förordning örn stadshypoteksföreningarna intagna,

bestämmelserna, att lånesumman i regel skall tillhandahållas i kontanta

penningar. Beviljat lånebelopp må dock enligt kassastyrelsens avgörande

under vissa förutsättningar utlämnas i kassans obligationer.

Såsom i propositionen erinrats, tillämpas den kontanta likvidformen

såväl av hypoteksbanken som av bostadskreditkassan, även örn enligt de

för dessa båda institut gällande bestämmelserna möjlighet finnes att utlämna

lån i obligationer. Den kontanta likvidformen torde utan tvivel

jämväl för stadshypotekskassan vara den mest ändamålsenliga. Uppenbart

är, att örn obligationsförsäljningen ombesörjes av kassan, fördelak-,

figaro villkor kunna erhållas, än örn de enskilda låntagarna i marknaden

utbjuda kassans obligationer. Låntagarna torde dessutom i det stora

flertalet fall vara mest betjänta av kontantlikvid. En viktig regel för

verksamheten är, att kassans utlåningsvillkor så nära som möjligt böra

anpassas efter villkoren för dess upplåning. Såsom erfarenheten från ovannämnda

två hypoteksinrättningar utvisar, torde några större tekniska svårigheter

icke föreligga att upprätthålla denna princip, även örn lånen utlämnas

i kontanta penningar. Med hänsyn till vad nu anförts ligger det

nära till hands att ifrågasätta, huruvida icke möjligheten för låntagarna

att erhålla lånevaluta i kassans obligationer bör uteslutas ur författningen.

De sakkunniga hava emellertid påvisat, att det i vissa fall kan vara

önskvärt eller för kassan kanske rent av nödvändigt, att lånesumman utlämnas

i obligationer. På grund härav har utskottet ansett sig icke böra

förorda någon ändring i de föreslagna bestämmelserna. Utskottet vill.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

•dock uttala såsom sin mening, att användningen av obligationer såsom

lånelikvid i tillämpningen bör inskränkas till de av de sakkunniga angivna

eller liknande undantagsfall.

Vad slutligen angår tidpunkten för de föreslagna förordningarnas

ikraftträdande, får utskottet med hänsyn till den korta tid, som återstår

intill den 1 maj 1935, då detta enligt Kungl. Maurts förslag skall ske, föreslå,

att förordningarna bliva tillämpliga från och med den 20 maj 1935.

Utskottet har inhämtat, att ordinarie sammankomst med ombud för statsiypoteksföreningarna

icke kommer att hållas förrän efter sistnämnda dag.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 177 framlagda förslag till förordning

angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och till förordning angående grunderna för stadshypoteksföreningars

bildande och verksamhet icke kunnat

av riksdagen i oförändrat skick antagas, mä för sin

del antaga följande, såsom utskottets förslag betecknade

förslag till förordningar:

Kungl. Maurts förslag: Utskottets förslag:

Förslag

till

F örordning

angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

Härigenom förordnas som följer:

Om hypotekskassans ändamål.

§ 1.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till ändamål att driva

lånerörelse i enlighet med de i denna förordning givna bestämmelser.

Hypotekskassan må, med det undantag som följer av § 8, utlämna lån

allenast åt stadshypoteksföreningar.

Örn hypotekskassans grundfond.

§ 2.

Såsom grundfond för hypotekskassan ställer staten genom fullmäktige

i riksgäldskontoret till förfogande svenska statens tre och en halv procent

obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av etthundra miljoner kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Kungl. Maurts förslag: Utskottets förslag:

Grundfondsobligationerna fortfara att tillhöra staten, som dock ej äger

att för annat ändamål förfoga över dem, förrän kassans samtliga förbindelser

äro fullgjorda.

Grundfondsobligationer må, efter anmälan till riksgäldskontoret, tagas

i anspråk till fullgörande av kassans förbindelser, då kassan för tillfället

saknar användbara medel därtill samt, i den ordning som i § 13 sägs, vid

kassans likvidation.

Då grundfondsobligationer av kassan tagits i anspråk annorledes än

vid kassans likvidation, åligger det kassan att gottgöra staten den obligationsränta,

som staten i följd härav nödgas utgiva, och att så snart ske

kan återställa till grundfonden obligationer, som svara mot de i anspråk

tagna.

§ 3.

Därest grundfonden skulle, genom på hypotekskassans rörelse i dess

helhet uppkomna förluster, nedgå till nittiofyra miljoner kronor, må kassan

icke upptaga nytt lån, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.

Örn grundfonden av sådan anledning skulle nedgå till åttioåtta

miljoner kronor, må nytt lån icke upptagas, med mindre riksdagen på

Konungens framställning det medgiver.

Kassans styrelse har att hos Konungen göra anmälan, då den finner anledning

antaga, att grundfonden nedgått såsom nu sagts.

Om hypotekskassans rörelse.

§ 4.

För anskaffande av erforderliga medel äger hypotekskassan att emot

räntebärande, till innehavaren ställda obligationer upptaga lån att inom

viss, i låneavtalet angiven tid återbetalas antingen genom årlig amortering

eller efter uppsägning utan fastställd amortering.

Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer må icke vid

något tillfälle uppgå till mera än tio gånger det belopp, kassans grundfond

och reservfond tillhopa utgöra.

De av kassan utfärdade obligationerna skola, för alf hava gällande

kraft mot kassan, vara försedda nied påteckning, att de blivit inregistrerade

hos riksgäldskontoret.

Av kassan upptaget obligationslån skall senast tio år efter dess upptagande

kunna av kassan uppsägas till inbetalning å den förfallotid, som

i sådant hänseende må vara i låneavtalet bestämd.

I den ordning, som nu är nämnd, må lån även upptagas för konvertering

av äldre lån.

För tillfälliga, av förut ingångna förbindelser föranledda behov må

kassan verkställa upplåning på viss kort tid eller på kort tids uppsägBihang

lill riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr ''»2.

o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Kungl. May.ts förslag:

ning. Sådan upplåning må ock ske

medel.

Beslut örn uppläggande av obligationslån

eller örn tilliällig upplåning

lör anskaffande av rörelsemedel

må icke av kassans styrelse

fattas, med mindre styrelsens

samtliga ledamöter äro tillstädes

och minst fyra om beslutet ense.

Utskottets förslag:

för tillfälligt anskaffande av rörelse
Beslut

örn uppläggande av obligationslån

eller örn tillfällig upplåning

för anskaffande av rörelsemedel

må icke av kassans styrelse

fattas, med mindre styrelsens

samtliga ledamöter äro tillstädes

och beslutet biträtts av den av

Konungen förordnade ordföranden

eller den av fullmäktige i riksgäldskontoret

utsedde ledamoten.

§ 5.

Hypotekskassan må till hypoteksföreningarna utlämna lån att återbetalas

antingen genom viss årlig amortering (amorteringslån) eller utan

amortering efter förloppet av viss tid, minst tio och högst tjugu år (fasta

lån). j ■

För de förbindelser, som föreningarna för erhållna lån utfärda till kassan,

pantförskrivas de hos föreningarna belånade reverser med tillhörande

hypotek.

Nämnda reverser och hypotek skola ställas under offentlig vård, som

utövas av ett utav Konungens befallningshavande i den ort, där föreningens

styrelse har sitt säte, förordnat ombud. Handlingarna skola

förvaras under tre olika lås, och skola nämnda ombud och två av föreningens

styrelse särskilt utsedda personer innehava nyckel till var sitt

lås.

§ 6.

Såsom säkerhet för de av hypotekskassan utfärdade obligationerna

tjäna de i § 5 nämnda förbindelser och reverser med tillhörande hypotek.

Kassans styrelse åligger att tillse, att sålunda föreskriven säkerhet

är ställd och under hela lånetiden vidmakthålles.

§ 7.

Hypotekskassans behållna årliga vinst avsättes till en reservfond för

kassan. Uppgår reservfonden till två procent av kassans förbindelser,

må dock uppkommande vinst enligt styrelsens beprövande användas till

främjande av något med kassans ändamål sammanhängande syfte.

Reservfonden skall användas till gäldande av förluster, som uppkommit

å kassans rörelse i dess helhet.

Har hypoteksförening lidit förluster, som icke kunna täckas med föreningens

säkerhetsfond eller eljest utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet

för föreningens förbindelser, må kassans styrelse bevilja för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

19

Kungl. May.ts förslag: Utskottets förslag:

eningen erforderlig försträckning ur kassans reservfond att återgäldas på

sätt och inom tid, som av styrelsen bestämmes.

§ 8.

Inflyta till hypotekskassan medel, som icke genast kunna användas

till infriande av dess förbindelser eller till utlåning åt hypoteksföreningar,

äger kassan att göra sådana medel fruktbärande på kortare tid genom

medlens insättande i bankinrättning eller genom deras placering

i statens, allmänna hypoteksbanken eller hypotekskassans egna obligationer

eller mot fullgod säkerhet av sådana obligationer eller av inteckning

i stadsfastighet.

Om hypotekskassans förvaltning.

§ 9.

Hypotekskassan förvaltas av en

styrelse med säte i Stockholm.

Styrelsen består av fem ledamöter.

Av dessa utser Konungen

fyra ledamöter, däribland en till

ordförande, samt fullmäktige i

riksgäldskontoret en, vilken skall

vara vice ordförande. Därjämte

utser Konungen fyra suppleanter,

däribland en för ordföranden i

hans egenskap av ledamot, samt

fullmäktige i riksgäldskontoret

en, vilken skall vara suppleant för

den av fullmäktige utsedde ledamoten.

De tre ledamöter, vilka

jämte ordföranden skola förcrdnas

av Konungen, ävensom suppleanterna

för dessa ledamöter skola

utses bland de personer, som

enligt vad därom är stadgat föreslagits

av hypoteksföreningarnas

ombud å ombudsstämma. Styrelsens

samtliga ledamöter och suppleanter

utses för en tid av tre år.

Ledamöternas arvoden bestämmas

av Konungen.

Hypotekskassan förvaltas av en

styrelse med säte i Stockholm.

Styrelsen består av fem ledamöter.

Av dessa utser Konungen

två ledamöter, därav en till ordförande,

samt fullmäktige i riksgäldskontoret

en, vilken skall vara

vice ordförande. Därjämte utser

Konungen två suppleanter, därav

en för ordföranden i hans

egenskap av ledamot, samt fullmäktige

i riksgäldskontoret en,

vilken skall vara suppleant för

den av fullmäktige utsedde ledamoten.

Den av Konungen utsedde

ledamot, som icke förordnas till

ordförande, så ock suppleanten för

honom, skall äga insikt och erfarenhet

beträffande rörelse för fastighetsbelåning.

övriga två ledamöter

jämte lika antal suppleanter

skola enligt vad därom är

stadgat väljas av hypoteksföreningarnas

ombud å ombudsstämma.

Styrelsens samtliga ledamöter

och suppleanter utses för en tid

av tre år. Ledamöternas arvoden

bestämmaR av Konungen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Styrelsens ledamöter svara, en för alla och alla för en, för de beslut

rörande kassans förvaltning, till vilka de med sin röst bidragit.

Verkställande direktör utses

och entledigas av styrelsen. Beslut,

varigenom verkställande direktör

utses, må icke av styrelsen

fattas, med mindre styrelsens

samtliga ledamöter äro tillstädes

och minst fyra om beslutet ense.

Verkställande direktör utses och

entledigas av styrelsen. Beslut,

varigenom verkställande direktör

utses, må icke av styrelsen fattas,

med mindre styrelsens samtliga

ledamöter äro tillstädes och beslutet

biträtts av den av Konungen

förordnade ordföranden eller den

av fullmäktige i riksgäldskontoret

utsedde ledamoten.

Närmare bestämmelser örn styrelsen och verkställande direktören

meddelas i reglementet för hypotekskassan.

Om revision m. ni.

§ 10.

För revision av hypotekskassans förvaltning och räkenskaper skola

årligen utses revisorer, av Konungen två, däribland en till ordförande, av

fullmäktige i riksgäldskontoret en samt av hypoteksföreningarnas ombud

å ombudsstämma en. I samma ordning utses lika antal suppleanter. Arvoden

för deltagande i revisionen bestämmas av Konungen.

§ 11.

Styrelsens och revisorernas berättelser skola i tryck offentliggöras samt

underkastas granskning av hypoteksföreningarnas ombud å ombudsstämma

enligt vad därom är särskilt stadgat.

Det tillkommer därefter Konungen att pröva hypotekskassans förvaltning

och att, sedan fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit yttrande, besluta

angående ansvarsfrihet för styrelsen.

§ 12.

När Konungen finner för gott att låta anställa särskild granskning

av hypotekskassans förvaltning, skola alla handlingar, räkenskaper och

kontanta tillgångar hållas tillgängliga för sådan granskning.

§ 13.

Vid likvidation av hypotekskassan skola dess egna tillgångar samt hypoteksföreningarnas

ansvarighet för kassans förbindelser tagas i anspråk,

innan de grundfondsobligationer, som av staten ställts till förfogande, må

användas för fullgörande av kassans förbindelser.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

21

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Vad som vid likvidationen återstår av kassans egna tillgångar efter det

skulderna blivit guldna skall användas för ändamål, som Konungen efter

börande av föreningarna bestämmer.

§ 14.

Reglemente för hypotekskassan fastställes av Konungen.

Denna förordning träder i kraft

den 1 maj 1935, från och med vilken

dag förordningen den 5 juni

1909 (nr 65 sid. 1) angående konungariket

Sveriges stadshypotekskassa

upphör att gälla.

Denna förordning träder i kraft

den 20 maj 1935, från och med vilken

dag förordningen den 5 juni

1909 (nr 65 sid. 1) angående konungariket

Sveriges stadshypotekskassa

upphör att gälla; dock

att vad i § 9 av förstnämnda förordning

stadgas angående utseende

av ledamöter och suppleanter

i kassans styrelse icke skall medföra

rubbning i gällande förordnanden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Förslag

till

F örordning

angående grunderna för siadshypoteksföreningars bildande och

verksamhet.

Härigenom förordnas som följer:

Om föreningarnas ändamål.

§ 1.

Hypoteksföreningar av fastighetsägare i rikets städer och med städer

jämförliga samhällen (stadshypoteksföreningar) hava till ändamål att

med de medel, som från konungariket Sveriges stadshypotekskassa erhållas,

tillhandahålla sina medlemmar lån mot sådan säkerhet av inteckning,

som nedan omförmäles.

Om föreningarnas bildande.

§ 2.

Ansökan örn bildande av stadshypoteksförening göres hos Konungen,

på vilken det jämväl ankommer att, efter yttrande av styrelsen för hypo''

tekskassan, pröva, huruvida föreningens verksamhetsområde må omfatta

även vissa andra samhällen än städer.

Konungen meddelar jämväl föreskrift angående det minimibelopp, för

vilket förening, innan den må hörja sin verksamhet, skall hava hos kassan

anmält sig till erhållande av lån.

Om föreningarnas och deras låntagares ansvarighet.

§ 3.

För hypotekskassans förbindelser äro hypoteksföreningarna ansvariga

i förhållande till högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna

kapitalbeloppen av sina från kassan erhållna lån. Kunna kassans förbindelser

icke infrias med anlitande av dess egna medel, äger kassan, där

så erfordras, efter nämnda grund infordra tillskott från föreningarna.

Kan förening icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd ar

dessa föreskrifter åligger föreningen, vare övriga föreningar efter enahanda

grund betalningsskyldiga för bristen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

23

Kungl. May.ts förslag: Utskottets förslag:

§ 4.

För hypoteksförenings förbindelser äro medlemmarna ansvariga i

förhållande till högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna

kapitalbeloppen av sina från föreningen erhållna lån. Kunna förenings

förbindelser icke infrias med anlitande av dess egna medel, äger föreningen,

där så erfordras, efter nämnda grund infordra tillskott från medlemmarna.

Kan medlem icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd av

dessa föreskrifter åligger honom, vare övriga medlemmar efter enahanda

grund ansvariga för bristen.

Om föreningarnas rörelse.

§ 5.

Till hypoteksförening utlämnat amorteringslån eller fast lån å längre

tid än tio år kan, sedan tio år förflutit från lånets utlämnande, av föreningen

uppsägas till inbetalning efter ett år med gäldande av ersättning

till belopp, som bestämmes av hypotekskassans styrelse, för den ränteförlust,

som må av inbetalningen föranledas (ränteskillnadsersättning).

Kassans styrelse må, när det med hänsyn till kassan åliggande förpliktelser

finnes kunna ske, medgiva förening att inbetala lån tidigare

än nu är sagt; ägande styrelsen i sådant fall föreskriva, jämte gäldande

av ränteskillnadsersättning, även andra villkor för inbetalningen.

Angående gäldande av kapitalrabatt och andra kostnader, som kassan

vid låns upptagande fått vidkännas, lämnas föreskrift i reglementet för

kassan.

Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen

skyldig att å förfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter en halv procent

i månaden.

§ 6.

Hypoteksförening må meddela lån allenast mot säkerhet av inteckning

i bebyggd, huvudsakligen för bostadsändamål eller till affärslokaler avsedd

nöjaktigt brand försäkrad fastighet, som är belägen inom föreningens

verksamhetsområde. Säkerheten skall gälla för låntagarens samtliga

förpliktelser till föreningen.

För förenings utlåning skola de bestämmelser, som gälla utlåning från

hypotekskassan till föreningarna, äga motsvarande tillämpning. Lån

skall förty, med iakttagande av föreningens reglemente, beviljas låntagaren

på de fördelaktigaste villkor, som föreningens förbindelser till kassan

medgiva.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Kungl. Marits förslag:

% 7.

Utskottets förslag:

Fastighet, varå lån sökes, skall

besiktigas och värderas av ojäviga

värderingsmän, som för sådant

ändamål särskilt utsetts av hypoteksföreningens

styrelse. För värderingsmännen

skall gälla instruktion,

som tillika med formulär

för värderingsinstrument fastställes

av hypotekskassans styrelse;

beslut härom må icke av styrelsen

fattas, med mindre styrelsens

samtliga ledamöter äro tillstädes

och minst fyra om beslutet

ense.

Fastighet, varå lån sökes, skall

besiktigas och värderas av ojäviga

värderingsmän, som för sådant

ändamål särskilt utsetts av hypoteksföreningens

styrelse. För värderingsmännen

skall gälla instruktion,

som tillika med formulär för

värderingsinstrument fastställes av

hypotekskassans styrelse; beslut

härom må icke av styrelsen fattas,

med mindre styrelsens samtliga

ledamöter äro tillstädes och beslutet

biträtts av den av Konungen

förordnade ordföranden eller den

av f ullmäktige i riksgäldeskontoret

utsedde ledamoten.

Vid värderingen, som avser att till ledning för belåningen bestämma

fastighetens varaktiga värde (uppskattningsvärde), skall hänsyn tågås

till alla föreliggande och beräkneliga omständigheter, som kunna påverka

detta värde. Är byggnad huvudsakligen avsedd till andra affärslokaler

än kontor eller butiker eller till sådana bostäder, kontor eller butiker,

som icke kunna förutses svara mot ortens förhållanden, eller är

byggnad av säregen beskaffenhet med hänsyn till sin belägenhet eller

storlek i förhållande till andra för samma ändamål avsedda byggnader i

orten eller därigenom att den helt eller till övervägande del anordnats

för visst speciellt ändamål eller av annan liknande anledning, må uppskattningsvärdet

icke sättas högre än till det värde som, med hänsyn

tagen även till kostnad för erforderlig omändring eller ombyggnad, kan

beräknas för det fall att byggnaden skall användas endast till sedvanliga

bostäder, kontor eller butiker.

Fastighet, varå lån meddelas, skall vara brandförsäkrad i inländsk,

med vederbörligen stadfäst reglemente försedd försäkringsinrättning, som

kassans styrelse finner erbjuda full säkerhet.

§ 8.

Amorteringslån må av hypoteksförening beviljas intill högst hälften

av uppskattningsvärdet, med iakttagande därav att lånebeloppet icke får

överstiga hälften av fastighetens senast fastställda taxeringsvärde; dock

må i fråga örn större städer eller vissa delar av dem sådana lån, därest

hypotekskassans styrelse det medgiver, kunna meddelas intill ett belopp,

ej överstigande sex tiondelar av vare sig uppskattningsvärdet eller taxeringsvärdet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

25

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Fasta lån kulina meddelas, då den belånade fastighetens huvudbyggnad

är av sten eller annat lika hållbart byggnadsämne, intill tre fjärdedelar

av det belopp, som må utlämnas såsom amorteringslån, samt, då

huvudbyggnaden är av mindre hållbart ämne, intill två tredjedelar av

nämnda belopp; dock må hela det för amorteringslån tillåtna lånebeloppet

utlämnas såsom fast lån å tio år, där den belånade fastighetens huvudbyggnad

är av sten eller annat lika hållbart ämne och avsevärd nedgång

i fastighetens värde under lånetiden icke synes vara att befara.

I intet fall må dock lånesumman överstiga det belopp, till vilket

fastigheten är brandförsäkrad. Lån må ej heller meddelas till lägre belopp

än ettusen kronor.

% 9.

Lånesumman skall utlämnas i kontanta penningar enligt skuldförbindelsen

eller med den kapitalrabatt, som må av omständigheterna föranledas.

Dock må, där hypotekskassans styrelse finner det vara av förhållandena

påkallat eller lånesökande det begär och kassans styrelse prövar

hinder däremot ej möta, lånesumman utlämnas i kassans obligationer,

beräknade till parikurs, därvid lånesökanden äger påfordra sådana tillgängliga

obligationer, att det belopp, som vid försäljning av samtliga till

honom utlämnade obligationer kan påräknas, så nära som möjligt överensstämmer

med lånesumman.

§ 10.

Den årliga avbetalningen å amorteringslån skall utgöra minst en

halv procent, då den belånade fastighetens huvudbyggnad är av sten eller

annat lika hållbart byggnadsämne, samt minst en procent, då densamma

är av mindre hållbart ämne.

I mån av verkställd amortering äger låntagare förfoga över sådan

del av den för lånet ställda inteckningssäkerheten, som icke erfordras för

täckande av lånets oguldna kapitalbelopp.

§ 11.

övergår belånad fastighet till ny ägare, skall denne, örn han vill behålla

lånet, inom sex månader från den dag, då han blev ägare av fastigheten,

hos hypoteksföreningens styrelse göra anmälan örn lånets övertagande.

Sker det ej, eller finner styrelsen den nye ägaren icke kunna

godkännas som låntagare, äger styrelsen rätt att uppsäga lånet att inbetalas

efter ett år.

Försummar låntagare att erlägga föreskriven inbetalning, skall han å

förfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter en procent i månaden,

föreningen dock obetaget att nedsätta berörda ränta till lägst en

halv procent i månaden. Har likvid ej skett inom trettio dagar från

Bihang till riksdagens protokoll 19.35. X sami. Nr 42

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

förfallodagen, är låntagaren skyldig att, om styrelsen prövar sådant

nödigt, inom tre månader gälda jämväl det återstående kapitalet med

ränta. ; (* j j|j

Har belånad fastighet genom vanvård eller annorledes onder lånetiden

minskats i värde, så att panten icke anses innebära betryggande

säkerhet, äger föreningens styrelse, därest gäldenären ej lämnar nöjaktig

fyllnadssäkerhet, uppsäga lånet att helt eller delvis inbetalas

efter ett år eller, om sådant med hänsyn till föreliggande omständigheter

prövas erforderligt, tidigare. Nedsättning av fastighets taxeringsvärde

skall icke ensam för sig anses såsom tillräcklig grund för sådan

åtgärd, som nu är sagd.

§ 12.

Hypoteksförening äger ej rätt att driva annan lånerörelse än i § 6

sägs; dock må föreningen vidtaga erforderliga åtgärder för placering av

sin säkerhetsfond.

§ 13.

Alla till hypoteksförening inflytande medel, som icke utgöra avkastning

av föreningens säkerhetsfond eller bidrag till föreningens förvaltningskostnader

eller ersättning för förlorade sådana bidrag eller

vinst vid avyttring av tillgångar, som föreningen förvärvat, skola redovisas

till hypotekskassan.

Örn bidrag till kassans förvaltningskostnader stadgas i kassans reglemente.

i

§ 14.

Det åligger medlem av hypoteksförening att i enlighet med närmare

föreskrifter i föreningens reglemente erlägga bidrag till föreningens förvaltningskostnader.

Förvaltningsbidragen skola på varje tid vara så bestämda, att, enligt

beprövande av hypotekskassans styrelse, säkerhetsfonden kan beräknas

inom skälig tid uppgå till minst en procent av föreningens hela skuld

till kassan.

Till förenings säkerhetsfond skall avsättas föreningens behållna årliga

vinst.

Säkerhetsfonden skall till så stor del, som i föreningens reglemente bestämmes,

motsvaras av insättning i bankinrättning eller av lätt säljbara

värdepapper.

Avkastning av säkerhetsfonden må icke användas till bestridande av

förvaltningskostnader, med mindre säkerhetsfonden vid senaste bokslut

uppgått till minst två procent av föreningens hela skuld till kassan.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 4X.

27

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

§ 15.

Där till följd av exekutiv auktion eller i fall, som avses i § 5 eller

§ 11, lån inbetalas till hypoteksförening i förtid, äger föreningen att av

låntagaren med belopp, som av hypotekskassans styrelse bestämmas, uppbära

ränteskillnadsersättning samt, utom i det fall som avses i § 5 första

stycket, ersättning för förlorade bidrag till föreningens förvaltningskostnader.

Örn föreningarnas förvaltning och om revision m. m.

§ 16.

Hypoteksförening» angelägenheter handhavas av en styrelse, utsedd i

den ordning, föreningens reglemente föreskriver.

Sammankomst med förenings medlemmar (föreningsstämma) skall årligen

hållas, på sätt i föreningens reglemente närmare stadgas. Å föreningsstämma

äger styrelseledamot, som ej är medlem av föreningen, rätt

att yttra sig och framställa förslag samt få sin mening till protokollet

antecknad men ej att deltaga i besluten.

§ 17.

Ombud för hypoteksföreningarna skola för nedan angivna ändamål

årligen före den 15 juni sammanträda till ordinarie ombudsstämma i

Stockholm. Extra ombudsstämma skall hållas i Stockholm, när Konungen

därom förordnar eller hypotekskassans styrelse finner det nödigt.

Vid ordinarie ombudsstämma skall kassans förvaltning underkastas

granskning. De anmärkningar, ombuden må framställa, skola bifogas

de över kassans förvaltning avgivna styrelse- och revisionsberättelserna

och senast åtta dagar efter stämman jämte dessa tillställas finansdeparte
-

mentet och riksgäldskontoret.

Å sådan stämma skall jämväl

väljas en revisor, jämte suppleant,

för granskning av kassans förvaltning

under det löpande räkenskapsåret

samt, då sådant ifrågakommer,

uppgöras förslag till de

tre ledamöter i kassans styrelse,

vilka jämte ordföranden skola utses

av Konungen. Sådant förslag

skall upptaga sex personer. Bärjämte

skall avgivas särskilt förslag

till suppleanter för nämnda

Å sådan stämma skall jämväl

väljas en revisor, jämte suppleant,

för granskning av kassans förvaltning

under det löpande räkenskapsåret

samt, då sådant ifrågakommer,

två ledamöter i kassans

styrelse jämte lika antal suppleanter.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

tre ledamöter, upptagande tre personer,

och förordnar Konungen

bland dessa och de tre av de å

förslag till ordinarie ledamöter

uppförda, som därtill icke utsetts,

tre suppleanter.

Närmare bestämmelser angående ombudsstämma meddelas i reglementet

för kassan.

§ 18.

Hypotekskassan företrädes hos varje hypoteksförening av ett ombud,

som äger, med rätt att yttra sig och framställa förslag samt få sin

mening till protokollet antecknad, deltaga i överläggningarna inom

föreningens styrelse och å föreningsstämma.

§ 19.

För revision av hypoteksförenings förvaltning och räkenskaper skola

årligen utses revisorer på sätt i föreningens reglemente stadgas.

Ett ombud för hypotekskassan skall jämväl deltaga i revisionen. Till

sådant ombud må icke utses den, som enligt § 18 förordnats till ombud

hos föreningen.

§ 20.

Örn hypotekskassans styrelse prövar nödigt att anställa särskild

granskning av hypoteksförenings förvaltning, skola alla handlingar,

räkenskaper och kontanta tillgångar hållas tillgängliga för sådan granskning.

§ 21.

Reglemente för hypoteksförening fastställes av Konungen.

Denna förordning träder i kraft

den 1 maj 1935, från och med vilken

dag förordningen den 5 maj

1909 (nr 65 sid. 5) angående grunderna

för stadshypoteksföreningars

bildande och verksamhet

upphör att gälla, men skall med

avseende å lån, som meddelats före

den 1 maj 1935, icke föranleda

Denna förordning träder i kraft

den 20 maj 1935, från och med vilken

dag förordningen den 5 maj

1909 (nr 65 sid. 5) angående grunderna

för stadshypoteksföreningars

bildande och verksamhet upphör

att gälla, men skall med avseende

å lån, som meddelats före den

20 maj 1935, icke föranleda in
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

29

Kungl. Maj:ts förslag:

inskränkning i den rätt, låntagaren

enligt förut gällande bestämmelser

äger.

Stockholm den 26 april 1935.

Utskottets förslag:

skränkning i den rätt, låntagaren

enligt förut gällande bestämmelser

äger.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgen, Lindley, Hansén, Ehrnberg, Nilsson

i Mölndal, Bodin och Swanäng;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, K. A. Westman*, Paulsen*, Andersson i

Falkenberg, Andersson i Lindome, luiding och Elmroth*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Bäcklund, som — under hänvisning till vad utskottet i fråga

örn formen för utlämnande av lån från stadshypotekskassan anfört

såsom motivering för den kontanta likvidformen — yrkat, att § 9

av förordningen örn stadshypoteksföreningarna borde erhålla följande lydelse:
»§

9.

Lånesumman skall utlämnas i kontanta penningar enligt skuldförbindelsen

eller med den kapitalrabatt, som må av omständigheterna föranledas.

»; samt

2) av herrar Hansén, Ehrnberg, Bodin, Andersson i Lindome och Hilding.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 42.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.