Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen den 16 maj 1890

1935-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:43, Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen den 16 maj 1890

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1935 kl. 8 1. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till

förordning om ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen

den 16 maj 1890 (nr 21 s. 1) angående Sveriges

allmänna hypoteksbank m. m.

I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition nr

204, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, bar

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning örn ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen den

16 maj 1890 (nr 21 s. 1) angående Sveriges allmänna hypoteksbank;

2) förordning örn vissa ändringar i förordningen den 16 maj 1890 (nr 21

s. 11) angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande

och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

Författningsförslagen äro bilagda detta utlåtande.

Det i propositionen framlagda förslaget innebär dels en böjning av belåningsgränsen

för lån från hypoteksföreningarna från 55 till 60 procent

av belåningsvärdet, dels ock en ändring av bestämmelserna angående de

s. k. stående lånen, varigenom maximum för dessa lån skulle bestämmas

till 2Is av det belopp, vartill lån kan utlämnas, i stället för, såsom nu är

fallet, till V» av belåningsvärdet å egendomen i fråga med undantag av

därå växande skog.

Förslaget ansluter sig till ett av 1934 års fastighetskreditsakkunniga

utarbetat förslag i ämnet.

Föredragande departementschefen bar för egen del anfört i huvudsak

följande.

En utvidgning, på sätt de sakkunniga föreslagit, av belåningsgränsen i

hypoteksföreningarna från 55 till 60 procent av fastigheternas belåningsvärden

skulle otvivelaktigt för ägarna av jordbruksfastigheter innebära en

fördel. Åtgärden syntes sålunda försvara sin plats såsom ett led i de strävanden

att förbättra villkoren för jordbrukarnas primärkredit, som bland

annat kommit till uttryck genom det utredningsuppdrag, 1934 års fastighetskreditsakkunniga

erhållit. Några betänkligheter ur kreditvärdighet.ssynpunkt

syntes förslaget icke föranleda. Med den starka och solida ställning,

hypoteksbanken och hypoteksföreningarna ägde, syntes tilltron till

Uiliang till riksdagens protokoll 19115. 8 samt. Nr 53.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

bankens obligationer säkerligen icke påverkas av den föreslagna lånehöjningen.

Densamma hade tillstyrkts av såväl styrelsen för hypoteksbanken

som samtliga hypoteksföreningar. Även för egen del finge departementschefen

uttala sin anslutning till förslaget.

De sakkunnigas förslag örn böjning av maximum för de stående lånen

till 2/s av det belopp, vartill lån enligt bestämmelserna i förordningen

angående bypoteksföreningarna högst må utlämnas, ansåge departementschefen

sig på de av de sakkunniga anförda skälen även böra biträda.

Jämväl detta förslags genomförande syntes bliva till fördel för jordbrukarna,

med hänsyn till att de stående lånen betingade lägre ränta än

amorteringslånen.

Yad de sakkunniga föreslagit till tryggande av äldre obligationsinnehavares

rätt efter höjningen av belåningsgränsen syntes lämpligt och föranledde

sålunda icke någon erinran från departementschefens sida. De föreslagna

åtgärderna överensstämde med de åtgärder, som i samma syfte

företogos i samband med höjningen år 1930 av belåningsgränsen från 50

till 55 procent.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

Stockholm den 26 april 1935.

På hankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från törsta kammaren: herrar fAkerberg, Ernfors, Johansson i Friggeråker, Hansén,

Ström i Lidköping, Nilsson i Mölndal och Swartling;

från andra kammaren: herrar Leffler, K. A■ Westman*, Paulsen*, Andersson i Falkenberg,

Svedman, Persson i Tidaholm*, Hilding och Elmroth*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

3

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen den 16 maj 1890

(nr 21 s. 1) angående Sveriges allmänna hypoteksbank.

Härigenom förordnas, att § 12 andra stycket förordningen den 16 maj

1890 angående Sveriges allmänna hypoteksbank1 skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Inflyter ej full betalning för lån, som av någon hypoteksförening lämnats

å egendom med därå växande skog, och kan föreningen ej helt infria sina

förbindelser till hanken, äro, örn i följd av bankens ställning tillskott från de

övriga föreningarna kräves, de föreningar, som utöva skogsbelåning, framför

dem, som ej utöva sådan verksamhet, ansvariga för täckande av förlust, som

härrör av den omständigheten att lånet beviljats till högre belopp än sextio

procent av det å egendomen med undantag av skogen fastställda belåningsvärdet.

I den mån skogsbelånande förening ej kan fullgöra densamma för

sådant fall åvilande betalningsskyldighet med mindre dess tillgångar nedbringas

under det belopp, som förefanns den 1 januari 1931, skola övriga

skogsbelånande föreningar övertaga samma skyldighet, så vitt det kan ske

utan att jämväl deras tillgångar komme att på angivet sätt nedgå.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1935.

Tillika skall iakttagas följande:

Så länge obligationer, som av hypoteksbanken utgivits före den 1 oktober

1935, äro utelöpande, skall banken tillse, att av den för bankens obligationer

ställda säkerheten vid varje tidpunkt ett belopp minst lika stort som bankens

skuld i förstnämnda obligationer finnes i inteckningar av den beskaffenhet,

som enligt! de före sagda dag gällande grunder fordrats till tryggande

av obligationsinnebavarnas rätt.

Skulle vid utredning av bankens tillgångar och skulder full betalning icke

inflyta för någon såsom säkerhet för bankens obligationer ställd inteckning,

vars kapitalbelopp överstiger femtiofem procent av det belåningsvärde, som

å den intecknade egendomen blivit vid inteckningslånets beviljande fastställt,

vare innehavare av obligation, som av banken utgivits under tiden

från och med den 1 januari 1931 till och med den 30 september 1935, icke

pliktig att vidkännas annan av nämnda omständighet föranledd förlust än

sådan, som skulle hava uppkommit även örn inteckningens kapitalbelopp

uppgått till allenast femtiofem procent av sagda värde.

1 Senaste lydelse; se SFS 1930:203.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

Förslag

till

Förordning

om vissa ändringar i förordningen den 16 maj 1890 (nr 21 s. 11) angående

de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och framtida

verksamhet skola till efterrättelse lända.

Härigenom förordnas, att §§, 4, 14 och 18 förordningen den 16 maj 1890

angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och

framtida verksamhet skola till efterrättelse lända1, skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives:

§ 4.

Lån a jordegendom må meddelas till högst sextio procent av egendomens

utav föreningens styrelse fastställda belåningsvärde. På framställning av lånsökanden

må, så vitt omständigheterna ej till annat föranleda, i belåningsvärdet

inberäknas, förutom jordvärdet, jämväl värdet å växande skog, men

ej må åbyggnad eller i övrigt sådant, som kan från egendomen skiljas, tagas

i beräkning.

För belåningsvärdets---å marken.

Har hypoteksvärdering — — — skogens värde.

Att i---§ 14.

§ 14.

Lån utan fastställd amortering, med skyldighet till återbetalning inom

viss längre tid, må å egendom meddelas till högst två tredjedelar av det

belopp, vartill lån jämlikt bestämmelserna i §§ 4 och 5 skulle hava kunnat

högst utlämnas mot säkerhet i egendomen med undantag av därå växande

skog.

§ 18.

Delägare i hypoteksförening ansvara, en var i förhållande till sin delaktighet,

för föreningens förbindelser, i den mån utgifter och förluster ej kunnat

täckas med anlitande av föreningens inkomster för året eller dess egna tillgångar.

Kan delägare ej fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd

härav aligger honom, svare övriga delägare efter samma grund för bristen.

1 Senaste lydelse; se SFS 1930:204.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

5

Inflyter ej full betalning för lån, som lämnats å egendom med därå växande

skog, vare dock delägare, som ej belånat skog, icke ansvarig för fullgörande

av föreningens skyldighet i anledning av förlust, som härrör av den omständigheten

att lånet beviljats till högre belopp än sextio procent av det å

egendomen med undantag av skogen fastställda belåningsvärdet. Till fullgörande

av skyldighet, som nu sägs, må tillskott av de skogsbelånande delägarna

uttagas, i mån så erfordras till förhindrande av att föreningens

tillgångar nedgå under det belopp som förefanns den 1 januari 1931.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1935.

mimny lill riksdagens protokoll 10:15.

8 sami.

Nr 43.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen den 16 maj 18 a1 i texten