Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen den 16 maj 1890
1935-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1935:43, Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen den 16 maj 1890
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 43.
1
Nr 43.
Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1935 kl. 8 1. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till
förordning om ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen
den 16 maj 1890 (nr 21 s. 1) angående Sveriges
allmänna hypoteksbank m. m.
I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition nr
204, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, bar
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning örn ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen den
16 maj 1890 (nr 21 s. 1) angående Sveriges allmänna hypoteksbank;
2) förordning örn vissa ändringar i förordningen den 16 maj 1890 (nr 21
s. 11) angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande
och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.
Författningsförslagen äro bilagda detta utlåtande.
Det i propositionen framlagda förslaget innebär dels en böjning av belåningsgränsen
för lån från hypoteksföreningarna från 55 till 60 procent
av belåningsvärdet, dels ock en ändring av bestämmelserna angående de
s. k. stående lånen, varigenom maximum för dessa lån skulle bestämmas
till 2Is av det belopp, vartill lån kan utlämnas, i stället för, såsom nu är
fallet, till V» av belåningsvärdet å egendomen i fråga med undantag av
därå växande skog.
Förslaget ansluter sig till ett av 1934 års fastighetskreditsakkunniga
utarbetat förslag i ämnet.
Föredragande departementschefen bar för egen del anfört i huvudsak
följande.
En utvidgning, på sätt de sakkunniga föreslagit, av belåningsgränsen i
hypoteksföreningarna från 55 till 60 procent av fastigheternas belåningsvärden
skulle otvivelaktigt för ägarna av jordbruksfastigheter innebära en
fördel. Åtgärden syntes sålunda försvara sin plats såsom ett led i de strävanden
att förbättra villkoren för jordbrukarnas primärkredit, som bland
annat kommit till uttryck genom det utredningsuppdrag, 1934 års fastighetskreditsakkunniga
erhållit. Några betänkligheter ur kreditvärdighet.ssynpunkt
syntes förslaget icke föranleda. Med den starka och solida ställning,
hypoteksbanken och hypoteksföreningarna ägde, syntes tilltron till
Uiliang till riksdagens protokoll 19115. 8 samt. Nr 53.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 43.
bankens obligationer säkerligen icke påverkas av den föreslagna lånehöjningen.
Densamma hade tillstyrkts av såväl styrelsen för hypoteksbanken
som samtliga hypoteksföreningar. Även för egen del finge departementschefen
uttala sin anslutning till förslaget.
De sakkunnigas förslag örn böjning av maximum för de stående lånen
till 2/s av det belopp, vartill lån enligt bestämmelserna i förordningen
angående bypoteksföreningarna högst må utlämnas, ansåge departementschefen
sig på de av de sakkunniga anförda skälen även böra biträda.
Jämväl detta förslags genomförande syntes bliva till fördel för jordbrukarna,
med hänsyn till att de stående lånen betingade lägre ränta än
amorteringslånen.
Yad de sakkunniga föreslagit till tryggande av äldre obligationsinnehavares
rätt efter höjningen av belåningsgränsen syntes lämpligt och föranledde
sålunda icke någon erinran från departementschefens sida. De föreslagna
åtgärderna överensstämde med de åtgärder, som i samma syfte
företogos i samband med höjningen år 1930 av belåningsgränsen från 50
till 55 procent.
Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition.
Stockholm den 26 april 1935.
På hankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från törsta kammaren: herrar fAkerberg, Ernfors, Johansson i Friggeråker, Hansén,
Ström i Lidköping, Nilsson i Mölndal och Swartling;
från andra kammaren: herrar Leffler, K. A■ Westman*, Paulsen*, Andersson i Falkenberg,
Svedman, Persson i Tidaholm*, Hilding och Elmroth*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bankoutskottets utlåtande Nr 43.
3
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen den 16 maj 1890
(nr 21 s. 1) angående Sveriges allmänna hypoteksbank.
Härigenom förordnas, att § 12 andra stycket förordningen den 16 maj
1890 angående Sveriges allmänna hypoteksbank1 skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Inflyter ej full betalning för lån, som av någon hypoteksförening lämnats
å egendom med därå växande skog, och kan föreningen ej helt infria sina
förbindelser till hanken, äro, örn i följd av bankens ställning tillskott från de
övriga föreningarna kräves, de föreningar, som utöva skogsbelåning, framför
dem, som ej utöva sådan verksamhet, ansvariga för täckande av förlust, som
härrör av den omständigheten att lånet beviljats till högre belopp än sextio
procent av det å egendomen med undantag av skogen fastställda belåningsvärdet.
I den mån skogsbelånande förening ej kan fullgöra densamma för
sådant fall åvilande betalningsskyldighet med mindre dess tillgångar nedbringas
under det belopp, som förefanns den 1 januari 1931, skola övriga
skogsbelånande föreningar övertaga samma skyldighet, så vitt det kan ske
utan att jämväl deras tillgångar komme att på angivet sätt nedgå.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1935.
Tillika skall iakttagas följande:
Så länge obligationer, som av hypoteksbanken utgivits före den 1 oktober
1935, äro utelöpande, skall banken tillse, att av den för bankens obligationer
ställda säkerheten vid varje tidpunkt ett belopp minst lika stort som bankens
skuld i förstnämnda obligationer finnes i inteckningar av den beskaffenhet,
som enligt! de före sagda dag gällande grunder fordrats till tryggande
av obligationsinnebavarnas rätt.
Skulle vid utredning av bankens tillgångar och skulder full betalning icke
inflyta för någon såsom säkerhet för bankens obligationer ställd inteckning,
vars kapitalbelopp överstiger femtiofem procent av det belåningsvärde, som
å den intecknade egendomen blivit vid inteckningslånets beviljande fastställt,
vare innehavare av obligation, som av banken utgivits under tiden
från och med den 1 januari 1931 till och med den 30 september 1935, icke
pliktig att vidkännas annan av nämnda omständighet föranledd förlust än
sådan, som skulle hava uppkommit även örn inteckningens kapitalbelopp
uppgått till allenast femtiofem procent av sagda värde.
1 Senaste lydelse; se SFS 1930:203.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 43.
Förslag
till
Förordning
om vissa ändringar i förordningen den 16 maj 1890 (nr 21 s. 11) angående
de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och framtida
verksamhet skola till efterrättelse lända.
Härigenom förordnas, att §§, 4, 14 och 18 förordningen den 16 maj 1890
angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och
framtida verksamhet skola till efterrättelse lända1, skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives:
§ 4.
Lån a jordegendom må meddelas till högst sextio procent av egendomens
utav föreningens styrelse fastställda belåningsvärde. På framställning av lånsökanden
må, så vitt omständigheterna ej till annat föranleda, i belåningsvärdet
inberäknas, förutom jordvärdet, jämväl värdet å växande skog, men
ej må åbyggnad eller i övrigt sådant, som kan från egendomen skiljas, tagas
i beräkning.
För belåningsvärdets---å marken.
Har hypoteksvärdering — — — skogens värde.
Att i---§ 14.
§ 14.
Lån utan fastställd amortering, med skyldighet till återbetalning inom
viss längre tid, må å egendom meddelas till högst två tredjedelar av det
belopp, vartill lån jämlikt bestämmelserna i §§ 4 och 5 skulle hava kunnat
högst utlämnas mot säkerhet i egendomen med undantag av därå växande
skog.
§ 18.
Delägare i hypoteksförening ansvara, en var i förhållande till sin delaktighet,
för föreningens förbindelser, i den mån utgifter och förluster ej kunnat
täckas med anlitande av föreningens inkomster för året eller dess egna tillgångar.
Kan delägare ej fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd
härav aligger honom, svare övriga delägare efter samma grund för bristen.
1 Senaste lydelse; se SFS 1930:204.
Bankoutskottets utlåtande Nr 43.
5
Inflyter ej full betalning för lån, som lämnats å egendom med därå växande
skog, vare dock delägare, som ej belånat skog, icke ansvarig för fullgörande
av föreningens skyldighet i anledning av förlust, som härrör av den omständigheten
att lånet beviljats till högre belopp än sextio procent av det å
egendomen med undantag av skogen fastställda belåningsvärdet. Till fullgörande
av skyldighet, som nu sägs, må tillskott av de skogsbelånande delägarna
uttagas, i mån så erfordras till förhindrande av att föreningens
tillgångar nedgå under det belopp som förefanns den 1 januari 1931.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1935.
mimny lill riksdagens protokoll 10:15.
8 sami.
Nr 43.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av § 12 andra stycket förordningen den 16 maj 18 a1 i texten