Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående beredande av familjepension åt vissa grupper av statsanställde.
1935-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1935:57, Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående beredande av familjepension åt vissa grupper av statsanställde.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
1
Nr 57.
Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1935 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående beredande av
familjepension åt vissa grupper av statsanställde.
I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 168 av
Farslund jämte tre av första kammarens övriga ledamöter och den andra
inom andra kammaren under nr 214 av herr Hage jämte sju av andra
kammarens övriga ledamöter, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte låta utreda på
vilket sätt frågan örn beredande av familjepension till sådana statsanställda
— arbetare och icke ordinarie tjänstemän — vilka ännu ej åtnjuta dylik
förmån, måtte kunna snarast möjligt vinna sin lösning.
I fråga örn motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse
härför icke lämnas i det följande, hänvisa till motionen lii 214.
I motsats till vad fallet är med avseende å t jäns tepensioneringen har i
fråga örn familjepensionering för statstjänare såsom allmän princip gällt,
att kostnaderna för denna pensionering böra bestridas väsentligen genom
befattningshavarnas egna avgifter och att staten härvidlag bör i huvudsak
inskränka sig till att medverka vid bildandet av kassor eller pensionsanstalter
för pensioneringens handhavande. För ordinarie befattningshavare
i statstjänst är ock familjepensioneringen — frånsett kvinnliga
tjänstemän — för närvarande ordnad genom särskilda kassor, i vilka delägarskap
såsom regel är obligatoriskt för vederbörande tjänstinnehavare.
Icke-ordinarie tjänstemän och arbetarpersonal i statens tjänst sakna i
allmänhet möjlighet att genom erläggande av avgifter till änke- och pupillkassa
sörja för sina efterlevandes pensionering.
Såsom i motionen framhålles, uttalade sig redan 1920 års riksdag för att
åtgärder snarast möjligt borde genom statens medverkan vidtagas för
åvägabringande av en lösning av familjepensionsfrågan för sådana statstjänare,
som ej vore delägare i någon av staten understödd änke- och pupillkassa,
samt anhöll i skrivelse till Kungl. Majit örn utredning och förslag
i ämnet. Jämväl 1926 års riksdag uttalade önskemål i samma riktning.
Frågan kom emellertid att skjutas på framtiden framför allt
med hänsyn till att en lösning av tjänstepensionsfrågan ansågs först
böra genomföras. Sistnämnda spörsmål sammankopplades till en början
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 57—58.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
nied frågan om en allmän lönereglering, åsyftande bland annat dyrtidstilläggens
avveckling och inarbetande i lönerna. Förslag till en dylik lönereglering
utarbetades även av särskilt tillkallade sakkunniga (1928 års
lönekommitté), vilka avgåvo betänkande den 21 juli 1930. Huvudsakligen
på grund av ändrade statsfinansiella förhållanden blev emellertid
något förslag i ämnet icke förelagt riksdagen. Sedan löneregleringsfrågan
härigenom kommit att tillsvidare avföras från dagordningen, kunde
tjänste- och familjepensionsfrågorna fristående upptagas till avgörande.
Nya grunder för tjänstepensioneringen för tjänstemän, tillhörande den
civila statsförvaltningen, och för arbetare i statens tjänst, fastställdes
på förslag av Kungl. Maj:t av 1934 års riksdag, varjämte den militära
personalens tjänstepensionsförhållanden ordnats genom beslut av innevarande
års riksdag. Familjepensionsfrågan är däremot fortfarande
olöst. Emellertid hava 1930 års pensionssakkunniga den 20 juli 1934 avgivit
betänkande rörande familjepensionering för tjänstemän vid nyreglerade
verk inom den civila statsförvaltningen och för arbetare i statens
tjänst (statens off. utredn. 1934: 29). De sakkunnigas förslag beträffande
tjänstemännen går ut på, att familjepensioneringen skulle handhavas
av statliga myndigheter och för olika förvaltningsgrenar ordnas
enhetligt enligt grunder, som innefattas i ett i betänkandet framlagt
förslag till civilt familjepensionsreglemente. Enligt huvudregeln i förslaget
skulle nämnda reglemente äga tillämpning å tjänstemän, för vilka bestämmelserna
i det av 1934 års riksdag antagna civila tjänstepensionsreglementet
bliva gällande. Tills vidare skulle dock från familjepensionsreglementets
tillämpning undantagas envar manlig tjänsteman, som vunnit delaktighet
i de inom olika grenar av statsförvaltningen nu befintliga enskilda
änke- och pupillkassorna.
I avseende å dessa änke- och pupillkassor hava de sakkunniga i betänkandet
uttalat önskvärdheten av att kassorna kunde omedelbart helt avvecklas
men framhållit, att detta icke läte sig göra bland annat, emedan
ett överflyttande på staten av kassornas tillgångar och förbindelser icke
syntes kunna äga rum utan medverkan från kassornas sida. Det måste
emellertid ligga i statens och även det övervägande flertalet tjänstemäns
eget intresse, att icke skilda familjepensioneringssystem under en alltför
lång övergångstid skulle behöva tillämpas vid sidan av varandra. De sakkunniga
hade också ansett sitt utredningsuppdrag innefatta att undersöka
betingelserna för ett överflyttande på staten av de särskilda pensionskassornas
förbindelser, i vad de anginge sådan under civila tjänstepensionsreglementet
hörande tjänstemannapersonal, som enligt huvudregeln
skulle vara underkastad bestämmelserna i civila familjepensionsreglementet.
Då en dylik undersökning förutsatte tidsödande försäkringstekniska
utredningar rörande kassornas ekonomiska ställning m. m., och då det
framstått såsom ett viktigt önskemål att frågan kunde underställas 193å
års riksdag, hade de sakkunniga måst avstå från att avgiva förslag angående
kassornas avveckling.
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
3
Efter att hava lämnat en redogörelse för de sakkunnigas ifrågavarande
förslag anförde statsrådet och chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 5 oktober 1934, bland annat, följande:
»Fainiljepensionsförliållandena
för civilförvaltningens tjänstemän med
nyreglerad avlöning torde, såsom även de sakkunniga antytt, icke kunna
sägas bliva tillfredsställande ordnade med mindre ensartade grunder för
familjepensioneringen åvägabringas för samtliga de personalgrupper, som
komma att få sin tjänstepensionering enhetligt reglerad genom de av 1934
års riksdag antagna tjänstepensionsbestämmelserna. Man synes mig fördenskull
icke kunna stanna vid en sådan lösning av den föreliggade frågan,
enligt vilken från en genom statens försorg ordnad familjepensionering
skulle uteslutas alla, som före det tilltänkta nya familjepensionsreglementets
ikraftträdande vunnit inträde i de hittillsvarande familjepensionskassorna.
Frågan örn en avveckling av dessa kassors uppgifter beträffande
delägare vid nyreglerade verk och örn nämnda delägargruppers
överförande på blivande enhetliga familjepensionsbestämmelser bör därför
nu upptagas till utredning.»
På därom av departementschefen gjord hemställan beslöt Kungl. Majit
att tillkalla särskilda utredningsmän (1934 års familjepensionsutredning)
för verkställande av utredning och avgivande av förslag i enlighet med
de av departementschefen sålunda angivna riktlinjerna.
I avvaktan på resultatet av familjepensionsutredningens arbete har frågan
om antagande av civilt familjepensionsreglemente icke underställts
1935 års riksdag. Icke heller har av 1930 års pensionssakkunniga utarbetat
förslag till familjepensionsreglemente för arbetare föranlett någon
Kungl. Majlis framställning till riksdagen.
Nu föreliggande motioner gå ut på, att därest den vittomfattande och
invecklade frågan örn lösning i ett sammanhang av familjepensionsfrågan
för samtliga statstjänare icke kunde åvägabringas till 1936 års riksdag,
dien mera begränsade frågan örn ordnande av familjepensioneringen för
icke-ordinarie statstjänstemän och arbetarpersonal i statens tjänst borde
— oberoende av sitt samband med de ordinarie tjänstemännens familjepensionering
— efter särskild utredning underställas nämnda riksdag.
Utskottet får för sin del understryka angelägenheten av att de i motionerna
berörda spörsmålen snarast vinna sin lösning. Det måste för de betydande
grupper statsanställda, som utgöras av icke-ordinarie tjänstemän
och arbetare, framstå som ett vitalt önskemål, att de i likhet med de ordinarie
tjänstemännen genom statens medverkan beredas möjlighet att
sörja för sina efterlevandes pensionering. Även från statens synpunkt
måste det framstå såsom önskvärt, att ifrågavarande personal
snarast blir i tillfälle att genom egna insatser bestrida kostnaderna
för sagda pensionering. Meri hänsyn härtill finner utskottet i
likhet med motionärerna starka skäl tala för att — därest familjepensionsfrågan
i hela dess vidd icke kan föreläggas 1936 års riksdag till av
-
Utskotief.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
görande — åtgärder vidtagas för att förslag framlägges för denna riksdag
åtminstone rörande ett ordnande av familjepensioneringen för icke-ordinarie
statstjänstemän och arbetarpersonal i statens tjänst. Enligt utskottets
mening torde det icke behöva möta några större svårigheter att till
nästkommande riksdag verkställa härför erforderlig utredning, då densamma
torde i väsentlig mån kunna bygga på de av 1930 års pensionssakkunniga
utarbetade förslagen. På grund av det anförda har utskottet ansett
sig böra biträda det i motionerna framställda yrkandet, att riksdagen
skulle i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag rörande
ordnandet av familjepensioneringen för sådan personal i statstjänst,
som för närvarande saknar delaktighet i de inom statsförvaltningen nu
befintliga enskilda änke- och pupillkassorna.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av förevarande motioner
1:168 och 11:214, må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit ville, i enlighet med vad utskottet
här ovan ifrågasatt, låta verkställa utredning
och för 1936 års riksdag framlägga förslag rörande ordnandet
av familjepensioneringen för viss personal i
statens tjänst.
Stockholm den 14 maj 1935.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Akerberg, Lindgren, Lindley, Johansson i Friggeråker*,
Ehrnberg*, Berling, Bjurström* och Swartling;
från andra kammaren: herrar Leffler*, Bäcklund*, Lovén, Paulsen, Svedman'', Hammarlund,
Hilding och Gustavson i Västerås*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:272 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner angående beredande av familjepension åt vissa grupper av statsanställda. s. 8 i texten