Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående beredande av familjepension åt vissa grupper av statsanställde.

1935-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:57, Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående beredande av familjepension åt vissa grupper av statsanställde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 57.

1

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående beredande av

familjepension åt vissa grupper av statsanställde.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 168 av

Farslund jämte tre av första kammarens övriga ledamöter och den andra

inom andra kammaren under nr 214 av herr Hage jämte sju av andra

kammarens övriga ledamöter, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte låta utreda på

vilket sätt frågan örn beredande av familjepension till sådana statsanställda

— arbetare och icke ordinarie tjänstemän — vilka ännu ej åtnjuta dylik

förmån, måtte kunna snarast möjligt vinna sin lösning.

I fråga örn motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse

härför icke lämnas i det följande, hänvisa till motionen lii 214.

I motsats till vad fallet är med avseende å t jäns tepensioneringen har i

fråga örn familjepensionering för statstjänare såsom allmän princip gällt,

att kostnaderna för denna pensionering böra bestridas väsentligen genom

befattningshavarnas egna avgifter och att staten härvidlag bör i huvudsak

inskränka sig till att medverka vid bildandet av kassor eller pensionsanstalter

för pensioneringens handhavande. För ordinarie befattningshavare

i statstjänst är ock familjepensioneringen — frånsett kvinnliga

tjänstemän — för närvarande ordnad genom särskilda kassor, i vilka delägarskap

såsom regel är obligatoriskt för vederbörande tjänstinnehavare.

Icke-ordinarie tjänstemän och arbetarpersonal i statens tjänst sakna i

allmänhet möjlighet att genom erläggande av avgifter till änke- och pupillkassa

sörja för sina efterlevandes pensionering.

Såsom i motionen framhålles, uttalade sig redan 1920 års riksdag för att

åtgärder snarast möjligt borde genom statens medverkan vidtagas för

åvägabringande av en lösning av familjepensionsfrågan för sådana statstjänare,

som ej vore delägare i någon av staten understödd änke- och pupillkassa,

samt anhöll i skrivelse till Kungl. Majit örn utredning och förslag

i ämnet. Jämväl 1926 års riksdag uttalade önskemål i samma riktning.

Frågan kom emellertid att skjutas på framtiden framför allt

med hänsyn till att en lösning av tjänstepensionsfrågan ansågs först

böra genomföras. Sistnämnda spörsmål sammankopplades till en början

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 57—58.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 57.

nied frågan om en allmän lönereglering, åsyftande bland annat dyrtidstilläggens

avveckling och inarbetande i lönerna. Förslag till en dylik lönereglering

utarbetades även av särskilt tillkallade sakkunniga (1928 års

lönekommitté), vilka avgåvo betänkande den 21 juli 1930. Huvudsakligen

på grund av ändrade statsfinansiella förhållanden blev emellertid

något förslag i ämnet icke förelagt riksdagen. Sedan löneregleringsfrågan

härigenom kommit att tillsvidare avföras från dagordningen, kunde

tjänste- och familjepensionsfrågorna fristående upptagas till avgörande.

Nya grunder för tjänstepensioneringen för tjänstemän, tillhörande den

civila statsförvaltningen, och för arbetare i statens tjänst, fastställdes

på förslag av Kungl. Maj:t av 1934 års riksdag, varjämte den militära

personalens tjänstepensionsförhållanden ordnats genom beslut av innevarande

års riksdag. Familjepensionsfrågan är däremot fortfarande

olöst. Emellertid hava 1930 års pensionssakkunniga den 20 juli 1934 avgivit

betänkande rörande familjepensionering för tjänstemän vid nyreglerade

verk inom den civila statsförvaltningen och för arbetare i statens

tjänst (statens off. utredn. 1934: 29). De sakkunnigas förslag beträffande

tjänstemännen går ut på, att familjepensioneringen skulle handhavas

av statliga myndigheter och för olika förvaltningsgrenar ordnas

enhetligt enligt grunder, som innefattas i ett i betänkandet framlagt

förslag till civilt familjepensionsreglemente. Enligt huvudregeln i förslaget

skulle nämnda reglemente äga tillämpning å tjänstemän, för vilka bestämmelserna

i det av 1934 års riksdag antagna civila tjänstepensionsreglementet

bliva gällande. Tills vidare skulle dock från familjepensionsreglementets

tillämpning undantagas envar manlig tjänsteman, som vunnit delaktighet

i de inom olika grenar av statsförvaltningen nu befintliga enskilda

änke- och pupillkassorna.

I avseende å dessa änke- och pupillkassor hava de sakkunniga i betänkandet

uttalat önskvärdheten av att kassorna kunde omedelbart helt avvecklas

men framhållit, att detta icke läte sig göra bland annat, emedan

ett överflyttande på staten av kassornas tillgångar och förbindelser icke

syntes kunna äga rum utan medverkan från kassornas sida. Det måste

emellertid ligga i statens och även det övervägande flertalet tjänstemäns

eget intresse, att icke skilda familjepensioneringssystem under en alltför

lång övergångstid skulle behöva tillämpas vid sidan av varandra. De sakkunniga

hade också ansett sitt utredningsuppdrag innefatta att undersöka

betingelserna för ett överflyttande på staten av de särskilda pensionskassornas

förbindelser, i vad de anginge sådan under civila tjänstepensionsreglementet

hörande tjänstemannapersonal, som enligt huvudregeln

skulle vara underkastad bestämmelserna i civila familjepensionsreglementet.

Då en dylik undersökning förutsatte tidsödande försäkringstekniska

utredningar rörande kassornas ekonomiska ställning m. m., och då det

framstått såsom ett viktigt önskemål att frågan kunde underställas 193å

års riksdag, hade de sakkunniga måst avstå från att avgiva förslag angående

kassornas avveckling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 57.

3

Efter att hava lämnat en redogörelse för de sakkunnigas ifrågavarande

förslag anförde statsrådet och chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 5 oktober 1934, bland annat, följande:
»Fainiljepensionsförliållandena

för civilförvaltningens tjänstemän med

nyreglerad avlöning torde, såsom även de sakkunniga antytt, icke kunna

sägas bliva tillfredsställande ordnade med mindre ensartade grunder för

familjepensioneringen åvägabringas för samtliga de personalgrupper, som

komma att få sin tjänstepensionering enhetligt reglerad genom de av 1934

års riksdag antagna tjänstepensionsbestämmelserna. Man synes mig fördenskull

icke kunna stanna vid en sådan lösning av den föreliggade frågan,

enligt vilken från en genom statens försorg ordnad familjepensionering

skulle uteslutas alla, som före det tilltänkta nya familjepensionsreglementets

ikraftträdande vunnit inträde i de hittillsvarande familjepensionskassorna.

Frågan örn en avveckling av dessa kassors uppgifter beträffande

delägare vid nyreglerade verk och örn nämnda delägargruppers

överförande på blivande enhetliga familjepensionsbestämmelser bör därför

nu upptagas till utredning.»

På därom av departementschefen gjord hemställan beslöt Kungl. Majit

att tillkalla särskilda utredningsmän (1934 års familjepensionsutredning)

för verkställande av utredning och avgivande av förslag i enlighet med

de av departementschefen sålunda angivna riktlinjerna.

I avvaktan på resultatet av familjepensionsutredningens arbete har frågan

om antagande av civilt familjepensionsreglemente icke underställts

1935 års riksdag. Icke heller har av 1930 års pensionssakkunniga utarbetat

förslag till familjepensionsreglemente för arbetare föranlett någon

Kungl. Majlis framställning till riksdagen.

Nu föreliggande motioner gå ut på, att därest den vittomfattande och

invecklade frågan örn lösning i ett sammanhang av familjepensionsfrågan

för samtliga statstjänare icke kunde åvägabringas till 1936 års riksdag,

dien mera begränsade frågan örn ordnande av familjepensioneringen för

icke-ordinarie statstjänstemän och arbetarpersonal i statens tjänst borde

— oberoende av sitt samband med de ordinarie tjänstemännens familjepensionering

— efter särskild utredning underställas nämnda riksdag.

Utskottet får för sin del understryka angelägenheten av att de i motionerna

berörda spörsmålen snarast vinna sin lösning. Det måste för de betydande

grupper statsanställda, som utgöras av icke-ordinarie tjänstemän

och arbetare, framstå som ett vitalt önskemål, att de i likhet med de ordinarie

tjänstemännen genom statens medverkan beredas möjlighet att

sörja för sina efterlevandes pensionering. Även från statens synpunkt

måste det framstå såsom önskvärt, att ifrågavarande personal

snarast blir i tillfälle att genom egna insatser bestrida kostnaderna

för sagda pensionering. Meri hänsyn härtill finner utskottet i

likhet med motionärerna starka skäl tala för att — därest familjepensionsfrågan

i hela dess vidd icke kan föreläggas 1936 års riksdag till av
-

Utskotief.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 57.

görande — åtgärder vidtagas för att förslag framlägges för denna riksdag

åtminstone rörande ett ordnande av familjepensioneringen för icke-ordinarie

statstjänstemän och arbetarpersonal i statens tjänst. Enligt utskottets

mening torde det icke behöva möta några större svårigheter att till

nästkommande riksdag verkställa härför erforderlig utredning, då densamma

torde i väsentlig mån kunna bygga på de av 1930 års pensionssakkunniga

utarbetade förslagen. På grund av det anförda har utskottet ansett

sig böra biträda det i motionerna framställda yrkandet, att riksdagen

skulle i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag rörande

ordnandet av familjepensioneringen för sådan personal i statstjänst,

som för närvarande saknar delaktighet i de inom statsförvaltningen nu

befintliga enskilda änke- och pupillkassorna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner

1:168 och 11:214, må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville, i enlighet med vad utskottet

här ovan ifrågasatt, låta verkställa utredning

och för 1936 års riksdag framlägga förslag rörande ordnandet

av familjepensioneringen för viss personal i

statens tjänst.

Stockholm den 14 maj 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Akerberg, Lindgren, Lindley, Johansson i Friggeråker*,

Ehrnberg*, Berling, Bjurström* och Swartling;

från andra kammaren: herrar Leffler*, Bäcklund*, Lovén, Paulsen, Svedman'', Hammarlund,

Hilding och Gustavson i Västerås*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:272 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner angående beredande av familjepension åt vissa grupper av statsanställda. s. 8 i texten