Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående återbäring i vissa fall av familjepensionsavgifter, erlagda av förutvarande kvinnliga befattningshavare i statens tjänst.

1935-05-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:58, Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående återbäring i vissa fall av familjepensionsavgifter, erlagda av förutvarande kvinnliga befattningshavare i statens tjänst.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

5

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående återbäring i

vissa fall av familjepensionsavgifter, erlagda av förutvarande

kvinnliga befattningshavare i statens tjänst.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 170 av

herr Löfgren samt den andra inom andra kammaren under nr 126 av fröken

Wellin och fru Eklund, har hemställts, »att riksdagen måtte hos

Kungl. Majit begära åtgärd till åstadkommande av sådan ändring av

gällande bestämmelser, att därigenom rätt beredes kvinnlig tjänsteman,

som före pensionsåldern lämnar statens tjänst, att tillgodonjuta så mycket

av erlagda familjepensionsavgifter, som enligt av Kungl. Majit fastställda

försäkringstekniska grunder då utgör deras värde.»

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

lii 126.

Enligt kungörelsen den 18 juni 1925 angående pensionering av efterlevande

barn till kvinnlig befattningshavare i statens tjänst (nr 279) är en var

kvinnlig innehavare av ordinarie tjänst med avlöning, som fastställts år

1925 eller senare, skyldig att genom erläggande av avgifter bereda rätt

till pension åt efterlevande barn. För ifrågavarande .pensionering skola

erläggas samma avgifter, som i vederbörande pensionsinrättnings reglemente

äro stadgade för manlig innehavare av samma befattning eller befattning

i samma lönegrad.

De reglementen, som sålunda skola lända till efterrättelse i fråga örn

de kvinnliga befattningshavarnas avgiftsplikt, upptaga beträffande de

manliga befattningshavarnas rättsförhållanden vid förtidsavgång bestämmelser

av växlande innebörd. Enligt reglementet för civilstatens änkeoch

pupillkassa förlorar befattningshavaren i sådant fall sin delaktighet

i kassan, men kan efter ansökan utbekomma så mycket av erlagda avgifter,

som enligt de för kassan fastställda försäkringstekniska grunder utgör

deras värde. Jämlikt reglementet för statens järnvägars änke- och

pupillkassa äger befattningshavare under förutsättning att han innehar

45 levnads- och 20 ordinarie tjänstår rätt att kvarstå i kassan, men utträder

eljest ur kassan utan vederlag. Vid övergång till annan kassa kan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Utskottet.

dock under vissa villkor överföring ske av erlagda avgifter. Enligt bestämmelserna

i telegrafverkets änke -och pupillkassa samt för tullstatens

enskilda pensionsinrättning äga delägarna kvarstå i kassan, dock kan i

fråga örn den förstnämnda kassan överföring av erlagda avgifter ske vid

delägares övergång till annan kassa. I de tre familjepensionskassorna för

tjänstemän vid universiteten i Uppsala och Lund förekommer icke vederlag

i någon form i samband med förtidsavgång.

Det framgår sålunda, att allenast för manliga befattningshavare med

delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa gäller, att de kunna vid

avgång från tjänsten före pensionsåldern återfå värdet av erlagda avgifter.

Övriga manliga befattningshavare erhålla däremot vid förtidsavgång

icke något dylikt vederlag, men äga i vissa fall kvarstå i pensionskassan.

Några bestämmelser, som i ovanberörda avseenden reglera de kvinnliga

befattningshavarnas rättsförhållanden vid förtidsavgång, finnas icke meddelade,

vare sig i förenämnda kungörelse nr 279/1925 eller eljest.

I anledning av särskilda därom gjorda framställningar har frågan örn

återbekommande av avgifter, som erlagts av kvinnliga befattningshavare

för barnpensionering, vid olika tillfällen varit underställd Kungl. Maj:ts

prövning och därvid befunnits icke föranleda till någon Kungl. Maj:ts

åtgärd. I anledning av anförda besvär har frågan örn återbäring av

erlagda barnpensionsavgifter även prövats av regeringsrätten. Sedan en

f. d. kvinnlig befattningshavare hos statskontoret gjort framställning

örn återbekommande av ett belopp motsvarande värdet enligt försäkringstekniska

grunder av de avgifter, hon erlagt för barnpensionering, fann

statskontoret jämlikt beslut den 2 december 1932 sig icke kunna bifalla

ansökningen. Klaganden fullföljde sin talan hos regeringsrätten, som i

utslag den 31 augusti 1934, enär föreskrift saknades, på grund varav statskontoret

ägt bifalla klagandens därstädes gjorda framställning, ej fann

skäl göra ändring i statskontorets överklagade beslut.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att bestämmelser för närvarande

saknas, varigenom de ordinarie kvinnliga befattningshavarna vid förtidsavgång

från statstjänst tillförsäkras vederlag i någon form för de avgifter

för barnpension, som de under sin tjänstetid erlagt. Inom större delen

av den civila statsförvaltningen äro de kvinnliga befattningshavarna

härutinnan sämre ställda än de manliga befattningshavarna vid samma

verk, alldeles oavsett det i motionerna berörda förhållandet, att pensionsavgifterna

för de kvinnliga tjänstemännen, ehuru av samma storlek som

de avgifter de manliga tjänstemännen hava att erlägga för sin familjepensionering,

allenast grundlägga pensionsrätt för efterlevande barn.

Det torde icke kunna förnekas, att avsaknaden av föreskrifter i nyss

angivna hänseende innebär en olägenhet för de kvinnliga befattningshavarna,

samt att bristen på överensstämmelse mellan de manliga och de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

7

kvinnliga tjänstemännens villkor i fråga om familjepensioneringen måste

te sig såsom otillfredsställande. Beaktas bör emellertid, att grunderna

för familjepensionering, icke minst i vad de avse förmåner vid

förtidsavgång, för manliga befattningshavare vid olika grenar av statsförvaltningen

äro av mycket olikartad innebörd. Enligt utskottets mening

är det i hög grad önskvärt, att såvitt möjligt enhetliga bestämmelser

i familjepensionsavseende varda fastställda för samtliga i statens tjänst

anställda befattningshavare. Utskottet vill erinra, att 1930 års pensionssakkunniga

i sitt den 20 juli 1934 avgivna betänkande rörande familjepensionering

för tjänstemän vid den civila statsförvaltningen och för arbetare

i statens tjänst (statens off. utr. 1934: 29) framlagt förslag till lösning

av familjepensionsfrågan för såväl manliga som kvinnliga befattningshavare

efter enhetliga principer. Vad beträffar den i motionerna

berörda frågan, hava de sakkunniga förordat, att befattningshavare, som

lämnar sin statstjänst i förtid, skall få bibehållas vid pensionsrätt för

sina efterlevande. Då de sakkunnigas förslag för närvarande är föremål

för Kungl. Maj:ts övervägande, saknas enligt utskottets mening anledning

att, på sätt i motionerna påyrkats, riksdagen skulle i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa örn vidtagande av åtgärder för möjliggörande för

kvinnliga befattningshavare att återbekomma erlagda familjepensionsavgifter.

Utskottet finner sig alltså böra avstyrka bifall till de föreliggande

motionerna 1:170 och II: 126.

Utskottet hemställer,

att förevarande motioner 1:170 och II: 126 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 maj 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från lörsta kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Johansson i Friggeråker*,

Ehrnberg*, Herling, Djurström* och Swartling; samt

[rån andra kammaren: herrar Leffler*, Häcklund''", Lovén, Paulsen, Hammarlund, Hilding,

Gustavson i Västerås* och Westerdahl.

* E] närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.