Bankoutskottets utlåtande Nr 65
1935-05-23 · 56 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 56 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1935:65, Bankoutskottets utlåtande Nr 65
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
1
Nr 65.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1935 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställningar
örn vissa ändringar i avlöning sreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk ävensom i vissa andra avlönin
g sbestämmelser för riksbanken m. m.
Bankoutskottet får härmed, i anledning av nedan omförmälda framställningar
från fullmäktige i riksbanken, framlägga förslag till vissa ändringar
i avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk
ävensom i vissa andra avlöningsbestämmelser för riksbanken m. m.
Fullmäktiges förslag äro väsentligen föranledda av vissa ifrågasatta
organisatoriska förändringar beträffande dels riksbankens huvudkontor,
dels ock riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
Omorganisation av riksbankens huvudkontor m. m.
Fullmäktiges framställning den 5 april 1934.
I skrivelse den 5 april 1934 framlade fullmäktige för bankoutskottet förslag
till ändring av avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens
verk ävensom vissa andra avlöningsbestämmelser för riksbanken
m. m.
I skrivelsen erinrade fullmäktige till en början, att de senaste årens
utveckling inom penningväsendet för riksbanken medfört nya och krävande
arbetsuppgifter. I detta avseende syntes i första band böra hänvisas
till den betydande ökningen av riksbankens utländska rörelse
ävensom till de ökade krav, som ställdes på banken i fråga örn ett noggrant
aktgivande på den ekonomiska utvecklingen såväl inom olika
områden av vårt eget land som i utlandet. Fullmäktige ansåge sig kunna
utgå ifrån, att de sålunda ökade anspråken på riksbanken vore av varaktig
natur, varigenom de påkallade vissa bestående ändringar av riksbankens
organisation.
Fullmäktige meddelade vidare, att fullmäktige nödgats vidtaga vissa
provisoriska anordningar beträffande den inre organisationen
av riksbankens huvudkontor för att därigenom tillgo
-
Bihanq lill riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 65.
1
2 Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
dose de ökade anspråk, som ställdes på banken och dess personal. Härom
anförde fullmäktige följande:
»Till förstärkning av det sekretariat, som står till fullmäktiges och direktionsledamöternas
förfogande, har inrättats ett direktionssekretariat
för att verkställa utredningar av olika slag, handlägga korrespondens
m. m. Såsom föreståndare för detta sekretariat har förordnats en tjänsteman
i 26:e lönegraden (över stat).
Sedan år 1931 verkställer riksbanken på basis av infordrade prisuppgifter
uträkning av en konsumtionsprisindex. Utarbetandet av denna
index sker numera å statistiska avdelningen under överinseende av en
för detta ändamål anlitad fackman, professorn E. Lindahl. Att även i
andra avseenden än vad beträffar denna indexberäkning ökade anspråk
numera ställas på statistiska avdelningen, framgår redan därav, att det
ingår i avdelningens arbete att i möjligaste mån söka följa den ekonomiska
utvecklingen i den mån denna kan vara av betydelse för riksbanken,
att införskaffa material till belysande av inträffade förändringar
och att sytematiskt och kritiskt bearbeta sådant material. Av olika skäl,
särskilt brist på tillräcklig personal, har avdelningen hittills endast delvis
kunnat fylla dessa alltmera vidgade uppgifter, vilkas tillfredsställande
handläggning för riksbankens ledning givetvis är av stor vikt.
För att få till stånd en systematisk bearbetning av kreditfrågor och en
fortlöpande övervakning av riksbankens egen kreditgivning samt, i den
mån så kan ske, även av kreditläget inom olika näringsgrenar har den
förutvarande upplysningsavdelningen under år 1933 i viss omfattning omorganiserats.
Såsom föreståndare för avdelningen, vilken numera benämnes
kreditavdelningen, har förordnats en tjänsteman i 26:e lönegraden
(över stat).
Slutligen har för handläggningen av riksbankens köp och försäljning
av utländska valutor ur avdelningen för utrikes affärer utbrutits en särskild
valutaavdelning. Såsom föreståndare för densamma har förordnats
en tjänsteman i 26:e lönegraden (över stat). A avdelningen är därjämte
fast placerad en tjänsteman i 22:a lönegraden. Därutöver måste såsom
regel avdelningen förstärkas med en tjänsteman i 17:e lönegraden.»
Fullmäktige framhöllo, att samtliga nu berörda anordningar hade, såvitt
dittills kunnat bedömas, visat sig väl avpassade för sitt ändamål. De
syntes därför böra bibehållas och inordnas i riksbankens fasta organisation.
I samband därmed borde enligt fullmäktiges mening vissa andra
förändringar av denna genomföras. Beträffande dessa ändringsförslag
berörde fullmäktige till en början frågan örn tjänsteställningen
för föreståndarna för vissa av huvudkontorets avdelningar,
nämligen bankosekreteraren, som vore föreståndare för fullmäktiges
expedition, samt föreståndarna för statistiska avdelningen och
kredit- och valutaavdelningarna. Fullmäktiges förslag i detta avseende,
som föranleder ändring av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk, är av följande innehåll:
»Ovan har framhållits, att direktionssekretariatet inrättades till förstärkning
av ''fullmäktiges expedition’, som dittills ensam fungerat som
sekretariat för fullmäktige och deputerade. Direktionssekretariatets inrättande
föranleddes sålunda därav, att det visat sig, att fullmäktiges ex
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
3
petition på grund av personalens fåtalighet och speciella utbildning icke
hade möjlighet att medhinna handläggningen av de arbetsuppgifter, som
under nuvarande förhållanden åvila sekretariatet. Det var emellertid
redan från början fullmäktiges avsikt, att direktionssekretariatet så snart
som möjligt på lämpligt sätt borde inordnas i fullmäktiges expedition.
Föreståndare för fullmäktiges expedition är bankosekreteraren (tillhörande
30:e lönegraden), vilken tillika är riksbankens ombudsman och i
denna egenskap föreståndare för ombudsmansexpeditionen. Fullmäktiges
expedition och ombudsmannens expedition hava gemensam personal. Enligt
fullmäktiges mening är bankosekreterarens arbetsbörda så betydande,
att det icke numera är lämpligt, att en och samme tjänsteman är
bankosekreterare och ombudsman. Därjämte bör bemärkas, att enahanda
anspråk beträffande kvalifikationer icke lämpligen böra ställas på bankosekreteraren
och på ombudsmannen. Det kan visserligen vara önskvärt,
ehuru ej nödvändigt, att även bankosekreteraren är jurist, men det är av
ännu större betydelse, att han är förtrogen med ekonomiska och finansiella
spörsmål, att han har kunskaper i utländska språk och även att han
äger god kännedom örn bankens organisation. För ombudsmanstjänstens
innehavare gäller däremot i första rummet, att han bör vara en rutinerad
jurist. Fullmäktige hava därför funnit det böra bliva till betydande gagn
för göromålens handläggning att genomföra en uppdelning av fullmäktiges
expedition på dels ett fullmäktiges sekretariat, vari det nuvarande
direktionssekretariatet skulle ingå och för vilket bankosekreteraren skulle
vara föreståndare, och dels en ombudsmansexpedition med en särskild
ombudsman såsom föreståndare.
På grund av beskaffenheten av de åligganden, som vila på föreståndarna
för fullmäktiges sekretariat, statistiska avdelningen samt kreditor
valutaavdelningarna, måste särskilda krav ställas på dessa föreståndares
kvalifikationer. Deras arbete är icke rutinmässigt. De skola vaket
och påpassligt följa utvecklingen var och en inom sitt arbetsområde, och
betydande anspråk ställas på deras sakkunskap samt förmåga av initiativ.
Då samtliga dessa egenskaper ej alltid torde vara förenade hos
tjänsteman inom högre åldersgrupper, synes redan härav följa, att fullmäktige
böra beredas större frihet vid tillsättandet av dessa tjänster än
eljest såsom regel är fallet. Det torde kunna inträffa, att innehavare av
dylik befattning ej vidare är lämplig för sin speciella uppgift och att till
följd härav ett ombyte på tjänsten får anses motiverat. Vidare bör man
försiktigtvis räkna med eventualiteten att ej vid varje tidpunkt inom
riksbankens personal finnas personer, som innehava de nödvändiga kvalifikationerna
för ifrågavarande tjänster.
För närvarande gäller, att samtliga ordinarie tjänster i riksbanken med
undantag för tjänst såsom verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor
tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial. Nämnda styrelseledamöter
tillsättas genom förordnande. Föreskrifterna i reglementet
angående tillsättande och entledigande från tjänst gälla för samtliga ordinarie
tjänstemän utom de verkställande styrelseledamöterna. Beträffande
dessa icke blott saknas varje föreskrift, som kan verka hindrande
för fullmäktige att alltid hava sådan tjänst besatt med person, som är
fullt skicklig och lämplig för tjänsten, utan i reglementet har uttryckligen
stadgats rätt för fullmäktige att, när de därtill finna anledning, entlediga
sådan tjänsteman. Bankoutskottet har på sin tid understrukit angelägenheten
av att fullmäktige ägde sistnämnda befogenhet.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
Enahanda system synes fullmäktige böra tillämpas beträffande tillsättande
av tjänst såsom föreståndare för direktionsavdelning. I enlighet
härmed skulle således sådan föreståndare tillsättas genom förordnande
med rätt för fullmäktige att, när de därtill funne anledning, entlediga honom.
I sistnämnda fall finge föreståndaren, örn han vore tjänsteman i
riksbanken återgå till den tjänst, han innehade före förordnandet såsom
föreståndare, eller ock tillträda den tjänst, vartill han kan hava vunnit
befordran under sin tjänstgöring såsom föreståndare. Fullmäktige utgå
nämligen ifrån, att såsom föreståndare förordnad tjänsteman skall vara
oförhindrad att söka och, örn han befinnes vara den mest skicklige och
passande av de sökande, att erhålla ledigbliven tjänst, exempelvis i 30:e
lönegraden. Därest han icke skulle komma att omedelbart tillträda sådan
tjänst, enär han fortfarande uppehölle föreståndarebefattningen, skulle
tjänsten liksom den tjänst, han innehade vid tillträdandet av föreståndarebefattningen,
på sätt framgår av § 28 mom. 3 i förslaget till nytt
reglemente,1 tillsättas i vanlig ordning. Därest föreståndarebefattningskulle
komma att besättas med person, som icke vore tjänsteman i riksbanken,
avse fullmäktige att tillämpa viss kortare uppsägningstid.
Vad beträffar storleken av det arvode, som skulle utgå till föreståndare
för direktionsavdelning hava fullmäktige stannat för att föreslå ett belopp
av tolvtusen kronor för år räknat. Detta är enligt fullmäktiges mening
det lägsta arvode, som bör ifrågasättas, därest vederbörlig hänsyn
tages till anspråken på dessa föreståndares kvalifikationer. Till jämförelse
må nämnas dels att arvodet till verkställande styrelseledamot vid
vart och ett av de tjugutre mindre avdelningskontoren utgår med tolvtusen
kronor, dels att högsta lönen för bankokommissarie (30:e lönegraden)
utgör 11,940 kronor, vartill komma 240 kronor provisoriskt dyrortstillägg.
Örn arvodet till ifrågavarande föreståndare sättes alltför lågt,
kan givetvis inträffa, att föreståndare snarast möjligt söker befordran
till tjänst i riksbanken, som giver honom högre inkomst än föreståndarebefattningen,
eller ock lämnar riksbanken för anställning i enskild tjänst.
Den nuvarande bankosekreteraren tillhör 30:e lönegraden. Så länge han
kvarstår i riksbankens tjänst, synes någon förändring icke böra genomföras
beträffande tillsättandet av tjänsten såsom föreståndare för fullmäktiges
sekretariat. De nuvarande föreståndarna för statistiska avdelningen
samt kredit- och valutaavdelningarna äro däremot tjänstemän i
26:e lönegraden, varför beträffande dessa avdelningar en förändring i
ifrågavarande avseende snarast möjligt synes böra inträda. I anledning
härav erfordras viss ändring av 2 kap. avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk. Förslag till sådan ändring lämnas
nedan.»
Ender framhållande att inrättande av ovanberörda föreståndaretjänster
föranleder även ändring av den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen
uttalade fullmäktige, att andra ändringar av denna förteckning
påkallades av inordnandet av nämnda provisoriska avdelningar i riksbankens
organisation. Oberoende härav syntes vissa förändringar böra genomföras
beträffande tjänsternas fördelning på de olika lönegraderna.
Slutligen syntes lämpligt att i samband med den ändring av reglementet,
Tryckt såsom Bilaga D till 1934 års bankoutskotts utlåtande nr 78.
5
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
varom fullmäktige hemställt i särskild skrivelse till utskottet,1 verkställa sådan
ändring av tjänstefel*teckningens uppställning, att densamma
ej vidare bleve uppdelad i fyra avdelningar (huvudkontoret, kontoret
i Göteborg m. m.) utan komme att avse riksbanken såsom en enhet.
Såsom motiv för sistnämnda ändring hänvisade fullmäktige till den
ökade handlingsfrihet beträffande tjänsternas fördelning på de olika kontoren,
som därigenom och med stöd av de föreslagna ändringarna av reglementet
skulle beredas fullmäktige. För närvarande gällde, att fullmäktige
icke ägde att överflytta tjänst exempelvis från ett av de mindre
kontoren till kontoret i Göteborg eller Malmö, även örn förändringar i
rörelsens storlek skulle göra en sådan överflyttning motiverad. I stället
måste den utvägen anlitas, att en tjänst, som eventuellt vore överflödig
vid något av nämnda mindre kontor, vakanssattes, och att den behövliga
tjänsten inrättades över stat. En tjänsteförteckning, som utginge ifrån
banken såsom en enhet, skulle enligt fullmäktiges mening vara en praktisk
anordning till gagn för en rationell förvaltning.
Fullmäktige övergingo härefter till att motivera de övriga förändringarna
i tjänstförteckningen, lönegrad för lönegrad. Härutinnan
anförde fullmäktige:
»Tjänsterna såsom föreståndare för direktionsavdelningarna hava redan
berörts. Av dessa skulle såsom ovan nämnts tre nu inrättas, varemot
skulle anstå med förändring av bankosekreteraretjänsten till den nuvarande
innehavarens avgång ur riksbankens tjänst. Eftersom ifrågavarande
tre föreståndare nu äro placerade i 26:e lönegraden, där högsta lönen
är 10,020 kronor jämte 240 kronor såsom provisoriskt dyrortstillägg, inträder
viss kostnadsökning. Beträffande föreståndaren för valutaavdelningen
blir denna dock avsevärt minskad, därigenom att fullmäktige komma
att i samband med en förhöjning av tjänsten indraga det särskilda
arvode å 1,500 kronor för år, som för närvarande utgår till denne tjänsteman.
Beträffande beskaffenheten av dylika arvoden få fullmäktige hänvisa
till vad nedan därom anföres.
I 30:e lönegraden finnas för närvarande nio tjänster, samtliga vid huvudkontoret.
Därjämte finnes en tjänst över stat i denna grad, nämligen
såsom kontrollant å sedeltryckeriet. Ehuru sistnämnda tjänst icke kan
undvaras, vilja fullmäktige ännu icke föreslå, att densamma föres på ordinarie
stat. Därmed torde nämligen böra anstå till nästa år, då fullmäktige
i anledning av den förflyttning av sedeltryckeriet, som samma år
torde kunna äga rum, hava för avsikt att inkomma med förslag till ordnande
av kontrollen över det nya tryckeriet.
Såsom ovan nämnts skulle bankosekreterartjänsten tillsvidare bibehållas
såsom tjänst i 30:e lönegraden. Densamma bör emellertid föras på
övergångsstat. Antalet i tjänsteförteckningen upptagna tjänster i 30:e
lönegraden skulle således bliva åtta.
Innan fullmäktige övergå till frågan örn antalet tjänster i lägre lönegrader
än den 30:e, torde vara nödvändigt att närmare belysa innebörden
av den förändring, som fullmäktige åsyfta i och med inrättandet av det
''fullmäktiges sekretariat’, som ovan omförmälts.
1 Här åsyftas den i noten å sid. 4 angivna skrivelsen.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
Å fullmäktiges och ombudsmannens expeditioner, för vilka bankosekreteraren-ombudsmannen
är föreståndare, tjänstgöra för närvarande:
en sekreterare i 26:e lönegraden
» aktuarie » 22:a »
» kanslist » 17:e »
(samtliga nu nämnda befattningshavare hava avlagt examen, som berättigar
till inträde i rikets rättegångsverk)
en kammarskrivare i 16:e lönegraden
» kontorsskrivare » lito » samt
ett kameralbiträde » 7:e »
Å direktionssekretariatet tjänstgöra:
en sekreterare (tillika föreståndare för sekretariatet) i 26 lönegraden
» kammarskrivare »16 » samt
extra befattningshavare.
Efter uppdelning av dessa två expeditioner i ett fullmäktiges sekretariat,
vari direktionssekretariatet skulle inkorporeras, och en ombudsmansexpedition
borde personaluppsättningen enligt fullmäktiges mening bliva
följande:
På fullmäktiges sekretariat med bankosekreteraren såsom föreståndare
skulle tjänstgöra:
en sekreterare i 26:e lönegraden
» tjänsteman » 22:a »
» kammarskrivare » 16:e »
» kontorsskrivare » ll:e »
ett kameralbiträde » 7:e » samt
extra befattningshavare.
På ombudsmansexpeditionen skulle tjänstgöra:
ombudsmannen-föreståndaren i 27:e lönegraden
en biträdande ombudsman » 20:e » samt
» kammarskrivare » 16:e »
De nuvarande tjänsterna å expeditionerna och direktionssekretariatet:
1 st. i 30:e önegraden
2 » » 26:e »
1 » » 22:a »
1 » » 17:e »
2 » » 16:e »
1 » » ll:e » och
1 » » 7 :e »
skulle således bibehållas med den ändring, att en sekreteraretjänst i 26:e
lönegraden skulle ersättas av en ombudsmanstjänst i 27:e lönegraden och
en kanslisttjänst i 17:e lönegraden av en tjänst såsom biträdande ombudsman
i 20:e lönegraden. Dessa förhöjningar synas fullmäktige till fullo
motiverade med hänsyn till det ansvar och beskaffenheten av de göromål,
som komme att åvila såväl ombudsmannen som dennes närmaste
man, den biträdande ombudsmannen. Fullmäktige vilja erinra, att ombudsmanstjänsten
såväl i järnvägsstyrelsen som i generalpoststyrelsen är
placerad i 28:e lönegraden, och att fullmäktige i riksgäldskontoret, enligt
Bankoutskottets utlåtande Nr 65. 7
vad fullmäktige inhämtat, för riksgäldskontorets ombudsman komma att
föreslå en placering i 27:e lönegraden. Den relativt obetydliga kostnadsökning,
som föranledes av för böjningen i lönegrad för nämnda två tjänster,
uppväges enligt fullmäktiges mening mera än till fullo av den urarbetssynpunkt
effektiva organisation, som skulle vinnas genom de föreslagna
förändringarna. „ „ 1wl.+:„oc
Fullmäktige förutsätta, att den nuvarande sekreteraren a fullmäktiges
expedition och den nuvarande kanslisten utan ansökan konstitueras tili
ombudsman respektive biträdande ombudsman.
I 27:e lönegraden skulle således enligt fullmäktiges förslag linnas en
tjänst nämligen ombudsmanstjänsten. ... . , ,
I 26 -e lönegraden finnas för närvarande tolv tjänster på ordinarie stat,
varav tio vid huvudkontoret, samt tre tjänster över stat, samtliga vid
huvudkontoret. Häri ingå tjänsterna såsom föreståndare för statistiska
avdelningen samt för kredit- och valutaavdelningarna, vilka samtliga
skulle ersättas av föreståndaretjänster, ävensom en sekreteraretjänst, vilken
enligt vad ovan föreslagits skulle ersättas av en ombudsmanstjanst i
27;e lönegraden. Antalet tjänster i 26:e lönegraden skulle således bliva
I 24:e lönegraden finnas för närvarande nitton tjänster, varav fyra vid
huvudkontoret. Samtliga äro på ordinarie stat. Fullmäktige föreslå, att
antalet tjänster i denna grad ökas till tjuguen, och få till stöd häriör anföra
följande.
Såsom närmaste man åt föreståndaren för valutaavdelningen tjänstgör
för närvarande, enligt vad ovan berörts, en tjänsteman i 22:a lönegraden.
Denne har att under föreståndarens frånvaro, exempelvis under tiden
för de dagliga valutabörssammanträdena, förrätta dennes tjänst. Häri
ingår bland annat att i telefonsamtal med svenska och utländska banker
avsluta köp och försäljningar av utländska valutor m. m., ofta avseende
högst avsevärda belopp. Ej obetydliga anspråk måste darfor stallas på
denne tjänstemans kunskaper och skicklighet. Fullmäktige anse därför
motiverat, att ifrågavarande tjänst placeras i 24:e lönegraden, i ali synnerhet
som detta kan ske utan större merkostnad för riksbanken. Fullmäktige
avse nämligen att i och med en placering av tjänsten i 24:e lönegraden
indraga ett arvode å 600 kronor för år, som utgår till innehavaren
av densamma. ... ,. ...
Den andra av de tjänster i 22:a lönegraden, för vilka fullmäktige föreslå
en förhöjning till 24:e lönegraden, tillhör också den utländska, avdelningen.
Förslaget om denna förhöjning liksom den nyss berörda torde
böra ses mot bakgrunden av den inträdda ökningen av riksbankens utländska
affärsrörelse. Den tjänst, fullmäktige nu åsyfta, är tjänsten såsom
förste kontrollant å utrikesavdelningens expedition för allmänheten.
Denne fungerar som chef för expeditionen närmast under föreståndaren
för utrikesavdelningen och har att deltaga i vården av expeditionens behållning
av sedlar och mynt. Han mäste vara en språkkunnig tjänsteman,
väl förtrogen med riksbankens utländska affärsrörelse.
Förste kontrollanten åtnjuter för närvarande ett arvode för år av 1,200
kronor. Detta arvode, som även har karaktär av felräkningspengar, avse
fullmäktige att sänka till 900 kronor. Merkostnaden på grund av tjänstens
uppfattning till 24:e lönegraden bleve härigenom ej betydande.
I 22:a lönegraden finnas för närvarande sjuttiosex tjänster, varav femtiotvå
vid huvudkontoret. På grund av uppflyttningen av två av dessa
till 24:e lönegraden skulle antalet minskas till sjuttiofyra.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
I 20:e lönegraden finnas för närvarande tjugutre tjänster, samtliga vid
de mindre avdelningskontoren. Genom inrättandet av en tjänst såsom
biträdande ombudsman skulle antalet ökas till tjugufyra.
I 18:e lönegraden, där antalet tjänster utgör tjugutre, samtliga vid de
mindre avdelningskontoren, skulle icke någon förändring ske.
I 17:e lönegraden är antalet tjänster för närvarande tjugunio, samtliga
vid huvudkontoret samt kontoren i Göteborg och Malmö. Genom ovannämnda
indragning av kanslisttjänsten skulle antalet minskas till tjuguåtta.
I 16:e lönegraden finnas för närvarande sjuttiosju tjänster, varav 28
vid huvudkontoret. På grund av viss ändring beträffande kontrollen å
sedelkontoret, som fullmäktige avse att genomföra, torde antalet dylika
tjänster vid huvudkontoret kunna minskas med 4, varigenom hela antalet
skulle nedgå till sjuttiotre. Berörda ändring av kontrollen förutsätter
ändring av tjänstgöringsstadgarna för sedelkontoret. Fullmäktige
vilja erinra, att enligt förslaget till nytt reglemente av fullmäktige
verkställda ändringar av tjänstgöringsstadgarna icke behöva underställas
bankoutskottet för stadfästelse.
I 11 :e lönegraden finnas för närvarande tolv tjänster, avsedda för icke
vaktpersonal, samtliga vid huvudkontoret. Någon förändring beträffande
denna grad ifrågasättes icke.
I 7 :e lönegraden finnas enligt tjänsteförteckningen tillhopa tjugutvå
tjänster, avsedda för icke-vaktpersonal, samt tjugunio tjänster för vaktpersonal.
Av de förstnämnda äro samtliga tjänster vid avdelningskontoren, tillhopa
tolv stycken, sedan åtskilliga år ställda vakanta. Antalet tjänster
i denna grad, avsedda för icke-vaktpersonal, synes därför lämpligen böra
fastställas till tio.
Av tjänsterna för vaktpersonal tillhöra tjugutre stycken huvudkontoret.
Av dessa avse tjuguett tjänster såsom bankvaktmästare.
I skrivelse till bankoutskottet av den 10 januari 1934,1 vilken skrivelse i
föreskriven ordning inkommit till fullmäktige, har föreningen för riksbankens
tjänstemän av lägre grad anhållit örn ökning av antalet bankvaktmästaretjänster
vid huvudkontoret från tjuguett till tjugufem. Såsom
motiv har föreningen i huvudsak anfört, att härigenom på ordinarie
stat skulle föras tjänster, som torde få anses oumbärliga.
I anledning härav få fullmäktige erinra, att de i tjänsten äldsta fyra
extra-ordinarie bankvaktmästare vid huvudkontoret, som nu vänta på befordran,
äro anställda i riksbankens tjänst två stycken år 1923 och två
stycken år 1925. Fullmäktige kunna vitsorda, att ett stadigvarande behov
av nämnda tjänster förefinnes och kan beräknas bliva bestående. På
grund härav få fullmäktige tillstyrka föreningens framställning och hemställa
därför, att antalet tjänster i 7:e lönegraden, avsedda för vaktpersonal,
ökas till trettiotre. Därefter skulle fortfarande finnas tolv
icke-ordinarie bankvaktmästare.
Kostnadsökningen härför skulle enligt föreningens framställning utgöra
tillhopa 1,248 kronor. Om man på vedertaget sätt jämför högsta
lönen för de äldsta extra ordinarie bankvaktmästarna i den lönegrad för
extra ordinarie tjänstemän, som de tillhöra, med högsta lönen i 7:e lönegraden
för ordinarie tjänstemän, skulle merkostnaden emellertid inskränka
sig till sammanlagt cirka 750 kronor.
1 Skrivelsen, som av fullmäktige överlämnats till 1934 års bankoutskott, är här utesluten.
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
9
I 2:a lönegraden finnas enligt tjänsteförteckningen fem tjänster, samtliga
vid huvudkontoret. En av dessa är ställd vakant sedan ungefär ett
år tillbaka. Innehavarna av tjänsterna i denna lönegrad bestrida i stor
omfattning förordnande i högre lönegrad. Tjänsterna hava därför besatts
med personal med samma kompetens, lägst normalskoleexamen, som
fordras för tjänst i 7:e lönegraden. Överhuvud är det svårt att göra en
sådan åtskillnad i fråga örn arbetsuppgifterna, att vissa tjänster rättvisligen
skulle kunna hänföras till 2:a lönegraden och andra till 7:e lönegraden.
Fullmäktige föreslå därför, att tjänsterna i 2:a lönegraden må
indragas i mån av de nuvarande innehavarnas befordran eller avgång.
De torde därför höra föras på övergångsstat,
I detta sammanhang vilja fullmäktige nämna, att arbetet å riksbankens
telefonväxel för närvarande bestrides av personal huvudsakligen tillhörande
2:a lönegraden. Fullmäktige hava emellertid lör avsikt att söka
träffa sådan anordning att för nämnda göromål anställa yrkestelefonister.
Härigenom torde viss besparing kunna uppstå.
Ovan har berörts den förestående förflyttningen av sedeltryckeriet till
särskild fastighet, I samband härmed torde en fullständig omorganisation
av sedelkontoret komma att genomföras. Även eljest torde förändringar
beträffande personalens antal och sammansättning kunna komma
att föranledas av den pågående utredningen angående möjligheten att
tekniskt omlägga arbetet på olika avdelningar. Dessa förändringar kunna
föra med sig, att personal blir överflödig, och att tjänster placeras i lägre
lönegrader än de nuvarande. Å andra sidan kunna förändringar, exempelvis
beträffande kontrollen, medföra ett ökat personalbehov. Fullmäkmäktige
få erinra, att antalen i tjänsteförteckningen upptagna tjänster
få betraktas såsom maxima. I enlighet härmed gäller, att det vid varje
tidpunkt står öppet för fullmäktige såväl att underlåta att tillsätta ledigbliven
tjänst som även att ersätta sådan tjänst med tjänst i lägre lönegrad.
Givetvis komma fullmäktige att vidtaga en prövning av möjligheterna
i sådant avseende även utan samband med eventuella tekniska
förändringar av den inre organisationen.»
De ovan av fullmäktige föreslagna förändringarna beträffande de i
tjänsteförteckningen upptagna tjänsterna hava fullmäktige beräknat komma
att medföra en årlig nettobesparing av omkring 17,000 kronor.
Härvid hade icke hänsyn tagits vare sig till den indragning av tjänster i
2:a lönegraden, som fullmäktige föreslagit, eller till anställandet av yrkestelefonister.
Vidare hade fullmäktige i de nuvarande kostnaderna inräknat
kostnaderna för de tre tjänsterna över stat i 26:e lönegraden.
Fullmäktige erinrade härefter, att i särskilda bestämmelser angående
tillämpning av avlöning sreglementet för befattningshavare vid riksdagens
verk lämnades föreskrifter, som beträffande verkställande styrelseledamöter
reglerade deras rätt att innehava annan tjänst samt deras semester,
lön under sjukdom m. m. Fullmäktige ansåge, att berörda bestämmelser
även borde gälla för föreståndare för direktionsavdelning,
varvid tjänstledighetsavdraget för dessa borde fastställas till enahanda
belopp som för verkställande styrelseledamot vid något av de mindre avdelningskontoren.
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
Enligt fullmäktiges uppfattning borde jämväl vissa andra ändringar
i nu förevarande bestämmelser vidtagas. I sådant avseende anförde fullmäktige
följande:
»I avlöningsreglementet under 3 kap. intagna bestämmelser avse endast
sådana ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial,
men däremot icke tjänstemän, tillsatta genom förordnande. I
realiteten tillämpas dock vissa av ifrågavarande bestämmelser i tillämpliga
delar jämväl för de tjänstemän, som tillsättas genom förordnande,
det vill säga verkställande styrelseledamöterna vid riksbankens avdelningskontor.
Med hänsyn härtill synes fullmäktige lämpligt, att det uttryckligen
angives, att ifrågavarande bestämmelser i avlöningsreglementet
i tillämpliga delar skola gälla jämväl för de i 2 kap.
omförmälda tjänstemännen. I sådant fall erfordras icke vidare de bestämmelser,
som intagits under I 3 c)—e) i ovannämnda särskilda bestämmelser
angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk.
Enligt samma tillämpningsbestämmelser äga fullmäktige, där de finna
särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela lämpliga arvoden åt
tjänstemän inom avdelningen för riksbankens utrikes affärer, liksom oek
fullmäktige äga, därest till föreståndare för vården av stora förvaringsvalvet
vid huvudkontoret förordnas tjänsteman i annan lönegrad än den
trettionde, tilldela sådan tjänsteman ett särskilt arvode av högst 900 kronor
för år.
Med stöd av detta bemyndigande hava fullmäktige tilldelat tjänstemän
å de utländska avdelningarna arvoden, vilka för närvarande uppgå till
ett sammanlagt belopp av 11,100 kronor.
Ovan har berörts, att i samband med en uppfattning i högre löneställning
av vissa tjänster arvoden å tillhopa 2,400 kronor skulle indragas.
Även i fråga örn återstående arvoden torde vissa nedsättningar av fullmäktige
komma att successivt genomföras.
När fullmäktige erhöllo bemyndigande att tilldela tjänstemännen å den
utländska avdelningen särskilda arvoden, torde detta hava ansetts motiverat
av de stora krav beträffande arbetsförmåga och kunskaper, speciellt
i främmande språk, som ställdes på ifrågavarande tjänstemän. Enligt
fullmäktiges mening gäller dock, i varje fall numera, att minst lika stora
anspråk, även vad beträffar språkkunskaper, måste ställas på tjänstemän
jämväl å andra avdelningar än de utländska. I vissa fall fordras specialkunskaper
inom andra ämnesområden än främmande språk. Med hänsyn
härtill anse fullmäktige lämpligt, att ifrågavarande bemyndigande
för fullmäktige att tilldela särskilda arvoden utvidgas därhän, att sådana
arvoden må kunna tilldelas tjänstemän även å andra avdelningar än de
utländska. Fullmäktige hemställa därför, att ifrågavarande bemyndigande
erhåller nedan angivna generella avfattning, varigenom det även
kommer att innefatta eventuellt arvode till föreståndaren för vården av
stora förvaringsvalvet. Det förutsättes, att fullmäktiges ifrågavarande
rätt skulle begränsas till att avse ett belopp av högst 10,000 kronor för år.
För närvarande är beloppet icke begränsat.»
I sin nu ifrågavarande skrivelse framlade fullmäktige vidare vissa förslag
till ändring i gällande bestämmelser i fråga om rätt till pension för
ordinarie tjänsteman vid riksdagens verk. Fullmäktige yttrade härutinnan
följande:
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
11
»I dessa bestämmelser föreskrives, att för tjänsteman, vilken innehar
förordnande såsom verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor
skall i pensionshänseende gälla vad i nämnda bestämmelser
är stadgat, därvid verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö skall anses tillhöra 30:e lönegraden och annan
verkställande styrelseledamot 28 :e lönegraden.
Ovan har berörts, att arvodet till verkställande styrelseledamot vid vart
och ett av de 23 mindre avdelningskontoren utgår med 12,000 kronor för
år och att högsta lönen för bankokommissarie vid huvudkontoret uppgår
till 11,940 kronor, vartill för de senare kommer provisoriskt dyrortstillägg
å 240 kronor. Sistnämnda tjänstemän tillhöra 30:e lönegraden och åtnjuta
pension enligt samma lönegrad.
Med hänsyn till det stora ansvar, som åvilar verkställande styrelseledamot
även vid de mindre avdelningskontoren, och de anspråk, som ställas
på dennes kvalifikationer, anse fullmäktige det befogat, att sådan
tjänsteman även i pensionshänseende likställes med bankokommissarie
vid huvudkontoret. För närvarande är sådan styrelseledamot berättigad
till en årlig pension av 6,360 kronor, medan pensionen för kommissarie
uppgår till 6,996 kronor. Ett likställande i berörda hänseende skulle således
innebära en pensionsförhöjning av 636 kronor för år. För verkställande
styrelseledamot vid kontoret i Göteborg och Malmö utgör för
närvarande arvodet 15,000 kronor för år, således avsevärt mera än lönen
till bankokommissarie. Fullmäktige vilja dock icke ifrågasätta någon
förhöjning av pensionen för nämnda två styrelseledamöter.»
Slutligen upptogo fullmäktige i sin skrivelse den 5 april 1934 förslag
till införande i avlöning sbestämmelser na för fullmäktige i riksbanken
samt ledamöterna i riksbankens direktion av föreskrifter angående ersättning
vid undersökning av riksbankens kontor m. m. Härom anförde fullmäktige:
»I
§ 19 av förslaget till reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning
stadgas, att ersättning för resekostnad och traktamente, som föranledes
av däri stadgad förrättning (avseende undersökning av riksbankens
kontor m. m.) skall utgå enligt vad härom är särskilt stadgat. Det
synes fullmäktige lämpligt, att bestämmelser angående sådan ersättning
lämnas i de särskilda avlöningsbestämmelserna för fullmäktige i riksbanken
samt ledamöterna i riksbankens direktion.
För närvarande utgår i dylikt fall dels ersättning för havda resekostnader,
dels dagtraktamente Öfter 20 kronor örn dagen.
Fullmäktige anse lämpligt, att bestämmelserna, som skola reglera rätten
till ersättning i berörda avseenden, överensstämma med vad som är
stadgat i gällande resereglemente. I överensstämmelse härmed hava fullmäktig
såsom en ny paragraf (7) i förenämnda avlöningsbestämmelser
infört föreskrifter angående ifrågavarande ersättning. Därvid har fullmäktig
likställts med ordinarie befattningshavare, tillhörande avd. A.
I anledning av bestämmelsernas ökade innehåll föreslå fullmäktige även
ändrad överskrift till desamma.»
Fullmäktiges hemställan. Med stöd av vad fullmäktige anfört i sin förenämnda
skrivelse hemställde fullmäktige, att bankoutskottet ville utverka
riksdagens bifall till att, med tillämpning från den 1 januari 1935,
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk och den
vid reglementet fogade tjänstedr teckningen ävensom nedan angivna avlönings-
och pensionsbestämmelser måtte erhålla följande ändrade lydelse:
1) Avlöningsreglemente för befattningshavare vid riksdagens verk.
5 §.
För följande befattningar utgår arvode, för år räknat, med nedan
nämnda belopp:
föreståndare för direktionsavdelning (fullmäktiges sekretariat
samt statistiska, kredit- och valutaavdelningarna).. kronor 12,000
(Beträffande tjänsten såsom föreståndare för fullmäktiges
sekretariat hänvisas till särskild anmärkning i
tjänsteförteckningen.)
verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor
i Göteborg och Malmö ............................ » 15,000
verkställande styrelseledamot vid annat riksbankens avdelningskontor
............................................ » 12,000
2) Tjänsteförteckning
angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom
för vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader, till vilka de äro
hänförliga enligt den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan.
Verk och befattningar
Riksbanken.
Lönegrad
enligt
löneplanen
29 tjänster med arvode enligt 5 § i reglementet ......................
Anm. En av dessa tjänster, nämligen tjänsten såsom föreståndare
för fullmäktiges sekretariat, skall intill bankosekreteraren
C. Törnebladhs avgång tillhöra 30:e lönegraden.
8 tjänster (såsom bankokommissarie) .............................. 30
se ovanstående anm.
1 tjänst ............................................................ 27
11 tjänster .......................................................... 26
21 tjänster .......................................................... 24
74 tjänster .......................................................... 22
24 tjänster .......................................................... 20
23 tjänster .......................................................... 18
28 tjänster .......................................................... 17
73 tjänster .......................................................... 16
2 tjänster (såsom Övervaktmästare, tillika brandmästare och maski
nist)
............................................................ 15
1 tjänst (såsom förste bankvaktmästare, tillika vice brandmästare) 12
13 tjänster (därav 1 tjänst såsom biträdande maskinist) .............. 11
1 tjänst (såsom förste chaufför) ...................................... 8
43 tjänster (därav 1 tjänst såsom chaufför, 1 tjänst såsom förste eldare
och 31 tjänster såsom bankvaktmästare).......................... 7
23 tjänster (såsom bankvaktmästare) ................................ 6
2 tjänster (såsom gårdskarlar) ...................................... 5
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
13
3) Särskilda bestämmelser
angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid
riksdagens verk.
I. Riksbanken.
1. Tjänsteman vid--— i riksbanken.
2. Med befattning---i riksbanken.
3. a) Tjänsteman, å vilken bestämmelserna i 2 kap. avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk äga tillämpning, äger årligen,
när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 45 dagar.
b) Därest tjänsteman, som omförmäles i a), av behörigen styrkt sjukdom
hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortat arvode under
högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom
tillika med semester icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt
ej fullmäktige för särskilt fall finna skäl annorlunda medgiva, för tid
därutöver å arvodet vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för
dag räknat, utgörande för verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret
i Göteborg eller Malmö 12 kronor och för föreståndare för direktionsavdelning
samt verkställande styrelseledamot vid annat avdelningskontor
än i Göteborg eller Malmö 10 kronor.
c) De i 15, 16 § 2—4, 17, 18, 20, 22, 23, 25, 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet
meddelade bestämmelserna för ordinarie tjänstemän, som tillsättas
genom fullmakt eller konstitutorial, skola i tillämpliga delar gälla för
i a) omförmäld tjänsteman.
Beträffande ersättning i förekommande fall till vikarie för sist omför - mälda tjänsteman skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i 19 §
uti avlöningsreglementet.
4. Felräkningspenningar må —--tjugutre kassörer.
5. Fullmäktige äga---av materielen.
6. Utöver vad i avlöningsreglementet förutsättes äga fullmäktige, där
de finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela tjänstemän i
riksbanken lämpliga arvoden, dock att högst 10,000 kronor för år må användas
för sådant ändamål.
4) Bestämmelser
i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk.
2 §.
För tjänsteman, vilken innehar förordnande såsom verkställande styrelseledamot
vid riksbankens avdelningskontor, skall i pensionshänseende
gälla vad i 3—14 §§ här nedan är stadgat, därvid verkställande styrelseledamot
skall anses tillhöra 30:e lönegraden.
5) Bestämmelser
angående avlöning m. m. för fullmäktige i riksbanken samt ledamöter i
riksbankens direktion.
(§§ 1—6 oförändrade)
§ 7.
Mom. 1. Vid resa för förrättning i riksbankens ärenden äger fullmäktig
samt ledamot i riksbankens direktion åtnjuta ersättning för därav för
-
14 Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
anledd resekostnad ävensom traktamentsersättning enligt följande grunder:
a)
Vid resa inom riket utgår traktamentsersättning med 16 kronor för
dag ock 9 kronor för natt. Med dag avses tiden mellan klockan 6 ock
klockan 24 ock med natt den övriga delen av dygnet.
_ Traktamentsersättning utgår icke för dag eller natt, varav kögst en
timme tagits i. anspråk. För dag, varav mer än en timme men kögst sex
timmar tagits i anspråk, utgår traktamentsersättning med kälften av ovan
för dag angivna ersättning. För natt utgår ej traktamentsersättning i
sådant fall, då förrättningsman på rikskankens kekostnad innekar sovplats
å järnväg eller liggplats å fartyg; dock att vad nu sagts icke skall
gälla keträffande natt, under vilken förrättningsman ankommer till eller
avreser från förrättnings- eller överliggningsort.
k) Vid resa utom riket utgår traktamentsersättning med kelopp. som
fullmäktige med känsyn till omständigketerna finna skäligt.
Mom. 2. Vid resa för inträde i tjänstgöring såsom fullmäktig ock vid
återresa efter slutad tjänstgöring äger suppleant åtnjuta ersättning för
därav föranledd resekostnad ävensom traktamentsersättning enligt vad
ovan i mom. 1 stadgas.
6) Övergångsavlöningsstat.
Huvudkontoret. Lönegra?
1 tjänst såsom kankosekreterare ock omkudsman .................... 30
4 tjänster såsom skrivkiträden ...................................... 2
Avdelningskontoret i Göteborg.
Personligt avlöningstillägg å 100 kronor till vaktmästaren Gustaf Alfred
Hansson.
Bankoutskottets skrivelse till fullmäktige den 15 juni 1934.
De i fullmäktiges skrivelse den 5 april 1934 innefattade förslagen föranledde
icke någon framställning från kankoutskottet till 1934 års riksdag.
I skrivelse till fullmäktige den 15 juni 1934 erinrade utskottet, att
nämnda riksdag uppdragit åt fullmäktige att låta verkställa utredning
angående organisationen av rikskankens avdelningskontor. Då resultatet
av denna utredning kunde komma att påkalla jämkningar i det av
fullmäktige framlagda organisationsförslaget, kade utskottet icke funnit
lämpligt att upptaga förslaget till kekandling. Enligt utskottets
mening borde frågan örn erforderliga ändringar i organisationen av riksbanken
i dess helhet företagas till prövning ock avgörande i ett sammanhang.
Med hänsyn härtill och då, såvitt utskottet kunnat finna, någon
särskild olägenhet icke skulle uppstå för riksbanken av ett uppskov med
ståndpunkttagandet keträffande övriga i fullmäktiges förevarande framställning
innefattade förslag, hade utskottet funnit framställningen icke
föranleda någon utskottets åtgärd. Utskottet uttalade vidare såsom önskvärt,
att, innan fullmäktige efter förnyat övervägande inkomme med förslag
i ämnet, tillfälle bereddes lönenämnden för riksdagens verk att avgiva
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
15
yttrande i ärendet. Slutligen anförde utskottet, att under erinran att
fullmäktige förordat, bland annat, en indragning av fyra ordinarie befattningar
i 16:e lönegraden vid huvudkontoret, att hinder icke mötte för
fullmäktige att tillsvidare ställa ifrågavarande befattningar vakanta.
Yttrande av lönenäninden för riksdagens verk.
Genom beslut den 17 december 1934 anhöllo fullmäktige örn lönenämndens
för riksdagens verk yttrande över sitt till 1934 års bankoutskott ingivna
förslag jämte däri av fullmäktige vid sammanträde ovanberörda
dag beslutade jämkningar. Beträffande dessa jämkningar hänvisas till
härvid fogat utdrag av protokoll vid fullmäktiges sammanträde (Bilaga
A). Samtidigt remitterade fullmäktige till nämnden en inom riksbanken
verkställd, den 13 december 1934 dagtecknad utredning rörande organisationen
av riksbankens avdelningskontor.
Lönenämnden avgav den 20 december 1934 yttrande i de till nämnden
hänskjutna frågorna. Beträffande fullmäktiges förslag till ändringar i
gällande avlöningsreglemente m. m. har lönenämnden anfört följande:
»Vad först angår fullmäktiges förslag rörande ändring av avlöningsreglementet
m. m. har detsamma i följande avseenden givit lönenämnden
anledning till erinringar eller uttalanden.
Enligt fullmäktiges förslag skulle föreståndarna för fullmäktiges sekretariat,
statistiska avdelningen samt kredit- och valutaavdelningarna, tillsättas
genom förordnande. Genom den föreslagna anordningen skulle
fullmäktige beredas större frihet vid tillsättandet av nämnda föreståndartjänster
än som eljest såsom regel vore möjligt, varjämte fullmäktige
skulle erhålla ökad möjlighet att entlediga tjänstinnehavare, som funnits
icke kunna på ett tillfredsställande sätt fullfölja sina åligganden.
Lönenämnden är icke övertygad örn behovet av den föreslagna anordningen
med inrättandet av här ifrågavarande förordnandetjänster. Enligt
bankoreglementet skola fullmäktige vid tillsättande av alla befattningar
antaga den, som för tjänsten är mest skicklig och passande. Fullmäktige
hava alltså redan nu möjlighet att, örn så skulle befinnas erforderligt,
tillsätta tjänst inom banken antingen med tjänsteman därstädes,
som icke står i tur att vinna befordran eller med person, som
icke förut är anställd inom banken. Härtill kommer, att under alla
förhållanden en ordinarie fullmaktstjänst i 30:e lönegraden måste vara
lättare att få besatt med kvalificerad person än en förordnandetjänst med
i stort sett samma avlöningsförmåner. I regel torde det också hava varit
möjligt för fullmäktige att inom ramen av det nuvarande avlöningssystemet
på ett tillfredsställande sätt tillgodose rekryteringen av föreståndarbefattningarna
för de olika avdelningarna inom banken. Och vad angår
möjligheten för fullmäktige att från befattning entlediga tjänsteman, som
i de undantagsfall, då han befinnes vara olämplig, torde i detta sammanhang
erinras, att fullmäktige — frånsett dem enligt gällande pensionsbestämmelser
och avlöningsreglemente tillkommande befogenheter — genom
omflyttning inom verket böra kunna ernå en mera lämplig placering
av sådan tjänsteman, även örn det i praktiken kan vara förenat med
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
vissa svårigheter att tillämpa en dylik anordning. Det lärer vidare icke
gärna kunna uppdragas någon fast gräns mellan de avdelningar inom
banken, vilkas föreståndare böra tillsättas genom fullmakt å ena sidan
och genom förordnande å andra sidan.
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner lönenämnden tveksamt,
huruvida tillräckliga skäl föreligga för införande, på sätt fullmäktige
ifrågasatt, i riksbankens avlöningssystem av nya förordnandetjänster.
Då emellertid den föreslagna anordningen för huvudkontorets del är
oprövad och det således icke är uteslutet, att förslaget kan vara ägnat
att öka möjligheten för fullmäktige att vid varje tidpunkt hava ifrågavarande
befattningar på ett fullt tillfredsställande sätt besatta, har lönenämnden
icke velat motsätta sig ett genomförande av detsamma. Lönenämnden
vill jämväl medgiva, att, då det gäller en så grannlaga fråga
som entledigande eller förflyttning av befattningshavarna, förslaget med
förordnandetjänster kan innebära vissa fördelar.
Med avseende å den vid avlöningsreglementet fogade t jämte för teckningen
innefattar fullmäktiges förslag den ändringen, att de i förteckningen
upptagna tjänsterna ej vidare skola fördelas på de fyra olika kontorsgrupperna,
nämligen huvudkontoret, avdelningskontoren i Göteborg och
Malmö samt övriga avdelningskontor, utan i stället sammanföras i en
gemensam grupp, avseende banken såsom en enhet. Fullmäktiges förslag
åsyftar att bereda ökad handlingsfrihet beträffande tjänsternas fördelning
på de olika kontoren.
Mot den föreslagna anordningen har lönenämnden i sak icke något att
erinra. Beträffande den formella uppställningen av tjänsteförteckningen
synes dock böra iakttagas, att befattningarnas benämningar inom de olika
lönegraderna, på sätt för närvarande är fallet i fråga örn samtliga riksdagens
verk, utsättas i tjänsteförteckningen för riksbanken.
Enligt det föreliggande förslaget skulle fullmäktiges och ombudsmannens
expeditioner utbytas mot ett fullmäktiges sekretariat och en ombudsmansexpedition.
Såsom skäl härför hava fullmäktige anfört, att arbetsbördan
så väsentligt utökats, att det visat sig föreligga svårigheter
att med nuvarande organisation medhinna handläggningen av arbetsuppgifterna.
Lönenämnden delar fullmäktiges uppfattning örn lämpligheten av den
föreslagna uppdelningen.
Å ombudsmansexpeditionen skulle enligt förslaget tjänstgöra en ombudsman
i 27:e lönegraden och en biträdande ombudsman i 22:a lönegraden.
Den lönegradsplacering, som sålunda skulle givas de befattningshavare,
på vilka skulle läggas ansvaret för handläggningen av de juridiska
ärendena vid riksbankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor
utom tre, synes lönenämnden icke vara fullt tillfredsställande
avvägd. Detta omdöme torde vara befogat icke blott i jämförelse med
placeringen av bankens övriga tjänstemän i mera ansvarsfull ställning,
utan även med hänsyn till de arbetsuppgifter, som skulle åvila ifrågavarande
tjänstemän. Enligt förslaget skulle efter uppdelningen av fullmäktiges
och ombudsmannens expeditioner den juridiskt utbildade personalen
å nämnda expedition minskas från fyra till två tjänstemän.
Med hänsyn härtill och då föreståndaren för expeditionen (bankosekreteraren
och ombudsmannen i 30:e lönegraden) är föreslagen till indragning
torde kunna förutsättas, att en ökning av arbetsuppgifterna såväl
kvalitativt som kvantitativt uppkommer för de två kvarstående tjänstemännen.
Enligt lönenämndens uppfattning måste det därför vara fullt
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
17
försvarligt, att dessa tjänstemän placeras i en högre löneställning än fullmäktige
velat ifrågasätta. Beträffande ombudsmannen synes en placering
i 28 :e lönegraden kunna väl motiveras. Lönenämnden vill erinra,
att statskontorets ombudsman, med vilken riksbankens ombudsman närmast
synes kunna jämföras, är placerad i denna lönegrad. Vad därefter
angår biträdande ombudsmannen är att märka, att av denne måste fordras
samma kvalifikationer som av ombudsmannen. På de båda ombudsmännen
komma nämligen i stort sett att falla samma arbetsuppgifter
och under ombudsmannens ledigbeter bar biträdande ombudsmannen att
uppehålla ombudsmannens befattning. Det är därjämte av vikt att löneförmånerna
för biträdande ombudsmannen så avvägas, att svårigheter
icke uppkomma att vid en eventuellt nyanställning till befattningen förvärva
en fullt kompetent person. På grund härav vill lönenämnden för
sin del förorda, att befattningen såsom biträdande ombudsman placeras
i 24:e lönegraden. Ett ytterligare stöd för en sådan placering synes ligga
däri, att fullmäktige beträffande placeringen av de två å valutaavdelningen
och utrikesavdelningens expedition tjänstgörande befattningshavare,
som i likhet med biträdande ombudsmannen äro närmaste män
■åt avdelningsföreståndare, föreslagit en placering i 24:e lönegraden. Såsom
framgår av förslaget hava fullmäktige förutsatt, att de nuvarande
innehavarna av befattningarna såsom sekreterare oell aktuarie utan ansökan
konstitueras till ombudsman respektive biträdande ombudsman.
Oaktat lönenämnden förordat en högre lönegradsplacering av sistnämnda
befattningar än fullmäktige ifrågasatt, anser lönenämnden detta icke
böra utgöra något hinder för att konstitutorial å ifrågavarande tjänster
utan ansökan utfärdas för sekreteraren respektive aktuarien.
Fullmäktige hava föreslagit, att antalet kammarskrivartjönsten i löre
lönegraden, för närvarande sjuttiosju, skulle minskas med fem till sjuttiotvå.
De befattningar, som skulle indragas, äro fyra vid huvudkontoret
tsedelkontoret) och en vid avdelningskontoret i Norrköping, vilken sistnämnda
befattning dock sedan flera år stått vakant.
Lönenämnden vill för sin del uttala, att till ttndvikande av att befordxingsutsikterna
för bankens stora icke-ordinario personal försämras man
bör framgå med försiktighet beträffande indragning av kammarskrivartjänster.
Härvid utgår lönenämnden även ifrån, att den nuvarande särskilt
vid vissa kontor framträdande minskningen av arbetsbördan skall
visa sig vara av övergående natur och att behov inom kort kan uppstå
av flera kammarskrivartjänster än fullmäktige nu finna nödvändiga. I
detta sammanhang vill lönenämnden erinra, att, därest personalen icke
kan effektivt utnyttjas, fullmäktige äga befogenhet att ställa icke erforderliga
befattningar vakanta. Enligt lönenämndens uppfattning bör antalet
kammarskrivartjänster i 16:e lönegraden sättas något högre än vad
fullmäktige föreslagit och har nämnden således stannat vid att ett antal
av sjuttiosex tillsvidare får anses lämpligt.
Vad härefter angår befattningarna såsom kameralbiträde i 7:e lönegraden
och skrivbiträde i 2:a lönegraden hava fullmäktige föreslagit,
att de förra skola minskas från tjugutvå till fjorton samt att de senare,
vilka för närvarande äro fem, varav en vakant, skola i mån av nuvarande
innehavarnas befordran eller avgång indragas och därför uppföras på
övergångsstat.
I avseende härå vill lönenämnden framhålla, att riksgäldskontorets organisationskommitté
i sitt den 5 december 1934 avgivna utlåtande föreslagit
uppflyttuing av de å riksgäldskontorets stat uppförda tre befatt
liihang
till riksdagens protokoll 1935. S sinni. Nr 05. -
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
ningarna i 2:a lönegraden till 4:e lönegraden; oell skulle hela antalet befattningshavare
i sistnämnda lönegrad därstädes ökas från nuvarande’
åtta till tjugo. Detta förslag, som tillstyrkts av lönenämnden, har främst
motiverats därmed, att någon skillnad i de arbetsuppgifter, som åvilade
riksgäldskontorets befattningshavare i nämnda två lönegrader, icke förelåge.
Å riksbankens stat finnas för närvarande icke uppförda några befattningar
i 4:e lönegraden. Lönenämnden föreställer sig emellertid, att
även inom riksbanken behov måste förefinnas av personal i den ställning,
varom här är fråga, nämligen biträden för utförande av renskrivnings- och
enklare räknearbeten. Då det emellertid icke synes vara lämpligt oell därjämte
skulle kunna medföra svårigheter att urskilja nämnda arbeten från
det övriga bankarbetet, borde ifrågavarande kontorsbiträden jämväl deltaga
i arbetet med uppräkning och sortering av sedlar m. m. eller annat
dylikt arbete. Vid sådant förhållande synes anledning saknas att nu indraga
ifrågavarande befattningar i 2:a lönegraden utan böra dessa, i likhet
med vad föreslagits beträffande riksgäldskontoret, ersättas med befattningar
i 4:e lönegraden. Till sistnämnda lönegrad torde jämväl böra
hänföras fyra av de fjorton kaineralbiträdesbefattningar, som av fullmäktige
föreslagits skola bibehållas och vilka för närvarande äro vakantsatta
men avsedda för placering vid avdelningskontoren i Göteborg;
och Malmö.
Lönenämnden får alltså för sin del förorda, dels att antalet kameralbiträdesbefattningar
i tjänsteföreckningen upptages till tio, dels att befattningen
såsom skrivbiträde i 2:a lönegraden uteslutes ur tjänsteförteckningen
för riksbanken, dels ock att i förteckningen upptagas åtta
kontorsbiträdesbefattningar i 4:e lönegraden. I detta sammanhang vill
emellertid lönenämnden i anslutning till vad ovan sagts i fråga örn behovet
av arbetskraft för utförande av mindre kvalificerat arbete i riksbanken
hemställa, att fullmäktige ville taga under övervägande frågan
örn lämpligheten av att inrätta ytterligare kontorsbiträdesbefattningar
utöver vad lönenämnden föreslagit.
Fullmäktiges förslag till ändrad lydelse av 2 § i gällande bestämmelser
i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens
verk avser endast verkställande styrelseledamöter vid riksbankens avdelningskontor.
Däremot hava fullmäktige icke framlagt något förslag
rörande grunderna för pensionering av föreståndare för direktionsavdelning.
Lönenämnden, som förutsätter att denna fråga upptages till prövning
av den av delegerade för riksdagens verk den 26 september 1934 tillsatta
kommittén för revision av ovannämnda pensionsbestämmelser, har ansett
sig icke böra till behandling upptaga denna fråga.»
Lönenämndens ordförande, bankofullmäktigen Amnér, som deltagit i
behandlingen av ärendet inom fullmäktige, har icke biträtt lönenämndens
förslag i de delar, detsamma avviker från fullmäktiges förslag.
Fullmäktiges framställning den 18 mars 1935.
I skrivelse deli 18 märs 1935 hava fullmäktige, efter att hava haft
de till 1934 års bankoutskott avgivna förslagen under omprövning, för
utskottet ånyo framlagt dessa förslag (i det följande benämnda »1934 års
19
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
förslag») med de modifikationer, vartill den förnyade granskningen oell
lönenämndens yttrande givit anledning. Tillika hava fullmäktige i särskild
skrivelse till utskottet ingivit förslag till indragning av två avdelningskontor.
I förenämnda skrivelse den 18 mars 1935 liava fullmäktige anfört
följande:
»I den följande framställningen behandlas de olika frågorna med iakttagande
av samma indelning som i 1934 års förslag.
Avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk.
Ang. tillsättandet av tjänst såsom föreståndare för direktionsavdelning.
Enligt 1934 års förslag skulle föreståndarna för fyra avdelningar vid
huvudkontoret, nämligen fullmäktiges sekretariat, statistiska avdelningen
samt kredit- och valutaavdelningarna tillsättas genom förordnande i överensstämmelse
med det system, som tillämpas vid utseende av verkställande
styrelseledamöter vid avdelningskontoren.
Lönenämnden ställer sig tveksam beträffande behovet av den föreslagna
anordningen men vill icke motsätta sig densamma.
Fullmäktige hava icke av lönenämndens uttalande funnit anledning
frångå sitt förslag i ämnet. Den föreslagna anordningen har under många
år prövats beträffade verkställande styrelseledamöterna vid avdelningskontoren
och är, enligt fullmäktiges mening samt i överensstämmelse med
vad lönenämnden medgiver, ägnad att öka möjligheterna att vid varje
tidpunkt hava ifrågavarande viktiga befattningar besatta på ett fullt tillfredsställande
sätt.
Tjänsteförteckningen.
Äng. utsättandet av benämningar å tjänsterna.
Beträffande uppställningen av tjänsteförteckningen anser lönenämnden,
med avvikelse från fullmäktiges förslag, att benämningarna å tjänsterna
inom de olika lönegraderna skola utsättas. Saken är av ringa vikt, därest
man förutsätter, att fullmäktige, trots utsättandet av tjänsternas benämningar.
äga sådan rörelsefrihet, att fullmäktige inom samma lönegrad
kunna förändra en revisorstjänst till en bokhållartjänst etc. Ender denna
uttryckliga förutsättning hava fullmäktige icke något att erinra mot lönenämndens
ståndpunkt.
Ang. antalet tjänster i de olika lönegraderna.
Beträffande tjänsteförteckningen har nedan hänsyn icke tagits till fullmäktiges
förslag örn nedläggande av vissa avdelningskontor. Sistnämnda
förslag utmynnar i en hemställan, att fullmäktige måtte få i uppdrag att
vidtaga de åtgärder, som erfordras i samband med kontorens nedläggande.
Såsom en av dessa åtgärder torde fullmäktige, i händelse förslaget bif
alles, få inkomma med framställning angående de ändringar i tjänsteförteckningen,
som bliva en följd av kontorsindragningen.
:)0:e lönegraden. I 1934 års förslag erinrades, att i 30:e lönegraden finnes
en tjänst över stat, nämligen såsom kontrollant å sedeltryckeriet.
Ehuru denna tjänst icke kunde undvaras, ville fullmäktige då icke föreslå,
att densamma fördes på ordinarie stat. Fullmäktige anförde, att här
-
20
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
med syntes böra anstå till år 1935, då fullmäktige skulle inkomma med
förslag till ordnande av kontrollen över det nya sedeltryckeriet.
Fullmäktige hava låtit uppgöra förslag till nya instruktioner, avseende
såväl sedeltryckeriet som Tumba bruk. Dessa komma att inom den
närmaste tiden föreläggas bankoutskottet. Beträffande tryckeriet förutsattes
härvid, att kontrollanttjänsten blir varaktig. I anledning härav
föreslå fullmäktige, att nämnda tjänst upptages i tjänsteförteckningen.
Antalet tjänster i 30:e lönegraden skulle således bliva nio i stället för
åtta enligt 1934 års förslag.
27:e lönegraden. Enligt 1934 års förslag skulle i 27:e lönegraden finnas
en tjänst, nämligen ombudsmanstjänsten.
Lönenämnden har funnit denna placering (liksom lönegradsplaceringen
av tjänsten såsom biträdande ombudsman, vilken beröres nedan under
22 :a lönegraden) vara icke fullt tillfredsställande avvägd. Lönenämnden
utgår ifrån att genom det föreslagna inrättandet av en självständig ombudsmansexpedition
arbetsuppgifterna för de föreslagna två ombudsmännen
skulle ökas såväl kvalitativt som kvantitativt. Härav borde vad beträffar
ombudsmanstjänsten följa, att denna skulle placeras i högre lönegrad
än den av fullmäktige föreslagna 27:e. Nämnden anser 28:e lönegraden
kunna väl motiveras.
Enligt fullmäktiges mening komme arbetsbördan icke att kvantitativt
ökas för den tjänsteman (för närvarande i 26:e lönegraden), som enligt
förslaget bleve ombudsman. Däremot finge han ökat ansvar, och med
hänsyn härtill hava fullmäktige föreslagit en förhöjning från 26:e till
27:e lönegraden. En ytterligare förhöjning kunna fullmäktige för närvarande
icke tillstyrka. Därest fullmäktige i framtiden finna behov av
särskild juridisk expertis, för vilken högre förmåner böra ifrågakomma,
skola fullmäktige återkomma till frågan.
22:a lönegraden. Enligt 1934 års förslag skulle tjänsten såsom biträdande
ombudsman placeras i 20:e lönegraden. Till biträdande ombudsman
skulle den nuvarande kanslisten konstitueras utan ansökan. Mot
placeringen av nämnda tjänst i 20:e lönegraden hava erinringar framförts.
Lönenämnden för riksdagens verk har förordat, att tjänsten skulle hänföras
till 24:e lönegraden. Nämnden anför bland annat att på biträdande
ombudsmannen skulle i stort sett falla samma arbetsuppgifter som pä
ombudsmannen. Det vore vidare av vikt, att löneförmånerna för biträdande
ombudsmannen så avvägdes, att svårigheter icke uppkomme att
vid eventuell nyanställning till befattningen förvärva en fullt kompetent
person.
Riksbankstjänstemännens förening har i promemoria till bankoutskottet
vid 1934 års riksdag anfört bland annat, att det i nu förevarande läge
vore fullt berättigat att placera ifrågavarande tjänst åtminstone i 22 :a
lönegraden.
De synpunkter, som sålunda framförts, voro givetvis icke främmande
för fullmäktige vid avgivandet av 1934 års förslag. Fullmäktige ansågo
emellertid, ehuru efter någon tvekan, att en placering i 20:e lönegraden
kunde tills vidare anses lämplig för tjänsten såsom biträdande ombudsman.
Då emellertid på grund av anordning, som beröres nedan under
»20:e lönegraden», en uppflyttning'' av tjänsten till 22:a lönegraden icke
behövde medföra utgiftsökning för riksbanken, vilja fullmäktige icke motsätta
sig en sådan förhöjning. Fullmäktige föreslå således, att tjänsten
såsom biträdande ombudsman placeras i 22:a lönegraden. Härvid torde,
21
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
med avvikelse från 1934 års förslag, böra förutsättas, att den nuvarande
aktuarien, som redan tillhör 22:a lönegraden, och som är betydligt äldre
i tjänsten än den i 17:e lönegraden placerade kanslisten, utan ansökan
konstitueras till biträdande ombudsman.
På grund av vad nedan föreslås under »20:e lönegraden» föranleder
nyssnämnda uppf lyftning icke någon ökning av antalet tjänster i 22. a
lönegraden enligt 1934 års förslag.
20:e lönegraden. Vid omorganisationen av de nuvarande expeditionerna
för fullmäktige och ombudsmannen bör eftersträvas, att därvarande personal
med juridisk kompetens erhåller en placering, där banken kan tillgodogöra
sig dess utbildning. Att överföra denna personal, som anställts
för speciellt arbete, till bankavdelningarna, synes så vitt möjligt böra
undvikas, bland annat av befogad hänsyn till ifrågavarande tjänstemän.
Enligt 1934 års förslag skulle å fullmäktiges sekretariat finnas en tjänst
i 22:a lönegraden. Det var fullmäktiges avsikt att å denna tjänst placera
aktuarien. Därest denne enligt ovanstående förslag bleve biträdande
ombudsman, synes kanslisten böra erhålla omförmälda tjänst å sekretariatet.
Med hänsyn till att kanslisten tillhör 17:e lönegraden och saknar
bankteknisk rutin och erfarenhet, vilka egenskaper innehavaren av
nämnda 22:a-gradtjänst borde besitta, synes det fullmäktige lämpligt,
att tjänsten i varje fall tills vidare hänföres till en lägre grad än den
22:a, lämpligen då den 20:e. Under sålunda angivna förhållanden få fullmäktige
för närvarande inskränka sig till att, med avvikelse från 1934 års
förslag, föreslå, att å fullmäktiges sekretariat inrättas en tjänst i 20:e
(i stället för 22:a) lönegraden, och att den nuvarande kanslisten utan ansökan
konstitueras till denna tjänst. _ .
Förslaget innebär icke någon förändring i antalet tjänster enligt 19o4
års förslag. .... .
16:e lönegraden. Enligt 1934 års förslag skulle antalet tjänster i lb:e
lönegraden utgöra sjuttiotre. Fullmäktige hava därefter beslutit föreslå
en ytterligare minskning av detta antal, nämligen genom indragning av
en sedan flera år vakant kammarskrivartjänst vid avdelningskontoret i
Norrköping. Antalet skulle således bliva sjuttiotvå.
Mot den föreslagna minskningen hava invändningar framförts av såväl
lönenämnden som riksbankstjänstemännens förening. Båda dessa
anföra, att man borde tillse, att befordringsutsikterna för den extra personalen
icke försämrades. Lönenämnden hänvisar vidare till att, därest
personalen icke kunde effektivt utnyttjas, fullmäktige ägde befogenhet
att ställa tjänster vakanta. Nämndens förslag, som innebär, att antalet
kammarskrivartjänster skulle fastställas till sjuttiosex, synes således
avse att vidga ramen för fullmäktiges handlingsfrihet.
Riksbankens icke-ordinarie personal är för närvarande relativt stor,
och dess befordringsutsikter torde med hänsyn till pågående strävanden
att rationalisera bankens inre organisation och till förslaget att nedlägga
avdelningskontor få anses mindre gynnsamma. Fullmäktige vilja dock
fästa uppmärksamheten därpå, att i värjo fall en del av do äldsta av de
nuvarande extra ordinarie tjänstemännen haft möjlighet att vinna befordran
till ordinarie tjänst, diirest ifrågavarande tjänstemän velat söka
ledigbliven dylik tjänst vid avdelningskontor.
Lönenämndens ovan antydda förslag avser möjligen att giva uttryck At
den tanken, att den 16:e lönegraden borde innehålla så många tjänster, att
fullmäktige därigenom bereddes möjlighet att till kammarskrivare i 16:e
lönegraden befordra extra ordinarie tjänsteman, som tjänstgjort visst an
-
22
Bankouiskottets utlåtande Nr 65.
tal år och därunder visat sig förtjänt av dylik befordran. Antalet tillsatta
tjänster i löre graden bleve således beroende av antalet extra ordinarie
tjänstemän, som uppnått fastställd ålder för befordran. Samma
tanke framfördes inom fullmäktige redan för ett par decennier sedan,
men föranledde då icke någon åtgärd. De må gärna medgivas, att en sådan
ordning mnebure en mera rationell princip än vad för närvarande
tillampas, men da denna princip icke vunnit burskap inom statsförvaltningen,
liava fullmäktige åtminstone icke för närvarande velat framlägga
förslag i sådant syfte.
. beträffar den icke-ordinarie personalens storlek vilja fullmäktige
icke underlåta nämna, att förhållandena kunna utveckla sig därhän, att
riksbanken blir nödsakad att uppsäga ett antal av de yngsta befattningshavarna.
En sådan reducering skapar en ändrad proportion mellan ordinarie
personal och icke-ordinare personal men inverkar givetvis icke på
befordringsutsikterna. Att nu överväga i vad mån särskilda åtgärder
böla vidtagas med hänsyn till befordringsförhållanden synes icke böra
ske. Därmed bör i varje fall anstå, till dess riksdagen intagit ståndpunkt
i avdelnmgskontorsfrågan.
Fullmäktige få därför föreslå, att antalet tjänster i 16:e lönegraden
fastställes till sjuttiotvå.
7:e och 2:a lönegraderna. Enligt tjänsteförteckningen finnas vid huvudkontoret
fem tjänster i 2:dra lönegraden. När 1934 års förslag avlämnades,
var en av dessa vakant. Enligt detta förslag skulle tjänsterna i
2:a lönegraden indragas. Fullmäktige hemställde därför, att de fyra besatta
tjänsterna skulle föras på övergångsstat. Såsom motiv för indragningen
anförde fullmäktige, att det vore svårt att göra en sådan åtskillnad
beträffande arbetsuppgifterna, att vissa tjänster rättvisligen kunde
hänföras till 2:a lönegraden och andra till 7:e lönegraden, d. v. s. kameralbiträdesgraden.
För närvarande är ytterligare en av tjänsterna i 2:a graden vakant.
Beträffande avdelningskontoren hava fullmäktige beslutit sådan avvikelse
från 1934 års förslag, att möjlighet borde beredas att vid vartdera av
kontoren i Göteborg och Malmö inrätta två kameralbiträdestjänster.
Dessa skulle vid lämpliga tidpunkter tillsättas i samband med indragning
av andra ordinarie eller icke-ordinarie tjänster.
Lönenämnden anser, att riksbanken har behov av tjänster i lägre lönegrad
än den 7:e och föreslår inrättandet av ett antal tjänster i 4:e lönegraden,
nämligen dels fyra, avsedda för huvudkontoret ( i stället för samma
antal tjänster i 2m lönegraden), dels ock två för kontoret i Göteborg
och två för kontoret i Malmö (i stället för de av fullmäktige vid dessa
kontor föreslagna kameralbiträdestjänsterna).
Fullmäktige vilja icke motsätta sig inrättandet av tjänster i 4:e lönegraden
i stället för de fyra 2:a gradstjänsterna. Därjämte synas vissa
kameralbiträdestjänster kunna ersättas av tjänster i 4:e lönegraden. Fullmäktige
åsyfta härmed fem tjänster, vilka enligt fullmäktiges mening
skola placeras i sedelkontoret inom den nya tryckeribyggnaden. Denna
fråga kommer att ytterligare beröras i det förslag till instruktion för sedeltryckeriet
m. m., som fullmäktige komma att framlägga för utskottet.
Fullmäktige förutsätta, att de nuvarande tre tjänstemännen i 2:a lönegraden
skola utan ansökan konstitueras till tjänstemän i 4:e lönegraden.
. Däremot kunna fullmäktige icke tillstyrka, att nyssnämnda tjänster vid
kontoren i Göteborg och Malmö placeras i 4:e lönegraden. Med hänsyn
till att innehavarna av dessa tjänster torde få deltaga i göromål av skif
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
23
tande slag, däribland även mera ansvarsfulla sådana, vidhålla fullmäktige
förslaget, att dessa tjänster böra placeras i 7:e lönegraden.
Fullmäktiges förslag innebär således,
att antalet tjänster för icke-vaktpersonal i 7:e lönegraden fastställes till
nio (enligt 1934 års förslag: tio, vilket antal minskas med fem, som föras
på övergångsstat, och ökas med två vid kontoret i Göteborg oell två vid
kontoret i Malmö),
att antalet tjänster i 4:e lönegraden fastställes till nio samt
att på övergångsstat föras 5 tjänster i 7:e lönegraden.
Särskilda bestämmelser
angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid
riksdagens verk.
Fullmäktige hava icke anledning ifrågasätta någon ändring i 1934 års
förslag.
Bestämmelser
i fråga arn rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk.
Fullmäktige komma att till delegerade för riksdagens verk göra särskild
framställning med förslag till nya pensionsbestämmelser för riksbankens
befattningshavare i allmänhet. Därvid kommer även att upptagas
det önskemål, som framfördes i 1934 års förslag.
Bestämmelser
angående avlöning m. m. för fullmäktige i riksbanken samt ledamöter i
riksbankens direktion.
Fullmäktige hava icke anledning ifrågasätta någon ändring i 1934 års
förslag.»
Fullmäktiges hemställan. Med stöd av vad ovan anförts och under hänvisning
till fullmäktiges framställning den 5 april 1934 till 1934 års bankoutskott
med förslag till vissa ändringar i avlöningsreglementet för riksdagens
verk m. m. hava fullmäktige hemställt, att bankoutskottet ville utverka
riksdagens bifall därtill, att med tillämpning från och med den 1
juli 1935,
2 kap. av avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens
verk,
den vid nämnda avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckningen för
riksbanken,
de särskilda bestämmelserna angående tillämpning av nämnda avlöningsreglemente
vad beträffar riksbanken,
avlöningsbestämmelserna för fullmäktige i riksbanken saint ledamöterna
i riksbankens direktion ävensom
övergångsavlöningsstaten för riksbanken
erhålla följande ändrade lydelse:
1) Avlöningsreglemente för befattningshavare vid riksdagens verk.
5 §.
För följande befattningar utgår arvode, för år räknat, med nedan
nämnda belopp:
24
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
föreståndare för direktionsavdelning (fullmäktiges sekretariat
samt statistiska, kredit- och valutavdeiningarna).. kronor 12,000
(Beträffande tjänsten såsom föreståndare för fullmäktiges
sekretariat hänvisas till särskild anmärkning i tjänste
-
förteckningen.)
verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor
i Göteborg och Malmö ............................ » 15 000>
verkställande styrelseledamot vid annat riksbankens avdelningskontor
.............................................. » 12,000-
2) Tjänsteförteckning
angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom
för vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader, till vilka der
äro hänförliga enligt den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan
-
Verk och belattningar
Riksbanken.
Lönegrad
enligt
löneplanea
1 föreståndare för fullmäktiges sekretariat, arvode enligt 5 § i reglementet
........................................................ _
Anm. Intill dess bankosekreteraren C. Törnebladh avgått ur
tjänst, skall denna tjänst tillhöra 30:e lönegraden. (Se övergångsavlöningsstaten)
1
föreståndare för statistiska avdelningen, arvode enligt 5 § i reglementet
......................................................... _
1 föreståndare för kreditavdelningen, arvode enligt 5 § i reglementet —
1 föreståndare för valutaavdelningen, arvode enligt 5 § i reglementet —
1 verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret i Göteborg,
arvode enligt 5 § i reglementet....................................
1 verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret i Malmö, arvode
enligt 5 § i reglementet......................... .
23 verkställande styrelseledamöter vid övriga avdelningskontor, arvode
enligt 5 § i reglementet.................................... ..
9 bankokommissarier, varav 1 tjänstgörande såsom kontrollant vid
riksbankens sedeltryckeri och sedelkontor ...................... 30
1 ombudsman ...................................................... 27
11 tjänstemän (1 sekreterare, 10 kamrerare) .......................... 26
21 kamrerare ....................................................... 24
74 tjänstemän (9 kamrerare, 1 biträdande ombudsman, 1 arkivarie, 4
registratorer, 5 revisorer, 4 korrespondenter, 12 kassörer, 1 föreståndare
för sedelräkningsavdelningen, 1 föreståndare för mynt
räkningsavdelningen,
36 bokhållare) ............................ 22
24 tjänstemän (1 biträdande sekreterare, 23 kassörer) .............. 20
23 registratorer .................................................... Ig
28 kammarskrivare ................................................ 17
72 kammarskrivare ................................................ Ig
2 tjänstemän (1 Övervaktmästare, tillika brandmästare, 1 maskinist) 15
1 förste bankvaktmästare, tillika vice brandmästare ................ 12
13 tjänstemän (12 kontorsskrivare, 1 biträdande maskinist) .......... 11
1 förste chaufför .................................................... g
42 tjänstemän (9 kameralbiträden, 31 bankvaktmästare, 1 chaufför,
1 förste eldare) .................................................. 7
23 bankvaktmästare .............................................. 6
2 gårdskarlar ........................................................ 5
9 kontorsbiträden .................................................. 4
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
25
3) Särskilda bestämmelser
angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid
riksdagens verk.
I. Riksbanken.
1. Tjänsteman vid---i riksbanken.
2. Med befattning---i riksbanken.
3. a) Tjänsteman, å vilken bestämmelserna i 2 kap. avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk äga tillämpning, äger årligen,
när det kan ske utan binder för göi omålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 45 dagar.
b) Därest tjänsteman, som omförmäles i a), av behörigen styrkt sjukdom
hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortat arvode under
högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom
tillika med semester icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej
fullmäktige för särskilt fall finna skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver
å arvodet vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag
räknat, utgörande för verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret
i Göteborg eller Malmö 12 kronor och för föreståndare för direktionsavdelning
samt verkställande styrelseledamot vid annat avdelningskontor
än i Göteborg eller Malmö 10 kronor.
c) De i 15 §, 16 § 2—4, 17, 18, 20, 22, 23, 25, 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet
meddelade bestämmelserna för ordinarie tjänstemän, som tillsättas
genom fullmakt eller konstitutorial, skola i tillämpliga delar gälla för
i a) omförmäld tjänsteman.
Beträffande ersättning i förekommande fall till vikarie för sist omförmälda
tjänsteman skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i
19 § uti avlöningsreglementet.
4. Felräkningspenningar må — -— —• tjugutre kassörer.
5. Fullmäktige äga —---av materielen.
6. Utöver vad i avlöningsreglementet förutsättes äga fullmäktige, där
de finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela tjänstemän i
riksbanken lämpliga arvoden, dock att högst 10,000 kronor för år må användas
för sådant ändamål.
4) Bestämmelser
angående avlöning m. m. för fullmäktige i riksbanken samt ledamöter i
riksbankens direktion.
(§§ 1—6 oförändrade.)
§ 7.
Mom. 1. Vid resa för förrättning i riksbankens ärenden äger fullmäktig
samt ledamot i riksbankens direktion åtnjuta ersättning för därav
föranledd resekostnad ävensom traktamentsersättning enligt följande
grunder:
a) Vid resa inom riket utgår traktamentsersättning med 16 kronor för
dag och 9 kronor för natt. Med dag avses tiden mellan klockan 6 och
klockan 24 och med natt den övriga delen av dygnet.
Traktamentsersättning utgår icke för dag eller natt, varav högst en
timme tagits i anspråk. För dag, varav mer än en timme men högst sex
timmar tagit i anspråk, utgår traktamentsersättning med hälften av ovan
26
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
för dag angivna ersättning. För natt utgår ej traktamensersättning i sådant
fall, då förrättningsman på riksbankens bekostnad innebar sovplats
å järnväg eller liggplats å fartyg; dock att vad nu sagts icke skall gälla
beträffande natt, under vilken förrättningsman ankommer till eller avreser
från förrättnings- eller överliggningsort.
b) Vid resa utom riket utgår traktamentsersättning med belopp, som
fullmäktige med hänsyn till omständigheterna finna skäligt.
Mom. 2. Vid resa för inträde i tjänstgöring såsom fullmäktig och vid
återresa efter slutad tjänstgöring äger suppleant åtnjuta ersättning för
därav föranledd resekostnad ävensom traktamentsersättning enligt vad
ovan i mom. 1 stadgas.
5) Övergångsavlöningsstat.
Lönegrad
1 tjänst såsom bankosekreterare och ombudsman .................... 30
5 tjänster såsom kameralbiträden .................................... 7
Personligt avlöningstillägg å 100 kronor till vaktmästaren Gustaf
Alfred Hansson vid avdelningskontoret i Göteborg.
Vid fullmäktiges skrivelse var fogat protokollsutdrag, utvisande vid
ärendets behandling inom fullmäktige uttalad avvikande mening. Nämnda
protokollsutdrag är bilagt detta utlåtande (Bilaga B).
Omorganisation av riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
Fullmäktiges framställning den 18 april 19§5.
I skrivelse till bankoutskottet den 15 mars 1934 med förslag till nytt reglemente
för riksbankens styrelse och förvaltning meddelade fullmäktige
i riksbanken, att den beslutade förflyttningen av riksbankens sedeltryckeri
till särskild fastighet, vilken förflyttning beräknades kunna äga rum under
loppet av år 1935, syntes komma att påkalla ändringar av bestämmelserna
för såväl sedeltryckeriet som pappersbruket. Fullmäktige förklarade
sig hava för avsikt att till 1935 års bankoutskott, då förhållandena
rörande det nya tryckeriet kunde bättre överblickas, inkomma med redogörelse
för de ändringar och de åtgärder i övrigt, som kunde finnas erforderliga.
Med anledning härav hava fullmäktige i skrivelse den 18 april 1935 till
utskottet överlämnat dels förslag angående omorganisation av riksbankens
sedeltryckeri och pappersbruk, dels av lönenämnden för riksdagens verk
och delegerade för samma verk till fullmäktige avgivna yttranden över ett
inom riksbanken upprättat den 28 mars 1935 dagtecknat förslag i ämnet
(se Bilagor C och D), dels ock utdrag av fullmäktiges protokoll vid ärendets
behandling den 18 april 1935 (se Bilaga E).
De åtgärder beträffande sedeltryckeriet och pappersbruket, som fullmäktige
funnit erforderliga, innefatta följande spörsmål:
Bankoutskottels utlåtande Nr 65. 27
anordnandet av fullmäktiges förvaltning av sedeltryckeriet oell pappersbruket,
anordnandet av den lokala förvaltningen av sedeltryckeriet och pappersbruket
samt
löne- och pensionsförhållandena för tjänstemännen vid ifrågavarande
inrättningar.
Beträffande fullmäktiges förvaltning av sedeltryckeriet
och pappersbruket hava fullmäktige anfört följande:
»Enligt 2 § i lagen för Sveriges riksbank må riksbanken å sitt sedeltryckeri
idka tryckerirörelse och vid sitt pappersbruk bedriva papperstillverkning.
I bankoreglementet återfinnas bestämmelser rörande dessa två
rörelsegrenar i §§ 15, 17 och 42.
Enligt § 15 äga fullmäktige att meddela erforderliga bestämmelser angående
driften av sedeltryckeriet och pappersbruket; härvid skola beaktas
föreskrifterna i de instruktioner och arbetsordningar, som av bankoutskottet
fastställts för tryckeriet och bruket.
I §17 andra stycket stadgas, att fullmäktige äga utse inom sig en fullmäktig
för att enligt meddelade föreskrifter utöva tillsyn över riksbankens
pappersbruk samt inför fullmäktige föredraga bruket rörande ärenden.
Slutligen hänvisas i § 42 beträffande personalen vid tryckeriet och
Tumba bruk till nyssnämnda instruktioner och arbetsordningar samt, vad
angår tjänstemännen vid Tumba bruk, till den för dessa gällande ''särskilda
lönestaten.
Därest till i § 17 omförmäld fullmäktig, som har att utöva tillsyn över
pappersbruket, utses fullmäktig, som icke är direktionsledamot, åtnjuter
denne fullmäktig ett i avlöningsstaten upptaget särskilt arvode av 1,500
kronor för år. Utses till nämnda funktion en direktionsledamot, utgår
däremot till denne icke något särskilt arvode.
Såsom framgår av vad ovan anförts, saknas i bankoreglementet särskilda
bestämmelser angående förvaltningen av sedeltryckeriet.
Sådana finnas i stället införda i den av bankoutskottet den 20 maj 1920
godkända instruktionen och arbetsordningen för tryckeriet. Enligt § 1 av
instruktionen står sedeltryckeriet under riksbankens egen förvaltning och
utgör en med sedelkontoret sidoordnad avdelning av riksbankens huvudkontor.
Tillsynen över tryckeriet utövas och ärenden rörande detsamma
föredragas inför fullmäktige av den av fullmäktiges deputerade, som har
närmaste tillsynen över huvudkontorets övriga avdelningar.
För närvarande är deputeranden för avdelningskontoren utsedd att vara
inspekterande fullmäktig för pappersbruket.
Så länge tryckeriet varit placerad inom samma fastighet som riksbankens
huvudkontor och därjämte ansetts såsom en ''med sedelkontoret sidoordnad
avdelning av riksbankens huvudkontor’, har tillsynen över tryckeriet
ålegat deputeraden för huvudkontoret. Efter tryckeriets förflyttning
till annan fastighet inträda emellertid nya förhållanden, för vilka
fullmäktige få lämna följande kortfattade redogörelse.
Sedelkontoret har för närvarande tvä huvudsakliga, av varandra oberoende
arbetsuppgifter. Den ena av dessa avser tillverkningen av nya sedlar
och den andra omhändertagandet av makulerade sedlar, som av bankens
olika kontor indragas ur rörelsen. Sedelkontorets åligganden beträffande
sedeltillverkningen kunna sammanfattas sålunda.
28
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
Sedelkontoret mottager från pappersbruket tillverkat sedelpapper i förseglade
paket. Dylikt papper utlämnas till sedeltryckeriet för varje dag
i avpassade poster och mot redovisningsskyldighet till sedelkontoret. De
sista momenten av sedeltryckningen äga rum i sedelkontorets lokal under
tillsyn av kontorets tjänstemän. Efter varje dags tryckning överlämnar
tryckeriet till sedelkontoret mot dess kvitto färdigtryckta sedelark. Vidare
redovisas även kasserat sedelpapper. Efter "torkning skäras de
tryckta sedelarken av en tryckeriarbetare å sedelkontorets lokal under
uppsikt av dess tjänstemän. Sedlarna uppräknas och granskas k sedelkontoret,
som därefter levererar desamma till huvudkontorets förvaringskassa
för sedlar.
Enligt fullmäktiges mening böra sedelkontorets uppgifter beträffande
sedeltillverkningen bibehållas i nyssnämnda hänseenden. Vid uppgörande
av förslaget till den nya tryckeribyggnaden har utgångspunkten i förevarande
avseende varit, att i densamma skulle inrymmas ett sedelkontor,,
som, ifråga örn tillverkningen, skulle omhänderhava ovan angivna arbetsuppgifter.
De färdigtryckta sedlarna skulle av sedeikontoret förvaras,
intill dess leverans av desamma till huvudkontoret ägde rum.
Det nuvarande sedelkontoret skulle i enlighet härmed uppdelas i två avdelningar,
av vilka den ena, med bibehållande av benämningen ''sedelkontoret’,
skulle överflyttas till den nya tryckeribyggnaden. Den andra, som
skulle handhava kontrollen och förstöringen av förslita sedlar, skulle
däremot kvarstanna vid huvudkontoret.
Personalen å det nuvarande sedelkontoret skulle fördelas mellan de två
avdelningarna. Då ett mindre kvalificerat och därtill noggrant övervakat
arbete komme att åvila den kvinnliga personal, som i det nya sedelkontoret
skulle omhänderhava uppräkningen av de nya sedlarna, hava fullmäktige
i skrivelse till bankoutskottet av den 18 mars 1935 angående vissa
ändringar i avlöningsreglementet, m. m. föreslagit, att denna personal
skulle hänföras till den lägsta lönegrad, som skulle finnas i tjänsteförteekningen,
nämligen 4:e lönegraden.
Genom förflyttningen av tryckeriet till lokaler, belägna utanför huvudkontoret,
framträder tydligare den ensartade ställning sedeltryckeriet och
pappersbruket intaga inom riksbankens organisation. Såsom framgår av
vad nedan anföres, föreslå fullmäktige enhetliga löne- och pensionsbestämmelser
för tjänstemännen vid nämnda företag. Tidigare i år hava fullmäktige
till bankoutskottet överlämnat förslag till gemensamt pensionsreglemente
för arbetarna vid tryckeriet och bruket. Enhetligheten av de
båda fabriksföretagens organisation blir härigenom ytterligare framhävd.
Med hänsyn till att förvaltningen av dessa företag sålunda bör komma
att erbjuda likartade eller besläktade problem, anse fullmäktige, att möjlighet
bör beredas fullmäktige att till inspektör för sedeltryckeriet och
pappersbruket utse en och samma person. Av praktiska skäl synes lämpligt,
att inspektören må kunna utses såväl inom som utom fullmäktiges
krets. Fullmäktige vilja i detta sammanhang erinra, att fullmäktige år
1933 föreslagit, att andre deputerade skulle kunna utses både inom och
utom fullmäktige.
Nu berörda förslag föranleder ändring av § 17 st. 2 reglementet, för riksbankens
styrelse och förvaltning. Förslag härom framlägga fullmäktige
i särskild skrivelse i samband med andra ändringsförslag, avseende reglementet.
Förslaget påkallar ändring även i avlöningsstaten för riksbanken. I
denna finnes för närvarande upptaget ett arvode å 1,500 kronor till full
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
29
mäktig, som ombesörjer tillsynen över pappersbruket, därest lian ej är direktionsledamot.
I sistnämnda fall utgår ej arvode. Ehuru som regel
tillsynen över båda fabriksföretagen torde komma att omhänderhavas av
en och samma person eller av direktionsledamot, anse fullmäktige sig likväl
böra räkna med att tillsynen kan komma att omhänderhavas av olika
personer. Fullmäktige ifrågasätta icke särskilt arvode åt direktionsledamot
för tillsynen över sedeltryckeriet eller pappersbruket eller båda företagen
men hålla före, att arvodets nuvarande belopp, som är avpassat med
hänsyn till endast det ena företaget, får anses alltför lågt, örn arbetet skall
omfatta även det andra företaget och åvila annan än direktionsledamot.
Örn bestyret med sedeltryckeriet och pappersbruket uppdelades på två icke
direktionsledamöter, funnes för närvarande ingen möjlighet att tilldela,
den som har tillsynen över sedeltryckeriet särskild ersättning. En eventuell
fördelning av beloppet på två personer skulle medföra, att ingen av
dessa, med nuvarande storlek av arvodet, kunde beredas skälig ersättning.
Fullmäktige finna det därför erforderligt, att i stället för ett fast arvode
av 1,500 kronor i avlöningsstaten upptages ett anslag av 3,000 kronor
för arvoden åt de personer, åt vilka fullmäktige anförtro tillsynen över
sedeltryckeriet och pappersbruket (inspektören för sedeltryckeriet och inspektören
för pappersbruket), där de icke äro direktionsledamöter. Från
detta anslag torde fullmäktige böra berättigas att bestämma de olika arvodena
med iakttagande därav, att arvodet för vartdera företaget icke finge
bestämmas till högre belopp än 1,500 kronor och att, när båda uppdragen
äro förenade hos samma person, arvodet skulle utgöra 3,000 kronor.
Förslag till ändring av avlöningsstaten för riksbanken i nu berörd riktning
framlägga fullmäktige i samband med ovannämnda förslag till ändringar
i bankoreglementet.»
I fråga örn den lokala förvaltningen av sedeltryckeriet
och pappersbruket hava fullmäktige anfört följande:
»Ovan har nämnts, att för tryckeriets förvaltning gäller en av bankoutskottet
den 20 maj 1920 godkänd instruktion och arbetsordning. För
pappersbrukets förvaltning har bankoutskottet den 20 februari 1917 stadfäst
nu gällande instruktion och arbetsordning.
Den organisation av sedeltryckeriet och pappersbruket, som dessa instruktioner
föreskriva, företer beträffande anordnandet av tjänsterna såsom
föreståndare respektive förvaltare viss olikhet. Förvaltaren vid bruket
har att beträffande avgörandet av vissa äi’enden hänvända sig till inspekterande
fullmäktigen för bruket men är i övrigt ensam ansvarig folden
lokala förvaltningen. Såsom ovan nämnts, är föreståndaren för tryckeriet
underställd deputeraden för huvudkontoret, och i gällande instruktion
angivas vissa särskilda fall, då föreståndaren måste inhämta deputeradens
medgivande. Men föreståndaren har därjämte vid sin sida en särskild
funktionär, i instruktionen benämnd kontrollant. Denne fungerar såsom
föreståndare för den kamerala avdelningen och har i denna egenskap
att svara för räkenskapsföringen. Vid inköp för tryckeriets räkning
skall föreståndaren samråda med kontrollanten. Vidare deltager kontrollanten
i vården av tryckplåtar och håller kontroll över tryckeriets rnaterialförråd
m. m. Ehuru kontrollanten sålunda själv eller genom sina
biträden handlägger tryckeriets bokföring, är han samtidigt enligt instruktionen
den, som för riksbankens räkning kontrollerar och reviderar tryckeriet,
inklusive dess räkenskaper.
30
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
Kontrollanttjänstens berörda dubbelställning var sannolikt motiverad
under de förhållanden, som rådde, då tjänsten inrättades. Enligt fullmäktiges
mening bör emellertid i samband med utfärdandet av ny instruktion
för tryckeriet en renodling av kontrollanttjänstens åligganden
aga rum. Denna bör åsyfta att befria kontrollanten från hans föreståndaråligganden
och markera hans kontrollerande uppgift. Föreståndaren
för tryckeriet bör i likhet nied förvaltaren vid pappersbruket vara ansvarig
för samtliga avdelningar, tillhörande det honom underordnade
företaget. Enligt instruktionen är det föreståndaren och icke kontrollanten,
som ansvarar för tryckeriets innehav av sedelpapper, stämpelpapper
etc. Detta ansvar bör motsvaras av skyldighet och möjlighet för föreståndaren
att exempelvis genom bokföringen organisera ett system, varigenom.
han på ett betryggande sätt kan följa papperets gång genom
tryckeriets olika avdelningar. Härigenom avlägsnas alla tvivel örn av
vilken ansvaret bör utkrävas.
Man kunde tänka sig en sådan anordning, att i ledningen för tryckeriet
funnes två likställda föreståndare, en för den tekniska och en för den kamerala
avdelningen. Därest i enlighet härmed kontrollanten bleve medföreståndare,
borde en särskild organisation av tryckeriets revision genomföras.
Tryckeriets rörelse är emellertid icke av den storlek, att en
sådan uppdelning inom dess ledning kan anses motiverad. Denna bör därför
sammanföras på en hand. Samtidigt bör sådan anordning träffas, att
kontrollanten icke må deltaga i beslut örn inköp och handläggning av bokföringen.
I enlighet med vad sålunda anförts, anse fullmäktige, att ur instruktionen
böra uteslutas alla föreskrifter rörande kontrollanten med undantag
för vad däri stadgas rörande kontrollantens deltagande i vården av vissa
tryckplåtar m. m. Den begränsade tillgången inom tryckeriet på lämplig
personal för nämnda vård gör det önskvärt att härför alltjämt anlita
kontrollanten. Det är fullmäktiges avsikt att genom inventeringar av
plåtförrådet, som skola åligga revisionsavdelningen vid huvudkontoret,
åstadkomma skärpt kontroll i detta avseende.
Från kontrollanten skulle således avlyftas hans uppgifter att deltaga i
tryckeriets förvaltning. Sedan hans ställning såsom kontrollant .preciselats,
bör han enligt fullmäktiges mening tagas i anspråk för revision även
av sedelkontoret i den nya tryckeribyggnaden. Å sedelkontoret komma
såsom regel att förvaras avseArärda behållningar av sedelpapper, som mottagits
från Tumba bruk, färdigtryckta sedelark samt färdiga sedlar. Det
bör åligga kontrollanten att kontrollera sedelkontorets bokföring, verkställa
inventering av behållningarna m. m.
Fullmäktige hava för avsikt att fastställa särskild instruktion för kontrollanten.
Ovan har nämnts, att tjänsten såsom kontrollant hittills varit inrättad
över stat såsom tjänst i 30:e lönegraden. Av vad nyss anförts, torde framgå
dels att tjänsten icke kan undvaras, dels ock att därmed förenade åligganden
bliva mycket betungande.»
Såsom framgår av fullmäktiges ovan intagna skrivelse den 18 mars
1935 (se sid. 19—20) angående Anssa ändringar i avlöningsreglementet m. m.
hava fullmäktige föreslagit, att befattningen såsom kontrollant å sedeltryckeriet
skall upptagas på ordinarie stat.
Nu berörda ändrade anordning beträffande kontrollanten vid sedeltryc
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
31
keriet har nödvändiggjort en ändring av instruktionen för sedeltryckeriet.
Fullmäktige hava i förevarande sammanhang låtit helt överarbeta instruktionerna
för såväl sedeltryckeriet som pappersbruket och underställt utskottet
de uppgjorda förslagen till nya instruktioner.1
Fullmäktige hava härvid erinrat, att fullmäktige, jämlikt av 1934 års
riksdag fastställt bankoreglemente, numera ägde att själva fastställa
tjänstgöringsstadgar för bankens olika kontor och avdelningar. Det syntes
vara principiellt riktigt, att fullmäktige erliölle samma bemyndigande
beträffande sedeltryckeriet och pappersbruket. Även med hänsyn till de
ändringar i olika avseenden, som pappersbrukets och sedeltryckeriets tillverkningsgrenar
av naturliga skäl ständigt vore underkastade, syntes fullmäktige
böra äga att vidtaga behövliga ändringar i instruktionerna.
Förslag härom har fullmäktige framlagt i förenämnda skrivelse angående
ändringar i bankoreglementet m. m.
Enligt fullmäktiges mening borde den nya instruktionen för sedeltryckeriet
icke träda i kraft förrän efter inflyttningen i den nya tryckerifastigheten.
Tidpunkten för instruktionens ikraftträdande syntes därför
böra fastställas av fullmäktige. Det syntes praktiskt, att fullmäktige
erhölle enahanda bemyndigande beträffande den nya instruktionen för
pappersbruket.
Fullmäktige hava härefter till behandling upptagit frågan örn löneoch
pensionsför håll andena för tjänstemännen vid
sedeltryckeriet och pappersbruket.
Enligt fullmäktiges förslag skulle tjänstemännen vid tryckeriet, förutom
föreståndaren, utgöras av å den tekniska avdelningen: en ingenjör, en
faktor samt en gravör och å den kamerala avdelningen: en bokhållare,
en fabriksbokhållare samt ett kameralbiträde.
Vid pappersbruket skulle förutom förvaltaren finnas följande tjänstemän:
en verkmästare (ingenjör), en pappersmästare samt en bruksbokhållare.
Sedeltryckeriet är ej upptaget i riksbankens avlöningsstat. Ej heller
finnes särskild avlöningsstat fastställd för tryckeriet. Av riksdagen fastställd
avlöningsstat finnes däremot för tjänstemännen vid pappersbruket..
Därjämte har riksdagen genom särskilda beslut fastställt viss provisorisk
löneförbättring för brukets tjänstemän.
Vid tryckeriet äro föreståndaren, ingenjören, faktorn, bokhållaren och
kameralbiträdet anställda genom förordnande att gälla tills vidare. Gravören
och fabriksbokhållaren, vilka ovan angivits tillhöra tjänstemannapersonalen,
äro från början anställda såsom arbetare och åtnjuta lön enligt
avlöningsstaten för tryckeriets arbetare. Vid pappersbruket äro förvaltaren,
verkmästaren, bruksbokhållaren och pappersmästaren anställda
genom förordnande tills vidare.
I samband med regleringen av övriga förhållanden beträffande sedeltryckeriet
och bruket hava fullmäktige till prövning upptagit frågan, hu~
1 Instruktionerna äro här uteslutna.
32
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
Turida dervarande tjänstemäns avlöningsförhållanden kunna anses rationellt
ordnade. Denna prövning har varit påkallad jämväl med hänsyn
till önskemålet att reglera ifrågavarande tjänstemäns pensionsförhållanden.
Under hänvisning till de detaljerade uppgifter örn de nuvarande löneförmånerna,
som av fullmäktige lämnats i två i skrivelsen intagna tabeller
(se Bilagor F och G), hava fullmäktige framhållit följande:
»Av tabellerna framgår, att löneförmånerna äro mycket olikartade. 1
vissa fall förekomma naturaförmåner. I ett fall är lönen beräknad utan
dyrtidstillägg, i vissa fall utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla
för reglerade verk, i andra fall enligt grunderna för oreglerade verk. Del
finnes enligt fullmäktiges mening icke någon anledning att bibehålla den
rådande oenhetligheten i bestämmelserna. Fullmäktige hava därför låtit
verkställa en utredning, huruvida ifrågavarande tjänstemän kunde i lönehänseende
placeras enligt de grunder, som tillämpas för riksbankens övriga
befattningshavare. Örn detta vore möjligt, skulle även pensionsbestämmelserna
för bankens övriga tjänstemän kunna tillämpas å ifrågavarande
tjänstemän vid sedeltryckeriet och pappersbruket.
Resultatet av den verkställda utredningen framgår av nyssnämnda tabeller.
Däri angivas såväl föreslagna löner som pensionsunderlag och
pensionsavdrag. Motiveringen för placeringarna är i korthet följande.
Chefsposterna vid såväl tryckeriet som bruket äro av den art, att betydande
krav måste ställas på deras innehavare. Vid besättandet av dessa
tjänster böra fullmäktige icke vara bundna av anciennitet utan vara oförhindrade
att välja den rätte mannen med hänsyn allenast till hans lämplighet
för befattningen. Denna frihet vid urvalet bör motsvaras av en
möjlighet att göra sig fri från en person, som ej motsvarar förväntningarna.
Nu berörda omständigheter tala för dels att avlöningsförmånerna
hållas relativt höga, dels ock att föreståndaren för tryckeriet och förvaltaren
vid bruket tillsättas genom förordnande på viss tid. Dessa tjänstemän
skulle således hänföras till samma kategori som verkställande styrelseledamöterna
vid riksbankens avdelningskontor.
Av meranämnda tabeller framgår, att tryckeriföreståndarens nuvarande
lön är 18,000 kronor, varå dyrtidstillägg ej utgår. Fullmäktige föreslå,
att lönen fastställes till 15,000 kronor, med ett personligt lönetillägg å
2,000 kronor till tjänstens nuvarande innehavare, och att dyrtidstillägg
må utgå enligt de grunder, som gälla för reglerade verk. Föreståndaren
skulle härigenom i nuvarande läge få vidkännas en löneminskning av omkring
250 kronor för år. När tryckeriföreståndaren i den nya tryckeribyggnaden
erhåller tjänstebostad, torde hyran för densamma böra så
fastställas, att någon minskning i hans nuvarande förmåner icke skulle
uppstå.
Beträffande förvaltaren vid pappersbruket föreslå fullmäktige en lön
av 12,000 kronor, med ett personligt lönetillägg å 2,000 kronor till tjänstens
nuvarande innehavare, varå dyrtidstillägg bör utgå enligt samma
grunder som för tryckeriföreståndaren. Den hittillsvarande förmånen
av fri bostad och vedbrand skulle i och med löneregleringen försvinna, och
i stället skulle förvaltaren för anvisad tjänstebostad hava att erlägga hyra
efter ortens pris. Hyresbeloppet, inklusive ersättning för ved, bör därvid
bestämmas på sådant sätt, att någon minskning i förvaltarens nuvarande
löneförmåner icke uppkomma.
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
33
I skrivelse till delegerade för riksdagens verk hava fullmäktige föreslagit
ett pensionsunderlag av 7,000 kronor för såväl tryckeriföreståndaren
som förvaltaren vid bruket.
övriga tjänstemän vid tryckeriet och bruket synas böra anställas såsom
extra ordinarie tjänstemän med avlöning enligt löneplanen för dylika
tjänstemän vid reglerade verk.
Vid inplacering av sistnämnda tjänstemän i löneplanen för extra ordinarie
tjänstemän bör enligt fullmäktiges mening, liksom beträffande föreståndaren
oell förvaltaren, såvitt möjligt förfaras på sådant sätt, att
tjänstemannen i fråga varken erhåller någon vinst eller lider någon
förlust.
Därest principen, att ifrågavarande tjänstemän vid sedeltryckeriet och
bruket skola enligt angiven norm inordnas såsom extra ordinarie tjänstemän,
vinner godkännande, hava fullmäktige för avsikt att hos delegerade
föreslå placering i de lönegrader i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän,
som angivas i tabellerna. Utöver vad där omförmäles, få fullmäktige
framhålla följande.
Den nuvarande faktorn å sedeltryckeriet åtnjuter, utöver vad som angles
i tabellen, en årlig livränta av 1,059 kronor, för vilken premierna
äro fullt inbetalda, till två tredjedelar av riksbanken och en tredjedel av
befattningshavaren. Den i tabellen angivna förmånen för faktorn av viss
skattekompensation beräknas sålunda, att ersättningen skall vara lika
med av faktorn erlagda skatter, dock högst 726 kronor 75 öre. Enligt fullmäktiges
mening bör faktorn fortfarande komma i åtnjutande av sistnämnda
förmån i form av ett fast personligt lönetillägg, avrundat tili
726 kronor.
Även de personer, som innehava tjänsterna såsom gravör, bokhållare
och fabriksbokhållare, komma från och med det år, då de fylla 56 år,
i åtnjutande av livräntor, för vilka premierna inbetalas till två tredjedelar
av riksbanken och en tredjedel av vederbörande befattningshavare.
Riksbankens premieinbetalning bör upphöra, när de nu föreslagna lönebestämmelserna
träda i kraft.
För såväl faktorn som de tre sistnämnda befattningshavarna bör beträffande
pensioneringen gälla, att den pension, av vilken de jämlikt den
föreslagna lönegradsplaceringen skulle komma i åtnjutande, minskas med
beloppet av den livränta, vartill de äro berättigade, när de nya lönebestämmelserna
träda i kraft.
Samtliga tjänstemän vid pappersbruket åtnjuta för närvarande särskilda
arvoden för vård av stämpelpapper. Dessa arvoden utgöra för år:
för förvaltaren 700 kronor, för verkmästaren 350 kronor, för bruksbokhållaren
100 kronor och för pappersmästaren 100 kronor.
Ifrågavarande arvoden hava tidigare betalats av postverket såsom ersättning
för vården av postverkets vid bruket lagrade papper. Numera
utgå arvodena av riksbankens medel. Enligt fullmäktiges mening böra
desamma indragas. Det torde icke finnas anledning att för vården av tillverkat
stämpelpapper utbetala särskilt arvode, när sådant icke utgår för
vården av sedelpapper. Båda uppgifterna ingå i de arbetsåligganden, som
äro förenade med vederbörande tjänster.
Av vad ovan anförts framgår, att tjänstemännen vid sedeltryckeriet
och pappersbruket skulle komma att i huvudsak likställas med bankens
övriga tjänstemän. Med hänsyn till tryckeriets och brukets säregna ställning
och de ändrade förhållanden, som beträffande dessa företag till även
Bihang
till riksdagens protokoll S sand. Nr Gä.
34
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
tyrs kunna inträffa, hava fullmäktige emellertid funnit lämpligt föreslå,
att lönebestämmelserna rörande nu ifrågavarande befattningar sammanföras
i särskilda tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet, avseende
befattningshavarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket. I överensstämmelse
härmed synas de båda ordinarietjänsterna, nämligen föreståndartjänsten
och förvaltartjänsten, böra upptagas såsom ett tillägg till
tjänsteförteckningen under särskild rubrik.
I tilläggsbestämmelserna torde böra stadgas, att delegerade för riksdagens
verk äga fastställa grunderna för löneförmånerna åt extra ordinarie
tjänstemännen vid sedeltryckeriet och pappersbruket, liksom delegerade
redan hava samma bestämmanderätt för bankens övriga icke-ordinarie befattningshavare.
Sannolikt torde bestämmelserna för ifrågavarande nya
extra ordinarie tjänstemän härvid komma att avvika från hittills gällande,
exempelvis vad beträffar semester, tjänstledighetsavdrag m. m. Hänsyn
torde nämligen i dessa avseenden möjligen böra tagas till för tryckeriet
och bruket bestående förhållanden.
De nuvarande tjänstemännen vid sedeltryckeriet och pappersbruket åtnjuta
förmånen att erhålla läkarvård och läkemedel på riksbankens bekostnad.
Det synes obilligt att beröva de nuvarande tjänstemännen denna
förmån. Det har därför befunnits lämpligt att genom en övergångsbestämmelse
till ovannämnda tilläggsbestämmelser tillförsäkra dem berörda
förmån.
Den nuvarande avlöningsstaten för Tumba bruks tjänstemän bör upphöra
att gälla, då de nya lönebestämmelserna träda i kraft. Vid nämnda
avlöningsstat finnes fogad en övergångsbestämmelse, avseende viss utbetalning
till skolläraren E. R. Castegren. Denna bestämmelse torde böra
överföras till tilläggsbestämmelserna för tryckeriet och bruket. Sedan
tjänstemännen vid sedeltryckeriet och pappersbruket, på sätt nu angivits,
likställts med bankens övriga befattningshavare, synas i avlöningsstaten
för riksbanken böra upptagas löneutgifterna jämväl till nu ifrågavarande
tjänstemän.
Förslag till ändringar i avlöningsstaterna framlägga fullmäktige i förenämnda
skrivelse angående ändringar i bankoreglementet m. m.
Pensioneringen av tjänstemännen vid sedeltryckeriet och papperbruket
bör enligt fullmäktiges mening ordnas enligt principiellt sett enahanda
grunder som för bankens övriga befattningshavare.
Fullmäktige hava avgivit förslag i denna fråga i samband med yttrande
till delegerade för riksdagens verk över förslag till pensionsreglemente
för befattningshavare vid riksdagens verk.
Förslag till pensionsbestämmelser för arbetarna vid sedeltryckeriet och
pappersbruket hava fullmäktige framlagt med skrivelse till bankoutskottet
den 7 februari 1935.
Fullmäktiges hemställan. Åberopande vad sålunda anförts, hava fullmäktige
hemställt, att bankoutskottet ville
dels stadfästa instruktion och arbetsordning för riksbankens sedeltryckeri
och för dess pappersbruk av den lydelse vid fullmäktiges skrivelse
fogade bilagor utvisa,
dels uppdraga åt fullmäktige att bestämma, när nyssnämnda instruktioner
och arbetsordningar skola träda i kraft,
dels ock utverka riksdagens bifall därtill att vid avlöningsreglementet
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
35
för befattningshavare vid riksdagens verk jämte tillhörande tjänsteförteckning
må, med tillämpning från och med den 1 juli 1935, fogas de tillläggsbestämmelser
till avlöningsreglementet för befattningshavare vid
riksdagens verk respektive den förteckning å tjänster, vilka nedan angivas:
-
Tilläggsbestämmelser
till
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk, avseende
befattningshavarna vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
Ordinarie tjänstemän
§ 1.
Befattningarna såsom föreståndare för riksbankens sedeltryckeri och
förvaltare vid riksbankens pappersbruk tillsättas genom förordnande på
viss tid.
För befattningarna utgår arvode, för år räknat, med nedan nämnda
belopp:
Föreståndaren för riksbankens sedeltryckeri ............ kronor 15,000
förvaltaren vid riksbankens pappersbruk ................ » 12,000.
§ 2.
Vad i avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk
är stadgat angående ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande,
skall äga tillämpning å föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren
vid pappersbruket.
Därjämte skola för dem gälla av riksdagen beslutade särskilda bestämmelser
angående tillämpning av avlöningsreglemente för befattningshavare
vid riksdagens verk med iakttagande därav, att det i 3 b av
samma bestämmelser omförmälda tjänstledighetsavdraget på grund
av ledighet för sjukdom skall utgöra för föreståndaren för sedeltryckeriet
12 kronor för dag och för förvaltaren vid pappersbruket 10 kronor för
dag.
Icke ordinarie befattningshavare
§ 3.
Andra befattningshavare vid sedeltryckeriet och pappersbruket än de
i § 1 omförmälda anställas såsom extra ordinarie tjänstemän. Beträffande
dessa fastställas grunderna för avlöningsförmånerna av delegerade,
som i 34 § avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens
verk sägs.
§ 4.
I dessa tilläggsbestämmelser omförmäld befattningshavare, som vid
den tidpunkt, då bestämmelserna träda i kraft, äger erhålla läkarvård
och läkemedel på riksbankens bekostnad, skall i oförändrad utsträckning
bibehållas vid denna förmån, så länge han kvarstår å innehavande
tjänst.
Utskottet.
36 Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
§ 5.
Så länge föreståndaren för riksbankens sedeltryckeri E. Lagrelius och
förvaltaren vid bankens pappersbruk C. A. Wallentin kvarstå i sina
nuvarande befattningar äga de uppbära ett personligt lönetillägg, vardera
av 2,000 kronor för år. Vid tjänstledighet för sjukdom, när sådan
ledighet tillika med semester överstiger 45 dagar, skola nämnda befattningshavare
vidkännas ett tjänstledighetsavdrag, föreståndaren för sedeltryckeriet
14 kronor för dag och förvaltaren vid pappersbruket 12 kronor
för dag.
Så länge nuvarande skolläraren E. R. Castegren kvarstår såsom lärare
vid den folkskola, som av Botkyrka församling hålles inrättad vid
Tumba bruk eller i dess omedelbara närhet, skola till honom utgå följande
förmåner.
lön ................................................ kronor 500
tjänstgöringspenningar................ » 150
arvode för söndagsskolan........... » 150 kronor 800
jämte 8 famnar ved.
Anni. Veden skall bestå av blandad tall och gran.
Tjäll stef beteckning tor riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
f arvode enligt § 1 i tilläggsbestämmel
1
föreståndare för sedeltryckeriet ........ ser till avlöningsreglementet för be
(
fattningshavare vid riksdagens verk.
( arvode enligt § 1 i tilläggsbestämmel
1
förvaltare vid pappersbruket ............ ser till avlöningsreglementet för be
l
fattningshavare vid riksdagens verk.
Fullmäktiges förslag till vissa organisatoriska förändringar beträffande
riksbankens huvudkontor synes enligt utskottets mening
vara ägnat att i olika avseenden medföra en ökad rationalisering och
effektivitet i riksbankens förvaltning. Med hänsyn härtill och då fullmäktige
vid upprättandet av förslaget synas hava eftersträvat att i möjligaste
mån begränsa personalkostnaderna, har utskottet för sin del kunnat i allt
väsentligt ansluta sig till förslaget, sådant detsamma föreligger slutligt utformat
i fullmäktiges ovan intagna skrivelse den 18 mars 1935. Allenast
i nedan angivna hänseenden har granskningen av förslaget givit utskottet
anledning till särskilda uttalanden eller erinringar.
Enligt fullmäktiges förslag skulle föreståndarna för fyra avdelningar
vid riksbankens huvudkontor, nämligen fullmäktiges sekretariat samt
statistiska, kredit- och valutaavdelningarna (direktionsavdelningarna) tillsättas
genom förordnande på viss tid. Härigenom har avsetts att bereda
fullmäktige större frihet vid tillsättandet av ifrågavarande befattningar än
örn desamma i likhet med övriga föreståndaretjänster vid huvudkontoret
(bankokommissariebefattningarna) tillsattes efter ansökan. Fullmäktige skulle
ock genom den föreslagna anordningen erhålla ökad möjlighet att entlediga
tjänstinnehavare, som funnits icke kunna på ett tillfredsställande sätt full
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
37
göra sina åligganden. Otvivelaktigt är, att anordningen kommer att öka
möjligheterna för riksbanksledningen att få ifrågavarande befattningar, å
vilkas innehavare särskilt stora krav måste ställas i fråga örn initiativ och
kunskaper, besatta med de för befattningarna mest kvalificerade personerna.
Å andra sidan torde det icke kunna förnekas, att den mera lösliga
anställningsform, som en förordnandetjänst på viss tid innebär, under
vissa förhållanden kan minska tjänstemannens trygghet i arbetet och
därmed möjligen även hans självständighet. Utskottet har emellertid
ansett sig icke kunna tillmäta denna eventualitet någon avgörande betydelse,
så mycket mindre som utskottet, på sätt framgår av utskottets
utlåtande nr 66, funnit sig böra ifrågasätta, att direktionsavdelningsföreståndare,
som före förordnandets tillträde är ordinarie tjänsteman
i banken, vid förordnandets upphörande skall äga rätt att återgå till
befattning i den lönegrad, han före förordnandet tillhörde eller därunder
kommit att tillhöra. Utskottet förutsätter även, att sådan tjänsteman
kommer att bliva tillförsäkrad viss pension vid avsked. Det lärer ock
kunna förväntas, att, därest den nya anordningen mot förmodan icke skulle
visa sig vara till avsett gagn för riksbankens förvaltning, fullmäktige
komma att föreslå en ändring av organisationen härutinnan. Med hänsyn
till vad nu anförts har utskottet funnit sig böra tillstyrka fullmäktiges
förslag örn uppförande i tjänsteförteckningen för riksbanken av de föreslagna
fyra nya förordnandetjänsterna.
Enligt fullmäktiges förslag skulle å ombudsmansexpeditionen tjänstgöra
en ombudsman i 27:e lönegraden och en biträdande ombudsman i 22:a
lönegraden. Lönenämnden för riksdagens verk har med hänsyn till de
arbetsuppgifter, som skulle åvila dessa befattningshavare, funnit denna
lönegradsplacering vara icke fullt tillfredsställande avvägd utan ifrågasatt,
att befattningarna hänfördes till respektive 28:e och 24:e lönegraderna.
Med avseende å biträdande ombudsmannen har nämnden bland annat
framhållit, att av denne befattningshavare måste fordras samma kvalifikationer
som av ombudsmannen samt att han skulle hava att i stort sett
fullgöra samma arbetsuppgifter som ombudsmannen. Vid förnyad prövning
av frågan örn placeringen av här avsedda två befattningar hava
fullmäktige ställt sig avvisande till nämndens förslag, särskilt i vad detsamma
avser uppflyttning av ombudsmansbefattningen i 28:e lönegraden.
Ehuru utskottet för sin del funnit det av lönenämnden framlagda förslaget
vara väl motiverat, har utskottet med hänsyn till den av fullmäktige
sålunda intagna ståndpunkten ansett sig icke böra biträda nämndens
förslag i vidare mån än att utskottet förordar, att befattningen såsom
biträdande ombudsman hänföres till 24:e lönegraden. I betraktande av vad
lönenämnden anfört torde en lägre placering av befattningen icke kunna
anses vara skälig, särskilt som i sådant fall skillnaden i löneställning
mellan ombudsmannen och biträdande ombudsmannen skulle bliva alltför
38
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
stor. Såsom fullmäktige och lönenämnden föreslagit, torde de nuvarande
innehavarna av befattningarna såsom sekreterare och aktuarie böra utan
ansökan konstitueras till ombudsman respektive biträdande ombudsman.
Fullmäktige hava föreslagit, att antalet kammarskrivarebefattningar i
16:e lönegraden i riksbanken skulle minskas från 77 till 72, varemot lönenämnden
förordat, att antalet skulle bestämmas till 76. Enligt vad utskottet
inhämtat, förefinnes i riksbanken ett stadigvarande behov av tjänstemän
utöver de å ordinarie stat uppförda, vilket behov tillgodoses genom anlitande
av personal i icke-ordinarie ställning. Då antalet icke-ordinarie
tjänstemän i riksbanken för närvarande är jämförelsevis högt i förhållande
till antalet ordinarie tjänstemän, synes det enligt utskottets mening knappast
vara lämpligt att såsom fullmäktige ifrågasatt minska antalet ordinarie
befattningar i 16:e lönegraden. På grund härav har utskottet funnit sig
böra biträda det förslag, som framställts av lönenämnden, och får alltså
föreslå, att antalet sådana befattningar fastställes till 76.
I detta sammanhang vill utskottet erinra, att 1934 års riksdag uppdragit
åt fullmäktige att verkställa utredning rörande organisationen av riksbankens
avdelningskontor, vilken utredning bland annat skulle avse frågan
örn möjligheterna att minska kontorens personalkostnader. Sedan denna
utredning numera verkställts, hava fullmäktige i skrivelse till utskottet den
18 mars 1935 med överlämnande av utredningen framlagt förslag till indragning
av avdelningskontoren i Mariestad och Nyköping. Vid granskning
av detta förslag har utskottet emellertid funnit sig icke kunna på
grundval av den förebragta utredningen föreslå riksdagen några åtgärder i
förslagets syfte. På grund härav har utskottet beslutit att hos fullmäktige
anhålla örn viss ytterligare utredning. Vad sålunda förekommit har utskottet
härigenom velat bringa till riksdagens kännedom.
Vad härefter angår det av fullmäktige framlagda förslaget till omorganisation
av riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk avser detta
förslag i huvudsak att ernå en mera enhetlig organisation av dessa företag
i förhållande till riksbanken, i samband varmed kontrollen över sedeltryckeriets
verksamhet skulle omläggas. Förslaget innebär vidare en nyreglering
av de vid företagen anställda tjänstemännens avlöningsförhållanden,
varigenom bland annat åsyftas att möjliggöra ett ordnande av dessa
tjänstemäns pensionering enligt grunder, som fastställts för den civila statsförvaltningen
och äro avsedda att tillämpas jämväl inom riksdagens verk.
Vad fullmäktige föreslagit i fråga örn företagens organisation och därmed
sammanhängande spörsmål har icke givit utskottet anledning till annan
erinran än som framgår av det nedan anförda.
Tillsynen från riksbanksledningens sida över sedeltryckeriet skulle enligt
fullmäktiges förslag anordnas på samma sätt som för närvarande är fallet
beträffande tillsynen över riksbankens pappersbruk, nämligen genom en av
Bankoutskottets utlåtande Nr 05.
39
fullmäktige utsedd inspektör. Enligt förslaget skulle möjlighet föreligga
för fullmäktige att till inspektör för sedeltryckeriet och pappersbruket utse
en och samma person, varjämte för ifrågavarande uppdrag skulle kunna
utses personer eller person inom eller utom fullmäktiges krets. Till inspektör,
som ej vore direktionsledamot, skulle utgå arvode till belopp av
1,500 kronor för vartdera uppdraget. Fullmäktige hava i särskild skrivelse
framlagt härav betingade förslag till ändringar i bankoreglementet och avlöningsstaten
för riksbanken.
Utskottet kan för sin del icke biträda förslaget att till inspektör för sedeltryckeriet
och till inspektör för pappersbruket skulle kunna utses en och
samma person. Enligt utskottets mening är det icke lämpligt, att tillsynen
över de båda fabriksföretagen med deras olikartade verksamhet omhänderhaves
av en och samma person. I övrigt har utskottet icke haft något att
erinra mot fullmäktiges förslag rörande anordnandet av tillsynen över
företagen.
Fullmäktige hava hemställt örn bemyndigande att få fastställa instruktioner
och arbetsordningar för sedeltryckeriet och pappersbruket samt i
sådant syfte framlagt förslag örn ändring av bankoreglementet. Med hänsyn
till att fullmäktige äga fastställa tjänstgöringsstadgar för riksbankens
olika kontor och avdelningar, får utskottet biträda fullmäktiges ifrågavarande
förslag. Till utskottets stadfästelse hava fullmäktige överlämnat
förslag till nya instruktioner för såväl sedeltryckeriet som pappersbruket.
Utskottet har emellertid funnit sig icke böra ingå på en detaljgranskning
av dessa instruktioner utan har ansett sig kunna överlåta åt fullmäktige
att fastställa desamma. Erinras må, att instruktionerna äro avsedda att
träda i kraft först efter sedeltryckeriets inflyttning i den nya tryckerifastigheten.
De för tjänstemännen vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk föreslagna
avlöningsbestämmelserna skulle enligt fullmäktiges förslag sammanföras
i särskilda tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk, varjämte en särskild tjänsteförteckning
skulle upprättas för nämnda två företag. Utskottet finner icke tillräckliga
skäl föreligga för en sådan åtgärd, som givetvis skulle försvåra överblicken
av gällande avlöningsbestämmelser. Något behov av särskilda bestämmelser
torde icke heller förefinnas. Att märka är nämligen, att tjänstemännen
vid företagen komma att genom omorganisationen bliva likställda med bankens
övriga tjänstemän. De ordinarie tjänstemännen vid företagen, nämligen
föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren vid pappersbruket,
komma sålunda att automatiskt bliva underkastade föreskrifterna i nämnda
avlöningsreglemente. övriga vid företagen anställda tjänstemän föreslås
skola erhålla ställning såsom extra ordinarie befattningshavare, och det
ankommer enligt 33 § avlöningsreglementet på delegerade att fastställa
grunderna för deras avlöningsförmåner. I avseende härå vill utskottet
under hänvisning till vad utskottet härom anför i sitt utlåtande nr 67 ut
-
40
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
tala såsom önskvärt, att nn gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie
befattningshavare vid riksdagens verk i allt väsentligt göras tillämpliga
å ifrågavarande tjänstemän. Då emellertid till några av dem skulle
utgå avlöning i högre lönegrad än den 20:e, förutsätter utskottet, att delegerade
för riksdagens verk komma att meddela bestämmelser örn utbyggande
av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän med lönegraderna 21
—30.
\ad nu sagts Ilar avseende å §§> 1—3 av fullmäktiges förslag till tillläggsbestämmelser
till avlöningsreglementet. Vad angår de under §§ 4 och
5 ifrågasatta föreskrifterna hava dessa synts utskottet lämpligen böra intagas
under särskilda bestämmelser angående tillämpningen av avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk. Till dessa bestämmelser
har utskottet jämväl hänfört den nu i övergångsavlöningsstaten
upptagna föreskriften örn ett personligt lönetillägg å 100 kronor till vaktmästaren
Gustaf Alfred Hansson.
De avvikelser från fullmäktiges förslag, utskottet i det föregående förordat,
föranleda vissa jämkningar i fullmäktiges förslag till ändring av
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk och den
därvid fogade tjänsteförteckningen ävensom av särskilda bestämmelser angående
tillämpning av avlöningsreglementet. Utskottet framlägger i det
följande förslag härom. I samband härmed har utskottet vidtagit vissa
formella ändringar i fullmäktiges förslag till tjänsteförteckning.
I förslaget till ändrad lydelse av 5 § avlöningsreglementet har utskottet
angivit, att i samma paragraf avsedda befattningshavare skola tillsättas
genom förordnande på viss tid.
Fullmäktiges förslag örn införande i avlöningsbestämmelserna för fullmäktige
i riksbanken samt ledamöterna i riksbankens direktion av föreskrifter
angående ersättning vid undersökning av riksbankens kontor m. m.
har icke givit utskottet anledning till erinran.
I likhet med fullmäktige anser utskottet, att de ifrågasatta ändringarna
i avlöningsreglementet m. m. böra tillämpas från och med den 1 juli 1935. I
I sitt denna dag avgivna utlåtande nr 66 har utskottet bland annat framlagt
förslag till de ändringar i bankoreglementet, som föranledas av ett
bifall till utskottets förslag här nedan.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställningar, må, med tillämpning från
och med den 1 juli 1935, besluta,
A) att 5 § avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk skall erhålla följande ändrade lydelse:
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
41
5 $.
För följande befattningar, vilka tillsättas genom förordnande
på viss tid, utgår arvode, för år räknat, med
nedan nämnda belopp:
föreståndare för direktionsavdelning (fullmäktiges sekretariat
samt statistiska, kredit- och valutaavdelningarna)
....................................................... kronor 12,000
verkställande styrelseledamot vid riksbankens
avdelningskontor i Göteborg
och Malmö ................................................ » 15,000
verkställande styrelseledamot vid annat
riksbankens avdelningskontor................ » 12,000
föreståndare för riksbankens sedeltryckeri » 15,000
förvaltare vid riksbankens pappersbruk » 12,000;
B) att den vid avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckningen
skall erhålla följande ändrade lydelse:
Tjänsteförteckning
angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande
verk ävensom för vissa av dessa befattningar
de särskilda lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt
den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan.
Lönegrad
Verk oell befattningar enligt
löneplanen
Riksbanken.
Ordinarie tjänstemän.
1 föreståndare för fullmäktiges sekretariat, arvode
enligt 5 § i reglementet .................................... —
1 föreståndare för statistiska avdelningen, arvode
enligt 5 § i reglementet .................................... —
1 föreståndare för kreditavdelningen, arvode enligt
5 § i reglementet.................................................... —
1 föreståndare för valutaavdelningen, arvode enligt
5 § i reglementet................................................... —
1 verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret
i Göteborg, arvode enligt 5 § i reglementet —
1 verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret
i Malmö, arvode enligt 5 § i reglementet —
42
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
23 verkställande styrelseledamöter vid övriga avdelningskontor,
arvode enligt 5 § i reglementet.... —
1 föreståndare för sedeltryckeriet, arvode enligt 5 §
i reglementet ........................................................ —
1 förvaltare vid pappersbruket, arvode enligt 5 §
i reglementet ........................................................ —
9 bankokommissarier.................................................... 30
1 ombudsman ............................................................... 27
1 sekreterare.................................................................... 26
10 kamrerare................................................................... 26
1 biträdande ombudsman ........................................... 24
21 kamrerare.................................................................... 24
73 tjänstemän (9 kamrerare, 1 arkivarie, 4 registratorer,
5 revisorer, 4 korrespondenter, 12 kassörer,
1 föreståndare för sedelräkningsavdelningen,
1 föreståndare för mynträkningsavdel
ningen,
36 bokhållare) ........................................ 22
1 biträdande sekreterare ........................................... 20
23 kassörer...................................................................... 20
23 registratorer ................................................................ 18
28 kammarskrivare ....................................................... 17
76 kammarskrivare ........................................................ 16
1 Övervaktmästare, tillika brandmästare ................ 15
1 maskinist .............................. 15
1 förste bankvaktmästare, tillika vice brandmästare 12
12 kontorsskrivare........................................................... 11
1 biträdande maskinist ............................................... 11
1 förste chaufför............................................................ 8
9 kameralbiträden ....................................................... 7
31 bankvaktmästare........................................................ 7
1 chaufför........................................................................ 7
1 förste eldare............................................................... 7
23 bankvaktmästare....................................................... 6
2 gårdskarlar ................................................................ 5
9 kontorsbiträden ........................................................ 4
Anm. Befattningen såsom föreståndare för fullmäktiges sekretariat
må icke besättas, förrän den nuvarande innehavaren av
befattningen å övergångsstat såsom bankosekreterare och ombudsman
avgått ur tjänst.
Tjänstemän å övergångsstat.
1 bankosekreterare och ombudsman
5 kameralbiträden ..............................
30
7;
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
43
C) att gällande särskilda bestämmelser angående tilllämpning
av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk skola, i vad avser avdelning I.
Riksbanken, erhålla följande ändrade lydelse:
I. Riksbanken.
1. Tjänsteman vid — — — i riksbanken.
2. Med befattning---i riksbanken.
3. a) Tjänsteman, å vilken bestämmelserna i 2 kap.
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens
verk äga tillämpning, äger årligen, när det kan
ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 45 dagar.
b) Därest tjänsteman, som omförmäles i a), av behörigen
styrkt sjukdom hindras att tjänstgöra, äger han
åtnjuta oavkortat arvode under högst så lång tid av ett
och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom tilllika
med semester icke överstiger 45 dagar, men skall,
så framt ej fullmäktige för särskilt fall finna skäl annorlunda
medgiva, för tid därutöver å arvodet vidkännas
ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat,
utgörande för verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret
i Göteborg eller Malmö och föreståndare
för sedeltryckeriet 12 kronor samt för föreståndare för
direktionsavdelning, verkställande styrelseledamot vid
annat avdelningskontor än i Göteborg eller Malmö och
förvaltare vid pappersbruket 10 kronor.
c) De i 15, 16, 2, 3, och 4 morn., 17, 18, 20, 22, 23, 25, 26
och 27 §§ i avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna
för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom
fullmakt eller konstitutorial, skola i tillämpliga delar
gälla för i a) omförmäld tjänsteman.
Beträffande ersättning i förekommande fall till vikarie
för sist omförmälda tjänsteman skola i tillämpliga delar
gälla bestämmelserna i 19 § uti avlöningsreglementet.
4. Felräkningspenningar må---tjugutre kas
sörer.
5. Fullmäktige äga — — — av materielen.
6. Utöver vad i avlöningsreglementet förutsättes, äga
fullmäktige, där de finna särskilda omständigheter sådant
påkalla, tilldela tjänstemän i riksbanken lämpliga arvoden,
dock att högst 10,000 kronor för år må användas
för sådant ändamål.
7. Så länge föreståndaren för riksbankens sedeltryckeri
44
Bankoutskottets utlåtande A!r 65.
E. Lagrelius och förvaltaren vid bankens pappersbruk
C. A. Wallentin kvarstå i sina nuvarande befattningar,
äga de uppbära ett personligt lönetillägg, vardera av
2,000 kronor för år. Vid tjänstledighet för sjukdom,
när sådan ledighet tillika med semester överstiger 45
dagar, skola nämnda befattningshavare vidkännas ett
tjänstledighetsavdrag, föreståndaren för sedeltryckeriet
av 14 kronor för dag och förvaltaren vid pappersbruket
av 12 kronor för dag.
8. Så länge nuvarande skolläraren E. R, Castegren
kvarstår såsom lärare vid den folkskola, som av Botkyrka
församling hålles inrättad vid Tumba bruk eller
i dess omedelbara närhet, skola till honom utgå följande
förmåner:
lön.................................................... kronor 500
tjänstgöringspenningar................ » 150
arvode för söndagsskolan............ » 150 kronor 800
jämte 8 famnar ved av blandad tall och gran.
9. Vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk den
1 juli 1935 anställd tjänsteman, som äger erhålla läkarvård
och läkemedel på riksbankens bekostnad, skall i
oförändrad utsträckning bibehållas vid denna förmån,
så länge han kvarstår å innehavande tjänst.
10. Till vaktmästaren vid avdelningskontoret i Göteborg
G. A. Hansson skall utgå ett personligt avlöningstillägg
å 100 kronor för år;
D) att gällande avlöningsbestämmelser för fullmäktige
i riksbanken samt ledamöterna i riksbankens direktion
skola erhålla följande ändrade lydelse:
Bestämmelser
angående avlöning m. m. för fullmäktige i riksbanken
samt ledamöter i riksbankens direktion.
(§§ 1 — 6 oförändrade.)
§ 7.
Mom. 1. Vid resa för förrättning i riksbankens ärenden
äger fullmäktig samt ledamot i riksbankens direktion
åtnjuta ersättning för därav föranledd resekostnad
ävensom traktamentsersättning enligt följande grunder:
a) Vid resa inom riket utgår traktamentsersättning
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
45
med 16 kronor för dag oell 9 kronor för natt. Med
dag avses tiden mellan klockan 6 och klockan 24 och
med natt den övriga delen av dygnet.
Traktamentsersättning utgår icke för dag eller natt,
varav högst en timme tagits i anspråk. För dag, varav
mer än en timme men högst sex timmar tagits i anspråk,
utgår traktamentsersättning med hälften av ovan
för dag angivna ersättning. För natt utgår ej traktamentsersättning
i sådant fall, då förrättningsman på
riksbankens bekostnad innehar sovplats å järnväg eller
liggplats å fartyg; dock att vad nu sagts icke skall
gälla beträffande natt, under vilken förrättningsman
ankommer till eller avreser från förrättnings- eller överliggningsort.
b) Vid resa utom riket utgår traktamentsersättning
med belopp, som fullmäktige med hänsyn till omständigheterna
finna skäligt.
Mom. 2. Vid resa för inträde i tjänstgöring såsom
fullmäktig och vid återresa efter slutad tjänstgöring
äger suppleant åtnjuta ersättning för därav föranledd
resekostnad ävensom traktamentsersättning enligt vad
ovan i mom. 1 stadgas.
Stockholm den 23 maj 1935.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Akerberg, Lindgren*, Ernfors*,Ström i Lidköping, Ehrnberg,
Nilsson i Mölndal, Bodin och Bjurström;
från andra kammaren: herrar Bäcklund*, Lovén, K. A. Westman, Paulsen, Johansson
i Sollefteå, Svedman, Hilding och Westerdahl.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
vid punkten B) av herr Lovén, som inom utskottet yrkat, att befattningen
såsom ombudsman bort placeras i 28:e lönegraden.
46
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
Bilaga A.
Utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken den 17 december
1934.
§ 1.
Föredraganden, vice riksbankschefen Wilhelmsson, erinrade vidare, att
fullmäktige i sin framställning till 1934 års bankoutskott angående vissa
ändringar i avlöningsreglementet m. m. föreslagit, bland annat, att i den
vid reglementet fogade tjänsteförteckningen skulle upptagas 73 kammarskrivartjänster
i 16:e lönegraden och 43 tjänster i 7:e lönegraden;
och hemställde föredraganden nu, att dels antalet kammarskrivartjänster
måtte minskas till 72 genom indragning av en förut vid kontoret i Norrköping
placerad tjänst, vilken under flera år stått vakant, dels ock att antalet
tjänster i 7:e lönegraden måtte ökas från 43 till 47. Beträffande motiveringen
för detta senare förslag hänvisade föredraganden till vad anförts
rörande vissa kameralbiträdestjänster i ovanberörda förslag angående
avdelningskontorens organisation. Enligt direktionens mening
borde ifrågavarande kameralbiträdestjänster, som vore avsedda för kontoren
i Göteborg och Malmö, besättas i mån av samtidig indragning av
andra ordinarie eller icke-ordinarie tjänster.
Fullmäktige beslöto bifalla föredragandens hemställan.
Slutligen anmälde föredraganden en från tjänstemannen i 22 :a lönegraden
vid huvudkontoret Einar Falk inkommen framställning angående
viss ändring i ovanberörda förslag till ändringar i avlöningsreglementet
m. m.
Efter föredragning härav hemställde föredraganden, att fullmäktige,
med ändring av tidigare beslut, måtte föreslå, att biträdande ombudsmannen
placerades i 22:a lönegraden ävensom att denå sekreteriatet föreslagna
tjänsten i 22:a lönegraden i stället utbyttes mot en tjänst i 20:e
lönegraden. Därvid borde förutsättas, att nuvarande aktuarien i 22:a
lönegraden förordnades till biträdande ombudsman och att den nuvarande
kanslisten i 17:e lönegraden utan ansökan konstituerades till tjänsteman
i 20:e lönegraden.
Denna hemställan blev av fullmäktige bifallen; och beslöto fullmäktige
härefter att till lönenämnden remittera jämväl Falks ifrågavarande
framställning.
Ur protokollet:
Marcus Öhlin.
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
47
Bilaga B.
Utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken den 18 mars 1935.
§ 2. Vice riksbankschefen Wilhelmsson erinrade, att fullmäktige till 1934
års bankoutskott avlåtit förslag till vissa ändringar i avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk m. m., och att detta förslag
återremitterats till fullmäktige. Föredraganden erinrade vidare, att fullmäktige
genom beslut den 17 december 1934 dels vidtagit vissa ändringar
i förslaget, dels ock därefter överlämnat detsamma för yttrande till lönenämnden
för riksdagens verk; och anmälde nu föredraganden från lönenämnden
inkommet yttrande i ärendet. Med beaktande av vad lönenämnden
anfört, hade vissa ytterligare jämkningar vidtagits i förslaget. Förslag
till skrivelse i ärendet till bankoutskottet hade utarbetats och tidigare
tillställts envar av fullmäktige.
Föredraganden hemställde, att förslaget nu måtte av fullmäktige godkännas.
Efter föredragning av berörda förslag anförde herr Stendahl, att vid
ärendets behandling i bankoutskottet förlidet år frågan återremitterats
till fullmäktige med den motivering, att den borde upptagas till prövning
och avgörande i samband med avdelningskontorens omorganisationsfråga.
Herr Stendahl hade för sin del ansett, att den nu verkställda utredningen
icke kunde läggas till grund för en omorganisation av avdelningskontoren.
Fullmäktige ägde emellertid med den organisation, som för närvarande
förefunnes, möjlighet att inom ramen av densamma och utan att
behöva föreslå några förändringar företaga för ändamålet lämpliga omplaceringar
av tjänster. Under sådana förhållanden ansage herr Stendahl,
att ifrågavarande förslag icke nu borde överlämnas till bankoutskottet
utan att man borde avvakta förnyad utredning i ärendet.
Herr Björnsson förklarade, att enligt hans mening ny utredning icke
erfordrades; och hemställde herr Björnsson, att fullmäktige måtte besluta
att i ärendet nu avlåta framställning till bankoutskottet.
Fullmäktige beslöto i enlighet med herr Björnssons hemställan.
Mot detta hesing anmälde herr Stendahl reservation under hänvisning
till vad han nyss anfört.
Vid behandling av den i förslaget intagna, till avlöningsreglementet hörande
tjänsteförteckningen, såvitt den avsåge förslag att fastställa antalet
kammarskri vart jänster i 16 :e lönegraden till sjuttiotvå, yrkade herr
Björnsson, att i överensstämmelse med lönenämndens yttrande antalet
ifrågavarande tjänster måtte fastställas till sjuttiosex.
I detta herr Björnssons yttrande instämde ordföranden herr af Jochnick.
Fullmäktige beslöto i enlighet med föredragandens hemställan.
Även i övrigt blev förslaget av fullmäktige godkänt.
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
Ur protokollet:
Marcus Öhlin.
48
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
Bilaga C.
Till Fullmäktige i Riksbanken.
I skrivelse den 28 mars 1935 hava fullmäktige, meri överlämnande av
förslag till skrivelse till bankoutskottet angående organisationen av riksbankens
sedeltryckeri och bankens pappersbruk, anhållit, att lönenämnden
för riksdagens verk ville avgiva yttrande över framställningen, i vad
den berör frågor, som falla inom lönenämndens verksamhetsområde.
Med anledning härav får lönenämnden yttra sig över förslaget i vad
detsamma avser de olika befattningshavarnas löneställning och i detta
avseende anföra följande.
Vad först angår kontrollanten vid sedeltryckeriet innebär förslaget en
förändring av denne befattningshavares arbetsuppgifter, i det att han efter
omorganisationen av sedeltryckeriet icke längre skulle vara föreståndare
för den kamerala avdelningen därstädes och i övrigt icke deltaga i
själva förvaltningen av tryckeriet. Kontrollantens verksamhet i vad den
avser sedeltryckeriet skulle huvudsakligen bliva av kontrollerande art.
Emellertid skulle han därjämte fortfarande hava den ansvarsfulla uppgiften
att deltaga i vården av riksbankens stora förråd av tryckplåtar
för sedlar, stämpeltryck m. m., varjämte såsom nya arbetsuppgifter skulle
åligga honom att inom den del av sedelkontoret, som skulle förläggas till
den nya tryckeribyggnaden, kontrollera bokföringen samt verkställa inventering
av behållningarna m. m. Då ifrågavarande uppgifter äro av
stadigvarande art kan enligt lönenämndens uppfattning någon erinran
icke riktas mot förslaget att befattningen såsom kontrollant uppföres på
ordinarie stat. Beträffande befattningens placering i lönegrad har det
förefallit lönenämnden i viss mån tveksamt, huruvida icke den av fullmäktige
föreslagna placeringen i 30:e lönegraden vore väl hög. Enligt
lönenämndens uppfattning synes en placering av kontrollantbefattningen
i 28: e lönegraden bättre ansluta sig till den inom riksdagens verk tillämpade
lönegradsplaceringen. Med hänsyn till det ansvar, som komme att
åvila kontrollanten även efter omorganisationen, framför allt på grund
av den kontinuerliga kontroll han ensam skall utöva beträffande de mycket
betydande behållningarna i tryckeribyggnaden av sedelpapper och
sedlar, har lönenämnden emellertid icke velat motsätta sig att befattningen
för närvarande uppföres i 30: e lönegraden. Då befattningen i en
framtid blir ledig synes dock frågan örn densammas placering å löneskalan
böra upptagas till förnyat övervägande.
Den av fullmäktige föreslagna nyregleringen av lönerna för tjänstemännen
vid sedeltryckeriet och Tumba bruk bygger på den huvudprincipen,
att de nyreglerade lönerna skola tillsammans med nyreglerat dyrtidstillägg
så nära som möjligt motsvara de avlöningsförmåner, som befattningshavarna
enligt nu gällande grunder åtnjuta. I enlighet härmed
innebär fullmäktiges förslag endast en omräkning av lönerna och
fullmäktige hava icke ingått på en omprövning av de nu utgående lönebeloppen
å de olika befattningarna samt en värdesättning av desamma.
Med hänsyn till den av fullmäktige påvisade bristen på enhetlighet i den
nuvarande lönesättningen hade det måhända varit önskvärt, att en sådan
omprövning skett i samband med den nu föreslagna löneregleringen i
49
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
syfte att därigenom utjämna de betydande olikheter i lönegradsplaeeringen
beträffande motsvarande befattningar inom tryckeriet och bruket,
som föreligga enligt det framlagda förslaget. Såsom exempel härpå vill
iönenämnden nämna, att medan föreståndarens för sedeltryckeriet närmaste
man, ingenjören, placerats i 23:e lönegraden i löneplanen för icke
ordinarie befattningshavare, har förvaltarens vid Tumba bruk närmaste
man, veikmästaren, hänförts till 25:e lönegraden, oaktat föreståndaren
erhållit en högre löneställning än förvaltaren, samt att bruksbokhållaren
vid Tumba bruk placerats i 20 :e lönegraden i nämnda löneplan, medan
bokhållaren vid sedeltryckeriet hänförts till 21:a lönegraden. Med
hänsyn till det knappa utredningsmaterial och den korta tid, som stått
till lönenämndens förfogande, har nämnden icke varit i tillfälle att framlägga
något förslag, varigenom ovan påvisade ojämnheter i lönesättningen
beträffande till synes likartade befattningar skulle kunna avhjälpas.
Såvitt Iönenämnden kunnat finna avser emellertid den föreslagna
löneregleringen i främsta rummet att möjliggöra en tillämpning av det
föreslagna tjänstepensionsreglementet för tjänstemän vid riksdagens verk
på nuvarande innehavare av här ifrågavarande befattningar. På grund
härav vill Iönenämnden för sin del tillstyrka fullmäktiges förslag till
lönereglering. Lönenämnden förutsätter emellertid, att i mån av nuvarande
befattningshavares avgång eller eljest finnes lämpligt fullmäktige
taga under omprövning frågan örn införande av en mera enhetlig lönegradsplacering
av befattningarna, avvägd jämväl med hänsyn till de
löner, som utgå å befattningar med likartade arbetsuppgifter inom riksdagens
verk i övrigt.
Vad härefter angår de avlöningsförmåner, som för närvarande åtnjutas
av föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren vid Tumba bruk,
hava dessa synts lönenämnden väl höga i förhållande till vad som utgår
till innehavare av därmed likartade befattningar inom statsförvaltningen
i övrigt. Visserligen innefattar chefskapet över nämnda företag ett betydande
ansvar och kräver stor teknisk skicklighet på respektive områden,
men å andra sidan bör beaktas, att skötseln av ifrågavarande företag
icke ställer tillnärmelsevis samma krav på affärsmässighet i driften,
som erfordras exempelvis av ledarna för privata affärsföretag inom tryckeri-
resp. pappersindustrien.1
Med hänsyn härtill förefaller det lönenämnden, som örn arvoden av
15,000 kronor för föreståndaren för sedeltryckeriet och 12,000 kronor för
förvaltaren vid Tumba bruk vore väl avvägda. Lönenämnden vill därför
ifrågasätta, huruvida icke dessa arvodesbelopp borde i stället för de
av fullmäktige ifrågasatta intagas under § 1 i de föreslagna tilläggsbestämmelserna.
Då det emellertid näppeligen torde vara skäligt att i detta
sammanhang genomföra en lönesänkning för de nuvarande innehavarna
av ifrågavarande två befattningar, torde vid bifall till lönenämndens
förslag till nämnda bestämmelser fogas en övergångsbestämmelse, varigenom
de nuvarande innehavarna av befattningarna tillförsäkras de av
fullmäktige föreslagna arvodesbeloppen.
I anslutning till vad nu anförts böra de i § 2 av nämnda bestämmelser
intagna beloppen för tjänstledighetsavdrag å respektive 14 kronor och
12 kronor för dag reduceras till respektive 12 och 10 kronor. Till över
1
I det den 28 mars 1935 dagtecknade förslaget voro såsom arvoden åt föreståndaren
för riksbankens sedeltrycken och at förvaltaren vid riksbankens pappersbruk upptagna
respektive 17,000 kronor och 14,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll tolt5. 8 sami. Nr 115.
I
50
Bankoutskoltets utlåtande Nr 65.
gångsbestämmelserna bör härvid fogas en föreskrift, att tjänstledighetsavdrag
å förstnämnda belopp skola gälla för de nuvarande innehavarna
av befattningarna.
Enligt fullmäktiges förslag skulle, frånsett föreståndaren för sedeltryckeriet
och förvaltaren vid Tumba bruk, avlöningsreglementet för icke
ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk komma att bliva gällande
för samtliga befattningshavare vid sedeltryckeriet och Tumba bruk.
Häremot är från lönenämndens sida ej något att erinra. Till undvikande
av att nuvarande befattningshavare vid tillämpning av nämnda bestämmelser
skulle lida minskning i den förmån av semester, som för närvarande
tillkomma dem, torde till övergångsbestämmelserna böra fogas en
föreskrift, varigenom befattningshavarna, så länge de kvarstå i nuvarande
befattningar, tillförsäkras nuvarande förmåner i fråga örn semester.
Enligt fullmäktiges förslag 1 skulle vid sedeltryckeriet placeras en befattning
såsom extra ordinarie kameralbiträde i 8:e lönegraden. Lönenämnden
finner befattningen lämpligen böra hänföras till 7:e lönegraden.
Därest så befinnes erforderligt, torde fullmäktige dock vara oförhindrade
att låta befattningen uppehållas av ett ordinarie kameralbiträde i
riksbanken.
I övrigt har förslaget i vad detsamma avser de olika befattningshavarnas
löneställning ej givit lönenämnden anledning till erinran eller uttalande.
Protokollsutdrag, innefattande av undertecknad Amnér uttalad särskild
mening, bifogas.
Stockholm den 5 april 1935.
LÖNENÄMNDEN FÖR RIKSDAGENS VERK
Utdrag av protokoll hos lönenämnden för riksdagens verk den
12 april 1935.
§ 1. Föredrogs och justerades uppsatt förslag till lönenämndens skrivelse
till fullmäktige i riksbanken i det under § 1 i protokollet för den 5
innevarande april antecknade ärendet angående fullmäktiges förslag rörande
organisationen av riksbankens sedeltryckeri och bankens pappersbruk
m. m.
Herr ordföranden anhöll att få till protokollet antecknat, att han, som
deltagit i behandlingen inom fullmäktige av förevarande ärende och därvid
anslutit sig till fullmäktiges förslag, icke kunde biträda lönenämndens
förslag i de delar, detsamma avveke från fullmäktiges framställning.
Ur protokollet:
Einar Falk.
1 Körslaget av den 28 mars 1935.
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
51
Bilaga D.
Till Fullmäktige i Riksbanken.
Med överlämnande av förslag till skrivelse till bankoutskottet angående
organisation av riksbankens sedeltryckeri och bankens pappersbruk hava
fullmäktige i riksbanken i skrivelse den 28 mars 1935 anhållit, att
delegerade för riksdagens verk ville yttra sig över framställningen i vad
den berörde frågor, som folie inom delegerades verksamhetsområde.
Med anledning härav få delegerade, som tagit del av ett av lönenämnden
för riksdagens verk i ärendet avgivet yttrande, meddela, att delegerade
på de av lönenämnden anförda skäl icke funnit något att erinra
emot huvudprinciperna i den föreslagna anordningen.
Delegerade hava emellertid i ärendets nuvarande skick icke ansett sig
kunna ingå i prövning av frågan örn de lönegrader, till vilka de i fullmäktiges
skrivelse angivna icke ordinarie befattningarna skulle hänföras,
och örn de avvikelser från eljest tillämpade avlöningsbestämmelser, som
för dessa befattningshavare må finnas erforderliga.
Stockholm den 13 april 1935.
DELEGERADE FÖR RIKSDAGENS VERK.
52
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
Bilaga E.
Utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken den 18
april 1935.
% 7.
Riksbankschefen Rooth erinrade, att fullmäktige vid sammanträden
den 28 nästlidne mars och den 4 innevarande april dels godkänt upprättat
förslag till skrivelse till bankoutskottet angående organisationen
av riksbankens sedeltryckeri och hankens pappersbruk, dels ock heslutit
att överlämna förslaget till delegerade för riksdagens verk och lönenämnden
för samma verk med anhållan örn dessa myndigheters yttranden över
framställningen, i vad den berörde frågor, som folie inom deras respektive
verksamhetsområden.
Föredraganden anmälde nu, att de begärda yttrandena inkommit och
redogjorde för deras innehåll.
Delegerade hade icke funnit något att erinra emot huvudprinciperna i
den föreslagna anordningen men hade i frågans nuvarande läge icke ansett
sig kunna ingå i prövning av frågan örn lönegrader och avvikelser
från eljest tillämpade avlöningshestämmelser för de i fullmäktiges framställning
angivna icke ordinarie befattningshavarna.
Lönenämnden hade till en början beträffande placeringen i lönegrad
av kontrollanten vid sedeltryckeriet funnit det i viss mån tveksamt, huruvida
icke den av fullmäktige föreslagna placeringen i 30 :e lönegraden
vore väl hög.
Lönenämndens redogörelse angående kontrollantens arbetsuppgifter
syntes icke giva en tydlig bild av kontrollantens ställning och beskaffenheten
av hans arbete. Såsom av tjänstens benämning franninge, vore
detsamma redan nu av huvudsakligen kontrollerande art. Av de olika
göromål, som enligt gällande instruktion åvilade tjänsten, vore kontrollen
över sedeltillverkningen och dennas redovisning samt vården av plåtarna
för sedel- och stämpeltryck de viktigaste. Att vissa delar av den
utav kontrollanten utövade kontrollen enligt gällande instruktion erhållit
formen av en medbestämmanderätt i vissa detaljer av förvaltningen
eller att bokföringen lagts på kontrollanten och honom underlydande
tjänstemän vore en fråga mera av teknisk natur än av saklig innebörd.
Den av fullmäktige föreslagna ändringen i organisationen av kontrollen
över sedeltryckeriet innehure icke någon minskning i kontrollanten åliggande
övervakningsuppgifter. Kontrollanten skulle i fortsättningen liksom
hittills kontrollera sedel- och stämpelpapperstillverkningen och dennas
redovisning, handhava vården av plåtarna för sedel- och stämpeltryck
samt övrigt värdetryck, övervaka förvaltningen och bokföringen
m. m. Kontrollantens redan nu maktpåliggande arbetsbörda komme
efter den föreslagna omorganisationen att bliva minst lika omfattande i
fråga örn sedeltryckeriet och skulle dessutom ökas med kontroll av sedelkontoret,
som hade vården och redovisningen av sedelpapper och färdiga
sedlar till synnerligen betydande belopp. Någon tvekan att tjänsten fortfarande
borde vara placerad i 30:e lönegraden ansåge föredraganden icke
böra förefinnas.
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
53
Vidare hade lönenämnden i följande avseenden ifrågasatt avvikelser
från fullmäktiges förslag.
Enligt detsamma skulle föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren
vid pappersbruket inordnas såsom ordinarie tjänstemän, tillsatta
genom förordnande. Härvid skulle för föreståndaren fastställas ett arvode
av 17,000 kronor och för förvaltaren 14,000 kronor. Lönenämnden
hade intet att erinra mot den föreslagna anställningsformen och ej heller
däremot, att nämnda arvoden tillerkändes de nuvarande innehavarna av
ifrågavarande befattningar. Det syntes emellertid lönenämnden riktigt,
att arvodena i de föreslagna tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglemente
fastställdes till lägre belopp än fullmäktige föreslagit. Lönenämnden
hade för tryckeriföreståndaren föreslagit ett arvode av 15,000 kronor
och för förvaltaren 12,000 kronor. Genom en övergångsbestämmelse skulle
de nuvarande befattningshavarna tillförsäkras de av fullmäktige föreslagna
arvodena.
I överensstämmelse härmed torde tjänstledighetsavdragen för nämnda
befattningar fastställas till 12 kronor respektive 10 kronor för nya innehavare
av dessa befattningar.
Föredraganden framhöll, att fullmäktige syntes kunna ansluta sig till
vad lönenämnden sålunda föreslagit.
Lönenämnden hade vidare föreslagit, att genom en övergångsbestämmelse
de ifrågavarande icke ordinarie tjänstemännen vid sedeltryckeriet
och pappersbruket skulle tillförsäkras nuvarande förmåner ifråga örn semester.
Lönenämnden utginge därvid ifrån att avlöningsreglementet för
icke ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk skulle bliva gällande
för ifrågavarande tjänstemän.
Föredraganden framhöll, att den föreslagna övergångsbestämmelsen
icke syntes erforderlig. Det vore givet, att för vissa av ifrågavarande
icke ordinarie tjänstemän andra semesterbestämmelser borde gälla än för
bankens övriga icke ordinarie tjänstemän. Dessa borde i sådant fall utfärdas
av delegerade, och därvid kunde givetvis hänsyn tagas till önskvärdheten
av att bibehålla dylik tjänsteman vid nuvarande semesterförmån.
Slutligen hade lönenämnden uttalat sig för att befattningen såsom
extra ordinarie kameralbiträde på sedeltryckeriet borde hänföras till 7:e
och ej såsom fullmäktige föreslagit till 8:e lönegraden. Enligt föredragandens
mening borde nämndens förslag i detta avseende godtagas.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställde föredraganden, att
fullmäktige måtte besluta att i nedan angivna avseenden vidtaga ändringar
i tidigare avgivet förslag angående organisationen av sedeltryckeriet
och pappersbruket:
arvodet till föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren vid pappersbruket
fastställes till 15,000 kronor respektive 12,000 kronor,
tjänstledighetsavdraget för föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren
vid pappersbruket fastställes till 12 kronor respektiva 10 kronor,
för vardera av de nuvarande innehavarna av befattningarna såsom föreståndare
för sedeltryckeriet och förvaltare vid pappersbruket fastställes
ett personligt lönetillägg av 2,000 kronor och ett tjänstledighetsavdrag
av 14 kronor respektive 12 kronor, så länge de kvarstå i sina befattningar,
extra ordinarie kameralbiträdet ä sedeltryckeriet placeras i 7:e lönegraden
enligt löneplanen för icke ordinarie befattningshavare.
Med bifall till föredragandens hemställan beslöto fullmäktige att med
skrivelse enligt registratur?! till bankoutskottet överlämna förslag an
-
54
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
gående organisationen av sedeltryckeriet ock pappersbruket; och skulle
utdrag av detta protokoll jamte de av de delegerade för riksdagens verk
och lönenämnden för samma verk i ärendet avgivna yttrandena tillställas
utskottet.
Herr Stendahl erinrade, att han icke deltagit i detta ärendes behandling
vid sammanträdet den 28 nästlidna mars och vid nästföljande sammanträde
den 4 innevarande april endast såvitt avsåge frågan örn utseende
av inspektörer för sedeltryckeriet och pappersbruket jämte arvoden
för dem samt att han därför ansåge sig icke böra nu deltaga i ärendets
behandling.1
Denna paragraf förklarades genast justerad.
Ur protokollet:
Marcus Öhlin.
1 Av fullmäktiges protokoll för den 4 april 1935 framgår, att bankofullmäktigen Stendahl
yrkat, att inspektörerna skulle utses endast inom deputerade samt att arvoden icke skulle
utgå till inspektörerna.
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
55
Bilaga F.
Tabell, utvisande nuvarande avlöning samt föreslagen löne- och pcnsionsreglering
för vissa befattningshavare vid riksbankens sedeltryckeri.
Nuvarande avlöning
B''öreslagen
avlöning
Föreslagen
pension
Befattnings-
havare
Löneförmåner
Beg.-
lön
Slut-
lön
Löneförmåner |
Beg.-
lön
Slut-
lön
Pen-
sions-
under-
lag
Pen-
sions-
avdrag
Förestån-
daren
arvode (förordn.
v-> ...............
118,000
*18,000
arvode (förordn.
på viss tid) —
dyrtidstillägg
efter 9 % ......
415,000
756
415,0C0
756
7,000
420
15,756
15,756
Ingenjören
lön enl. Igr. 22 ■
prov. dyrortst.......
dyrtidstillägg elter
9 %..................
6,816
216
624
8,124
234
744
e. o. i Igr. 23 ...
prov. dyrortst. .
dyrtidstillägg
efter 9 %......
6,420
210
588
8,124
234
744
4,476
234
7,656
9,102
7,218
9,102
Faktorn
lön
2
5,100
e. o. i Igr. 18 ...
prov. dyrortst. ..
dyrtidstillägg
efter 9 %......
4,596
6,420
3,444
156
600
156
210
dvrtidstillägg elter
27% ...............
1.536
420
588
3 7,236
5,172
7,218
Gravören
lön .....................
2
1 6,600
e. o. i Igr. 17 ...
prov. dyrortst.-..
dyrtidstillägg
efter 9 %......
4,350
150
396
6,048
198
552
3,240
141
4,896
6,796
i Bokhållaren
i
lön enl. Igr. 17 •
prov. dyrortst.......
dyrtidstillägg efter
9 % ...............
4,932
162
456
6,420
210
588
e. o. i Igr. 21
prov. dyrortst.-■■
dyrtidstillägg
efter 9 %......
5,676
186
516
7,212
222
660
3,924
192
600
600
6,378
8,094
dvrtidstillägg efter
27 % ...............
162
162
:
6,312
7,980
.
Fabriksbok-
hållaren
2
1 5.700
e. o. i Igr. 15 ...
prov. dyrortst....
dyrtidstillägg
efter 9 %......
3,888
5,304
2,844
114
138
! 360
174
492
1 4,386
5,97C
Kameral-
biträdet
lön enl. Igr. 7......
prov. dyrortst......
dyrtidstillägg elter
9 % ...............
2,832
102
252
3,486
126
324
e. o. i Igr.7 ......
prov. dyrortst.
dvrtidstillägg
efter 9 %.....
i 2,520
90
228
3,300
120
300
1,716
i 51
3,186
3,936
! 2,838
8,72C
3
1 Härå utgår ej dyrtidstillägg. — * Enligt avlöningsstaten för arbetare. — 9 Åtnjuter dessutom
skattekompensation å 726 kronor 75 öre. — 4 Härtill bör komma personligt lönetillägg
å 2,000 kronor till tjänstens nuvarande innehavare.
56
Bankoutskottets utlåtande Nr 65.
Bilaga G.
Tabell utvisande nuvarande avlöning samt föreslagen löne- och pensionsreglering
för vissa befattningshavare vid riksbankens pappersbruk i Tumba (D-ort).
Befattnings-
havare
'' Nuvarande.
a v 1 ö n
i ng
Föreslagen
a v 1 ö
ning
Föreslagen
pension
.
Löneförmåner
Ber-
lon
Slut-
lön
Löneförmåner
Beg.-
lÖn
Slut-
lön
Pen-
sions-
under-
lag
Pen-
sions-
avdrag
Bruksförva!-
lön.....................
6,000
6,000
arvode (förordn.
tarén
tjänstg-pengar......
3,000
3,000
på viss tid) ...
112,000
112,000
7,000
420
alderstillägg.........
—
1,000
dyrtidstillägg
tillf, löneförbättr....
1,000
1,000
efter 9 % ......
756
756
dyrtids tillägg efter
27% ...............
1,944
1,944
12,756
12,756
fri bostad m. m....
1,990
1,990
13,934
14,934
Verkmäs-
lön.....................
3,000
3,000
e. o. i lgr. 25 • ■ •
6,546
8,340
279
tarén
tjänstg-pengar......
1,500
1,500
dyrtidstillägg
ålderstillägg.........
—
500
efter 9 % ......
588
744
tillf, löneförbättr.-..
1.000
1,000
—
dyrtidstillägg efter
7,134
9,084
27 % ...............
1,476
1,620
fri bostad m. m. ..
1,530
1,530
8,506
9,150
Bruksbok-
lön.....................
2,200
2,200
e. o. i lgr. 20
4,782
6,168
3,684
174
hällaren
tjänstg.-pengar......
1,000
1,000
dyrtidstillägg
ålderstillägg.........
—
400
efter 9 % ......
420
tillf, löneförbättr...
800
800
dyrtidstillägg efter
5,202
6,720
27% ...............
1,068
1,176
fri bostad m. m. ..
1,070
1,070
6,138
6,646
Pappers-
= bruksbokhål-
= bruksbok-
1
mästaren
laren ..............
6,138
6,646
hällaren.........
5,202
6,72ol
3,684
174
/tarn ; Till samtliga fyra tjänstemän utgå dessutom lör närvarande arvoden för vård av
nterTm"I?aPPerinnTValtnre^ kr-’ verkmästaren 350 kr., bruksbokhållaren 100 kr. pappersmastaren
100 kr., allt för ar. Dessa arvoden skulle enligt förslaget indragas. ’ P
Härtill bör komma personligt lönetillägg å 2,000 kr. till tjänstens nuvarande innehavare.
35lsis. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.