Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 65

1935-05-23 · 56 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 56 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:65, Bankoutskottets utlåtande Nr 65

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1935 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställningar

örn vissa ändringar i avlöning sreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk ävensom i vissa andra avlönin

g sbestämmelser för riksbanken m. m.

Bankoutskottet får härmed, i anledning av nedan omförmälda framställningar

från fullmäktige i riksbanken, framlägga förslag till vissa ändringar

i avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk

ävensom i vissa andra avlöningsbestämmelser för riksbanken m. m.

Fullmäktiges förslag äro väsentligen föranledda av vissa ifrågasatta

organisatoriska förändringar beträffande dels riksbankens huvudkontor,

dels ock riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

Omorganisation av riksbankens huvudkontor m. m.

Fullmäktiges framställning den 5 april 1934.

I skrivelse den 5 april 1934 framlade fullmäktige för bankoutskottet förslag

till ändring av avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk ävensom vissa andra avlöningsbestämmelser för riksbanken

m. m.

I skrivelsen erinrade fullmäktige till en början, att de senaste årens

utveckling inom penningväsendet för riksbanken medfört nya och krävande

arbetsuppgifter. I detta avseende syntes i första band böra hänvisas

till den betydande ökningen av riksbankens utländska rörelse

ävensom till de ökade krav, som ställdes på banken i fråga örn ett noggrant

aktgivande på den ekonomiska utvecklingen såväl inom olika

områden av vårt eget land som i utlandet. Fullmäktige ansåge sig kunna

utgå ifrån, att de sålunda ökade anspråken på riksbanken vore av varaktig

natur, varigenom de påkallade vissa bestående ändringar av riksbankens

organisation.

Fullmäktige meddelade vidare, att fullmäktige nödgats vidtaga vissa

provisoriska anordningar beträffande den inre organisationen

av riksbankens huvudkontor för att därigenom tillgo
-

Bihanq lill riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 65.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

dose de ökade anspråk, som ställdes på banken och dess personal. Härom

anförde fullmäktige följande:

»Till förstärkning av det sekretariat, som står till fullmäktiges och direktionsledamöternas

förfogande, har inrättats ett direktionssekretariat

för att verkställa utredningar av olika slag, handlägga korrespondens

m. m. Såsom föreståndare för detta sekretariat har förordnats en tjänsteman

i 26:e lönegraden (över stat).

Sedan år 1931 verkställer riksbanken på basis av infordrade prisuppgifter

uträkning av en konsumtionsprisindex. Utarbetandet av denna

index sker numera å statistiska avdelningen under överinseende av en

för detta ändamål anlitad fackman, professorn E. Lindahl. Att även i

andra avseenden än vad beträffar denna indexberäkning ökade anspråk

numera ställas på statistiska avdelningen, framgår redan därav, att det

ingår i avdelningens arbete att i möjligaste mån söka följa den ekonomiska

utvecklingen i den mån denna kan vara av betydelse för riksbanken,

att införskaffa material till belysande av inträffade förändringar

och att sytematiskt och kritiskt bearbeta sådant material. Av olika skäl,

särskilt brist på tillräcklig personal, har avdelningen hittills endast delvis

kunnat fylla dessa alltmera vidgade uppgifter, vilkas tillfredsställande

handläggning för riksbankens ledning givetvis är av stor vikt.

För att få till stånd en systematisk bearbetning av kreditfrågor och en

fortlöpande övervakning av riksbankens egen kreditgivning samt, i den

mån så kan ske, även av kreditläget inom olika näringsgrenar har den

förutvarande upplysningsavdelningen under år 1933 i viss omfattning omorganiserats.

Såsom föreståndare för avdelningen, vilken numera benämnes

kreditavdelningen, har förordnats en tjänsteman i 26:e lönegraden

(över stat).

Slutligen har för handläggningen av riksbankens köp och försäljning

av utländska valutor ur avdelningen för utrikes affärer utbrutits en särskild

valutaavdelning. Såsom föreståndare för densamma har förordnats

en tjänsteman i 26:e lönegraden (över stat). A avdelningen är därjämte

fast placerad en tjänsteman i 22:a lönegraden. Därutöver måste såsom

regel avdelningen förstärkas med en tjänsteman i 17:e lönegraden.»

Fullmäktige framhöllo, att samtliga nu berörda anordningar hade, såvitt

dittills kunnat bedömas, visat sig väl avpassade för sitt ändamål. De

syntes därför böra bibehållas och inordnas i riksbankens fasta organisation.

I samband därmed borde enligt fullmäktiges mening vissa andra

förändringar av denna genomföras. Beträffande dessa ändringsförslag

berörde fullmäktige till en början frågan örn tjänsteställningen

för föreståndarna för vissa av huvudkontorets avdelningar,

nämligen bankosekreteraren, som vore föreståndare för fullmäktiges

expedition, samt föreståndarna för statistiska avdelningen och

kredit- och valutaavdelningarna. Fullmäktiges förslag i detta avseende,

som föranleder ändring av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk, är av följande innehåll:

»Ovan har framhållits, att direktionssekretariatet inrättades till förstärkning

av ''fullmäktiges expedition’, som dittills ensam fungerat som

sekretariat för fullmäktige och deputerade. Direktionssekretariatets inrättande

föranleddes sålunda därav, att det visat sig, att fullmäktiges ex
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

3

petition på grund av personalens fåtalighet och speciella utbildning icke

hade möjlighet att medhinna handläggningen av de arbetsuppgifter, som

under nuvarande förhållanden åvila sekretariatet. Det var emellertid

redan från början fullmäktiges avsikt, att direktionssekretariatet så snart

som möjligt på lämpligt sätt borde inordnas i fullmäktiges expedition.

Föreståndare för fullmäktiges expedition är bankosekreteraren (tillhörande

30:e lönegraden), vilken tillika är riksbankens ombudsman och i

denna egenskap föreståndare för ombudsmansexpeditionen. Fullmäktiges

expedition och ombudsmannens expedition hava gemensam personal. Enligt

fullmäktiges mening är bankosekreterarens arbetsbörda så betydande,

att det icke numera är lämpligt, att en och samme tjänsteman är

bankosekreterare och ombudsman. Därjämte bör bemärkas, att enahanda

anspråk beträffande kvalifikationer icke lämpligen böra ställas på bankosekreteraren

och på ombudsmannen. Det kan visserligen vara önskvärt,

ehuru ej nödvändigt, att även bankosekreteraren är jurist, men det är av

ännu större betydelse, att han är förtrogen med ekonomiska och finansiella

spörsmål, att han har kunskaper i utländska språk och även att han

äger god kännedom örn bankens organisation. För ombudsmanstjänstens

innehavare gäller däremot i första rummet, att han bör vara en rutinerad

jurist. Fullmäktige hava därför funnit det böra bliva till betydande gagn

för göromålens handläggning att genomföra en uppdelning av fullmäktiges

expedition på dels ett fullmäktiges sekretariat, vari det nuvarande

direktionssekretariatet skulle ingå och för vilket bankosekreteraren skulle

vara föreståndare, och dels en ombudsmansexpedition med en särskild

ombudsman såsom föreståndare.

På grund av beskaffenheten av de åligganden, som vila på föreståndarna

för fullmäktiges sekretariat, statistiska avdelningen samt kreditor

valutaavdelningarna, måste särskilda krav ställas på dessa föreståndares

kvalifikationer. Deras arbete är icke rutinmässigt. De skola vaket

och påpassligt följa utvecklingen var och en inom sitt arbetsområde, och

betydande anspråk ställas på deras sakkunskap samt förmåga av initiativ.

Då samtliga dessa egenskaper ej alltid torde vara förenade hos

tjänsteman inom högre åldersgrupper, synes redan härav följa, att fullmäktige

böra beredas större frihet vid tillsättandet av dessa tjänster än

eljest såsom regel är fallet. Det torde kunna inträffa, att innehavare av

dylik befattning ej vidare är lämplig för sin speciella uppgift och att till

följd härav ett ombyte på tjänsten får anses motiverat. Vidare bör man

försiktigtvis räkna med eventualiteten att ej vid varje tidpunkt inom

riksbankens personal finnas personer, som innehava de nödvändiga kvalifikationerna

för ifrågavarande tjänster.

För närvarande gäller, att samtliga ordinarie tjänster i riksbanken med

undantag för tjänst såsom verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor

tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial. Nämnda styrelseledamöter

tillsättas genom förordnande. Föreskrifterna i reglementet

angående tillsättande och entledigande från tjänst gälla för samtliga ordinarie

tjänstemän utom de verkställande styrelseledamöterna. Beträffande

dessa icke blott saknas varje föreskrift, som kan verka hindrande

för fullmäktige att alltid hava sådan tjänst besatt med person, som är

fullt skicklig och lämplig för tjänsten, utan i reglementet har uttryckligen

stadgats rätt för fullmäktige att, när de därtill finna anledning, entlediga

sådan tjänsteman. Bankoutskottet har på sin tid understrukit angelägenheten

av att fullmäktige ägde sistnämnda befogenhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Enahanda system synes fullmäktige böra tillämpas beträffande tillsättande

av tjänst såsom föreståndare för direktionsavdelning. I enlighet

härmed skulle således sådan föreståndare tillsättas genom förordnande

med rätt för fullmäktige att, när de därtill funne anledning, entlediga honom.

I sistnämnda fall finge föreståndaren, örn han vore tjänsteman i

riksbanken återgå till den tjänst, han innehade före förordnandet såsom

föreståndare, eller ock tillträda den tjänst, vartill han kan hava vunnit

befordran under sin tjänstgöring såsom föreståndare. Fullmäktige utgå

nämligen ifrån, att såsom föreståndare förordnad tjänsteman skall vara

oförhindrad att söka och, örn han befinnes vara den mest skicklige och

passande av de sökande, att erhålla ledigbliven tjänst, exempelvis i 30:e

lönegraden. Därest han icke skulle komma att omedelbart tillträda sådan

tjänst, enär han fortfarande uppehölle föreståndarebefattningen, skulle

tjänsten liksom den tjänst, han innehade vid tillträdandet av föreståndarebefattningen,

på sätt framgår av § 28 mom. 3 i förslaget till nytt

reglemente,1 tillsättas i vanlig ordning. Därest föreståndarebefattningskulle

komma att besättas med person, som icke vore tjänsteman i riksbanken,

avse fullmäktige att tillämpa viss kortare uppsägningstid.

Vad beträffar storleken av det arvode, som skulle utgå till föreståndare

för direktionsavdelning hava fullmäktige stannat för att föreslå ett belopp

av tolvtusen kronor för år räknat. Detta är enligt fullmäktiges mening

det lägsta arvode, som bör ifrågasättas, därest vederbörlig hänsyn

tages till anspråken på dessa föreståndares kvalifikationer. Till jämförelse

må nämnas dels att arvodet till verkställande styrelseledamot vid

vart och ett av de tjugutre mindre avdelningskontoren utgår med tolvtusen

kronor, dels att högsta lönen för bankokommissarie (30:e lönegraden)

utgör 11,940 kronor, vartill komma 240 kronor provisoriskt dyrortstillägg.

Örn arvodet till ifrågavarande föreståndare sättes alltför lågt,

kan givetvis inträffa, att föreståndare snarast möjligt söker befordran

till tjänst i riksbanken, som giver honom högre inkomst än föreståndarebefattningen,

eller ock lämnar riksbanken för anställning i enskild tjänst.

Den nuvarande bankosekreteraren tillhör 30:e lönegraden. Så länge han

kvarstår i riksbankens tjänst, synes någon förändring icke böra genomföras

beträffande tillsättandet av tjänsten såsom föreståndare för fullmäktiges

sekretariat. De nuvarande föreståndarna för statistiska avdelningen

samt kredit- och valutaavdelningarna äro däremot tjänstemän i

26:e lönegraden, varför beträffande dessa avdelningar en förändring i

ifrågavarande avseende snarast möjligt synes böra inträda. I anledning

härav erfordras viss ändring av 2 kap. avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk. Förslag till sådan ändring lämnas

nedan.»

Ender framhållande att inrättande av ovanberörda föreståndaretjänster

föranleder även ändring av den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen

uttalade fullmäktige, att andra ändringar av denna förteckning

påkallades av inordnandet av nämnda provisoriska avdelningar i riksbankens

organisation. Oberoende härav syntes vissa förändringar böra genomföras

beträffande tjänsternas fördelning på de olika lönegraderna.

Slutligen syntes lämpligt att i samband med den ändring av reglementet,

Tryckt såsom Bilaga D till 1934 års bankoutskotts utlåtande nr 78.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

varom fullmäktige hemställt i särskild skrivelse till utskottet,1 verkställa sådan

ändring av tjänstefel*teckningens uppställning, att densamma

ej vidare bleve uppdelad i fyra avdelningar (huvudkontoret, kontoret

i Göteborg m. m.) utan komme att avse riksbanken såsom en enhet.

Såsom motiv för sistnämnda ändring hänvisade fullmäktige till den

ökade handlingsfrihet beträffande tjänsternas fördelning på de olika kontoren,

som därigenom och med stöd av de föreslagna ändringarna av reglementet

skulle beredas fullmäktige. För närvarande gällde, att fullmäktige

icke ägde att överflytta tjänst exempelvis från ett av de mindre

kontoren till kontoret i Göteborg eller Malmö, även örn förändringar i

rörelsens storlek skulle göra en sådan överflyttning motiverad. I stället

måste den utvägen anlitas, att en tjänst, som eventuellt vore överflödig

vid något av nämnda mindre kontor, vakanssattes, och att den behövliga

tjänsten inrättades över stat. En tjänsteförteckning, som utginge ifrån

banken såsom en enhet, skulle enligt fullmäktiges mening vara en praktisk

anordning till gagn för en rationell förvaltning.

Fullmäktige övergingo härefter till att motivera de övriga förändringarna

i tjänstförteckningen, lönegrad för lönegrad. Härutinnan

anförde fullmäktige:

»Tjänsterna såsom föreståndare för direktionsavdelningarna hava redan

berörts. Av dessa skulle såsom ovan nämnts tre nu inrättas, varemot

skulle anstå med förändring av bankosekreteraretjänsten till den nuvarande

innehavarens avgång ur riksbankens tjänst. Eftersom ifrågavarande

tre föreståndare nu äro placerade i 26:e lönegraden, där högsta lönen

är 10,020 kronor jämte 240 kronor såsom provisoriskt dyrortstillägg, inträder

viss kostnadsökning. Beträffande föreståndaren för valutaavdelningen

blir denna dock avsevärt minskad, därigenom att fullmäktige komma

att i samband med en förhöjning av tjänsten indraga det särskilda

arvode å 1,500 kronor för år, som för närvarande utgår till denne tjänsteman.

Beträffande beskaffenheten av dylika arvoden få fullmäktige hänvisa

till vad nedan därom anföres.

I 30:e lönegraden finnas för närvarande nio tjänster, samtliga vid huvudkontoret.

Därjämte finnes en tjänst över stat i denna grad, nämligen

såsom kontrollant å sedeltryckeriet. Ehuru sistnämnda tjänst icke kan

undvaras, vilja fullmäktige ännu icke föreslå, att densamma föres på ordinarie

stat. Därmed torde nämligen böra anstå till nästa år, då fullmäktige

i anledning av den förflyttning av sedeltryckeriet, som samma år

torde kunna äga rum, hava för avsikt att inkomma med förslag till ordnande

av kontrollen över det nya tryckeriet.

Såsom ovan nämnts skulle bankosekreterartjänsten tillsvidare bibehållas

såsom tjänst i 30:e lönegraden. Densamma bör emellertid föras på

övergångsstat. Antalet i tjänsteförteckningen upptagna tjänster i 30:e

lönegraden skulle således bliva åtta.

Innan fullmäktige övergå till frågan örn antalet tjänster i lägre lönegrader

än den 30:e, torde vara nödvändigt att närmare belysa innebörden

av den förändring, som fullmäktige åsyfta i och med inrättandet av det

''fullmäktiges sekretariat’, som ovan omförmälts.

1 Här åsyftas den i noten å sid. 4 angivna skrivelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Å fullmäktiges och ombudsmannens expeditioner, för vilka bankosekreteraren-ombudsmannen

är föreståndare, tjänstgöra för närvarande:

en sekreterare i 26:e lönegraden

» aktuarie » 22:a »

» kanslist » 17:e »

(samtliga nu nämnda befattningshavare hava avlagt examen, som berättigar

till inträde i rikets rättegångsverk)

en kammarskrivare i 16:e lönegraden

» kontorsskrivare » lito » samt

ett kameralbiträde » 7:e »

Å direktionssekretariatet tjänstgöra:

en sekreterare (tillika föreståndare för sekretariatet) i 26 lönegraden

» kammarskrivare »16 » samt

extra befattningshavare.

Efter uppdelning av dessa två expeditioner i ett fullmäktiges sekretariat,

vari direktionssekretariatet skulle inkorporeras, och en ombudsmansexpedition

borde personaluppsättningen enligt fullmäktiges mening bliva

följande:

På fullmäktiges sekretariat med bankosekreteraren såsom föreståndare

skulle tjänstgöra:

en sekreterare i 26:e lönegraden

» tjänsteman » 22:a »

» kammarskrivare » 16:e »

» kontorsskrivare » ll:e »

ett kameralbiträde » 7:e » samt

extra befattningshavare.

På ombudsmansexpeditionen skulle tjänstgöra:

ombudsmannen-föreståndaren i 27:e lönegraden

en biträdande ombudsman » 20:e » samt

» kammarskrivare » 16:e »

De nuvarande tjänsterna å expeditionerna och direktionssekretariatet:

1 st. i 30:e önegraden

2 » » 26:e »

1 » » 22:a »

1 » » 17:e »

2 » » 16:e »

1 » » ll:e » och

1 » » 7 :e »

skulle således bibehållas med den ändring, att en sekreteraretjänst i 26:e

lönegraden skulle ersättas av en ombudsmanstjänst i 27:e lönegraden och

en kanslisttjänst i 17:e lönegraden av en tjänst såsom biträdande ombudsman

i 20:e lönegraden. Dessa förhöjningar synas fullmäktige till fullo

motiverade med hänsyn till det ansvar och beskaffenheten av de göromål,

som komme att åvila såväl ombudsmannen som dennes närmaste

man, den biträdande ombudsmannen. Fullmäktige vilja erinra, att ombudsmanstjänsten

såväl i järnvägsstyrelsen som i generalpoststyrelsen är

placerad i 28:e lönegraden, och att fullmäktige i riksgäldskontoret, enligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65. 7

vad fullmäktige inhämtat, för riksgäldskontorets ombudsman komma att

föreslå en placering i 27:e lönegraden. Den relativt obetydliga kostnadsökning,

som föranledes av för böjningen i lönegrad för nämnda två tjänster,

uppväges enligt fullmäktiges mening mera än till fullo av den urarbetssynpunkt

effektiva organisation, som skulle vinnas genom de föreslagna

förändringarna. „ „ 1wl.+:„oc

Fullmäktige förutsätta, att den nuvarande sekreteraren a fullmäktiges

expedition och den nuvarande kanslisten utan ansökan konstitueras tili

ombudsman respektive biträdande ombudsman.

I 27:e lönegraden skulle således enligt fullmäktiges förslag linnas en

tjänst nämligen ombudsmanstjänsten. ... . , ,

I 26 -e lönegraden finnas för närvarande tolv tjänster på ordinarie stat,

varav tio vid huvudkontoret, samt tre tjänster över stat, samtliga vid

huvudkontoret. Häri ingå tjänsterna såsom föreståndare för statistiska

avdelningen samt för kredit- och valutaavdelningarna, vilka samtliga

skulle ersättas av föreståndaretjänster, ävensom en sekreteraretjänst, vilken

enligt vad ovan föreslagits skulle ersättas av en ombudsmanstjanst i

27;e lönegraden. Antalet tjänster i 26:e lönegraden skulle således bliva

I 24:e lönegraden finnas för närvarande nitton tjänster, varav fyra vid

huvudkontoret. Samtliga äro på ordinarie stat. Fullmäktige föreslå, att

antalet tjänster i denna grad ökas till tjuguen, och få till stöd häriör anföra

följande.

Såsom närmaste man åt föreståndaren för valutaavdelningen tjänstgör

för närvarande, enligt vad ovan berörts, en tjänsteman i 22:a lönegraden.

Denne har att under föreståndarens frånvaro, exempelvis under tiden

för de dagliga valutabörssammanträdena, förrätta dennes tjänst. Häri

ingår bland annat att i telefonsamtal med svenska och utländska banker

avsluta köp och försäljningar av utländska valutor m. m., ofta avseende

högst avsevärda belopp. Ej obetydliga anspråk måste darfor stallas på

denne tjänstemans kunskaper och skicklighet. Fullmäktige anse därför

motiverat, att ifrågavarande tjänst placeras i 24:e lönegraden, i ali synnerhet

som detta kan ske utan större merkostnad för riksbanken. Fullmäktige

avse nämligen att i och med en placering av tjänsten i 24:e lönegraden

indraga ett arvode å 600 kronor för år, som utgår till innehavaren

av densamma. ... ,. ...

Den andra av de tjänster i 22:a lönegraden, för vilka fullmäktige föreslå

en förhöjning till 24:e lönegraden, tillhör också den utländska, avdelningen.

Förslaget om denna förhöjning liksom den nyss berörda torde

böra ses mot bakgrunden av den inträdda ökningen av riksbankens utländska

affärsrörelse. Den tjänst, fullmäktige nu åsyfta, är tjänsten såsom

förste kontrollant å utrikesavdelningens expedition för allmänheten.

Denne fungerar som chef för expeditionen närmast under föreståndaren

för utrikesavdelningen och har att deltaga i vården av expeditionens behållning

av sedlar och mynt. Han mäste vara en språkkunnig tjänsteman,

väl förtrogen med riksbankens utländska affärsrörelse.

Förste kontrollanten åtnjuter för närvarande ett arvode för år av 1,200

kronor. Detta arvode, som även har karaktär av felräkningspengar, avse

fullmäktige att sänka till 900 kronor. Merkostnaden på grund av tjänstens

uppfattning till 24:e lönegraden bleve härigenom ej betydande.

I 22:a lönegraden finnas för närvarande sjuttiosex tjänster, varav femtiotvå

vid huvudkontoret. På grund av uppflyttningen av två av dessa

till 24:e lönegraden skulle antalet minskas till sjuttiofyra.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

I 20:e lönegraden finnas för närvarande tjugutre tjänster, samtliga vid

de mindre avdelningskontoren. Genom inrättandet av en tjänst såsom

biträdande ombudsman skulle antalet ökas till tjugufyra.

I 18:e lönegraden, där antalet tjänster utgör tjugutre, samtliga vid de

mindre avdelningskontoren, skulle icke någon förändring ske.

I 17:e lönegraden är antalet tjänster för närvarande tjugunio, samtliga

vid huvudkontoret samt kontoren i Göteborg och Malmö. Genom ovannämnda

indragning av kanslisttjänsten skulle antalet minskas till tjuguåtta.

I 16:e lönegraden finnas för närvarande sjuttiosju tjänster, varav 28

vid huvudkontoret. På grund av viss ändring beträffande kontrollen å

sedelkontoret, som fullmäktige avse att genomföra, torde antalet dylika

tjänster vid huvudkontoret kunna minskas med 4, varigenom hela antalet

skulle nedgå till sjuttiotre. Berörda ändring av kontrollen förutsätter

ändring av tjänstgöringsstadgarna för sedelkontoret. Fullmäktige

vilja erinra, att enligt förslaget till nytt reglemente av fullmäktige

verkställda ändringar av tjänstgöringsstadgarna icke behöva underställas

bankoutskottet för stadfästelse.

I 11 :e lönegraden finnas för närvarande tolv tjänster, avsedda för icke

vaktpersonal, samtliga vid huvudkontoret. Någon förändring beträffande

denna grad ifrågasättes icke.

I 7 :e lönegraden finnas enligt tjänsteförteckningen tillhopa tjugutvå

tjänster, avsedda för icke-vaktpersonal, samt tjugunio tjänster för vaktpersonal.

Av de förstnämnda äro samtliga tjänster vid avdelningskontoren, tillhopa

tolv stycken, sedan åtskilliga år ställda vakanta. Antalet tjänster

i denna grad, avsedda för icke-vaktpersonal, synes därför lämpligen böra

fastställas till tio.

Av tjänsterna för vaktpersonal tillhöra tjugutre stycken huvudkontoret.

Av dessa avse tjuguett tjänster såsom bankvaktmästare.

I skrivelse till bankoutskottet av den 10 januari 1934,1 vilken skrivelse i

föreskriven ordning inkommit till fullmäktige, har föreningen för riksbankens

tjänstemän av lägre grad anhållit örn ökning av antalet bankvaktmästaretjänster

vid huvudkontoret från tjuguett till tjugufem. Såsom

motiv har föreningen i huvudsak anfört, att härigenom på ordinarie

stat skulle föras tjänster, som torde få anses oumbärliga.

I anledning härav få fullmäktige erinra, att de i tjänsten äldsta fyra

extra-ordinarie bankvaktmästare vid huvudkontoret, som nu vänta på befordran,

äro anställda i riksbankens tjänst två stycken år 1923 och två

stycken år 1925. Fullmäktige kunna vitsorda, att ett stadigvarande behov

av nämnda tjänster förefinnes och kan beräknas bliva bestående. På

grund härav få fullmäktige tillstyrka föreningens framställning och hemställa

därför, att antalet tjänster i 7:e lönegraden, avsedda för vaktpersonal,

ökas till trettiotre. Därefter skulle fortfarande finnas tolv

icke-ordinarie bankvaktmästare.

Kostnadsökningen härför skulle enligt föreningens framställning utgöra

tillhopa 1,248 kronor. Om man på vedertaget sätt jämför högsta

lönen för de äldsta extra ordinarie bankvaktmästarna i den lönegrad för

extra ordinarie tjänstemän, som de tillhöra, med högsta lönen i 7:e lönegraden

för ordinarie tjänstemän, skulle merkostnaden emellertid inskränka

sig till sammanlagt cirka 750 kronor.

1 Skrivelsen, som av fullmäktige överlämnats till 1934 års bankoutskott, är här utesluten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

9

I 2:a lönegraden finnas enligt tjänsteförteckningen fem tjänster, samtliga

vid huvudkontoret. En av dessa är ställd vakant sedan ungefär ett

år tillbaka. Innehavarna av tjänsterna i denna lönegrad bestrida i stor

omfattning förordnande i högre lönegrad. Tjänsterna hava därför besatts

med personal med samma kompetens, lägst normalskoleexamen, som

fordras för tjänst i 7:e lönegraden. Överhuvud är det svårt att göra en

sådan åtskillnad i fråga örn arbetsuppgifterna, att vissa tjänster rättvisligen

skulle kunna hänföras till 2:a lönegraden och andra till 7:e lönegraden.

Fullmäktige föreslå därför, att tjänsterna i 2:a lönegraden må

indragas i mån av de nuvarande innehavarnas befordran eller avgång.

De torde därför höra föras på övergångsstat,

I detta sammanhang vilja fullmäktige nämna, att arbetet å riksbankens

telefonväxel för närvarande bestrides av personal huvudsakligen tillhörande

2:a lönegraden. Fullmäktige hava emellertid lör avsikt att söka

träffa sådan anordning att för nämnda göromål anställa yrkestelefonister.

Härigenom torde viss besparing kunna uppstå.

Ovan har berörts den förestående förflyttningen av sedeltryckeriet till

särskild fastighet, I samband härmed torde en fullständig omorganisation

av sedelkontoret komma att genomföras. Även eljest torde förändringar

beträffande personalens antal och sammansättning kunna komma

att föranledas av den pågående utredningen angående möjligheten att

tekniskt omlägga arbetet på olika avdelningar. Dessa förändringar kunna

föra med sig, att personal blir överflödig, och att tjänster placeras i lägre

lönegrader än de nuvarande. Å andra sidan kunna förändringar, exempelvis

beträffande kontrollen, medföra ett ökat personalbehov. Fullmäkmäktige

få erinra, att antalen i tjänsteförteckningen upptagna tjänster

få betraktas såsom maxima. I enlighet härmed gäller, att det vid varje

tidpunkt står öppet för fullmäktige såväl att underlåta att tillsätta ledigbliven

tjänst som även att ersätta sådan tjänst med tjänst i lägre lönegrad.

Givetvis komma fullmäktige att vidtaga en prövning av möjligheterna

i sådant avseende även utan samband med eventuella tekniska

förändringar av den inre organisationen.»

De ovan av fullmäktige föreslagna förändringarna beträffande de i

tjänsteförteckningen upptagna tjänsterna hava fullmäktige beräknat komma

att medföra en årlig nettobesparing av omkring 17,000 kronor.

Härvid hade icke hänsyn tagits vare sig till den indragning av tjänster i

2:a lönegraden, som fullmäktige föreslagit, eller till anställandet av yrkestelefonister.

Vidare hade fullmäktige i de nuvarande kostnaderna inräknat

kostnaderna för de tre tjänsterna över stat i 26:e lönegraden.

Fullmäktige erinrade härefter, att i särskilda bestämmelser angående

tillämpning av avlöning sreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk lämnades föreskrifter, som beträffande verkställande styrelseledamöter

reglerade deras rätt att innehava annan tjänst samt deras semester,

lön under sjukdom m. m. Fullmäktige ansåge, att berörda bestämmelser

även borde gälla för föreståndare för direktionsavdelning,

varvid tjänstledighetsavdraget för dessa borde fastställas till enahanda

belopp som för verkställande styrelseledamot vid något av de mindre avdelningskontoren.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Enligt fullmäktiges uppfattning borde jämväl vissa andra ändringar

i nu förevarande bestämmelser vidtagas. I sådant avseende anförde fullmäktige

följande:

»I avlöningsreglementet under 3 kap. intagna bestämmelser avse endast

sådana ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial,

men däremot icke tjänstemän, tillsatta genom förordnande. I

realiteten tillämpas dock vissa av ifrågavarande bestämmelser i tillämpliga

delar jämväl för de tjänstemän, som tillsättas genom förordnande,

det vill säga verkställande styrelseledamöterna vid riksbankens avdelningskontor.

Med hänsyn härtill synes fullmäktige lämpligt, att det uttryckligen

angives, att ifrågavarande bestämmelser i avlöningsreglementet

i tillämpliga delar skola gälla jämväl för de i 2 kap.

omförmälda tjänstemännen. I sådant fall erfordras icke vidare de bestämmelser,

som intagits under I 3 c)—e) i ovannämnda särskilda bestämmelser

angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk.

Enligt samma tillämpningsbestämmelser äga fullmäktige, där de finna

särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela lämpliga arvoden åt

tjänstemän inom avdelningen för riksbankens utrikes affärer, liksom oek

fullmäktige äga, därest till föreståndare för vården av stora förvaringsvalvet

vid huvudkontoret förordnas tjänsteman i annan lönegrad än den

trettionde, tilldela sådan tjänsteman ett särskilt arvode av högst 900 kronor

för år.

Med stöd av detta bemyndigande hava fullmäktige tilldelat tjänstemän

å de utländska avdelningarna arvoden, vilka för närvarande uppgå till

ett sammanlagt belopp av 11,100 kronor.

Ovan har berörts, att i samband med en uppfattning i högre löneställning

av vissa tjänster arvoden å tillhopa 2,400 kronor skulle indragas.

Även i fråga örn återstående arvoden torde vissa nedsättningar av fullmäktige

komma att successivt genomföras.

När fullmäktige erhöllo bemyndigande att tilldela tjänstemännen å den

utländska avdelningen särskilda arvoden, torde detta hava ansetts motiverat

av de stora krav beträffande arbetsförmåga och kunskaper, speciellt

i främmande språk, som ställdes på ifrågavarande tjänstemän. Enligt

fullmäktiges mening gäller dock, i varje fall numera, att minst lika stora

anspråk, även vad beträffar språkkunskaper, måste ställas på tjänstemän

jämväl å andra avdelningar än de utländska. I vissa fall fordras specialkunskaper

inom andra ämnesområden än främmande språk. Med hänsyn

härtill anse fullmäktige lämpligt, att ifrågavarande bemyndigande

för fullmäktige att tilldela särskilda arvoden utvidgas därhän, att sådana

arvoden må kunna tilldelas tjänstemän även å andra avdelningar än de

utländska. Fullmäktige hemställa därför, att ifrågavarande bemyndigande

erhåller nedan angivna generella avfattning, varigenom det även

kommer att innefatta eventuellt arvode till föreståndaren för vården av

stora förvaringsvalvet. Det förutsättes, att fullmäktiges ifrågavarande

rätt skulle begränsas till att avse ett belopp av högst 10,000 kronor för år.

För närvarande är beloppet icke begränsat.»

I sin nu ifrågavarande skrivelse framlade fullmäktige vidare vissa förslag

till ändring i gällande bestämmelser i fråga om rätt till pension för

ordinarie tjänsteman vid riksdagens verk. Fullmäktige yttrade härutinnan

följande:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

11

»I dessa bestämmelser föreskrives, att för tjänsteman, vilken innehar

förordnande såsom verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor

skall i pensionshänseende gälla vad i nämnda bestämmelser

är stadgat, därvid verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoren

i Göteborg och Malmö skall anses tillhöra 30:e lönegraden och annan

verkställande styrelseledamot 28 :e lönegraden.

Ovan har berörts, att arvodet till verkställande styrelseledamot vid vart

och ett av de 23 mindre avdelningskontoren utgår med 12,000 kronor för

år och att högsta lönen för bankokommissarie vid huvudkontoret uppgår

till 11,940 kronor, vartill för de senare kommer provisoriskt dyrortstillägg

å 240 kronor. Sistnämnda tjänstemän tillhöra 30:e lönegraden och åtnjuta

pension enligt samma lönegrad.

Med hänsyn till det stora ansvar, som åvilar verkställande styrelseledamot

även vid de mindre avdelningskontoren, och de anspråk, som ställas

på dennes kvalifikationer, anse fullmäktige det befogat, att sådan

tjänsteman även i pensionshänseende likställes med bankokommissarie

vid huvudkontoret. För närvarande är sådan styrelseledamot berättigad

till en årlig pension av 6,360 kronor, medan pensionen för kommissarie

uppgår till 6,996 kronor. Ett likställande i berörda hänseende skulle således

innebära en pensionsförhöjning av 636 kronor för år. För verkställande

styrelseledamot vid kontoret i Göteborg och Malmö utgör för

närvarande arvodet 15,000 kronor för år, således avsevärt mera än lönen

till bankokommissarie. Fullmäktige vilja dock icke ifrågasätta någon

förhöjning av pensionen för nämnda två styrelseledamöter.»

Slutligen upptogo fullmäktige i sin skrivelse den 5 april 1934 förslag

till införande i avlöning sbestämmelser na för fullmäktige i riksbanken

samt ledamöterna i riksbankens direktion av föreskrifter angående ersättning

vid undersökning av riksbankens kontor m. m. Härom anförde fullmäktige:
»I

§ 19 av förslaget till reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning

stadgas, att ersättning för resekostnad och traktamente, som föranledes

av däri stadgad förrättning (avseende undersökning av riksbankens

kontor m. m.) skall utgå enligt vad härom är särskilt stadgat. Det

synes fullmäktige lämpligt, att bestämmelser angående sådan ersättning

lämnas i de särskilda avlöningsbestämmelserna för fullmäktige i riksbanken

samt ledamöterna i riksbankens direktion.

För närvarande utgår i dylikt fall dels ersättning för havda resekostnader,

dels dagtraktamente Öfter 20 kronor örn dagen.

Fullmäktige anse lämpligt, att bestämmelserna, som skola reglera rätten

till ersättning i berörda avseenden, överensstämma med vad som är

stadgat i gällande resereglemente. I överensstämmelse härmed hava fullmäktig

såsom en ny paragraf (7) i förenämnda avlöningsbestämmelser

infört föreskrifter angående ifrågavarande ersättning. Därvid har fullmäktig

likställts med ordinarie befattningshavare, tillhörande avd. A.

I anledning av bestämmelsernas ökade innehåll föreslå fullmäktige även

ändrad överskrift till desamma.»

Fullmäktiges hemställan. Med stöd av vad fullmäktige anfört i sin förenämnda

skrivelse hemställde fullmäktige, att bankoutskottet ville utverka

riksdagens bifall till att, med tillämpning från den 1 januari 1935,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk och den

vid reglementet fogade tjänstedr teckningen ävensom nedan angivna avlönings-

och pensionsbestämmelser måtte erhålla följande ändrade lydelse:

1) Avlöningsreglemente för befattningshavare vid riksdagens verk.

5 §.

För följande befattningar utgår arvode, för år räknat, med nedan

nämnda belopp:

föreståndare för direktionsavdelning (fullmäktiges sekretariat

samt statistiska, kredit- och valutaavdelningarna).. kronor 12,000

(Beträffande tjänsten såsom föreståndare för fullmäktiges

sekretariat hänvisas till särskild anmärkning i

tjänsteförteckningen.)

verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor

i Göteborg och Malmö ............................ » 15,000

verkställande styrelseledamot vid annat riksbankens avdelningskontor

............................................ » 12,000

2) Tjänsteförteckning

angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom

för vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader, till vilka de äro

hänförliga enligt den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan.

Verk och befattningar

Riksbanken.

Lönegrad

enligt

löneplanen

29 tjänster med arvode enligt 5 § i reglementet ......................

Anm. En av dessa tjänster, nämligen tjänsten såsom föreståndare

för fullmäktiges sekretariat, skall intill bankosekreteraren

C. Törnebladhs avgång tillhöra 30:e lönegraden.

8 tjänster (såsom bankokommissarie) .............................. 30

se ovanstående anm.

1 tjänst ............................................................ 27

11 tjänster .......................................................... 26

21 tjänster .......................................................... 24

74 tjänster .......................................................... 22

24 tjänster .......................................................... 20

23 tjänster .......................................................... 18

28 tjänster .......................................................... 17

73 tjänster .......................................................... 16

2 tjänster (såsom Övervaktmästare, tillika brandmästare och maski
nist)

............................................................ 15

1 tjänst (såsom förste bankvaktmästare, tillika vice brandmästare) 12

13 tjänster (därav 1 tjänst såsom biträdande maskinist) .............. 11

1 tjänst (såsom förste chaufför) ...................................... 8

43 tjänster (därav 1 tjänst såsom chaufför, 1 tjänst såsom förste eldare

och 31 tjänster såsom bankvaktmästare).......................... 7

23 tjänster (såsom bankvaktmästare) ................................ 6

2 tjänster (såsom gårdskarlar) ...................................... 5

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

13

3) Särskilda bestämmelser

angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid

riksdagens verk.

I. Riksbanken.

1. Tjänsteman vid--— i riksbanken.

2. Med befattning---i riksbanken.

3. a) Tjänsteman, å vilken bestämmelserna i 2 kap. avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk äga tillämpning, äger årligen,

när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester under 45 dagar.

b) Därest tjänsteman, som omförmäles i a), av behörigen styrkt sjukdom

hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortat arvode under

högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom

tillika med semester icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt

ej fullmäktige för särskilt fall finna skäl annorlunda medgiva, för tid

därutöver å arvodet vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för

dag räknat, utgörande för verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret

i Göteborg eller Malmö 12 kronor och för föreståndare för direktionsavdelning

samt verkställande styrelseledamot vid annat avdelningskontor

än i Göteborg eller Malmö 10 kronor.

c) De i 15, 16 § 2—4, 17, 18, 20, 22, 23, 25, 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet

meddelade bestämmelserna för ordinarie tjänstemän, som tillsättas

genom fullmakt eller konstitutorial, skola i tillämpliga delar gälla för

i a) omförmäld tjänsteman.

Beträffande ersättning i förekommande fall till vikarie för sist omför - mälda tjänsteman skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i 19 §

uti avlöningsreglementet.

4. Felräkningspenningar må —--tjugutre kassörer.

5. Fullmäktige äga---av materielen.

6. Utöver vad i avlöningsreglementet förutsättes äga fullmäktige, där

de finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela tjänstemän i

riksbanken lämpliga arvoden, dock att högst 10,000 kronor för år må användas

för sådant ändamål.

4) Bestämmelser

i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk.

2 §.

För tjänsteman, vilken innehar förordnande såsom verkställande styrelseledamot

vid riksbankens avdelningskontor, skall i pensionshänseende

gälla vad i 3—14 §§ här nedan är stadgat, därvid verkställande styrelseledamot

skall anses tillhöra 30:e lönegraden.

5) Bestämmelser

angående avlöning m. m. för fullmäktige i riksbanken samt ledamöter i

riksbankens direktion.

(§§ 1—6 oförändrade)

§ 7.

Mom. 1. Vid resa för förrättning i riksbankens ärenden äger fullmäktig

samt ledamot i riksbankens direktion åtnjuta ersättning för därav för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

anledd resekostnad ävensom traktamentsersättning enligt följande grunder:
a)

Vid resa inom riket utgår traktamentsersättning med 16 kronor för

dag ock 9 kronor för natt. Med dag avses tiden mellan klockan 6 ock

klockan 24 ock med natt den övriga delen av dygnet.

_ Traktamentsersättning utgår icke för dag eller natt, varav kögst en

timme tagits i. anspråk. För dag, varav mer än en timme men kögst sex

timmar tagits i anspråk, utgår traktamentsersättning med kälften av ovan

för dag angivna ersättning. För natt utgår ej traktamentsersättning i

sådant fall, då förrättningsman på rikskankens kekostnad innekar sovplats

å järnväg eller liggplats å fartyg; dock att vad nu sagts icke skall

gälla keträffande natt, under vilken förrättningsman ankommer till eller

avreser från förrättnings- eller överliggningsort.

k) Vid resa utom riket utgår traktamentsersättning med kelopp. som

fullmäktige med känsyn till omständigketerna finna skäligt.

Mom. 2. Vid resa för inträde i tjänstgöring såsom fullmäktig ock vid

återresa efter slutad tjänstgöring äger suppleant åtnjuta ersättning för

därav föranledd resekostnad ävensom traktamentsersättning enligt vad

ovan i mom. 1 stadgas.

6) Övergångsavlöningsstat.

Huvudkontoret. Lönegra?

1 tjänst såsom kankosekreterare ock omkudsman .................... 30

4 tjänster såsom skrivkiträden ...................................... 2

Avdelningskontoret i Göteborg.

Personligt avlöningstillägg å 100 kronor till vaktmästaren Gustaf Alfred

Hansson.

Bankoutskottets skrivelse till fullmäktige den 15 juni 1934.

De i fullmäktiges skrivelse den 5 april 1934 innefattade förslagen föranledde

icke någon framställning från kankoutskottet till 1934 års riksdag.

I skrivelse till fullmäktige den 15 juni 1934 erinrade utskottet, att

nämnda riksdag uppdragit åt fullmäktige att låta verkställa utredning

angående organisationen av rikskankens avdelningskontor. Då resultatet

av denna utredning kunde komma att påkalla jämkningar i det av

fullmäktige framlagda organisationsförslaget, kade utskottet icke funnit

lämpligt att upptaga förslaget till kekandling. Enligt utskottets

mening borde frågan örn erforderliga ändringar i organisationen av riksbanken

i dess helhet företagas till prövning ock avgörande i ett sammanhang.

Med hänsyn härtill och då, såvitt utskottet kunnat finna, någon

särskild olägenhet icke skulle uppstå för riksbanken av ett uppskov med

ståndpunkttagandet keträffande övriga i fullmäktiges förevarande framställning

innefattade förslag, hade utskottet funnit framställningen icke

föranleda någon utskottets åtgärd. Utskottet uttalade vidare såsom önskvärt,

att, innan fullmäktige efter förnyat övervägande inkomme med förslag

i ämnet, tillfälle bereddes lönenämnden för riksdagens verk att avgiva

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

15

yttrande i ärendet. Slutligen anförde utskottet, att under erinran att

fullmäktige förordat, bland annat, en indragning av fyra ordinarie befattningar

i 16:e lönegraden vid huvudkontoret, att hinder icke mötte för

fullmäktige att tillsvidare ställa ifrågavarande befattningar vakanta.

Yttrande av lönenäninden för riksdagens verk.

Genom beslut den 17 december 1934 anhöllo fullmäktige örn lönenämndens

för riksdagens verk yttrande över sitt till 1934 års bankoutskott ingivna

förslag jämte däri av fullmäktige vid sammanträde ovanberörda

dag beslutade jämkningar. Beträffande dessa jämkningar hänvisas till

härvid fogat utdrag av protokoll vid fullmäktiges sammanträde (Bilaga

A). Samtidigt remitterade fullmäktige till nämnden en inom riksbanken

verkställd, den 13 december 1934 dagtecknad utredning rörande organisationen

av riksbankens avdelningskontor.

Lönenämnden avgav den 20 december 1934 yttrande i de till nämnden

hänskjutna frågorna. Beträffande fullmäktiges förslag till ändringar i

gällande avlöningsreglemente m. m. har lönenämnden anfört följande:

»Vad först angår fullmäktiges förslag rörande ändring av avlöningsreglementet

m. m. har detsamma i följande avseenden givit lönenämnden

anledning till erinringar eller uttalanden.

Enligt fullmäktiges förslag skulle föreståndarna för fullmäktiges sekretariat,

statistiska avdelningen samt kredit- och valutaavdelningarna, tillsättas

genom förordnande. Genom den föreslagna anordningen skulle

fullmäktige beredas större frihet vid tillsättandet av nämnda föreståndartjänster

än som eljest såsom regel vore möjligt, varjämte fullmäktige

skulle erhålla ökad möjlighet att entlediga tjänstinnehavare, som funnits

icke kunna på ett tillfredsställande sätt fullfölja sina åligganden.

Lönenämnden är icke övertygad örn behovet av den föreslagna anordningen

med inrättandet av här ifrågavarande förordnandetjänster. Enligt

bankoreglementet skola fullmäktige vid tillsättande av alla befattningar

antaga den, som för tjänsten är mest skicklig och passande. Fullmäktige

hava alltså redan nu möjlighet att, örn så skulle befinnas erforderligt,

tillsätta tjänst inom banken antingen med tjänsteman därstädes,

som icke står i tur att vinna befordran eller med person, som

icke förut är anställd inom banken. Härtill kommer, att under alla

förhållanden en ordinarie fullmaktstjänst i 30:e lönegraden måste vara

lättare att få besatt med kvalificerad person än en förordnandetjänst med

i stort sett samma avlöningsförmåner. I regel torde det också hava varit

möjligt för fullmäktige att inom ramen av det nuvarande avlöningssystemet

på ett tillfredsställande sätt tillgodose rekryteringen av föreståndarbefattningarna

för de olika avdelningarna inom banken. Och vad angår

möjligheten för fullmäktige att från befattning entlediga tjänsteman, som

i de undantagsfall, då han befinnes vara olämplig, torde i detta sammanhang

erinras, att fullmäktige — frånsett dem enligt gällande pensionsbestämmelser

och avlöningsreglemente tillkommande befogenheter — genom

omflyttning inom verket böra kunna ernå en mera lämplig placering

av sådan tjänsteman, även örn det i praktiken kan vara förenat med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

vissa svårigheter att tillämpa en dylik anordning. Det lärer vidare icke

gärna kunna uppdragas någon fast gräns mellan de avdelningar inom

banken, vilkas föreståndare böra tillsättas genom fullmakt å ena sidan

och genom förordnande å andra sidan.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner lönenämnden tveksamt,

huruvida tillräckliga skäl föreligga för införande, på sätt fullmäktige

ifrågasatt, i riksbankens avlöningssystem av nya förordnandetjänster.

Då emellertid den föreslagna anordningen för huvudkontorets del är

oprövad och det således icke är uteslutet, att förslaget kan vara ägnat

att öka möjligheten för fullmäktige att vid varje tidpunkt hava ifrågavarande

befattningar på ett fullt tillfredsställande sätt besatta, har lönenämnden

icke velat motsätta sig ett genomförande av detsamma. Lönenämnden

vill jämväl medgiva, att, då det gäller en så grannlaga fråga

som entledigande eller förflyttning av befattningshavarna, förslaget med

förordnandetjänster kan innebära vissa fördelar.

Med avseende å den vid avlöningsreglementet fogade t jämte för teckningen

innefattar fullmäktiges förslag den ändringen, att de i förteckningen

upptagna tjänsterna ej vidare skola fördelas på de fyra olika kontorsgrupperna,

nämligen huvudkontoret, avdelningskontoren i Göteborg och

Malmö samt övriga avdelningskontor, utan i stället sammanföras i en

gemensam grupp, avseende banken såsom en enhet. Fullmäktiges förslag

åsyftar att bereda ökad handlingsfrihet beträffande tjänsternas fördelning

på de olika kontoren.

Mot den föreslagna anordningen har lönenämnden i sak icke något att

erinra. Beträffande den formella uppställningen av tjänsteförteckningen

synes dock böra iakttagas, att befattningarnas benämningar inom de olika

lönegraderna, på sätt för närvarande är fallet i fråga örn samtliga riksdagens

verk, utsättas i tjänsteförteckningen för riksbanken.

Enligt det föreliggande förslaget skulle fullmäktiges och ombudsmannens

expeditioner utbytas mot ett fullmäktiges sekretariat och en ombudsmansexpedition.

Såsom skäl härför hava fullmäktige anfört, att arbetsbördan

så väsentligt utökats, att det visat sig föreligga svårigheter

att med nuvarande organisation medhinna handläggningen av arbetsuppgifterna.

Lönenämnden delar fullmäktiges uppfattning örn lämpligheten av den

föreslagna uppdelningen.

Å ombudsmansexpeditionen skulle enligt förslaget tjänstgöra en ombudsman

i 27:e lönegraden och en biträdande ombudsman i 22:a lönegraden.

Den lönegradsplacering, som sålunda skulle givas de befattningshavare,

på vilka skulle läggas ansvaret för handläggningen av de juridiska

ärendena vid riksbankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor

utom tre, synes lönenämnden icke vara fullt tillfredsställande

avvägd. Detta omdöme torde vara befogat icke blott i jämförelse med

placeringen av bankens övriga tjänstemän i mera ansvarsfull ställning,

utan även med hänsyn till de arbetsuppgifter, som skulle åvila ifrågavarande

tjänstemän. Enligt förslaget skulle efter uppdelningen av fullmäktiges

och ombudsmannens expeditioner den juridiskt utbildade personalen

å nämnda expedition minskas från fyra till två tjänstemän.

Med hänsyn härtill och då föreståndaren för expeditionen (bankosekreteraren

och ombudsmannen i 30:e lönegraden) är föreslagen till indragning

torde kunna förutsättas, att en ökning av arbetsuppgifterna såväl

kvalitativt som kvantitativt uppkommer för de två kvarstående tjänstemännen.

Enligt lönenämndens uppfattning måste det därför vara fullt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

17

försvarligt, att dessa tjänstemän placeras i en högre löneställning än fullmäktige

velat ifrågasätta. Beträffande ombudsmannen synes en placering

i 28 :e lönegraden kunna väl motiveras. Lönenämnden vill erinra,

att statskontorets ombudsman, med vilken riksbankens ombudsman närmast

synes kunna jämföras, är placerad i denna lönegrad. Vad därefter

angår biträdande ombudsmannen är att märka, att av denne måste fordras

samma kvalifikationer som av ombudsmannen. På de båda ombudsmännen

komma nämligen i stort sett att falla samma arbetsuppgifter

och under ombudsmannens ledigbeter bar biträdande ombudsmannen att

uppehålla ombudsmannens befattning. Det är därjämte av vikt att löneförmånerna

för biträdande ombudsmannen så avvägas, att svårigheter

icke uppkomma att vid en eventuellt nyanställning till befattningen förvärva

en fullt kompetent person. På grund härav vill lönenämnden för

sin del förorda, att befattningen såsom biträdande ombudsman placeras

i 24:e lönegraden. Ett ytterligare stöd för en sådan placering synes ligga

däri, att fullmäktige beträffande placeringen av de två å valutaavdelningen

och utrikesavdelningens expedition tjänstgörande befattningshavare,

som i likhet med biträdande ombudsmannen äro närmaste män

■åt avdelningsföreståndare, föreslagit en placering i 24:e lönegraden. Såsom

framgår av förslaget hava fullmäktige förutsatt, att de nuvarande

innehavarna av befattningarna såsom sekreterare oell aktuarie utan ansökan

konstitueras till ombudsman respektive biträdande ombudsman.

Oaktat lönenämnden förordat en högre lönegradsplacering av sistnämnda

befattningar än fullmäktige ifrågasatt, anser lönenämnden detta icke

böra utgöra något hinder för att konstitutorial å ifrågavarande tjänster

utan ansökan utfärdas för sekreteraren respektive aktuarien.

Fullmäktige hava föreslagit, att antalet kammarskrivartjönsten i löre

lönegraden, för närvarande sjuttiosju, skulle minskas med fem till sjuttiotvå.

De befattningar, som skulle indragas, äro fyra vid huvudkontoret

tsedelkontoret) och en vid avdelningskontoret i Norrköping, vilken sistnämnda

befattning dock sedan flera år stått vakant.

Lönenämnden vill för sin del uttala, att till ttndvikande av att befordxingsutsikterna

för bankens stora icke-ordinario personal försämras man

bör framgå med försiktighet beträffande indragning av kammarskrivartjänster.

Härvid utgår lönenämnden även ifrån, att den nuvarande särskilt

vid vissa kontor framträdande minskningen av arbetsbördan skall

visa sig vara av övergående natur och att behov inom kort kan uppstå

av flera kammarskrivartjänster än fullmäktige nu finna nödvändiga. I

detta sammanhang vill lönenämnden erinra, att, därest personalen icke

kan effektivt utnyttjas, fullmäktige äga befogenhet att ställa icke erforderliga

befattningar vakanta. Enligt lönenämndens uppfattning bör antalet

kammarskrivartjänster i 16:e lönegraden sättas något högre än vad

fullmäktige föreslagit och har nämnden således stannat vid att ett antal

av sjuttiosex tillsvidare får anses lämpligt.

Vad härefter angår befattningarna såsom kameralbiträde i 7:e lönegraden

och skrivbiträde i 2:a lönegraden hava fullmäktige föreslagit,

att de förra skola minskas från tjugutvå till fjorton samt att de senare,

vilka för närvarande äro fem, varav en vakant, skola i mån av nuvarande

innehavarnas befordran eller avgång indragas och därför uppföras på

övergångsstat.

I avseende härå vill lönenämnden framhålla, att riksgäldskontorets organisationskommitté

i sitt den 5 december 1934 avgivna utlåtande föreslagit

uppflyttuing av de å riksgäldskontorets stat uppförda tre befatt
liihang

till riksdagens protokoll 1935. S sinni. Nr 05. -

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

ningarna i 2:a lönegraden till 4:e lönegraden; oell skulle hela antalet befattningshavare

i sistnämnda lönegrad därstädes ökas från nuvarande’

åtta till tjugo. Detta förslag, som tillstyrkts av lönenämnden, har främst

motiverats därmed, att någon skillnad i de arbetsuppgifter, som åvilade

riksgäldskontorets befattningshavare i nämnda två lönegrader, icke förelåge.

Å riksbankens stat finnas för närvarande icke uppförda några befattningar

i 4:e lönegraden. Lönenämnden föreställer sig emellertid, att

även inom riksbanken behov måste förefinnas av personal i den ställning,

varom här är fråga, nämligen biträden för utförande av renskrivnings- och

enklare räknearbeten. Då det emellertid icke synes vara lämpligt oell därjämte

skulle kunna medföra svårigheter att urskilja nämnda arbeten från

det övriga bankarbetet, borde ifrågavarande kontorsbiträden jämväl deltaga

i arbetet med uppräkning och sortering av sedlar m. m. eller annat

dylikt arbete. Vid sådant förhållande synes anledning saknas att nu indraga

ifrågavarande befattningar i 2:a lönegraden utan böra dessa, i likhet

med vad föreslagits beträffande riksgäldskontoret, ersättas med befattningar

i 4:e lönegraden. Till sistnämnda lönegrad torde jämväl böra

hänföras fyra av de fjorton kaineralbiträdesbefattningar, som av fullmäktige

föreslagits skola bibehållas och vilka för närvarande äro vakantsatta

men avsedda för placering vid avdelningskontoren i Göteborg;

och Malmö.

Lönenämnden får alltså för sin del förorda, dels att antalet kameralbiträdesbefattningar

i tjänsteföreckningen upptages till tio, dels att befattningen

såsom skrivbiträde i 2:a lönegraden uteslutes ur tjänsteförteckningen

för riksbanken, dels ock att i förteckningen upptagas åtta

kontorsbiträdesbefattningar i 4:e lönegraden. I detta sammanhang vill

emellertid lönenämnden i anslutning till vad ovan sagts i fråga örn behovet

av arbetskraft för utförande av mindre kvalificerat arbete i riksbanken

hemställa, att fullmäktige ville taga under övervägande frågan

örn lämpligheten av att inrätta ytterligare kontorsbiträdesbefattningar

utöver vad lönenämnden föreslagit.

Fullmäktiges förslag till ändrad lydelse av 2 § i gällande bestämmelser

i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens

verk avser endast verkställande styrelseledamöter vid riksbankens avdelningskontor.

Däremot hava fullmäktige icke framlagt något förslag

rörande grunderna för pensionering av föreståndare för direktionsavdelning.

Lönenämnden, som förutsätter att denna fråga upptages till prövning

av den av delegerade för riksdagens verk den 26 september 1934 tillsatta

kommittén för revision av ovannämnda pensionsbestämmelser, har ansett

sig icke böra till behandling upptaga denna fråga.»

Lönenämndens ordförande, bankofullmäktigen Amnér, som deltagit i

behandlingen av ärendet inom fullmäktige, har icke biträtt lönenämndens

förslag i de delar, detsamma avviker från fullmäktiges förslag.

Fullmäktiges framställning den 18 mars 1935.

I skrivelse deli 18 märs 1935 hava fullmäktige, efter att hava haft

de till 1934 års bankoutskott avgivna förslagen under omprövning, för

utskottet ånyo framlagt dessa förslag (i det följande benämnda »1934 års

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

förslag») med de modifikationer, vartill den förnyade granskningen oell

lönenämndens yttrande givit anledning. Tillika hava fullmäktige i särskild

skrivelse till utskottet ingivit förslag till indragning av två avdelningskontor.

I förenämnda skrivelse den 18 mars 1935 liava fullmäktige anfört

följande:

»I den följande framställningen behandlas de olika frågorna med iakttagande

av samma indelning som i 1934 års förslag.

Avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk.

Ang. tillsättandet av tjänst såsom föreståndare för direktionsavdelning.

Enligt 1934 års förslag skulle föreståndarna för fyra avdelningar vid

huvudkontoret, nämligen fullmäktiges sekretariat, statistiska avdelningen

samt kredit- och valutaavdelningarna tillsättas genom förordnande i överensstämmelse

med det system, som tillämpas vid utseende av verkställande

styrelseledamöter vid avdelningskontoren.

Lönenämnden ställer sig tveksam beträffande behovet av den föreslagna

anordningen men vill icke motsätta sig densamma.

Fullmäktige hava icke av lönenämndens uttalande funnit anledning

frångå sitt förslag i ämnet. Den föreslagna anordningen har under många

år prövats beträffade verkställande styrelseledamöterna vid avdelningskontoren

och är, enligt fullmäktiges mening samt i överensstämmelse med

vad lönenämnden medgiver, ägnad att öka möjligheterna att vid varje

tidpunkt hava ifrågavarande viktiga befattningar besatta på ett fullt tillfredsställande

sätt.

Tjänsteförteckningen.

Äng. utsättandet av benämningar å tjänsterna.

Beträffande uppställningen av tjänsteförteckningen anser lönenämnden,

med avvikelse från fullmäktiges förslag, att benämningarna å tjänsterna

inom de olika lönegraderna skola utsättas. Saken är av ringa vikt, därest

man förutsätter, att fullmäktige, trots utsättandet av tjänsternas benämningar.

äga sådan rörelsefrihet, att fullmäktige inom samma lönegrad

kunna förändra en revisorstjänst till en bokhållartjänst etc. Ender denna

uttryckliga förutsättning hava fullmäktige icke något att erinra mot lönenämndens

ståndpunkt.

Ang. antalet tjänster i de olika lönegraderna.

Beträffande tjänsteförteckningen har nedan hänsyn icke tagits till fullmäktiges

förslag örn nedläggande av vissa avdelningskontor. Sistnämnda

förslag utmynnar i en hemställan, att fullmäktige måtte få i uppdrag att

vidtaga de åtgärder, som erfordras i samband med kontorens nedläggande.

Såsom en av dessa åtgärder torde fullmäktige, i händelse förslaget bif

alles, få inkomma med framställning angående de ändringar i tjänsteförteckningen,

som bliva en följd av kontorsindragningen.

:)0:e lönegraden. I 1934 års förslag erinrades, att i 30:e lönegraden finnes

en tjänst över stat, nämligen såsom kontrollant å sedeltryckeriet.

Ehuru denna tjänst icke kunde undvaras, ville fullmäktige då icke föreslå,

att densamma fördes på ordinarie stat. Fullmäktige anförde, att här
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

med syntes böra anstå till år 1935, då fullmäktige skulle inkomma med

förslag till ordnande av kontrollen över det nya sedeltryckeriet.

Fullmäktige hava låtit uppgöra förslag till nya instruktioner, avseende

såväl sedeltryckeriet som Tumba bruk. Dessa komma att inom den

närmaste tiden föreläggas bankoutskottet. Beträffande tryckeriet förutsattes

härvid, att kontrollanttjänsten blir varaktig. I anledning härav

föreslå fullmäktige, att nämnda tjänst upptages i tjänsteförteckningen.

Antalet tjänster i 30:e lönegraden skulle således bliva nio i stället för

åtta enligt 1934 års förslag.

27:e lönegraden. Enligt 1934 års förslag skulle i 27:e lönegraden finnas

en tjänst, nämligen ombudsmanstjänsten.

Lönenämnden har funnit denna placering (liksom lönegradsplaceringen

av tjänsten såsom biträdande ombudsman, vilken beröres nedan under

22 :a lönegraden) vara icke fullt tillfredsställande avvägd. Lönenämnden

utgår ifrån att genom det föreslagna inrättandet av en självständig ombudsmansexpedition

arbetsuppgifterna för de föreslagna två ombudsmännen

skulle ökas såväl kvalitativt som kvantitativt. Härav borde vad beträffar

ombudsmanstjänsten följa, att denna skulle placeras i högre lönegrad

än den av fullmäktige föreslagna 27:e. Nämnden anser 28:e lönegraden

kunna väl motiveras.

Enligt fullmäktiges mening komme arbetsbördan icke att kvantitativt

ökas för den tjänsteman (för närvarande i 26:e lönegraden), som enligt

förslaget bleve ombudsman. Däremot finge han ökat ansvar, och med

hänsyn härtill hava fullmäktige föreslagit en förhöjning från 26:e till

27:e lönegraden. En ytterligare förhöjning kunna fullmäktige för närvarande

icke tillstyrka. Därest fullmäktige i framtiden finna behov av

särskild juridisk expertis, för vilken högre förmåner böra ifrågakomma,

skola fullmäktige återkomma till frågan.

22:a lönegraden. Enligt 1934 års förslag skulle tjänsten såsom biträdande

ombudsman placeras i 20:e lönegraden. Till biträdande ombudsman

skulle den nuvarande kanslisten konstitueras utan ansökan. Mot

placeringen av nämnda tjänst i 20:e lönegraden hava erinringar framförts.

Lönenämnden för riksdagens verk har förordat, att tjänsten skulle hänföras

till 24:e lönegraden. Nämnden anför bland annat att på biträdande

ombudsmannen skulle i stort sett falla samma arbetsuppgifter som pä

ombudsmannen. Det vore vidare av vikt, att löneförmånerna för biträdande

ombudsmannen så avvägdes, att svårigheter icke uppkomme att

vid eventuell nyanställning till befattningen förvärva en fullt kompetent

person.

Riksbankstjänstemännens förening har i promemoria till bankoutskottet

vid 1934 års riksdag anfört bland annat, att det i nu förevarande läge

vore fullt berättigat att placera ifrågavarande tjänst åtminstone i 22 :a

lönegraden.

De synpunkter, som sålunda framförts, voro givetvis icke främmande

för fullmäktige vid avgivandet av 1934 års förslag. Fullmäktige ansågo

emellertid, ehuru efter någon tvekan, att en placering i 20:e lönegraden

kunde tills vidare anses lämplig för tjänsten såsom biträdande ombudsman.

Då emellertid på grund av anordning, som beröres nedan under

»20:e lönegraden», en uppflyttning'' av tjänsten till 22:a lönegraden icke

behövde medföra utgiftsökning för riksbanken, vilja fullmäktige icke motsätta

sig en sådan förhöjning. Fullmäktige föreslå således, att tjänsten

såsom biträdande ombudsman placeras i 22:a lönegraden. Härvid torde,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

med avvikelse från 1934 års förslag, böra förutsättas, att den nuvarande

aktuarien, som redan tillhör 22:a lönegraden, och som är betydligt äldre

i tjänsten än den i 17:e lönegraden placerade kanslisten, utan ansökan

konstitueras till biträdande ombudsman.

På grund av vad nedan föreslås under »20:e lönegraden» föranleder

nyssnämnda uppf lyftning icke någon ökning av antalet tjänster i 22. a

lönegraden enligt 1934 års förslag.

20:e lönegraden. Vid omorganisationen av de nuvarande expeditionerna

för fullmäktige och ombudsmannen bör eftersträvas, att därvarande personal

med juridisk kompetens erhåller en placering, där banken kan tillgodogöra

sig dess utbildning. Att överföra denna personal, som anställts

för speciellt arbete, till bankavdelningarna, synes så vitt möjligt böra

undvikas, bland annat av befogad hänsyn till ifrågavarande tjänstemän.

Enligt 1934 års förslag skulle å fullmäktiges sekretariat finnas en tjänst

i 22:a lönegraden. Det var fullmäktiges avsikt att å denna tjänst placera

aktuarien. Därest denne enligt ovanstående förslag bleve biträdande

ombudsman, synes kanslisten böra erhålla omförmälda tjänst å sekretariatet.

Med hänsyn till att kanslisten tillhör 17:e lönegraden och saknar

bankteknisk rutin och erfarenhet, vilka egenskaper innehavaren av

nämnda 22:a-gradtjänst borde besitta, synes det fullmäktige lämpligt,

att tjänsten i varje fall tills vidare hänföres till en lägre grad än den

22:a, lämpligen då den 20:e. Under sålunda angivna förhållanden få fullmäktige

för närvarande inskränka sig till att, med avvikelse från 1934 års

förslag, föreslå, att å fullmäktiges sekretariat inrättas en tjänst i 20:e

(i stället för 22:a) lönegraden, och att den nuvarande kanslisten utan ansökan

konstitueras till denna tjänst. _ .

Förslaget innebär icke någon förändring i antalet tjänster enligt 19o4

års förslag. .... .

16:e lönegraden. Enligt 1934 års förslag skulle antalet tjänster i lb:e

lönegraden utgöra sjuttiotre. Fullmäktige hava därefter beslutit föreslå

en ytterligare minskning av detta antal, nämligen genom indragning av

en sedan flera år vakant kammarskrivartjänst vid avdelningskontoret i

Norrköping. Antalet skulle således bliva sjuttiotvå.

Mot den föreslagna minskningen hava invändningar framförts av såväl

lönenämnden som riksbankstjänstemännens förening. Båda dessa

anföra, att man borde tillse, att befordringsutsikterna för den extra personalen

icke försämrades. Lönenämnden hänvisar vidare till att, därest

personalen icke kunde effektivt utnyttjas, fullmäktige ägde befogenhet

att ställa tjänster vakanta. Nämndens förslag, som innebär, att antalet

kammarskrivartjänster skulle fastställas till sjuttiosex, synes således

avse att vidga ramen för fullmäktiges handlingsfrihet.

Riksbankens icke-ordinarie personal är för närvarande relativt stor,

och dess befordringsutsikter torde med hänsyn till pågående strävanden

att rationalisera bankens inre organisation och till förslaget att nedlägga

avdelningskontor få anses mindre gynnsamma. Fullmäktige vilja dock

fästa uppmärksamheten därpå, att i värjo fall en del av do äldsta av de

nuvarande extra ordinarie tjänstemännen haft möjlighet att vinna befordran

till ordinarie tjänst, diirest ifrågavarande tjänstemän velat söka

ledigbliven dylik tjänst vid avdelningskontor.

Lönenämndens ovan antydda förslag avser möjligen att giva uttryck At

den tanken, att den 16:e lönegraden borde innehålla så många tjänster, att

fullmäktige därigenom bereddes möjlighet att till kammarskrivare i 16:e

lönegraden befordra extra ordinarie tjänsteman, som tjänstgjort visst an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankouiskottets utlåtande Nr 65.

tal år och därunder visat sig förtjänt av dylik befordran. Antalet tillsatta

tjänster i löre graden bleve således beroende av antalet extra ordinarie

tjänstemän, som uppnått fastställd ålder för befordran. Samma

tanke framfördes inom fullmäktige redan för ett par decennier sedan,

men föranledde då icke någon åtgärd. De må gärna medgivas, att en sådan

ordning mnebure en mera rationell princip än vad för närvarande

tillampas, men da denna princip icke vunnit burskap inom statsförvaltningen,

liava fullmäktige åtminstone icke för närvarande velat framlägga

förslag i sådant syfte.

. beträffar den icke-ordinarie personalens storlek vilja fullmäktige

icke underlåta nämna, att förhållandena kunna utveckla sig därhän, att

riksbanken blir nödsakad att uppsäga ett antal av de yngsta befattningshavarna.

En sådan reducering skapar en ändrad proportion mellan ordinarie

personal och icke-ordinare personal men inverkar givetvis icke på

befordringsutsikterna. Att nu överväga i vad mån särskilda åtgärder

böla vidtagas med hänsyn till befordringsförhållanden synes icke böra

ske. Därmed bör i varje fall anstå, till dess riksdagen intagit ståndpunkt

i avdelnmgskontorsfrågan.

Fullmäktige få därför föreslå, att antalet tjänster i 16:e lönegraden

fastställes till sjuttiotvå.

7:e och 2:a lönegraderna. Enligt tjänsteförteckningen finnas vid huvudkontoret

fem tjänster i 2:dra lönegraden. När 1934 års förslag avlämnades,

var en av dessa vakant. Enligt detta förslag skulle tjänsterna i

2:a lönegraden indragas. Fullmäktige hemställde därför, att de fyra besatta

tjänsterna skulle föras på övergångsstat. Såsom motiv för indragningen

anförde fullmäktige, att det vore svårt att göra en sådan åtskillnad

beträffande arbetsuppgifterna, att vissa tjänster rättvisligen kunde

hänföras till 2:a lönegraden och andra till 7:e lönegraden, d. v. s. kameralbiträdesgraden.

För närvarande är ytterligare en av tjänsterna i 2:a graden vakant.

Beträffande avdelningskontoren hava fullmäktige beslutit sådan avvikelse

från 1934 års förslag, att möjlighet borde beredas att vid vartdera av

kontoren i Göteborg och Malmö inrätta två kameralbiträdestjänster.

Dessa skulle vid lämpliga tidpunkter tillsättas i samband med indragning

av andra ordinarie eller icke-ordinarie tjänster.

Lönenämnden anser, att riksbanken har behov av tjänster i lägre lönegrad

än den 7:e och föreslår inrättandet av ett antal tjänster i 4:e lönegraden,

nämligen dels fyra, avsedda för huvudkontoret ( i stället för samma

antal tjänster i 2m lönegraden), dels ock två för kontoret i Göteborg

och två för kontoret i Malmö (i stället för de av fullmäktige vid dessa

kontor föreslagna kameralbiträdestjänsterna).

Fullmäktige vilja icke motsätta sig inrättandet av tjänster i 4:e lönegraden

i stället för de fyra 2:a gradstjänsterna. Därjämte synas vissa

kameralbiträdestjänster kunna ersättas av tjänster i 4:e lönegraden. Fullmäktige

åsyfta härmed fem tjänster, vilka enligt fullmäktiges mening

skola placeras i sedelkontoret inom den nya tryckeribyggnaden. Denna

fråga kommer att ytterligare beröras i det förslag till instruktion för sedeltryckeriet

m. m., som fullmäktige komma att framlägga för utskottet.

Fullmäktige förutsätta, att de nuvarande tre tjänstemännen i 2:a lönegraden

skola utan ansökan konstitueras till tjänstemän i 4:e lönegraden.

. Däremot kunna fullmäktige icke tillstyrka, att nyssnämnda tjänster vid

kontoren i Göteborg och Malmö placeras i 4:e lönegraden. Med hänsyn

till att innehavarna av dessa tjänster torde få deltaga i göromål av skif
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

23

tande slag, däribland även mera ansvarsfulla sådana, vidhålla fullmäktige

förslaget, att dessa tjänster böra placeras i 7:e lönegraden.

Fullmäktiges förslag innebär således,

att antalet tjänster för icke-vaktpersonal i 7:e lönegraden fastställes till

nio (enligt 1934 års förslag: tio, vilket antal minskas med fem, som föras

på övergångsstat, och ökas med två vid kontoret i Göteborg oell två vid

kontoret i Malmö),

att antalet tjänster i 4:e lönegraden fastställes till nio samt

att på övergångsstat föras 5 tjänster i 7:e lönegraden.

Särskilda bestämmelser

angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid

riksdagens verk.

Fullmäktige hava icke anledning ifrågasätta någon ändring i 1934 års

förslag.

Bestämmelser

i fråga arn rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk.

Fullmäktige komma att till delegerade för riksdagens verk göra särskild

framställning med förslag till nya pensionsbestämmelser för riksbankens

befattningshavare i allmänhet. Därvid kommer även att upptagas

det önskemål, som framfördes i 1934 års förslag.

Bestämmelser

angående avlöning m. m. för fullmäktige i riksbanken samt ledamöter i

riksbankens direktion.

Fullmäktige hava icke anledning ifrågasätta någon ändring i 1934 års

förslag.»

Fullmäktiges hemställan. Med stöd av vad ovan anförts och under hänvisning

till fullmäktiges framställning den 5 april 1934 till 1934 års bankoutskott

med förslag till vissa ändringar i avlöningsreglementet för riksdagens

verk m. m. hava fullmäktige hemställt, att bankoutskottet ville utverka

riksdagens bifall därtill, att med tillämpning från och med den 1

juli 1935,

2 kap. av avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk,

den vid nämnda avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckningen för

riksbanken,

de särskilda bestämmelserna angående tillämpning av nämnda avlöningsreglemente

vad beträffar riksbanken,

avlöningsbestämmelserna för fullmäktige i riksbanken saint ledamöterna

i riksbankens direktion ävensom

övergångsavlöningsstaten för riksbanken

erhålla följande ändrade lydelse:

1) Avlöningsreglemente för befattningshavare vid riksdagens verk.

5 §.

För följande befattningar utgår arvode, för år räknat, med nedan

nämnda belopp:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

föreståndare för direktionsavdelning (fullmäktiges sekretariat

samt statistiska, kredit- och valutavdeiningarna).. kronor 12,000

(Beträffande tjänsten såsom föreståndare för fullmäktiges

sekretariat hänvisas till särskild anmärkning i tjänste
-

förteckningen.)

verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor

i Göteborg och Malmö ............................ » 15 000>

verkställande styrelseledamot vid annat riksbankens avdelningskontor

.............................................. » 12,000-

2) Tjänsteförteckning

angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom

för vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader, till vilka der

äro hänförliga enligt den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan
-

Verk och belattningar

Riksbanken.

Lönegrad

enligt

löneplanea

1 föreståndare för fullmäktiges sekretariat, arvode enligt 5 § i reglementet

........................................................ _

Anm. Intill dess bankosekreteraren C. Törnebladh avgått ur

tjänst, skall denna tjänst tillhöra 30:e lönegraden. (Se övergångsavlöningsstaten)
1

föreståndare för statistiska avdelningen, arvode enligt 5 § i reglementet

......................................................... _

1 föreståndare för kreditavdelningen, arvode enligt 5 § i reglementet —

1 föreståndare för valutaavdelningen, arvode enligt 5 § i reglementet —

1 verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret i Göteborg,

arvode enligt 5 § i reglementet....................................

1 verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret i Malmö, arvode

enligt 5 § i reglementet......................... .

23 verkställande styrelseledamöter vid övriga avdelningskontor, arvode

enligt 5 § i reglementet.................................... ..

9 bankokommissarier, varav 1 tjänstgörande såsom kontrollant vid

riksbankens sedeltryckeri och sedelkontor ...................... 30

1 ombudsman ...................................................... 27

11 tjänstemän (1 sekreterare, 10 kamrerare) .......................... 26

21 kamrerare ....................................................... 24

74 tjänstemän (9 kamrerare, 1 biträdande ombudsman, 1 arkivarie, 4

registratorer, 5 revisorer, 4 korrespondenter, 12 kassörer, 1 föreståndare

för sedelräkningsavdelningen, 1 föreståndare för mynt
räkningsavdelningen,

36 bokhållare) ............................ 22

24 tjänstemän (1 biträdande sekreterare, 23 kassörer) .............. 20

23 registratorer .................................................... Ig

28 kammarskrivare ................................................ 17

72 kammarskrivare ................................................ Ig

2 tjänstemän (1 Övervaktmästare, tillika brandmästare, 1 maskinist) 15

1 förste bankvaktmästare, tillika vice brandmästare ................ 12

13 tjänstemän (12 kontorsskrivare, 1 biträdande maskinist) .......... 11

1 förste chaufför .................................................... g

42 tjänstemän (9 kameralbiträden, 31 bankvaktmästare, 1 chaufför,

1 förste eldare) .................................................. 7

23 bankvaktmästare .............................................. 6

2 gårdskarlar ........................................................ 5

9 kontorsbiträden .................................................. 4

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

25

3) Särskilda bestämmelser

angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid

riksdagens verk.

I. Riksbanken.

1. Tjänsteman vid---i riksbanken.

2. Med befattning---i riksbanken.

3. a) Tjänsteman, å vilken bestämmelserna i 2 kap. avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk äga tillämpning, äger årligen,

när det kan ske utan binder för göi omålens behöriga gång, åtnjuta

semester under 45 dagar.

b) Därest tjänsteman, som omförmäles i a), av behörigen styrkt sjukdom

hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortat arvode under

högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom

tillika med semester icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej

fullmäktige för särskilt fall finna skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver

å arvodet vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag

räknat, utgörande för verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret

i Göteborg eller Malmö 12 kronor och för föreståndare för direktionsavdelning

samt verkställande styrelseledamot vid annat avdelningskontor

än i Göteborg eller Malmö 10 kronor.

c) De i 15 §, 16 § 2—4, 17, 18, 20, 22, 23, 25, 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet

meddelade bestämmelserna för ordinarie tjänstemän, som tillsättas

genom fullmakt eller konstitutorial, skola i tillämpliga delar gälla för

i a) omförmäld tjänsteman.

Beträffande ersättning i förekommande fall till vikarie för sist omförmälda

tjänsteman skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i

19 § uti avlöningsreglementet.

4. Felräkningspenningar må — -— —• tjugutre kassörer.

5. Fullmäktige äga —---av materielen.

6. Utöver vad i avlöningsreglementet förutsättes äga fullmäktige, där

de finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela tjänstemän i

riksbanken lämpliga arvoden, dock att högst 10,000 kronor för år må användas

för sådant ändamål.

4) Bestämmelser

angående avlöning m. m. för fullmäktige i riksbanken samt ledamöter i

riksbankens direktion.

(§§ 1—6 oförändrade.)

§ 7.

Mom. 1. Vid resa för förrättning i riksbankens ärenden äger fullmäktig

samt ledamot i riksbankens direktion åtnjuta ersättning för därav

föranledd resekostnad ävensom traktamentsersättning enligt följande

grunder:

a) Vid resa inom riket utgår traktamentsersättning med 16 kronor för

dag och 9 kronor för natt. Med dag avses tiden mellan klockan 6 och

klockan 24 och med natt den övriga delen av dygnet.

Traktamentsersättning utgår icke för dag eller natt, varav högst en

timme tagits i anspråk. För dag, varav mer än en timme men högst sex

timmar tagit i anspråk, utgår traktamentsersättning med hälften av ovan

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

för dag angivna ersättning. För natt utgår ej traktamensersättning i sådant

fall, då förrättningsman på riksbankens bekostnad innebar sovplats

å järnväg eller liggplats å fartyg; dock att vad nu sagts icke skall gälla

beträffande natt, under vilken förrättningsman ankommer till eller avreser

från förrättnings- eller överliggningsort.

b) Vid resa utom riket utgår traktamentsersättning med belopp, som

fullmäktige med hänsyn till omständigheterna finna skäligt.

Mom. 2. Vid resa för inträde i tjänstgöring såsom fullmäktig och vid

återresa efter slutad tjänstgöring äger suppleant åtnjuta ersättning för

därav föranledd resekostnad ävensom traktamentsersättning enligt vad

ovan i mom. 1 stadgas.

5) Övergångsavlöningsstat.

Lönegrad

1 tjänst såsom bankosekreterare och ombudsman .................... 30

5 tjänster såsom kameralbiträden .................................... 7

Personligt avlöningstillägg å 100 kronor till vaktmästaren Gustaf

Alfred Hansson vid avdelningskontoret i Göteborg.

Vid fullmäktiges skrivelse var fogat protokollsutdrag, utvisande vid

ärendets behandling inom fullmäktige uttalad avvikande mening. Nämnda

protokollsutdrag är bilagt detta utlåtande (Bilaga B).

Omorganisation av riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

Fullmäktiges framställning den 18 april 19§5.

I skrivelse till bankoutskottet den 15 mars 1934 med förslag till nytt reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning meddelade fullmäktige

i riksbanken, att den beslutade förflyttningen av riksbankens sedeltryckeri

till särskild fastighet, vilken förflyttning beräknades kunna äga rum under

loppet av år 1935, syntes komma att påkalla ändringar av bestämmelserna

för såväl sedeltryckeriet som pappersbruket. Fullmäktige förklarade

sig hava för avsikt att till 1935 års bankoutskott, då förhållandena

rörande det nya tryckeriet kunde bättre överblickas, inkomma med redogörelse

för de ändringar och de åtgärder i övrigt, som kunde finnas erforderliga.

Med anledning härav hava fullmäktige i skrivelse den 18 april 1935 till

utskottet överlämnat dels förslag angående omorganisation av riksbankens

sedeltryckeri och pappersbruk, dels av lönenämnden för riksdagens verk

och delegerade för samma verk till fullmäktige avgivna yttranden över ett

inom riksbanken upprättat den 28 mars 1935 dagtecknat förslag i ämnet

(se Bilagor C och D), dels ock utdrag av fullmäktiges protokoll vid ärendets

behandling den 18 april 1935 (se Bilaga E).

De åtgärder beträffande sedeltryckeriet och pappersbruket, som fullmäktige

funnit erforderliga, innefatta följande spörsmål:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels utlåtande Nr 65. 27

anordnandet av fullmäktiges förvaltning av sedeltryckeriet oell pappersbruket,

anordnandet av den lokala förvaltningen av sedeltryckeriet och pappersbruket

samt

löne- och pensionsförhållandena för tjänstemännen vid ifrågavarande

inrättningar.

Beträffande fullmäktiges förvaltning av sedeltryckeriet

och pappersbruket hava fullmäktige anfört följande:

»Enligt 2 § i lagen för Sveriges riksbank må riksbanken å sitt sedeltryckeri

idka tryckerirörelse och vid sitt pappersbruk bedriva papperstillverkning.

I bankoreglementet återfinnas bestämmelser rörande dessa två

rörelsegrenar i §§ 15, 17 och 42.

Enligt § 15 äga fullmäktige att meddela erforderliga bestämmelser angående

driften av sedeltryckeriet och pappersbruket; härvid skola beaktas

föreskrifterna i de instruktioner och arbetsordningar, som av bankoutskottet

fastställts för tryckeriet och bruket.

I §17 andra stycket stadgas, att fullmäktige äga utse inom sig en fullmäktig

för att enligt meddelade föreskrifter utöva tillsyn över riksbankens

pappersbruk samt inför fullmäktige föredraga bruket rörande ärenden.

Slutligen hänvisas i § 42 beträffande personalen vid tryckeriet och

Tumba bruk till nyssnämnda instruktioner och arbetsordningar samt, vad

angår tjänstemännen vid Tumba bruk, till den för dessa gällande ''särskilda

lönestaten.

Därest till i § 17 omförmäld fullmäktig, som har att utöva tillsyn över

pappersbruket, utses fullmäktig, som icke är direktionsledamot, åtnjuter

denne fullmäktig ett i avlöningsstaten upptaget särskilt arvode av 1,500

kronor för år. Utses till nämnda funktion en direktionsledamot, utgår

däremot till denne icke något särskilt arvode.

Såsom framgår av vad ovan anförts, saknas i bankoreglementet särskilda

bestämmelser angående förvaltningen av sedeltryckeriet.

Sådana finnas i stället införda i den av bankoutskottet den 20 maj 1920

godkända instruktionen och arbetsordningen för tryckeriet. Enligt § 1 av

instruktionen står sedeltryckeriet under riksbankens egen förvaltning och

utgör en med sedelkontoret sidoordnad avdelning av riksbankens huvudkontor.

Tillsynen över tryckeriet utövas och ärenden rörande detsamma

föredragas inför fullmäktige av den av fullmäktiges deputerade, som har

närmaste tillsynen över huvudkontorets övriga avdelningar.

För närvarande är deputeranden för avdelningskontoren utsedd att vara

inspekterande fullmäktig för pappersbruket.

Så länge tryckeriet varit placerad inom samma fastighet som riksbankens

huvudkontor och därjämte ansetts såsom en ''med sedelkontoret sidoordnad

avdelning av riksbankens huvudkontor’, har tillsynen över tryckeriet

ålegat deputeraden för huvudkontoret. Efter tryckeriets förflyttning

till annan fastighet inträda emellertid nya förhållanden, för vilka

fullmäktige få lämna följande kortfattade redogörelse.

Sedelkontoret har för närvarande tvä huvudsakliga, av varandra oberoende

arbetsuppgifter. Den ena av dessa avser tillverkningen av nya sedlar

och den andra omhändertagandet av makulerade sedlar, som av bankens

olika kontor indragas ur rörelsen. Sedelkontorets åligganden beträffande

sedeltillverkningen kunna sammanfattas sålunda.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Sedelkontoret mottager från pappersbruket tillverkat sedelpapper i förseglade

paket. Dylikt papper utlämnas till sedeltryckeriet för varje dag

i avpassade poster och mot redovisningsskyldighet till sedelkontoret. De

sista momenten av sedeltryckningen äga rum i sedelkontorets lokal under

tillsyn av kontorets tjänstemän. Efter varje dags tryckning överlämnar

tryckeriet till sedelkontoret mot dess kvitto färdigtryckta sedelark. Vidare

redovisas även kasserat sedelpapper. Efter "torkning skäras de

tryckta sedelarken av en tryckeriarbetare å sedelkontorets lokal under

uppsikt av dess tjänstemän. Sedlarna uppräknas och granskas k sedelkontoret,

som därefter levererar desamma till huvudkontorets förvaringskassa

för sedlar.

Enligt fullmäktiges mening böra sedelkontorets uppgifter beträffande

sedeltillverkningen bibehållas i nyssnämnda hänseenden. Vid uppgörande

av förslaget till den nya tryckeribyggnaden har utgångspunkten i förevarande

avseende varit, att i densamma skulle inrymmas ett sedelkontor,,

som, ifråga örn tillverkningen, skulle omhänderhava ovan angivna arbetsuppgifter.

De färdigtryckta sedlarna skulle av sedeikontoret förvaras,

intill dess leverans av desamma till huvudkontoret ägde rum.

Det nuvarande sedelkontoret skulle i enlighet härmed uppdelas i två avdelningar,

av vilka den ena, med bibehållande av benämningen ''sedelkontoret’,

skulle överflyttas till den nya tryckeribyggnaden. Den andra, som

skulle handhava kontrollen och förstöringen av förslita sedlar, skulle

däremot kvarstanna vid huvudkontoret.

Personalen å det nuvarande sedelkontoret skulle fördelas mellan de två

avdelningarna. Då ett mindre kvalificerat och därtill noggrant övervakat

arbete komme att åvila den kvinnliga personal, som i det nya sedelkontoret

skulle omhänderhava uppräkningen av de nya sedlarna, hava fullmäktige

i skrivelse till bankoutskottet av den 18 mars 1935 angående vissa

ändringar i avlöningsreglementet, m. m. föreslagit, att denna personal

skulle hänföras till den lägsta lönegrad, som skulle finnas i tjänsteförteekningen,

nämligen 4:e lönegraden.

Genom förflyttningen av tryckeriet till lokaler, belägna utanför huvudkontoret,

framträder tydligare den ensartade ställning sedeltryckeriet och

pappersbruket intaga inom riksbankens organisation. Såsom framgår av

vad nedan anföres, föreslå fullmäktige enhetliga löne- och pensionsbestämmelser

för tjänstemännen vid nämnda företag. Tidigare i år hava fullmäktige

till bankoutskottet överlämnat förslag till gemensamt pensionsreglemente

för arbetarna vid tryckeriet och bruket. Enhetligheten av de

båda fabriksföretagens organisation blir härigenom ytterligare framhävd.

Med hänsyn till att förvaltningen av dessa företag sålunda bör komma

att erbjuda likartade eller besläktade problem, anse fullmäktige, att möjlighet

bör beredas fullmäktige att till inspektör för sedeltryckeriet och

pappersbruket utse en och samma person. Av praktiska skäl synes lämpligt,

att inspektören må kunna utses såväl inom som utom fullmäktiges

krets. Fullmäktige vilja i detta sammanhang erinra, att fullmäktige år

1933 föreslagit, att andre deputerade skulle kunna utses både inom och

utom fullmäktige.

Nu berörda förslag föranleder ändring av § 17 st. 2 reglementet, för riksbankens

styrelse och förvaltning. Förslag härom framlägga fullmäktige

i särskild skrivelse i samband med andra ändringsförslag, avseende reglementet.

Förslaget påkallar ändring även i avlöningsstaten för riksbanken. I

denna finnes för närvarande upptaget ett arvode å 1,500 kronor till full
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

29

mäktig, som ombesörjer tillsynen över pappersbruket, därest lian ej är direktionsledamot.

I sistnämnda fall utgår ej arvode. Ehuru som regel

tillsynen över båda fabriksföretagen torde komma att omhänderhavas av

en och samma person eller av direktionsledamot, anse fullmäktige sig likväl

böra räkna med att tillsynen kan komma att omhänderhavas av olika

personer. Fullmäktige ifrågasätta icke särskilt arvode åt direktionsledamot

för tillsynen över sedeltryckeriet eller pappersbruket eller båda företagen

men hålla före, att arvodets nuvarande belopp, som är avpassat med

hänsyn till endast det ena företaget, får anses alltför lågt, örn arbetet skall

omfatta även det andra företaget och åvila annan än direktionsledamot.

Örn bestyret med sedeltryckeriet och pappersbruket uppdelades på två icke

direktionsledamöter, funnes för närvarande ingen möjlighet att tilldela,

den som har tillsynen över sedeltryckeriet särskild ersättning. En eventuell

fördelning av beloppet på två personer skulle medföra, att ingen av

dessa, med nuvarande storlek av arvodet, kunde beredas skälig ersättning.

Fullmäktige finna det därför erforderligt, att i stället för ett fast arvode

av 1,500 kronor i avlöningsstaten upptages ett anslag av 3,000 kronor

för arvoden åt de personer, åt vilka fullmäktige anförtro tillsynen över

sedeltryckeriet och pappersbruket (inspektören för sedeltryckeriet och inspektören

för pappersbruket), där de icke äro direktionsledamöter. Från

detta anslag torde fullmäktige böra berättigas att bestämma de olika arvodena

med iakttagande därav, att arvodet för vartdera företaget icke finge

bestämmas till högre belopp än 1,500 kronor och att, när båda uppdragen

äro förenade hos samma person, arvodet skulle utgöra 3,000 kronor.

Förslag till ändring av avlöningsstaten för riksbanken i nu berörd riktning

framlägga fullmäktige i samband med ovannämnda förslag till ändringar

i bankoreglementet.»

I fråga örn den lokala förvaltningen av sedeltryckeriet

och pappersbruket hava fullmäktige anfört följande:

»Ovan har nämnts, att för tryckeriets förvaltning gäller en av bankoutskottet

den 20 maj 1920 godkänd instruktion och arbetsordning. För

pappersbrukets förvaltning har bankoutskottet den 20 februari 1917 stadfäst

nu gällande instruktion och arbetsordning.

Den organisation av sedeltryckeriet och pappersbruket, som dessa instruktioner

föreskriva, företer beträffande anordnandet av tjänsterna såsom

föreståndare respektive förvaltare viss olikhet. Förvaltaren vid bruket

har att beträffande avgörandet av vissa äi’enden hänvända sig till inspekterande

fullmäktigen för bruket men är i övrigt ensam ansvarig folden

lokala förvaltningen. Såsom ovan nämnts, är föreståndaren för tryckeriet

underställd deputeraden för huvudkontoret, och i gällande instruktion

angivas vissa särskilda fall, då föreståndaren måste inhämta deputeradens

medgivande. Men föreståndaren har därjämte vid sin sida en särskild

funktionär, i instruktionen benämnd kontrollant. Denne fungerar såsom

föreståndare för den kamerala avdelningen och har i denna egenskap

att svara för räkenskapsföringen. Vid inköp för tryckeriets räkning

skall föreståndaren samråda med kontrollanten. Vidare deltager kontrollanten

i vården av tryckplåtar och håller kontroll över tryckeriets rnaterialförråd

m. m. Ehuru kontrollanten sålunda själv eller genom sina

biträden handlägger tryckeriets bokföring, är han samtidigt enligt instruktionen

den, som för riksbankens räkning kontrollerar och reviderar tryckeriet,

inklusive dess räkenskaper.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Kontrollanttjänstens berörda dubbelställning var sannolikt motiverad

under de förhållanden, som rådde, då tjänsten inrättades. Enligt fullmäktiges

mening bör emellertid i samband med utfärdandet av ny instruktion

för tryckeriet en renodling av kontrollanttjänstens åligganden

aga rum. Denna bör åsyfta att befria kontrollanten från hans föreståndaråligganden

och markera hans kontrollerande uppgift. Föreståndaren

för tryckeriet bör i likhet nied förvaltaren vid pappersbruket vara ansvarig

för samtliga avdelningar, tillhörande det honom underordnade

företaget. Enligt instruktionen är det föreståndaren och icke kontrollanten,

som ansvarar för tryckeriets innehav av sedelpapper, stämpelpapper

etc. Detta ansvar bör motsvaras av skyldighet och möjlighet för föreståndaren

att exempelvis genom bokföringen organisera ett system, varigenom.

han på ett betryggande sätt kan följa papperets gång genom

tryckeriets olika avdelningar. Härigenom avlägsnas alla tvivel örn av

vilken ansvaret bör utkrävas.

Man kunde tänka sig en sådan anordning, att i ledningen för tryckeriet

funnes två likställda föreståndare, en för den tekniska och en för den kamerala

avdelningen. Därest i enlighet härmed kontrollanten bleve medföreståndare,

borde en särskild organisation av tryckeriets revision genomföras.

Tryckeriets rörelse är emellertid icke av den storlek, att en

sådan uppdelning inom dess ledning kan anses motiverad. Denna bör därför

sammanföras på en hand. Samtidigt bör sådan anordning träffas, att

kontrollanten icke må deltaga i beslut örn inköp och handläggning av bokföringen.

I enlighet med vad sålunda anförts, anse fullmäktige, att ur instruktionen

böra uteslutas alla föreskrifter rörande kontrollanten med undantag

för vad däri stadgas rörande kontrollantens deltagande i vården av vissa

tryckplåtar m. m. Den begränsade tillgången inom tryckeriet på lämplig

personal för nämnda vård gör det önskvärt att härför alltjämt anlita

kontrollanten. Det är fullmäktiges avsikt att genom inventeringar av

plåtförrådet, som skola åligga revisionsavdelningen vid huvudkontoret,

åstadkomma skärpt kontroll i detta avseende.

Från kontrollanten skulle således avlyftas hans uppgifter att deltaga i

tryckeriets förvaltning. Sedan hans ställning såsom kontrollant .preciselats,

bör han enligt fullmäktiges mening tagas i anspråk för revision även

av sedelkontoret i den nya tryckeribyggnaden. Å sedelkontoret komma

såsom regel att förvaras avseArärda behållningar av sedelpapper, som mottagits

från Tumba bruk, färdigtryckta sedelark samt färdiga sedlar. Det

bör åligga kontrollanten att kontrollera sedelkontorets bokföring, verkställa

inventering av behållningarna m. m.

Fullmäktige hava för avsikt att fastställa särskild instruktion för kontrollanten.

Ovan har nämnts, att tjänsten såsom kontrollant hittills varit inrättad

över stat såsom tjänst i 30:e lönegraden. Av vad nyss anförts, torde framgå

dels att tjänsten icke kan undvaras, dels ock att därmed förenade åligganden

bliva mycket betungande.»

Såsom framgår av fullmäktiges ovan intagna skrivelse den 18 mars

1935 (se sid. 19—20) angående Anssa ändringar i avlöningsreglementet m. m.

hava fullmäktige föreslagit, att befattningen såsom kontrollant å sedeltryckeriet

skall upptagas på ordinarie stat.

Nu berörda ändrade anordning beträffande kontrollanten vid sedeltryc
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

31

keriet har nödvändiggjort en ändring av instruktionen för sedeltryckeriet.

Fullmäktige hava i förevarande sammanhang låtit helt överarbeta instruktionerna

för såväl sedeltryckeriet som pappersbruket och underställt utskottet

de uppgjorda förslagen till nya instruktioner.1

Fullmäktige hava härvid erinrat, att fullmäktige, jämlikt av 1934 års

riksdag fastställt bankoreglemente, numera ägde att själva fastställa

tjänstgöringsstadgar för bankens olika kontor och avdelningar. Det syntes

vara principiellt riktigt, att fullmäktige erliölle samma bemyndigande

beträffande sedeltryckeriet och pappersbruket. Även med hänsyn till de

ändringar i olika avseenden, som pappersbrukets och sedeltryckeriets tillverkningsgrenar

av naturliga skäl ständigt vore underkastade, syntes fullmäktige

böra äga att vidtaga behövliga ändringar i instruktionerna.

Förslag härom har fullmäktige framlagt i förenämnda skrivelse angående

ändringar i bankoreglementet m. m.

Enligt fullmäktiges mening borde den nya instruktionen för sedeltryckeriet

icke träda i kraft förrän efter inflyttningen i den nya tryckerifastigheten.

Tidpunkten för instruktionens ikraftträdande syntes därför

böra fastställas av fullmäktige. Det syntes praktiskt, att fullmäktige

erhölle enahanda bemyndigande beträffande den nya instruktionen för

pappersbruket.

Fullmäktige hava härefter till behandling upptagit frågan örn löneoch

pensionsför håll andena för tjänstemännen vid

sedeltryckeriet och pappersbruket.

Enligt fullmäktiges förslag skulle tjänstemännen vid tryckeriet, förutom

föreståndaren, utgöras av å den tekniska avdelningen: en ingenjör, en

faktor samt en gravör och å den kamerala avdelningen: en bokhållare,

en fabriksbokhållare samt ett kameralbiträde.

Vid pappersbruket skulle förutom förvaltaren finnas följande tjänstemän:

en verkmästare (ingenjör), en pappersmästare samt en bruksbokhållare.

Sedeltryckeriet är ej upptaget i riksbankens avlöningsstat. Ej heller

finnes särskild avlöningsstat fastställd för tryckeriet. Av riksdagen fastställd

avlöningsstat finnes däremot för tjänstemännen vid pappersbruket..

Därjämte har riksdagen genom särskilda beslut fastställt viss provisorisk

löneförbättring för brukets tjänstemän.

Vid tryckeriet äro föreståndaren, ingenjören, faktorn, bokhållaren och

kameralbiträdet anställda genom förordnande att gälla tills vidare. Gravören

och fabriksbokhållaren, vilka ovan angivits tillhöra tjänstemannapersonalen,

äro från början anställda såsom arbetare och åtnjuta lön enligt

avlöningsstaten för tryckeriets arbetare. Vid pappersbruket äro förvaltaren,

verkmästaren, bruksbokhållaren och pappersmästaren anställda

genom förordnande tills vidare.

I samband med regleringen av övriga förhållanden beträffande sedeltryckeriet

och bruket hava fullmäktige till prövning upptagit frågan, hu~

1 Instruktionerna äro här uteslutna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Turida dervarande tjänstemäns avlöningsförhållanden kunna anses rationellt

ordnade. Denna prövning har varit påkallad jämväl med hänsyn

till önskemålet att reglera ifrågavarande tjänstemäns pensionsförhållanden.

Under hänvisning till de detaljerade uppgifter örn de nuvarande löneförmånerna,

som av fullmäktige lämnats i två i skrivelsen intagna tabeller

(se Bilagor F och G), hava fullmäktige framhållit följande:

»Av tabellerna framgår, att löneförmånerna äro mycket olikartade. 1

vissa fall förekomma naturaförmåner. I ett fall är lönen beräknad utan

dyrtidstillägg, i vissa fall utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla

för reglerade verk, i andra fall enligt grunderna för oreglerade verk. Del

finnes enligt fullmäktiges mening icke någon anledning att bibehålla den

rådande oenhetligheten i bestämmelserna. Fullmäktige hava därför låtit

verkställa en utredning, huruvida ifrågavarande tjänstemän kunde i lönehänseende

placeras enligt de grunder, som tillämpas för riksbankens övriga

befattningshavare. Örn detta vore möjligt, skulle även pensionsbestämmelserna

för bankens övriga tjänstemän kunna tillämpas å ifrågavarande

tjänstemän vid sedeltryckeriet och pappersbruket.

Resultatet av den verkställda utredningen framgår av nyssnämnda tabeller.

Däri angivas såväl föreslagna löner som pensionsunderlag och

pensionsavdrag. Motiveringen för placeringarna är i korthet följande.

Chefsposterna vid såväl tryckeriet som bruket äro av den art, att betydande

krav måste ställas på deras innehavare. Vid besättandet av dessa

tjänster böra fullmäktige icke vara bundna av anciennitet utan vara oförhindrade

att välja den rätte mannen med hänsyn allenast till hans lämplighet

för befattningen. Denna frihet vid urvalet bör motsvaras av en

möjlighet att göra sig fri från en person, som ej motsvarar förväntningarna.

Nu berörda omständigheter tala för dels att avlöningsförmånerna

hållas relativt höga, dels ock att föreståndaren för tryckeriet och förvaltaren

vid bruket tillsättas genom förordnande på viss tid. Dessa tjänstemän

skulle således hänföras till samma kategori som verkställande styrelseledamöterna

vid riksbankens avdelningskontor.

Av meranämnda tabeller framgår, att tryckeriföreståndarens nuvarande

lön är 18,000 kronor, varå dyrtidstillägg ej utgår. Fullmäktige föreslå,

att lönen fastställes till 15,000 kronor, med ett personligt lönetillägg å

2,000 kronor till tjänstens nuvarande innehavare, och att dyrtidstillägg

må utgå enligt de grunder, som gälla för reglerade verk. Föreståndaren

skulle härigenom i nuvarande läge få vidkännas en löneminskning av omkring

250 kronor för år. När tryckeriföreståndaren i den nya tryckeribyggnaden

erhåller tjänstebostad, torde hyran för densamma böra så

fastställas, att någon minskning i hans nuvarande förmåner icke skulle

uppstå.

Beträffande förvaltaren vid pappersbruket föreslå fullmäktige en lön

av 12,000 kronor, med ett personligt lönetillägg å 2,000 kronor till tjänstens

nuvarande innehavare, varå dyrtidstillägg bör utgå enligt samma

grunder som för tryckeriföreståndaren. Den hittillsvarande förmånen

av fri bostad och vedbrand skulle i och med löneregleringen försvinna, och

i stället skulle förvaltaren för anvisad tjänstebostad hava att erlägga hyra

efter ortens pris. Hyresbeloppet, inklusive ersättning för ved, bör därvid

bestämmas på sådant sätt, att någon minskning i förvaltarens nuvarande

löneförmåner icke uppkomma.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

33

I skrivelse till delegerade för riksdagens verk hava fullmäktige föreslagit

ett pensionsunderlag av 7,000 kronor för såväl tryckeriföreståndaren

som förvaltaren vid bruket.

övriga tjänstemän vid tryckeriet och bruket synas böra anställas såsom

extra ordinarie tjänstemän med avlöning enligt löneplanen för dylika

tjänstemän vid reglerade verk.

Vid inplacering av sistnämnda tjänstemän i löneplanen för extra ordinarie

tjänstemän bör enligt fullmäktiges mening, liksom beträffande föreståndaren

oell förvaltaren, såvitt möjligt förfaras på sådant sätt, att

tjänstemannen i fråga varken erhåller någon vinst eller lider någon

förlust.

Därest principen, att ifrågavarande tjänstemän vid sedeltryckeriet och

bruket skola enligt angiven norm inordnas såsom extra ordinarie tjänstemän,

vinner godkännande, hava fullmäktige för avsikt att hos delegerade

föreslå placering i de lönegrader i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän,

som angivas i tabellerna. Utöver vad där omförmäles, få fullmäktige

framhålla följande.

Den nuvarande faktorn å sedeltryckeriet åtnjuter, utöver vad som angles

i tabellen, en årlig livränta av 1,059 kronor, för vilken premierna

äro fullt inbetalda, till två tredjedelar av riksbanken och en tredjedel av

befattningshavaren. Den i tabellen angivna förmånen för faktorn av viss

skattekompensation beräknas sålunda, att ersättningen skall vara lika

med av faktorn erlagda skatter, dock högst 726 kronor 75 öre. Enligt fullmäktiges

mening bör faktorn fortfarande komma i åtnjutande av sistnämnda

förmån i form av ett fast personligt lönetillägg, avrundat tili

726 kronor.

Även de personer, som innehava tjänsterna såsom gravör, bokhållare

och fabriksbokhållare, komma från och med det år, då de fylla 56 år,

i åtnjutande av livräntor, för vilka premierna inbetalas till två tredjedelar

av riksbanken och en tredjedel av vederbörande befattningshavare.

Riksbankens premieinbetalning bör upphöra, när de nu föreslagna lönebestämmelserna

träda i kraft.

För såväl faktorn som de tre sistnämnda befattningshavarna bör beträffande

pensioneringen gälla, att den pension, av vilken de jämlikt den

föreslagna lönegradsplaceringen skulle komma i åtnjutande, minskas med

beloppet av den livränta, vartill de äro berättigade, när de nya lönebestämmelserna

träda i kraft.

Samtliga tjänstemän vid pappersbruket åtnjuta för närvarande särskilda

arvoden för vård av stämpelpapper. Dessa arvoden utgöra för år:

för förvaltaren 700 kronor, för verkmästaren 350 kronor, för bruksbokhållaren

100 kronor och för pappersmästaren 100 kronor.

Ifrågavarande arvoden hava tidigare betalats av postverket såsom ersättning

för vården av postverkets vid bruket lagrade papper. Numera

utgå arvodena av riksbankens medel. Enligt fullmäktiges mening böra

desamma indragas. Det torde icke finnas anledning att för vården av tillverkat

stämpelpapper utbetala särskilt arvode, när sådant icke utgår för

vården av sedelpapper. Båda uppgifterna ingå i de arbetsåligganden, som

äro förenade med vederbörande tjänster.

Av vad ovan anförts framgår, att tjänstemännen vid sedeltryckeriet

och pappersbruket skulle komma att i huvudsak likställas med bankens

övriga tjänstemän. Med hänsyn till tryckeriets och brukets säregna ställning

och de ändrade förhållanden, som beträffande dessa företag till även
Bihang

till riksdagens protokoll S sand. Nr Gä.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

tyrs kunna inträffa, hava fullmäktige emellertid funnit lämpligt föreslå,

att lönebestämmelserna rörande nu ifrågavarande befattningar sammanföras

i särskilda tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet, avseende

befattningshavarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket. I överensstämmelse

härmed synas de båda ordinarietjänsterna, nämligen föreståndartjänsten

och förvaltartjänsten, böra upptagas såsom ett tillägg till

tjänsteförteckningen under särskild rubrik.

I tilläggsbestämmelserna torde böra stadgas, att delegerade för riksdagens

verk äga fastställa grunderna för löneförmånerna åt extra ordinarie

tjänstemännen vid sedeltryckeriet och pappersbruket, liksom delegerade

redan hava samma bestämmanderätt för bankens övriga icke-ordinarie befattningshavare.

Sannolikt torde bestämmelserna för ifrågavarande nya

extra ordinarie tjänstemän härvid komma att avvika från hittills gällande,

exempelvis vad beträffar semester, tjänstledighetsavdrag m. m. Hänsyn

torde nämligen i dessa avseenden möjligen böra tagas till för tryckeriet

och bruket bestående förhållanden.

De nuvarande tjänstemännen vid sedeltryckeriet och pappersbruket åtnjuta

förmånen att erhålla läkarvård och läkemedel på riksbankens bekostnad.

Det synes obilligt att beröva de nuvarande tjänstemännen denna

förmån. Det har därför befunnits lämpligt att genom en övergångsbestämmelse

till ovannämnda tilläggsbestämmelser tillförsäkra dem berörda

förmån.

Den nuvarande avlöningsstaten för Tumba bruks tjänstemän bör upphöra

att gälla, då de nya lönebestämmelserna träda i kraft. Vid nämnda

avlöningsstat finnes fogad en övergångsbestämmelse, avseende viss utbetalning

till skolläraren E. R. Castegren. Denna bestämmelse torde böra

överföras till tilläggsbestämmelserna för tryckeriet och bruket. Sedan

tjänstemännen vid sedeltryckeriet och pappersbruket, på sätt nu angivits,

likställts med bankens övriga befattningshavare, synas i avlöningsstaten

för riksbanken böra upptagas löneutgifterna jämväl till nu ifrågavarande

tjänstemän.

Förslag till ändringar i avlöningsstaterna framlägga fullmäktige i förenämnda

skrivelse angående ändringar i bankoreglementet m. m.

Pensioneringen av tjänstemännen vid sedeltryckeriet och papperbruket

bör enligt fullmäktiges mening ordnas enligt principiellt sett enahanda

grunder som för bankens övriga befattningshavare.

Fullmäktige hava avgivit förslag i denna fråga i samband med yttrande

till delegerade för riksdagens verk över förslag till pensionsreglemente

för befattningshavare vid riksdagens verk.

Förslag till pensionsbestämmelser för arbetarna vid sedeltryckeriet och

pappersbruket hava fullmäktige framlagt med skrivelse till bankoutskottet

den 7 februari 1935.

Fullmäktiges hemställan. Åberopande vad sålunda anförts, hava fullmäktige

hemställt, att bankoutskottet ville

dels stadfästa instruktion och arbetsordning för riksbankens sedeltryckeri

och för dess pappersbruk av den lydelse vid fullmäktiges skrivelse

fogade bilagor utvisa,

dels uppdraga åt fullmäktige att bestämma, när nyssnämnda instruktioner

och arbetsordningar skola träda i kraft,

dels ock utverka riksdagens bifall därtill att vid avlöningsreglementet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

35

för befattningshavare vid riksdagens verk jämte tillhörande tjänsteförteckning

må, med tillämpning från och med den 1 juli 1935, fogas de tillläggsbestämmelser

till avlöningsreglementet för befattningshavare vid

riksdagens verk respektive den förteckning å tjänster, vilka nedan angivas:
-

Tilläggsbestämmelser

till

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk, avseende

befattningshavarna vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

Ordinarie tjänstemän

§ 1.

Befattningarna såsom föreståndare för riksbankens sedeltryckeri och

förvaltare vid riksbankens pappersbruk tillsättas genom förordnande på

viss tid.

För befattningarna utgår arvode, för år räknat, med nedan nämnda

belopp:

Föreståndaren för riksbankens sedeltryckeri ............ kronor 15,000

förvaltaren vid riksbankens pappersbruk ................ » 12,000.

§ 2.

Vad i avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk

är stadgat angående ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande,

skall äga tillämpning å föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren

vid pappersbruket.

Därjämte skola för dem gälla av riksdagen beslutade särskilda bestämmelser

angående tillämpning av avlöningsreglemente för befattningshavare

vid riksdagens verk med iakttagande därav, att det i 3 b av

samma bestämmelser omförmälda tjänstledighetsavdraget på grund

av ledighet för sjukdom skall utgöra för föreståndaren för sedeltryckeriet

12 kronor för dag och för förvaltaren vid pappersbruket 10 kronor för

dag.

Icke ordinarie befattningshavare

§ 3.

Andra befattningshavare vid sedeltryckeriet och pappersbruket än de

i § 1 omförmälda anställas såsom extra ordinarie tjänstemän. Beträffande

dessa fastställas grunderna för avlöningsförmånerna av delegerade,

som i 34 § avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk sägs.

§ 4.

I dessa tilläggsbestämmelser omförmäld befattningshavare, som vid

den tidpunkt, då bestämmelserna träda i kraft, äger erhålla läkarvård

och läkemedel på riksbankens bekostnad, skall i oförändrad utsträckning

bibehållas vid denna förmån, så länge han kvarstår å innehavande

tjänst.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

36 Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

§ 5.

Så länge föreståndaren för riksbankens sedeltryckeri E. Lagrelius och

förvaltaren vid bankens pappersbruk C. A. Wallentin kvarstå i sina

nuvarande befattningar äga de uppbära ett personligt lönetillägg, vardera

av 2,000 kronor för år. Vid tjänstledighet för sjukdom, när sådan

ledighet tillika med semester överstiger 45 dagar, skola nämnda befattningshavare

vidkännas ett tjänstledighetsavdrag, föreståndaren för sedeltryckeriet

14 kronor för dag och förvaltaren vid pappersbruket 12 kronor

för dag.

Så länge nuvarande skolläraren E. R. Castegren kvarstår såsom lärare

vid den folkskola, som av Botkyrka församling hålles inrättad vid

Tumba bruk eller i dess omedelbara närhet, skola till honom utgå följande

förmåner.

lön ................................................ kronor 500

tjänstgöringspenningar................ » 150

arvode för söndagsskolan........... » 150 kronor 800

jämte 8 famnar ved.

Anni. Veden skall bestå av blandad tall och gran.

Tjäll stef beteckning tor riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

f arvode enligt § 1 i tilläggsbestämmel
1

föreståndare för sedeltryckeriet ........ ser till avlöningsreglementet för be
(

fattningshavare vid riksdagens verk.

( arvode enligt § 1 i tilläggsbestämmel
1

förvaltare vid pappersbruket ............ ser till avlöningsreglementet för be
l

fattningshavare vid riksdagens verk.

Fullmäktiges förslag till vissa organisatoriska förändringar beträffande

riksbankens huvudkontor synes enligt utskottets mening

vara ägnat att i olika avseenden medföra en ökad rationalisering och

effektivitet i riksbankens förvaltning. Med hänsyn härtill och då fullmäktige

vid upprättandet av förslaget synas hava eftersträvat att i möjligaste

mån begränsa personalkostnaderna, har utskottet för sin del kunnat i allt

väsentligt ansluta sig till förslaget, sådant detsamma föreligger slutligt utformat

i fullmäktiges ovan intagna skrivelse den 18 mars 1935. Allenast

i nedan angivna hänseenden har granskningen av förslaget givit utskottet

anledning till särskilda uttalanden eller erinringar.

Enligt fullmäktiges förslag skulle föreståndarna för fyra avdelningar

vid riksbankens huvudkontor, nämligen fullmäktiges sekretariat samt

statistiska, kredit- och valutaavdelningarna (direktionsavdelningarna) tillsättas

genom förordnande på viss tid. Härigenom har avsetts att bereda

fullmäktige större frihet vid tillsättandet av ifrågavarande befattningar än

örn desamma i likhet med övriga föreståndaretjänster vid huvudkontoret

(bankokommissariebefattningarna) tillsattes efter ansökan. Fullmäktige skulle

ock genom den föreslagna anordningen erhålla ökad möjlighet att entlediga

tjänstinnehavare, som funnits icke kunna på ett tillfredsställande sätt full
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

37

göra sina åligganden. Otvivelaktigt är, att anordningen kommer att öka

möjligheterna för riksbanksledningen att få ifrågavarande befattningar, å

vilkas innehavare särskilt stora krav måste ställas i fråga örn initiativ och

kunskaper, besatta med de för befattningarna mest kvalificerade personerna.

Å andra sidan torde det icke kunna förnekas, att den mera lösliga

anställningsform, som en förordnandetjänst på viss tid innebär, under

vissa förhållanden kan minska tjänstemannens trygghet i arbetet och

därmed möjligen även hans självständighet. Utskottet har emellertid

ansett sig icke kunna tillmäta denna eventualitet någon avgörande betydelse,

så mycket mindre som utskottet, på sätt framgår av utskottets

utlåtande nr 66, funnit sig böra ifrågasätta, att direktionsavdelningsföreståndare,

som före förordnandets tillträde är ordinarie tjänsteman

i banken, vid förordnandets upphörande skall äga rätt att återgå till

befattning i den lönegrad, han före förordnandet tillhörde eller därunder

kommit att tillhöra. Utskottet förutsätter även, att sådan tjänsteman

kommer att bliva tillförsäkrad viss pension vid avsked. Det lärer ock

kunna förväntas, att, därest den nya anordningen mot förmodan icke skulle

visa sig vara till avsett gagn för riksbankens förvaltning, fullmäktige

komma att föreslå en ändring av organisationen härutinnan. Med hänsyn

till vad nu anförts har utskottet funnit sig böra tillstyrka fullmäktiges

förslag örn uppförande i tjänsteförteckningen för riksbanken av de föreslagna

fyra nya förordnandetjänsterna.

Enligt fullmäktiges förslag skulle å ombudsmansexpeditionen tjänstgöra

en ombudsman i 27:e lönegraden och en biträdande ombudsman i 22:a

lönegraden. Lönenämnden för riksdagens verk har med hänsyn till de

arbetsuppgifter, som skulle åvila dessa befattningshavare, funnit denna

lönegradsplacering vara icke fullt tillfredsställande avvägd utan ifrågasatt,

att befattningarna hänfördes till respektive 28:e och 24:e lönegraderna.

Med avseende å biträdande ombudsmannen har nämnden bland annat

framhållit, att av denne befattningshavare måste fordras samma kvalifikationer

som av ombudsmannen samt att han skulle hava att i stort sett

fullgöra samma arbetsuppgifter som ombudsmannen. Vid förnyad prövning

av frågan örn placeringen av här avsedda två befattningar hava

fullmäktige ställt sig avvisande till nämndens förslag, särskilt i vad detsamma

avser uppflyttning av ombudsmansbefattningen i 28:e lönegraden.

Ehuru utskottet för sin del funnit det av lönenämnden framlagda förslaget

vara väl motiverat, har utskottet med hänsyn till den av fullmäktige

sålunda intagna ståndpunkten ansett sig icke böra biträda nämndens

förslag i vidare mån än att utskottet förordar, att befattningen såsom

biträdande ombudsman hänföres till 24:e lönegraden. I betraktande av vad

lönenämnden anfört torde en lägre placering av befattningen icke kunna

anses vara skälig, särskilt som i sådant fall skillnaden i löneställning

mellan ombudsmannen och biträdande ombudsmannen skulle bliva alltför

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

stor. Såsom fullmäktige och lönenämnden föreslagit, torde de nuvarande

innehavarna av befattningarna såsom sekreterare och aktuarie böra utan

ansökan konstitueras till ombudsman respektive biträdande ombudsman.

Fullmäktige hava föreslagit, att antalet kammarskrivarebefattningar i

16:e lönegraden i riksbanken skulle minskas från 77 till 72, varemot lönenämnden

förordat, att antalet skulle bestämmas till 76. Enligt vad utskottet

inhämtat, förefinnes i riksbanken ett stadigvarande behov av tjänstemän

utöver de å ordinarie stat uppförda, vilket behov tillgodoses genom anlitande

av personal i icke-ordinarie ställning. Då antalet icke-ordinarie

tjänstemän i riksbanken för närvarande är jämförelsevis högt i förhållande

till antalet ordinarie tjänstemän, synes det enligt utskottets mening knappast

vara lämpligt att såsom fullmäktige ifrågasatt minska antalet ordinarie

befattningar i 16:e lönegraden. På grund härav har utskottet funnit sig

böra biträda det förslag, som framställts av lönenämnden, och får alltså

föreslå, att antalet sådana befattningar fastställes till 76.

I detta sammanhang vill utskottet erinra, att 1934 års riksdag uppdragit

åt fullmäktige att verkställa utredning rörande organisationen av riksbankens

avdelningskontor, vilken utredning bland annat skulle avse frågan

örn möjligheterna att minska kontorens personalkostnader. Sedan denna

utredning numera verkställts, hava fullmäktige i skrivelse till utskottet den

18 mars 1935 med överlämnande av utredningen framlagt förslag till indragning

av avdelningskontoren i Mariestad och Nyköping. Vid granskning

av detta förslag har utskottet emellertid funnit sig icke kunna på

grundval av den förebragta utredningen föreslå riksdagen några åtgärder i

förslagets syfte. På grund härav har utskottet beslutit att hos fullmäktige

anhålla örn viss ytterligare utredning. Vad sålunda förekommit har utskottet

härigenom velat bringa till riksdagens kännedom.

Vad härefter angår det av fullmäktige framlagda förslaget till omorganisation

av riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk avser detta

förslag i huvudsak att ernå en mera enhetlig organisation av dessa företag

i förhållande till riksbanken, i samband varmed kontrollen över sedeltryckeriets

verksamhet skulle omläggas. Förslaget innebär vidare en nyreglering

av de vid företagen anställda tjänstemännens avlöningsförhållanden,

varigenom bland annat åsyftas att möjliggöra ett ordnande av dessa

tjänstemäns pensionering enligt grunder, som fastställts för den civila statsförvaltningen

och äro avsedda att tillämpas jämväl inom riksdagens verk.

Vad fullmäktige föreslagit i fråga örn företagens organisation och därmed

sammanhängande spörsmål har icke givit utskottet anledning till annan

erinran än som framgår av det nedan anförda.

Tillsynen från riksbanksledningens sida över sedeltryckeriet skulle enligt

fullmäktiges förslag anordnas på samma sätt som för närvarande är fallet

beträffande tillsynen över riksbankens pappersbruk, nämligen genom en av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 05.

39

fullmäktige utsedd inspektör. Enligt förslaget skulle möjlighet föreligga

för fullmäktige att till inspektör för sedeltryckeriet och pappersbruket utse

en och samma person, varjämte för ifrågavarande uppdrag skulle kunna

utses personer eller person inom eller utom fullmäktiges krets. Till inspektör,

som ej vore direktionsledamot, skulle utgå arvode till belopp av

1,500 kronor för vartdera uppdraget. Fullmäktige hava i särskild skrivelse

framlagt härav betingade förslag till ändringar i bankoreglementet och avlöningsstaten

för riksbanken.

Utskottet kan för sin del icke biträda förslaget att till inspektör för sedeltryckeriet

och till inspektör för pappersbruket skulle kunna utses en och

samma person. Enligt utskottets mening är det icke lämpligt, att tillsynen

över de båda fabriksföretagen med deras olikartade verksamhet omhänderhaves

av en och samma person. I övrigt har utskottet icke haft något att

erinra mot fullmäktiges förslag rörande anordnandet av tillsynen över

företagen.

Fullmäktige hava hemställt örn bemyndigande att få fastställa instruktioner

och arbetsordningar för sedeltryckeriet och pappersbruket samt i

sådant syfte framlagt förslag örn ändring av bankoreglementet. Med hänsyn

till att fullmäktige äga fastställa tjänstgöringsstadgar för riksbankens

olika kontor och avdelningar, får utskottet biträda fullmäktiges ifrågavarande

förslag. Till utskottets stadfästelse hava fullmäktige överlämnat

förslag till nya instruktioner för såväl sedeltryckeriet som pappersbruket.

Utskottet har emellertid funnit sig icke böra ingå på en detaljgranskning

av dessa instruktioner utan har ansett sig kunna överlåta åt fullmäktige

att fastställa desamma. Erinras må, att instruktionerna äro avsedda att

träda i kraft först efter sedeltryckeriets inflyttning i den nya tryckerifastigheten.

De för tjänstemännen vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk föreslagna

avlöningsbestämmelserna skulle enligt fullmäktiges förslag sammanföras

i särskilda tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk, varjämte en särskild tjänsteförteckning

skulle upprättas för nämnda två företag. Utskottet finner icke tillräckliga

skäl föreligga för en sådan åtgärd, som givetvis skulle försvåra överblicken

av gällande avlöningsbestämmelser. Något behov av särskilda bestämmelser

torde icke heller förefinnas. Att märka är nämligen, att tjänstemännen

vid företagen komma att genom omorganisationen bliva likställda med bankens

övriga tjänstemän. De ordinarie tjänstemännen vid företagen, nämligen

föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren vid pappersbruket,

komma sålunda att automatiskt bliva underkastade föreskrifterna i nämnda

avlöningsreglemente. övriga vid företagen anställda tjänstemän föreslås

skola erhålla ställning såsom extra ordinarie befattningshavare, och det

ankommer enligt 33 § avlöningsreglementet på delegerade att fastställa

grunderna för deras avlöningsförmåner. I avseende härå vill utskottet

under hänvisning till vad utskottet härom anför i sitt utlåtande nr 67 ut
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

tala såsom önskvärt, att nn gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie

befattningshavare vid riksdagens verk i allt väsentligt göras tillämpliga

å ifrågavarande tjänstemän. Då emellertid till några av dem skulle

utgå avlöning i högre lönegrad än den 20:e, förutsätter utskottet, att delegerade

för riksdagens verk komma att meddela bestämmelser örn utbyggande

av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän med lönegraderna 21

—30.

\ad nu sagts Ilar avseende å §§> 1—3 av fullmäktiges förslag till tillläggsbestämmelser

till avlöningsreglementet. Vad angår de under §§ 4 och

5 ifrågasatta föreskrifterna hava dessa synts utskottet lämpligen böra intagas

under särskilda bestämmelser angående tillämpningen av avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk. Till dessa bestämmelser

har utskottet jämväl hänfört den nu i övergångsavlöningsstaten

upptagna föreskriften örn ett personligt lönetillägg å 100 kronor till vaktmästaren

Gustaf Alfred Hansson.

De avvikelser från fullmäktiges förslag, utskottet i det föregående förordat,

föranleda vissa jämkningar i fullmäktiges förslag till ändring av

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk och den

därvid fogade tjänsteförteckningen ävensom av särskilda bestämmelser angående

tillämpning av avlöningsreglementet. Utskottet framlägger i det

följande förslag härom. I samband härmed har utskottet vidtagit vissa

formella ändringar i fullmäktiges förslag till tjänsteförteckning.

I förslaget till ändrad lydelse av 5 § avlöningsreglementet har utskottet

angivit, att i samma paragraf avsedda befattningshavare skola tillsättas

genom förordnande på viss tid.

Fullmäktiges förslag örn införande i avlöningsbestämmelserna för fullmäktige

i riksbanken samt ledamöterna i riksbankens direktion av föreskrifter

angående ersättning vid undersökning av riksbankens kontor m. m.

har icke givit utskottet anledning till erinran.

I likhet med fullmäktige anser utskottet, att de ifrågasatta ändringarna

i avlöningsreglementet m. m. böra tillämpas från och med den 1 juli 1935. I

I sitt denna dag avgivna utlåtande nr 66 har utskottet bland annat framlagt

förslag till de ändringar i bankoreglementet, som föranledas av ett

bifall till utskottets förslag här nedan.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställningar, må, med tillämpning från

och med den 1 juli 1935, besluta,

A) att 5 § avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk skall erhålla följande ändrade lydelse:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

41

5 $.

För följande befattningar, vilka tillsättas genom förordnande

på viss tid, utgår arvode, för år räknat, med

nedan nämnda belopp:

föreståndare för direktionsavdelning (fullmäktiges sekretariat

samt statistiska, kredit- och valutaavdelningarna)

....................................................... kronor 12,000

verkställande styrelseledamot vid riksbankens

avdelningskontor i Göteborg

och Malmö ................................................ » 15,000

verkställande styrelseledamot vid annat

riksbankens avdelningskontor................ » 12,000

föreståndare för riksbankens sedeltryckeri » 15,000

förvaltare vid riksbankens pappersbruk » 12,000;

B) att den vid avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckningen

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Tjänsteförteckning

angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande

verk ävensom för vissa av dessa befattningar

de särskilda lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt

den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan.

Lönegrad

Verk oell befattningar enligt

löneplanen

Riksbanken.

Ordinarie tjänstemän.

1 föreståndare för fullmäktiges sekretariat, arvode

enligt 5 § i reglementet .................................... —

1 föreståndare för statistiska avdelningen, arvode

enligt 5 § i reglementet .................................... —

1 föreståndare för kreditavdelningen, arvode enligt

5 § i reglementet.................................................... —

1 föreståndare för valutaavdelningen, arvode enligt

5 § i reglementet................................................... —

1 verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret

i Göteborg, arvode enligt 5 § i reglementet —

1 verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret

i Malmö, arvode enligt 5 § i reglementet —

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

23 verkställande styrelseledamöter vid övriga avdelningskontor,

arvode enligt 5 § i reglementet.... —

1 föreståndare för sedeltryckeriet, arvode enligt 5 §

i reglementet ........................................................ —

1 förvaltare vid pappersbruket, arvode enligt 5 §

i reglementet ........................................................ —

9 bankokommissarier.................................................... 30

1 ombudsman ............................................................... 27

1 sekreterare.................................................................... 26

10 kamrerare................................................................... 26

1 biträdande ombudsman ........................................... 24

21 kamrerare.................................................................... 24

73 tjänstemän (9 kamrerare, 1 arkivarie, 4 registratorer,

5 revisorer, 4 korrespondenter, 12 kassörer,

1 föreståndare för sedelräkningsavdelningen,

1 föreståndare för mynträkningsavdel
ningen,

36 bokhållare) ........................................ 22

1 biträdande sekreterare ........................................... 20

23 kassörer...................................................................... 20

23 registratorer ................................................................ 18

28 kammarskrivare ....................................................... 17

76 kammarskrivare ........................................................ 16

1 Övervaktmästare, tillika brandmästare ................ 15

1 maskinist .............................. 15

1 förste bankvaktmästare, tillika vice brandmästare 12

12 kontorsskrivare........................................................... 11

1 biträdande maskinist ............................................... 11

1 förste chaufför............................................................ 8

9 kameralbiträden ....................................................... 7

31 bankvaktmästare........................................................ 7

1 chaufför........................................................................ 7

1 förste eldare............................................................... 7

23 bankvaktmästare....................................................... 6

2 gårdskarlar ................................................................ 5

9 kontorsbiträden ........................................................ 4

Anm. Befattningen såsom föreståndare för fullmäktiges sekretariat

må icke besättas, förrän den nuvarande innehavaren av

befattningen å övergångsstat såsom bankosekreterare och ombudsman

avgått ur tjänst.

Tjänstemän å övergångsstat.

1 bankosekreterare och ombudsman

5 kameralbiträden ..............................

30

7;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

43

C) att gällande särskilda bestämmelser angående tilllämpning

av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk skola, i vad avser avdelning I.

Riksbanken, erhålla följande ändrade lydelse:

I. Riksbanken.

1. Tjänsteman vid — — — i riksbanken.

2. Med befattning---i riksbanken.

3. a) Tjänsteman, å vilken bestämmelserna i 2 kap.

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk äga tillämpning, äger årligen, när det kan

ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester under 45 dagar.

b) Därest tjänsteman, som omförmäles i a), av behörigen

styrkt sjukdom hindras att tjänstgöra, äger han

åtnjuta oavkortat arvode under högst så lång tid av ett

och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom tilllika

med semester icke överstiger 45 dagar, men skall,

så framt ej fullmäktige för särskilt fall finna skäl annorlunda

medgiva, för tid därutöver å arvodet vidkännas

ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat,

utgörande för verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret

i Göteborg eller Malmö och föreståndare

för sedeltryckeriet 12 kronor samt för föreståndare för

direktionsavdelning, verkställande styrelseledamot vid

annat avdelningskontor än i Göteborg eller Malmö och

förvaltare vid pappersbruket 10 kronor.

c) De i 15, 16, 2, 3, och 4 morn., 17, 18, 20, 22, 23, 25, 26

och 27 §§ i avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna

för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom

fullmakt eller konstitutorial, skola i tillämpliga delar

gälla för i a) omförmäld tjänsteman.

Beträffande ersättning i förekommande fall till vikarie

för sist omförmälda tjänsteman skola i tillämpliga delar

gälla bestämmelserna i 19 § uti avlöningsreglementet.

4. Felräkningspenningar må---tjugutre kas
sörer.

5. Fullmäktige äga — — — av materielen.

6. Utöver vad i avlöningsreglementet förutsättes, äga

fullmäktige, där de finna särskilda omständigheter sådant

påkalla, tilldela tjänstemän i riksbanken lämpliga arvoden,

dock att högst 10,000 kronor för år må användas

för sådant ändamål.

7. Så länge föreståndaren för riksbankens sedeltryckeri

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande A!r 65.

E. Lagrelius och förvaltaren vid bankens pappersbruk

C. A. Wallentin kvarstå i sina nuvarande befattningar,

äga de uppbära ett personligt lönetillägg, vardera av

2,000 kronor för år. Vid tjänstledighet för sjukdom,

när sådan ledighet tillika med semester överstiger 45

dagar, skola nämnda befattningshavare vidkännas ett

tjänstledighetsavdrag, föreståndaren för sedeltryckeriet

av 14 kronor för dag och förvaltaren vid pappersbruket

av 12 kronor för dag.

8. Så länge nuvarande skolläraren E. R, Castegren

kvarstår såsom lärare vid den folkskola, som av Botkyrka

församling hålles inrättad vid Tumba bruk eller

i dess omedelbara närhet, skola till honom utgå följande

förmåner:

lön.................................................... kronor 500

tjänstgöringspenningar................ » 150

arvode för söndagsskolan............ » 150 kronor 800

jämte 8 famnar ved av blandad tall och gran.

9. Vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk den

1 juli 1935 anställd tjänsteman, som äger erhålla läkarvård

och läkemedel på riksbankens bekostnad, skall i

oförändrad utsträckning bibehållas vid denna förmån,

så länge han kvarstår å innehavande tjänst.

10. Till vaktmästaren vid avdelningskontoret i Göteborg

G. A. Hansson skall utgå ett personligt avlöningstillägg

å 100 kronor för år;

D) att gällande avlöningsbestämmelser för fullmäktige

i riksbanken samt ledamöterna i riksbankens direktion

skola erhålla följande ändrade lydelse:

Bestämmelser

angående avlöning m. m. för fullmäktige i riksbanken

samt ledamöter i riksbankens direktion.

(§§ 1 — 6 oförändrade.)

§ 7.

Mom. 1. Vid resa för förrättning i riksbankens ärenden

äger fullmäktig samt ledamot i riksbankens direktion

åtnjuta ersättning för därav föranledd resekostnad

ävensom traktamentsersättning enligt följande grunder:

a) Vid resa inom riket utgår traktamentsersättning

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

45

med 16 kronor för dag oell 9 kronor för natt. Med

dag avses tiden mellan klockan 6 och klockan 24 och

med natt den övriga delen av dygnet.

Traktamentsersättning utgår icke för dag eller natt,

varav högst en timme tagits i anspråk. För dag, varav

mer än en timme men högst sex timmar tagits i anspråk,

utgår traktamentsersättning med hälften av ovan

för dag angivna ersättning. För natt utgår ej traktamentsersättning

i sådant fall, då förrättningsman på

riksbankens bekostnad innehar sovplats å järnväg eller

liggplats å fartyg; dock att vad nu sagts icke skall

gälla beträffande natt, under vilken förrättningsman

ankommer till eller avreser från förrättnings- eller överliggningsort.

b) Vid resa utom riket utgår traktamentsersättning

med belopp, som fullmäktige med hänsyn till omständigheterna

finna skäligt.

Mom. 2. Vid resa för inträde i tjänstgöring såsom

fullmäktig och vid återresa efter slutad tjänstgöring

äger suppleant åtnjuta ersättning för därav föranledd

resekostnad ävensom traktamentsersättning enligt vad

ovan i mom. 1 stadgas.

Stockholm den 23 maj 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Akerberg, Lindgren*, Ernfors*,Ström i Lidköping, Ehrnberg,

Nilsson i Mölndal, Bodin och Bjurström;

från andra kammaren: herrar Bäcklund*, Lovén, K. A. Westman, Paulsen, Johansson

i Sollefteå, Svedman, Hilding och Westerdahl.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

vid punkten B) av herr Lovén, som inom utskottet yrkat, att befattningen

såsom ombudsman bort placeras i 28:e lönegraden.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Bilaga A.

Utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken den 17 december

1934.

§ 1.

Föredraganden, vice riksbankschefen Wilhelmsson, erinrade vidare, att

fullmäktige i sin framställning till 1934 års bankoutskott angående vissa

ändringar i avlöningsreglementet m. m. föreslagit, bland annat, att i den

vid reglementet fogade tjänsteförteckningen skulle upptagas 73 kammarskrivartjänster

i 16:e lönegraden och 43 tjänster i 7:e lönegraden;

och hemställde föredraganden nu, att dels antalet kammarskrivartjänster

måtte minskas till 72 genom indragning av en förut vid kontoret i Norrköping

placerad tjänst, vilken under flera år stått vakant, dels ock att antalet

tjänster i 7:e lönegraden måtte ökas från 43 till 47. Beträffande motiveringen

för detta senare förslag hänvisade föredraganden till vad anförts

rörande vissa kameralbiträdestjänster i ovanberörda förslag angående

avdelningskontorens organisation. Enligt direktionens mening

borde ifrågavarande kameralbiträdestjänster, som vore avsedda för kontoren

i Göteborg och Malmö, besättas i mån av samtidig indragning av

andra ordinarie eller icke-ordinarie tjänster.

Fullmäktige beslöto bifalla föredragandens hemställan.

Slutligen anmälde föredraganden en från tjänstemannen i 22 :a lönegraden

vid huvudkontoret Einar Falk inkommen framställning angående

viss ändring i ovanberörda förslag till ändringar i avlöningsreglementet

m. m.

Efter föredragning härav hemställde föredraganden, att fullmäktige,

med ändring av tidigare beslut, måtte föreslå, att biträdande ombudsmannen

placerades i 22:a lönegraden ävensom att denå sekreteriatet föreslagna

tjänsten i 22:a lönegraden i stället utbyttes mot en tjänst i 20:e

lönegraden. Därvid borde förutsättas, att nuvarande aktuarien i 22:a

lönegraden förordnades till biträdande ombudsman och att den nuvarande

kanslisten i 17:e lönegraden utan ansökan konstituerades till tjänsteman

i 20:e lönegraden.

Denna hemställan blev av fullmäktige bifallen; och beslöto fullmäktige

härefter att till lönenämnden remittera jämväl Falks ifrågavarande

framställning.

Ur protokollet:

Marcus Öhlin.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

47

Bilaga B.

Utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken den 18 mars 1935.

§ 2. Vice riksbankschefen Wilhelmsson erinrade, att fullmäktige till 1934

års bankoutskott avlåtit förslag till vissa ändringar i avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk m. m., och att detta förslag

återremitterats till fullmäktige. Föredraganden erinrade vidare, att fullmäktige

genom beslut den 17 december 1934 dels vidtagit vissa ändringar

i förslaget, dels ock därefter överlämnat detsamma för yttrande till lönenämnden

för riksdagens verk; och anmälde nu föredraganden från lönenämnden

inkommet yttrande i ärendet. Med beaktande av vad lönenämnden

anfört, hade vissa ytterligare jämkningar vidtagits i förslaget. Förslag

till skrivelse i ärendet till bankoutskottet hade utarbetats och tidigare

tillställts envar av fullmäktige.

Föredraganden hemställde, att förslaget nu måtte av fullmäktige godkännas.

Efter föredragning av berörda förslag anförde herr Stendahl, att vid

ärendets behandling i bankoutskottet förlidet år frågan återremitterats

till fullmäktige med den motivering, att den borde upptagas till prövning

och avgörande i samband med avdelningskontorens omorganisationsfråga.

Herr Stendahl hade för sin del ansett, att den nu verkställda utredningen

icke kunde läggas till grund för en omorganisation av avdelningskontoren.

Fullmäktige ägde emellertid med den organisation, som för närvarande

förefunnes, möjlighet att inom ramen av densamma och utan att

behöva föreslå några förändringar företaga för ändamålet lämpliga omplaceringar

av tjänster. Under sådana förhållanden ansage herr Stendahl,

att ifrågavarande förslag icke nu borde överlämnas till bankoutskottet

utan att man borde avvakta förnyad utredning i ärendet.

Herr Björnsson förklarade, att enligt hans mening ny utredning icke

erfordrades; och hemställde herr Björnsson, att fullmäktige måtte besluta

att i ärendet nu avlåta framställning till bankoutskottet.

Fullmäktige beslöto i enlighet med herr Björnssons hemställan.

Mot detta hesing anmälde herr Stendahl reservation under hänvisning

till vad han nyss anfört.

Vid behandling av den i förslaget intagna, till avlöningsreglementet hörande

tjänsteförteckningen, såvitt den avsåge förslag att fastställa antalet

kammarskri vart jänster i 16 :e lönegraden till sjuttiotvå, yrkade herr

Björnsson, att i överensstämmelse med lönenämndens yttrande antalet

ifrågavarande tjänster måtte fastställas till sjuttiosex.

I detta herr Björnssons yttrande instämde ordföranden herr af Jochnick.

Fullmäktige beslöto i enlighet med föredragandens hemställan.

Även i övrigt blev förslaget av fullmäktige godkänt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Ur protokollet:

Marcus Öhlin.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Bilaga C.

Till Fullmäktige i Riksbanken.

I skrivelse den 28 mars 1935 hava fullmäktige, meri överlämnande av

förslag till skrivelse till bankoutskottet angående organisationen av riksbankens

sedeltryckeri och bankens pappersbruk, anhållit, att lönenämnden

för riksdagens verk ville avgiva yttrande över framställningen, i vad

den berör frågor, som falla inom lönenämndens verksamhetsområde.

Med anledning härav får lönenämnden yttra sig över förslaget i vad

detsamma avser de olika befattningshavarnas löneställning och i detta

avseende anföra följande.

Vad först angår kontrollanten vid sedeltryckeriet innebär förslaget en

förändring av denne befattningshavares arbetsuppgifter, i det att han efter

omorganisationen av sedeltryckeriet icke längre skulle vara föreståndare

för den kamerala avdelningen därstädes och i övrigt icke deltaga i

själva förvaltningen av tryckeriet. Kontrollantens verksamhet i vad den

avser sedeltryckeriet skulle huvudsakligen bliva av kontrollerande art.

Emellertid skulle han därjämte fortfarande hava den ansvarsfulla uppgiften

att deltaga i vården av riksbankens stora förråd av tryckplåtar

för sedlar, stämpeltryck m. m., varjämte såsom nya arbetsuppgifter skulle

åligga honom att inom den del av sedelkontoret, som skulle förläggas till

den nya tryckeribyggnaden, kontrollera bokföringen samt verkställa inventering

av behållningarna m. m. Då ifrågavarande uppgifter äro av

stadigvarande art kan enligt lönenämndens uppfattning någon erinran

icke riktas mot förslaget att befattningen såsom kontrollant uppföres på

ordinarie stat. Beträffande befattningens placering i lönegrad har det

förefallit lönenämnden i viss mån tveksamt, huruvida icke den av fullmäktige

föreslagna placeringen i 30:e lönegraden vore väl hög. Enligt

lönenämndens uppfattning synes en placering av kontrollantbefattningen

i 28: e lönegraden bättre ansluta sig till den inom riksdagens verk tillämpade

lönegradsplaceringen. Med hänsyn till det ansvar, som komme att

åvila kontrollanten även efter omorganisationen, framför allt på grund

av den kontinuerliga kontroll han ensam skall utöva beträffande de mycket

betydande behållningarna i tryckeribyggnaden av sedelpapper och

sedlar, har lönenämnden emellertid icke velat motsätta sig att befattningen

för närvarande uppföres i 30: e lönegraden. Då befattningen i en

framtid blir ledig synes dock frågan örn densammas placering å löneskalan

böra upptagas till förnyat övervägande.

Den av fullmäktige föreslagna nyregleringen av lönerna för tjänstemännen

vid sedeltryckeriet och Tumba bruk bygger på den huvudprincipen,

att de nyreglerade lönerna skola tillsammans med nyreglerat dyrtidstillägg

så nära som möjligt motsvara de avlöningsförmåner, som befattningshavarna

enligt nu gällande grunder åtnjuta. I enlighet härmed

innebär fullmäktiges förslag endast en omräkning av lönerna och

fullmäktige hava icke ingått på en omprövning av de nu utgående lönebeloppen

å de olika befattningarna samt en värdesättning av desamma.

Med hänsyn till den av fullmäktige påvisade bristen på enhetlighet i den

nuvarande lönesättningen hade det måhända varit önskvärt, att en sådan

omprövning skett i samband med den nu föreslagna löneregleringen i

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

syfte att därigenom utjämna de betydande olikheter i lönegradsplaeeringen

beträffande motsvarande befattningar inom tryckeriet och bruket,

som föreligga enligt det framlagda förslaget. Såsom exempel härpå vill

iönenämnden nämna, att medan föreståndarens för sedeltryckeriet närmaste

man, ingenjören, placerats i 23:e lönegraden i löneplanen för icke

ordinarie befattningshavare, har förvaltarens vid Tumba bruk närmaste

man, veikmästaren, hänförts till 25:e lönegraden, oaktat föreståndaren

erhållit en högre löneställning än förvaltaren, samt att bruksbokhållaren

vid Tumba bruk placerats i 20 :e lönegraden i nämnda löneplan, medan

bokhållaren vid sedeltryckeriet hänförts till 21:a lönegraden. Med

hänsyn till det knappa utredningsmaterial och den korta tid, som stått

till lönenämndens förfogande, har nämnden icke varit i tillfälle att framlägga

något förslag, varigenom ovan påvisade ojämnheter i lönesättningen

beträffande till synes likartade befattningar skulle kunna avhjälpas.

Såvitt Iönenämnden kunnat finna avser emellertid den föreslagna

löneregleringen i främsta rummet att möjliggöra en tillämpning av det

föreslagna tjänstepensionsreglementet för tjänstemän vid riksdagens verk

på nuvarande innehavare av här ifrågavarande befattningar. På grund

härav vill Iönenämnden för sin del tillstyrka fullmäktiges förslag till

lönereglering. Lönenämnden förutsätter emellertid, att i mån av nuvarande

befattningshavares avgång eller eljest finnes lämpligt fullmäktige

taga under omprövning frågan örn införande av en mera enhetlig lönegradsplacering

av befattningarna, avvägd jämväl med hänsyn till de

löner, som utgå å befattningar med likartade arbetsuppgifter inom riksdagens

verk i övrigt.

Vad härefter angår de avlöningsförmåner, som för närvarande åtnjutas

av föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren vid Tumba bruk,

hava dessa synts lönenämnden väl höga i förhållande till vad som utgår

till innehavare av därmed likartade befattningar inom statsförvaltningen

i övrigt. Visserligen innefattar chefskapet över nämnda företag ett betydande

ansvar och kräver stor teknisk skicklighet på respektive områden,

men å andra sidan bör beaktas, att skötseln av ifrågavarande företag

icke ställer tillnärmelsevis samma krav på affärsmässighet i driften,

som erfordras exempelvis av ledarna för privata affärsföretag inom tryckeri-

resp. pappersindustrien.1

Med hänsyn härtill förefaller det lönenämnden, som örn arvoden av

15,000 kronor för föreståndaren för sedeltryckeriet och 12,000 kronor för

förvaltaren vid Tumba bruk vore väl avvägda. Lönenämnden vill därför

ifrågasätta, huruvida icke dessa arvodesbelopp borde i stället för de

av fullmäktige ifrågasatta intagas under § 1 i de föreslagna tilläggsbestämmelserna.

Då det emellertid näppeligen torde vara skäligt att i detta

sammanhang genomföra en lönesänkning för de nuvarande innehavarna

av ifrågavarande två befattningar, torde vid bifall till lönenämndens

förslag till nämnda bestämmelser fogas en övergångsbestämmelse, varigenom

de nuvarande innehavarna av befattningarna tillförsäkras de av

fullmäktige föreslagna arvodesbeloppen.

I anslutning till vad nu anförts böra de i § 2 av nämnda bestämmelser

intagna beloppen för tjänstledighetsavdrag å respektive 14 kronor och

12 kronor för dag reduceras till respektive 12 och 10 kronor. Till över
1

I det den 28 mars 1935 dagtecknade förslaget voro såsom arvoden åt föreståndaren

för riksbankens sedeltrycken och at förvaltaren vid riksbankens pappersbruk upptagna

respektive 17,000 kronor och 14,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll tolt5. 8 sami. Nr 115.

I

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskoltets utlåtande Nr 65.

gångsbestämmelserna bör härvid fogas en föreskrift, att tjänstledighetsavdrag

å förstnämnda belopp skola gälla för de nuvarande innehavarna

av befattningarna.

Enligt fullmäktiges förslag skulle, frånsett föreståndaren för sedeltryckeriet

och förvaltaren vid Tumba bruk, avlöningsreglementet för icke

ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk komma att bliva gällande

för samtliga befattningshavare vid sedeltryckeriet och Tumba bruk.

Häremot är från lönenämndens sida ej något att erinra. Till undvikande

av att nuvarande befattningshavare vid tillämpning av nämnda bestämmelser

skulle lida minskning i den förmån av semester, som för närvarande

tillkomma dem, torde till övergångsbestämmelserna böra fogas en

föreskrift, varigenom befattningshavarna, så länge de kvarstå i nuvarande

befattningar, tillförsäkras nuvarande förmåner i fråga örn semester.

Enligt fullmäktiges förslag 1 skulle vid sedeltryckeriet placeras en befattning

såsom extra ordinarie kameralbiträde i 8:e lönegraden. Lönenämnden

finner befattningen lämpligen böra hänföras till 7:e lönegraden.

Därest så befinnes erforderligt, torde fullmäktige dock vara oförhindrade

att låta befattningen uppehållas av ett ordinarie kameralbiträde i

riksbanken.

I övrigt har förslaget i vad detsamma avser de olika befattningshavarnas

löneställning ej givit lönenämnden anledning till erinran eller uttalande.

Protokollsutdrag, innefattande av undertecknad Amnér uttalad särskild

mening, bifogas.

Stockholm den 5 april 1935.

LÖNENÄMNDEN FÖR RIKSDAGENS VERK

Utdrag av protokoll hos lönenämnden för riksdagens verk den

12 april 1935.

§ 1. Föredrogs och justerades uppsatt förslag till lönenämndens skrivelse

till fullmäktige i riksbanken i det under § 1 i protokollet för den 5

innevarande april antecknade ärendet angående fullmäktiges förslag rörande

organisationen av riksbankens sedeltryckeri och bankens pappersbruk

m. m.

Herr ordföranden anhöll att få till protokollet antecknat, att han, som

deltagit i behandlingen inom fullmäktige av förevarande ärende och därvid

anslutit sig till fullmäktiges förslag, icke kunde biträda lönenämndens

förslag i de delar, detsamma avveke från fullmäktiges framställning.

Ur protokollet:

Einar Falk.

1 Körslaget av den 28 mars 1935.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

51

Bilaga D.

Till Fullmäktige i Riksbanken.

Med överlämnande av förslag till skrivelse till bankoutskottet angående

organisation av riksbankens sedeltryckeri och bankens pappersbruk hava

fullmäktige i riksbanken i skrivelse den 28 mars 1935 anhållit, att

delegerade för riksdagens verk ville yttra sig över framställningen i vad

den berörde frågor, som folie inom delegerades verksamhetsområde.

Med anledning härav få delegerade, som tagit del av ett av lönenämnden

för riksdagens verk i ärendet avgivet yttrande, meddela, att delegerade

på de av lönenämnden anförda skäl icke funnit något att erinra

emot huvudprinciperna i den föreslagna anordningen.

Delegerade hava emellertid i ärendets nuvarande skick icke ansett sig

kunna ingå i prövning av frågan örn de lönegrader, till vilka de i fullmäktiges

skrivelse angivna icke ordinarie befattningarna skulle hänföras,

och örn de avvikelser från eljest tillämpade avlöningsbestämmelser, som

för dessa befattningshavare må finnas erforderliga.

Stockholm den 13 april 1935.

DELEGERADE FÖR RIKSDAGENS VERK.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Bilaga E.

Utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken den 18

april 1935.

% 7.

Riksbankschefen Rooth erinrade, att fullmäktige vid sammanträden

den 28 nästlidne mars och den 4 innevarande april dels godkänt upprättat

förslag till skrivelse till bankoutskottet angående organisationen

av riksbankens sedeltryckeri och hankens pappersbruk, dels ock heslutit

att överlämna förslaget till delegerade för riksdagens verk och lönenämnden

för samma verk med anhållan örn dessa myndigheters yttranden över

framställningen, i vad den berörde frågor, som folie inom deras respektive

verksamhetsområden.

Föredraganden anmälde nu, att de begärda yttrandena inkommit och

redogjorde för deras innehåll.

Delegerade hade icke funnit något att erinra emot huvudprinciperna i

den föreslagna anordningen men hade i frågans nuvarande läge icke ansett

sig kunna ingå i prövning av frågan örn lönegrader och avvikelser

från eljest tillämpade avlöningshestämmelser för de i fullmäktiges framställning

angivna icke ordinarie befattningshavarna.

Lönenämnden hade till en början beträffande placeringen i lönegrad

av kontrollanten vid sedeltryckeriet funnit det i viss mån tveksamt, huruvida

icke den av fullmäktige föreslagna placeringen i 30 :e lönegraden

vore väl hög.

Lönenämndens redogörelse angående kontrollantens arbetsuppgifter

syntes icke giva en tydlig bild av kontrollantens ställning och beskaffenheten

av hans arbete. Såsom av tjänstens benämning franninge, vore

detsamma redan nu av huvudsakligen kontrollerande art. Av de olika

göromål, som enligt gällande instruktion åvilade tjänsten, vore kontrollen

över sedeltillverkningen och dennas redovisning samt vården av plåtarna

för sedel- och stämpeltryck de viktigaste. Att vissa delar av den

utav kontrollanten utövade kontrollen enligt gällande instruktion erhållit

formen av en medbestämmanderätt i vissa detaljer av förvaltningen

eller att bokföringen lagts på kontrollanten och honom underlydande

tjänstemän vore en fråga mera av teknisk natur än av saklig innebörd.

Den av fullmäktige föreslagna ändringen i organisationen av kontrollen

över sedeltryckeriet innehure icke någon minskning i kontrollanten åliggande

övervakningsuppgifter. Kontrollanten skulle i fortsättningen liksom

hittills kontrollera sedel- och stämpelpapperstillverkningen och dennas

redovisning, handhava vården av plåtarna för sedel- och stämpeltryck

samt övrigt värdetryck, övervaka förvaltningen och bokföringen

m. m. Kontrollantens redan nu maktpåliggande arbetsbörda komme

efter den föreslagna omorganisationen att bliva minst lika omfattande i

fråga örn sedeltryckeriet och skulle dessutom ökas med kontroll av sedelkontoret,

som hade vården och redovisningen av sedelpapper och färdiga

sedlar till synnerligen betydande belopp. Någon tvekan att tjänsten fortfarande

borde vara placerad i 30:e lönegraden ansåge föredraganden icke

böra förefinnas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

53

Vidare hade lönenämnden i följande avseenden ifrågasatt avvikelser

från fullmäktiges förslag.

Enligt detsamma skulle föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren

vid pappersbruket inordnas såsom ordinarie tjänstemän, tillsatta

genom förordnande. Härvid skulle för föreståndaren fastställas ett arvode

av 17,000 kronor och för förvaltaren 14,000 kronor. Lönenämnden

hade intet att erinra mot den föreslagna anställningsformen och ej heller

däremot, att nämnda arvoden tillerkändes de nuvarande innehavarna av

ifrågavarande befattningar. Det syntes emellertid lönenämnden riktigt,

att arvodena i de föreslagna tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglemente

fastställdes till lägre belopp än fullmäktige föreslagit. Lönenämnden

hade för tryckeriföreståndaren föreslagit ett arvode av 15,000 kronor

och för förvaltaren 12,000 kronor. Genom en övergångsbestämmelse skulle

de nuvarande befattningshavarna tillförsäkras de av fullmäktige föreslagna

arvodena.

I överensstämmelse härmed torde tjänstledighetsavdragen för nämnda

befattningar fastställas till 12 kronor respektive 10 kronor för nya innehavare

av dessa befattningar.

Föredraganden framhöll, att fullmäktige syntes kunna ansluta sig till

vad lönenämnden sålunda föreslagit.

Lönenämnden hade vidare föreslagit, att genom en övergångsbestämmelse

de ifrågavarande icke ordinarie tjänstemännen vid sedeltryckeriet

och pappersbruket skulle tillförsäkras nuvarande förmåner ifråga örn semester.

Lönenämnden utginge därvid ifrån att avlöningsreglementet för

icke ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk skulle bliva gällande

för ifrågavarande tjänstemän.

Föredraganden framhöll, att den föreslagna övergångsbestämmelsen

icke syntes erforderlig. Det vore givet, att för vissa av ifrågavarande

icke ordinarie tjänstemän andra semesterbestämmelser borde gälla än för

bankens övriga icke ordinarie tjänstemän. Dessa borde i sådant fall utfärdas

av delegerade, och därvid kunde givetvis hänsyn tagas till önskvärdheten

av att bibehålla dylik tjänsteman vid nuvarande semesterförmån.

Slutligen hade lönenämnden uttalat sig för att befattningen såsom

extra ordinarie kameralbiträde på sedeltryckeriet borde hänföras till 7:e

och ej såsom fullmäktige föreslagit till 8:e lönegraden. Enligt föredragandens

mening borde nämndens förslag i detta avseende godtagas.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde föredraganden, att

fullmäktige måtte besluta att i nedan angivna avseenden vidtaga ändringar

i tidigare avgivet förslag angående organisationen av sedeltryckeriet

och pappersbruket:

arvodet till föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren vid pappersbruket

fastställes till 15,000 kronor respektive 12,000 kronor,

tjänstledighetsavdraget för föreståndaren för sedeltryckeriet och förvaltaren

vid pappersbruket fastställes till 12 kronor respektiva 10 kronor,

för vardera av de nuvarande innehavarna av befattningarna såsom föreståndare

för sedeltryckeriet och förvaltare vid pappersbruket fastställes

ett personligt lönetillägg av 2,000 kronor och ett tjänstledighetsavdrag

av 14 kronor respektive 12 kronor, så länge de kvarstå i sina befattningar,

extra ordinarie kameralbiträdet ä sedeltryckeriet placeras i 7:e lönegraden

enligt löneplanen för icke ordinarie befattningshavare.

Med bifall till föredragandens hemställan beslöto fullmäktige att med

skrivelse enligt registratur?! till bankoutskottet överlämna förslag an
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

gående organisationen av sedeltryckeriet ock pappersbruket; och skulle

utdrag av detta protokoll jamte de av de delegerade för riksdagens verk

och lönenämnden för samma verk i ärendet avgivna yttrandena tillställas

utskottet.

Herr Stendahl erinrade, att han icke deltagit i detta ärendes behandling

vid sammanträdet den 28 nästlidna mars och vid nästföljande sammanträde

den 4 innevarande april endast såvitt avsåge frågan örn utseende

av inspektörer för sedeltryckeriet och pappersbruket jämte arvoden

för dem samt att han därför ansåge sig icke böra nu deltaga i ärendets

behandling.1

Denna paragraf förklarades genast justerad.

Ur protokollet:

Marcus Öhlin.

1 Av fullmäktiges protokoll för den 4 april 1935 framgår, att bankofullmäktigen Stendahl

yrkat, att inspektörerna skulle utses endast inom deputerade samt att arvoden icke skulle

utgå till inspektörerna.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

55

Bilaga F.

Tabell, utvisande nuvarande avlöning samt föreslagen löne- och pcnsionsreglering

för vissa befattningshavare vid riksbankens sedeltryckeri.

Nuvarande avlöning

B''öreslagen

avlöning

Föreslagen

pension

Befattnings-

havare

Löneförmåner

Beg.-

lön

Slut-

lön

Löneförmåner |

Beg.-

lön

Slut-

lön

Pen-

sions-

under-

lag

Pen-

sions-

avdrag

Förestån-

daren

arvode (förordn.

v-> ...............

118,000

*18,000

arvode (förordn.

på viss tid) —

dyrtidstillägg

efter 9 % ......

415,000

756

415,0C0

756

7,000

420

15,756

15,756

Ingenjören

lön enl. Igr. 22 ■

prov. dyrortst.......

dyrtidstillägg elter

9 %..................

6,816

216

624

8,124

234

744

e. o. i Igr. 23 ...

prov. dyrortst. .

dyrtidstillägg

efter 9 %......

6,420

210

588

8,124

234

744

4,476

234

7,656

9,102

7,218

9,102

Faktorn

lön

2

5,100

e. o. i Igr. 18 ...

prov. dyrortst. ..

dyrtidstillägg

efter 9 %......

4,596

6,420

3,444

156

600

156

210

dvrtidstillägg elter

27% ...............

1.536

420

588

3 7,236

5,172

7,218

Gravören

lön .....................

2

1 6,600

e. o. i Igr. 17 ...

prov. dyrortst.-..

dyrtidstillägg

efter 9 %......

4,350

150

396

6,048

198

552

3,240

141

4,896

6,796

i Bokhållaren

i

lön enl. Igr. 17 •

prov. dyrortst.......

dyrtidstillägg efter

9 % ...............

4,932

162

456

6,420

210

588

e. o. i Igr. 21

prov. dyrortst.-■■

dyrtidstillägg

efter 9 %......

5,676

186

516

7,212

222

660

3,924

192

600

600

6,378

8,094

dvrtidstillägg efter

27 % ...............

162

162

:

6,312

7,980

.

Fabriksbok-

hållaren

2

1 5.700

e. o. i Igr. 15 ...

prov. dyrortst....

dyrtidstillägg

efter 9 %......

3,888

5,304

2,844

114

138

! 360

174

492

1 4,386

5,97C

Kameral-

biträdet

lön enl. Igr. 7......

prov. dyrortst......

dyrtidstillägg elter

9 % ...............

2,832

102

252

3,486

126

324

e. o. i Igr.7 ......

prov. dyrortst.

dvrtidstillägg

efter 9 %.....

i 2,520

90

228

3,300

120

300

1,716

i 51

3,186

3,936

! 2,838

8,72C

3

1 Härå utgår ej dyrtidstillägg. — * Enligt avlöningsstaten för arbetare. — 9 Åtnjuter dessutom

skattekompensation å 726 kronor 75 öre. — 4 Härtill bör komma personligt lönetillägg

å 2,000 kronor till tjänstens nuvarande innehavare.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Bilaga G.

Tabell utvisande nuvarande avlöning samt föreslagen löne- och pensionsreglering

för vissa befattningshavare vid riksbankens pappersbruk i Tumba (D-ort).

Befattnings-

havare

'' Nuvarande.

a v 1 ö n

i ng

Föreslagen

a v 1 ö

ning

Föreslagen

pension

.

Löneförmåner

Ber-

lon

Slut-

lön

Löneförmåner

Beg.-

lÖn

Slut-

lön

Pen-

sions-

under-

lag

Pen-

sions-

avdrag

Bruksförva!-

lön.....................

6,000

6,000

arvode (förordn.

tarén

tjänstg-pengar......

3,000

3,000

på viss tid) ...

112,000

112,000

7,000

420

alderstillägg.........

—

1,000

dyrtidstillägg

tillf, löneförbättr....

1,000

1,000

efter 9 % ......

756

756

dyrtids tillägg efter

27% ...............

1,944

1,944

12,756

12,756

fri bostad m. m....

1,990

1,990

13,934

14,934

Verkmäs-

lön.....................

3,000

3,000

e. o. i lgr. 25 • ■ •

6,546

8,340

279

tarén

tjänstg-pengar......

1,500

1,500

dyrtidstillägg

ålderstillägg.........

—

500

efter 9 % ......

588

744

tillf, löneförbättr.-..

1.000

1,000

—

dyrtidstillägg efter

7,134

9,084

27 % ...............

1,476

1,620

fri bostad m. m. ..

1,530

1,530

8,506

9,150

Bruksbok-

lön.....................

2,200

2,200

e. o. i lgr. 20

4,782

6,168

3,684

174

hällaren

tjänstg.-pengar......

1,000

1,000

dyrtidstillägg

ålderstillägg.........

—

400

efter 9 % ......

420

tillf, löneförbättr...

800

800

dyrtidstillägg efter

5,202

6,720

27% ...............

1,068

1,176

fri bostad m. m. ..

1,070

1,070

6,138

6,646

Pappers-

= bruksbokhål-

= bruksbok-

1

mästaren

laren ..............

6,138

6,646

hällaren.........

5,202

6,72ol

3,684

174

/tarn ; Till samtliga fyra tjänstemän utgå dessutom lör närvarande arvoden för vård av

nterTm"I?aPPerinnTValtnre^ kr-’ verkmästaren 350 kr., bruksbokhållaren 100 kr. pappersmastaren

100 kr., allt för ar. Dessa arvoden skulle enligt förslaget indragas. ’ P

Härtill bör komma personligt lönetillägg å 2,000 kr. till tjänstens nuvarande innehavare.

35lsis. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.