Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag till tjänstepensionsreglemente för riksdagens verk.

1935-05-23 · 75 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:67, Utlåtande, i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag till tjänstepensionsreglemente för riksdagens verk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

1

Nr 67.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1935 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag till

tjänstepensionsreglemente för riksdagens verk.

Sedan Kungl. Majit den 30 juni 1934 utfärdat reglemente angående

tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen

(civila tjänstepensionsreglementet), beslöto delegerade för riksdagens verk

den 26 september 1934 tillsätta en kommitté med uppdrag att i huvudsaklig

överensstämmelse med nämnda reglemente verkställa utredning och

till delegerade avgiva förslag till tjänstepensionsreglemente för befattningshavare

vid riksdagens verk.

Till ledamöter i kommittén utsågo delegerade expeditionschefen i finansdepartementet

E. A. Westling, tillika ordförande i kommittén, t. f. bankokommissarien

i riksbanken A. G. Linder och revisorn i riksgäldskontoret

S. O. Widlund.

Efter fullgjort uppdrag har kommittén, benämnd pensionskommittén för

riksdagens verk, till delegerade överlämnat ett den 15 februari 1935 dagtecknat

betänkande med förslag till reglemente angående tjänstepension för

tjänstemän vid riksdagens verk (tjänstepensionsreglementet för riksdagens

verk). Kommitténs förslag är bilagt detta utlåtande (Bilaga II).

över detta förslag hava yttranden avgivits av fullmäktige i riksbanken

och i riksgäldskontoret, styrelsen för riksdagsbiblioteket, riksdagens justitieombudsman

och militieombudsman samt lönenämnden för riksdagens

verk.

Med skrivelse den 13 april 1935 hava delegerade för riksdagens verk till

bankoutskottet överlämnat kommitténs betänkande jämte däröver avgivna

yttranden och ett av delegerade upprättat förslag till ändrad lydelse av 18

och 25 §§ i nämnda förslag. Delegerade hava hemställt, att utskottet ville

upptaga detta ärende till behandling och framlägga förslag i ämnet till

1935 års riksdag.

Det av pensionskommittén utarbetade förslaget ansluter sig till det civila

tjänstepensionsreglementet och företer avvikelser endast i den mån så

påkallats av förhållandena inom riksdagens verk. Beträffande innehållet

i kommitténs förslag får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas

i det följande, hänvisa till kommitténs betänkande.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. S sami. Nr 67-

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

Kommitténs förslag har lämnats utan erinran av styrelsen för riksdagsbiblioteket

samt riksdagens justitieombudsman och militieombudsman, i

vad förslaget berör respektive riksdagsbiblioteket samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna.

I övriga yttranden hava mot kommitténs förslag

framförts de erinringar, för vilka bär nedan redogöres.

Pensionsålder.

Enligt nuvarande pensionsbestämmelser för riksdagens verk är pensionsåldern

för manlig tjänsteman vid riksbanken och riksdagens bus 65

år och vid övriga verk 67 år samt för kvinnlig tjänsteman vid samtliga verk

60 år.

Jämlikt kommitténs förslag skulle pensionsåldern bliva lika för män oell

kvinnor i samma befattningar samt utgöra för tjänstemän, tillhörande

lönegraderna 1—12, 60 år och för tjänstemän, tillhörande lönegraderna

13—30, 65 år, dock att för innehavarna av vissa särskilt angivna befattningar

pensionsåldern skulle utgöra 63 år.

En av kommitténs ledamöter, t. f. bankokommissarien Linder, bär på

anförda skäl (se sid. 46 och 47 av betänkandet) yrkat, att för kvinnliga

tjänstemän i riksbanken borde stadgas en pensionsålder av 60 år, oberoende

av den lönegrad till vilken de äro hänförda.

Fullmäktige i riksbanken hava ansett pensionsåldern för riksbankens

kvinnliga tjänstemän böra, oberoende av lönegrad, utgöra 55 år och såsom

motivering härför anfört följande:

»Därest kommitténs förslag antoges, skulle detta innebära, att pensionsåldern

för den icke obetydliga grupp av kvinnliga tjänstemän i riksbanken,

som äro i högre lönegrad än den 12:e höjdes med icke mindre än fem

år. Förslaget innebär således en avvikelse från den ståndpunkt, riksdagen

tidigare intagit i denna fråga.

I riksbanken hava kvinnliga tjänstemän icke använts så länge, att erfarenhet

härifrån kunnat vinnas beträffande pensionsåldern för dessa.

Däremot hava affärsbankerna rik erfarenhet i detta avseende. Reservanten

Linder framhåller, att det stora flertalet banker med stöd av den erfarenhet,

som vunnits i deras affärsmässigt bedrivna rörelse, fastställt ifrågavarande

pensionsålder till 55 år. Enligt fullmäktiges mening bör denna

i bankverksamhet vunna erfarenhet vara normgivande även vad beträffar

riksbankens kvinnliga tjänstemän. Det bör ligga i statens intresse, att

dess företag erhålla en lika effektiv personaluppsättning som enskilda företag.

Önskemålet att åstadkomma enhetlighet inom det statliga löneoch

pensionsväsendet synes icke utgöra ett hinder mot att för riksbanken

fastställa avvikande bestämmelser i nu berörda avseende.»

Bankofullmäktigen Björnsson har i fråga örn pensionsåldern för kvinnliga

befattningshavare biträtt kommitténs förslag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava anfört, att vad kommittéledamoten

Linder framhållit i fråga örn riksbanken vore tillämpligt jämväl å

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67. 3

riksgäldskontoret. Fullmäktige funne sålunda önskvärt, att beträffande

även riksgäldskontoret den nuvarande pensionsåldern av 60 år bibekölles

för kvinnliga befattningshavare, oberoende av vilken lönegrad de tillhörde.

Lönenämnden för riksdagens verk har — under erinran att för närvarande

25 kammarskrivarbefattningar i 16:e och 17:e lönegraderna i riksbanken

innehades av kvinnor — givit uttryck åt den uppfattningen, att den nu

gällande pensionsåldern för kvinnliga befattningshavare i riksbanken och

i riksgäldskontoret vöre väl avvägd. Nämnden kunde därför icke tillstyrka

någon ändring av denna pensionsålder, i varje fall icke i höjande

riktning. Med hänsyn till det penningansvar, som i stor utsträckning

avilade befattningshavarna inom nämnda två verk och då, enligt vad erfarenheten

från den privata bankverksamheten utvisade, de kvinnliga befattningshavarna

i regel icke syntes vid den levnadsålder, varom här vore

fråga, vara lika användbara för här avsedda speciella tjänstgöring som

manliga tjänstemän i samma ålder, ville det synas lönenämnden befogat,

att en lägre pensionsålder fastställdes för de förra än för de senare.

Lönenämnden förordade därför, att den nuvarande pensionsåldern av 60

år bibehölles för kvinnliga befattningshavare inom riksbanken och riksgäldskontoret,

oberoende av vilken lönegrad de tillhörde. En undantagsbestämmelse

härom syntes böra införas i reglementet. Att utsträcka undantagsregeln

till att omfatta jämväl befattningshavare i högre lönegrad

än den 12:e vid riksdagens övriga verk syntes däremot ej vara erforderligt.

Lönenämndens ordförande, bankofullmäktigen Amnér, har i nämnden uttalat

sig för att pensionsåldern för kvinnliga tjänstemän i riksbanken och

i riksgäldskontoret bleve fastställd i överensstämmelse med vad fullmäktige

i riksbanken förordat.

Delegerade för riksdagens verk hava med hänsyn till arbetets art särskilt

inom riksbanken och riksgäldskontoret funnit en nedsättning i den av

kommittén föreslagna pensionsåldern för kvinnliga tjänstemän önskvärd,

dock endast i den mån att pensionsåldern för sådana tjänstemän i lönegraderna

13—30 nedsattes till den för närvarande gällande eller 60 år. Något

undantag för övriga riksdagens verk från den av delegerade sålunda förordade

pensionsåldern syntes delegerade ej erforderligt. I enlighet härmed

hava delegerade ifrågasatt, att 18 § i reglementsförslaget erliölle följande

lydelse:

»18 §.

För manlig tjänsteman inträder, där ej för viss befattning annan pensionsålder

angives i den såsom bilaga A till detta reglemente fogade åldersförteckningen,

pensionsåldern, om han tillhör lönegraderna 1—12, vid utgången

av den månad, under vilken han uppnår 60 år, och örn han tillhör

lönegraderna 13—30 vid utgången av den månad, under vilken han uppnår

65 år.

För kvinnlig tjänsteman inträder pensionsåldern med utgången av den

månad, under vilken hon fyller 60 år.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

En av delegerade, baukofullmäktigen Björnsson, har i anslutning till den

ståndpunkt, han intagit vid ärendets behandling inom fullmäktige i riksbanken

biträtt kommitténs förslag beträffande pensionsåldern för kvinnliga

tjänstemän.

Bestämmelser angående sjukpension.

I 15 § 1 mom. av reglementsförslaget äro intagna samma bestämmelser

angående sjukpension, som återfinnas i § 16 av det civila tjänstepensionsreglementet.

Enligt dessa bestämmelser skall sjukpension utgå med lägst

75 procent av hel pension, dock att pensionen ej må överstiga den ålderspension,

som skulle hava tillkommit tjänstemannan, därest han med oförändrat

pensionsunderlag kvarstått i sin befattning till pensionsålderns inträde.

Nu gällande pensionsbestämmelser för riksdagens verk innefatta

emellertid möjlighet till beviljande av högre pension vid entledigande på

grund av sjukdom och nedsatt arbetsförmåga, i det att pensionen kan, oavsett

antalet tjänstår, fastställas till ett belopp, motsvarande hela pensionsunderlaget.

Då riksbankens direktion framhållit önskvärdheten av att berörda

möjlighet bibehölles oförändrad och riksgäldskontorets ledning uttalat,

att anledning till skiljaktighet mellan riksbanken och riksgäldskontoret

i förevarande hänseende icke förelåge, har kommittén, örn än

med tvekan, förklarat sig ej vilja motsätta sig den önskan, som sålunda uttalats,

och har i överensstämmelse därmed under 15 § 2 mom. införts en

bestämmelse att delegerade för riksdagens verk må åt tjänsteman i riksbanken

eller i riksgäldskontoret, när särskilda skäl därtill äro, bevilja

sjukpension med högre belopp än enligt 1 morn., dock högst med belopp,

motsvarande det för tjänsten gällande pensionsunderlaget.

Kommitténs ordförande, expeditionschefen Westling, har på anförda

skäl (se sid. 46 i betänkandet) förklarat sig ej kunna biträda berörda i 15 §

2 mom. intagna förslag.

Fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret hava tillstyrkt

de av kommitténs majoritet föreslagna bestämmelserna i § 15

mom. 2.

Bankofullmäktigen Björnsson har anslutit sig till den av Westling uttalade

uppfattningen.

Lönenämnden för riksdagens verk har, under framhållande att den av

kommittén föreslagna undantagsregeln skulle komma att få en mycket begränsad

räckvidd, icke funnit tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka, att

en från civilförvaltningens pensionsreglemente avvikande regel fastställdes

beträffande vissa av riksdagens verk. Enligt nämndens uppfattning

skulle en sådan regel kunna komma att medföra krav från befattningshavare

i andra verk att få en liknande förmån i fråga örn sjukpensionens

beräknande.

Tre av lönenämndens ledamöter, nämligen bankofullmäktigen Amnér,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

5

bankokommissarie]! Bertil och bankvaktmästaren Wallenborg, hava förordat

kommitténs förslag beträffande reglerna för sjukpension.

Delegerade för riksdagens verk hava, utan avseende å de av lönenämnden

gjorda erinringarna, funnit den föreslagna bestämmelsen i 15 § 2 mom.

böra, med hänsyn särskilt till förhållandena i riksbanken, bibehållas.

En av delegerade, bankofullmäktigen Björnsson, har i anslutning till den

ståndpunkt, han intagit vid ärendets behandling inom fullmäktige i riksbanken,

biträtt det av Westling framställda förslaget.

Bestämmelser örn pension för förordnandetjänstemän m. fl.

Tredje kapitlet av reglementsförslaget avser ordinarie tjänstemän, som

tillsättas genom förordnande på viss tid, och ledamöter i riksbankens direktion.

Med nämnda ordinarie tjänstemän åsyftas verkställande styrelseledamöter

vid riksbankens avdelningskontor. Kommitténs förslag

innebär, att för ifrågavarande befattningshavares pensionering skulle

gälla samma regler, som inom statsförvaltningen tillämpas i fråga örn

tjänstemän, tillsatta genom förordnande på viss tid. Kommittén har förutsatt,

att, därest inom riksdagens verk inrättades ytterligare befattningar,

som skola tillsättas genom förordnande på viss tid, jämväl dessa befattningar

skulle få sina pensionsförhållanden reglerade i enlighet med

bestämmelserna i nämnda kapitel.

En av kommitténs ledamöter, t. f. bankokommissarien Linder, har inom

kommittén uttalat sig för att för verkställande styrelseledamot vid riksbankens

avdelningskontor borde gälla enahanda pensionsbestämmelser

som för tjänstemän i 30:e lönegraden.

I anslutning härtill hava fullmäktige i riksbanken erinrat, att fullmäktige

i skrivelse till bankoutskottet framlagt förslag örn inrättandet av vissa

direktionsavdelningar, vilkas föreståndare skulle tillsättas såsom ordinarie

tjänstemän genom förordnande på viss tid. Vidare komme fullmäktige

att föreslå, att föreståndarna för riksbankens sedeltryckeri och bankens

pappersbruk tillsattes på enahanda sätt. Samtliga dessa föreståndare

borde således enligt förslaget falla under tredje kapitlet i pensionsreglementet.

I avseende å kommitténs förslag till pensionsbestämmelser för förordnandetjänstemännen

hava fullmäktige anfört följande:

»Kommitténs förslag innebär, i överensstämmelse med vad stadgas i civila

tjänstepensionsreglementet, att ordinarie tjänstemän, som tillsättas

genom förordnande på viss tid, tillförsäkras rätt till pension, oberoende av

levnadsålder och efter en jämförelsevis kort tjänstetid. Genom en sådan

anordning av pensioneringen torde ökade möjligheter vinnas att såsom

dylik tjänsteman förvärva person, som icke är i riksbankens tjänst. I

likhet med kommittén anse fullmäktige, att nämnda pensioneringsform

bör ifrågakomma öven för riksbankens vidkommande, nämligen dels för

tjänsterna såsom ledamöter av riksbankens direktion, dels ock för ovanberörda

förordnandetjänster. Det torde nämligen icke få anses uteslutet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

att det kan befinnas lämpligt att utse annan person än tjänsteman i riksbanken

till föreståndare för direktionsavdelning, och detta torde givetvis

regel beträffande föreståndarna för riksbankens fabriksföretag.

r ör närvarande gälla för de verkställande styrelseledamöterna enahanda

pensionsbestämmelser som för riksbankens övriga ordinarie tjänsteman

ra olägenheter av de tillämpade pensionsbestämmelserna hava

hittills icke förmärkts. Detta sammanhänger därmed, att, i varje fall

under de senaste decennierna, till verkställande styrelseledamot alltid utsetts

tjänsteman i banken. Med få undantag hava verkställande styrelseledamoterna

fått sitt förordnande förnyat intill uppnådd pensionsålder.

Aar så icke skett, har tjänstemannen ifråga återgått till annan tjänst i

nksbanken. I ett fall har han omedelbart avgått med pension, vilken sattes

lika med pension för verkställande styrelseledamot.

Med hänsyn till den stora personal, varöver riksbanken förfogar, lär

även i framtiden såsom regel verkställande styrelseledamot kunna utses

inom tjänstemännens krets. Det är möjligt, att även vid förordnande av

föreståndare för direktionsavdelning samma regel skall bliva gällande.

För tjänstemän i riksbanken, som förordnas till verkställande styrelseledamot

eller till dylik föreståndare, finnes emellertid enligt fullmäktiges

mening icke anledning att tillämpa de pensionsbestämmelser. som kommittén

föreslagit för förordnandetjänstemän. Dessa bestämmelser skulle

medföra bland annat, att dylik tjänsteman trots tjänstgöring i riksbanken

under ett tjugu- eller trettiotal år icke skulle komma i åtnjutande av

hel pension såsom styrelseledamot eller föreståndare för direktionsavdelning

förrän efter tolv års tjänstgöring såsom sådan. Å andra sidan skulle

lian erhålla rätt att lämna riksbankens tjänst med hel pension efter en

period av tolv år. En riksbankstjänsteman, som vid 40 års ålder erhölle

tjänst av ifrågavarande slag, skulle således vid 52 års ålder kunna lämna

bankens tjänst med en pension av 7,000 kronor. Detta synes icke vara tillfredsställande

ur bankens synpunkt.

Emellertid anse fullmäktige det vara av betydelse, att för riksbanken

beredes obeskuren möjlighet att såsom verkställande styrelseledamot

eller föreståndare för direktionsavdelning förordna även annan än tjänsteman

i riksbanken. Med hänsyn härtill böra pensionsbestämmelserna för

nämnda befattningshavare örn möjligt fastställas så, att de icke försvåra

en sådan rekrytering.

På grund av nu berörda omständigheter hava fullmäktige kommit till

den uppfattningen, att för verkställande styrelseledamöter och föreståndare

för direktionsavdelning böra gälla olika pensionsbestämmelser, allt

eftersom till sådan funktion förordnas tjänsteman i riksbanken eller annan

person.»

Enligt fullmäktiges förmenande borde därför de av kommittén föreslagna

bestämmelserna ändras så, att de erhölle följande innebörd. Därest

till verkställande styrelseledamot eller föreståndare för direktionsavdelning

förordnades tjänsteman i riksbanken, borde för den sålunda förordnade

gälla enahanda bestämmelser som för ordinarie tjänstemän som tillsattes

genom fullmakt eller konstitutorial. Därest åter den förordnade

icke vore tjänsteman i riksbanken, borde för honom gälla de av kommittén

föreslagna bestämmelserna för ordinarie tjänstemän som tillsattes

genom förordnande på viss tid. I enlighet härmed hava fullmäktige fram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67. 7

lagt förslag till ändrad lydelse av reglementet för att tillgodose nu berörda

önskemål.

Beträffande ledamot av riksbankens direktion bär i tredje kapitlet i kommitténs

förslag under 25 § införts en bestämmelse, att pension ej må utgå

till direktionsledamot, som frånträtt sin befattning på grund av bestämmelse

i 30 § eller 31 § första stycket lagen för Sveriges riksbank. Härmed

åsyftas vissa diskvalifikationsgrunder för fullmäktig och vice riksbankschef.

Enligt detta förslag skulle den direktionsledamot förlora sin

pensionsrätt, som frånträdde sin befattning för att bliva ledamot av

statsrådet eller fullmäktig i riksgäldskontoret. Detsamma skulle gälla för

direktionsledamot, som upphörde att vara svensk medborgare, som försattes

under förmynderskap eller i konkurstillstånd, som förklarades

ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas, som på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke finge utöva allmän befattning, även för den händelse

domen ännu icke vunnit laga kraft, eller som förklarades ovärdig att föra

annans talan inför rätta.

I anledning av kommitténs förenämnda förslag, hava fullmäktige i riksbanken

uttalat, att, även örn nämnda förhållanden ansåges böra utgöra hinder

för ledamotskap av fullmäktige, de icke syntes böra medföra, att rätt

till intjänt pension genom desamma förverkades. I avseende härå hava fullmäktige

erinrat, att i civila tjänstepensionsreglementet intagits en bestämmelse

av innebörd, bland annat, att, örn justitieråd eller regeringsråd avgått

från sin tjänst för utövande av statsrådsämbete, det skall så länge

han innehade sådan befattning, i pensionshänseende så anses, som örn han

alltjämt kvarstode i sitt justitieråds- eller regeringsrådsämbete. Fullmäktige

hava vidare hänvisat till 5 § i förevarande reglementsförslag,

vari bestämmelser funnes införda örn påföljd ur pensionssynpunkt, när

tjänsteman bleve dömd till avsättning m. m. Dessa bestämmelser skulle

enligt förslaget gälla jämväl för direktionsledamöterna. Då anledning

ej syntes förefinnas att införa strängare bestämmelser för dessa, ansåge

fullmäktige, att nu berörda bestämmelse i 25 § av reglementsförslaget

borde uteslutas.

Slutligen hava fullmäktige i riksbanken gjort följande uttalanden beträffande

pensionsbestämmelserna för de till tredje kapitlet hänförliga

befattningshavarna:

»Därest fullmäktiges ovanberörda förslag örn inrättandet av ordinarie

tjänster såsom föreståndare för direktionsavdelning samt för sedeltryckeriet

och pappersbruket bifallas, föranledes härav en komplettering av den

i 26 § införda uppräkningen.

Enligt fullmäktiges förslag skulle föreståndare för direktionsavdelning

i lönehänseende likställas med verkställande styrelsledamot vid annat kontor

än kontoret i Göteborg eller i Malmö. Samma likställighet borde lämpligen

genomföras beträffande pensioneringen. För ifrågavarande föreståndare

skulle således fastställas ett pensionsuuderlag av 7,000 kronor med

ett pensionsavdrag för år av 420 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

Enligt vad fullmäktige komma att föreslå, skulle föreståndarna för sedeltryckeriet

och för pappersbruket bibehållas vid ungefär nuvarande löneförmåner.

Härvid skulle för den förstnämnde fastställas en lön, varå

dyrtidstillägg skulle utgå, och för den sistnämnde omräkning ske av nuvarande

naturaförmåner. Löneförmånerna bleve därefter för föreståndaren

för sedeltryckeriet 17,000 kronor och för föreståndaren för pappersbruket

14,000 kronor.1 Dessa befattningshavare hava icke för närvarande rätt till

pension. Fullmäktige anse icke, att de löneförmåner, som för närvarande

utgå till dessa befattningshavare, böra undergå någon minskning. Å

andra sidan synes icke påkallat att fastställa pensionsunderlag till sådana

belopp, som enligt vedertagen praxis svara mot löneförmånerna. I

likhet, med vad som skulle gälla för övriga föreståndaretjänster i riksbanken,

tillsatta genom förordnande, synes det lämpligt, att pensionsunderlagen

för båda nu ifrågavarande befattningar fastställas till 7,000 kronor.

Därest det framgent skulle visa sig, att dessa pensionsbelopp vore för

låga, hava fullmäktige möjlighet att återkomma till utskottet med framställning

örn förhöjning. Mot nämnda pensionsunderlag skulle svara ett

pensionsavdrag för år av 420 kronor.

Beträffande sedeltryckeriet och pappersbruket komma fullmäktige vidare

att föreslå, att övriga tjänstemän därstädes inordnas såsom extra

ordinarie tjänstemän. Särskilda pensionsbestämmelser för dessa torde

därför icke. erfordras annat än med hänsyn till gällande förhållanden beträffande

livränta för vissa tjänstemän vid tryckeriet.

Beträffande såväl direktionsledamot som tjänsteman, för vilken bestämmelserna,

i 3 kap. av det föreslagna reglementet skulle äga tillämpning, vilja

fullmäktige hemställa, att delegerade ville taga under övervägande införandet

av en bestämmelse, varigenom möjlighet kunde beredas direktionsledamot

eller dylik tjänsteman att vid frivillig avgång från tjänsten erhålla

gottgörelse för de pensionsavdrag han fått vidkännas.

För tjänstemännen vid sedeltryckeriet och pappersbruket torde kunna

uppstå fråga att få tillgodoräkna såsom tjänsteår den tjänstetid, som förflutit

innan reglementet träder i kraft. Jämlikt 2 § 2 mom. reglementsförslaget

lärer sådant medgivande kunna lämnas av delegerade.»

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava förutsatt, att, därest det av fullmäktige

i skrivelse till bankoutskottet den 18 januari 1935 framlagda förslaget

örn inrättande av en befattning såsom riksgäldsdirektör bifölles av

riksdagen, erforderliga kompletteringar gjordes i tredje kapitlet av reglementsförslaget.

Lönenämnden för riksdagens verk har lämnat kommitténs förslag i nu

förevarande del utan erinran.

Tre ledamöter av nämnden, nämligen bankofullmäktigen Amnér, bankokommissarien

Bertil och bankvaktmästaren Wallenborg, hava emellertid

framlagt följande förslag till ordnandet av pensionsfrågan för verkställande

styrelseledamöter vid riksbankens avdelningskontor:

»För vår del vilja vi tillstyrka, att för verkställande styrelseledamöter

vid riksbankens avdelningskontor, vilka av kommittén under tredje

1 Sedermera föreslogo fullmäktige i skrivelse till utskottet den 18 april 1935 arvoden å

respektive 15,000 kronor och 12,000 kronor med personliga lönetillägg å 2,000 kronor till

vardera av de nuvarande innehavarna av befattningarna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

9

kapitlet hänförts till ''Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom

förordnande på viss tid’, skola gälla enahanda bestämmelser som för ordinarie

tjänstemän i 30:e lönegraden. Man får icke förbise, att verkställande

styrelseledamöterna vid riksbankens avdelningskontor utväljas

bland de äldre och dugligaste tjänstemännen i riksbanken, vilka redan

vid tillträdet av sina förordnanden innehava en betydande tjänstålder.

För närvarande hänföras de verkställande styrelseledamöterna i pensionsbänseende

till 28:e respektive 30:e lönegraden och kunna, därest de

innehava föreskrivna tjänst- och levnadsår, erhålla full pension, även örn

de endast en kortare tid innehaft sina förordnanden. Att för dessa befattingshavare

förknippa rätten till hel pension med föreskrift örn minst

12 års förordnande å befattningen och utan bestämmelse örn viss pensionsålder

synes oss icke lämpligt, ej heller i vissa fall rättvist. Vi anse

därför, att samma bestämmelser böra gälla för ifrågavarande befattningshavare

som för övriga ordinarie tjänstemän. Det enklaste sättet att formulera

bestämmelserna härom synes oss vara att låta desamma för de

verkställande styrelseledamöternas del utgå ur 3:e kap. 26 § och i stället

inflyta i 2:a kap. 22 §.»

På de skäl, som av fullmäktige i riksbanken anförts, hava delegerade

för riksdagens verk ansett bestämmelserna under tredje kapitlet i pensionsförslaget

ej böra vinna tillämpning, när tjänsteman i riksbanken förordnas

till verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor.

För sådan tjänsteman borde i stället tillämpas bestämmelserna i 2:a

kapitlet av reglementsförslaget, varvid tjänsteman borde likställas med

befattningshavare i 30 :e lönegraden. Delegerade hava i sådant avseende

föreslagit, att 25 § i reglementsförslaget borde erhålla följande lydelse:

»25 §.

Bestämmelserna i 23 och 24 §§ skola gälla jämväl beträffande ledamot

i riksbankens direktion.

När till verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor

förordnas tjänsteman i riksbanken, skola för denne tillämpas bestämmelserna

i 2 kap. av detta reglemente, varvid sådan befattningshavare

skall anses likställd med tjänsteman i 30:e lönegraden.»

Delegerade hava framhållit, att, därest beslut fattades örn inrättande av

nya befattningar vid riksdagens verk, vilka skola tillsättas genom förordnande

på viss tid, detta borde iakttagas i 25 och 26 §§ med angivande av

pensionsunderlag och pensionsavdrag.

Såsom framgår av delegerades ovan intagna förslag till avfattning av

25 §, hava delegerade anslutit sig till fullmäktiges i riksbanken förslag

örn uteslutande av den i denna paragraf av reglementsförslaget införda föreskriften,

att pension ej må utgå till direktionsledamot, som frånträtt sin

befattning på grund av bestämmelse i 30 § eller 31 § första stycket lagen

för Sveriges riksbank.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava ifrågasatt, huruvida ej med hänsyn

till den betydande ökning i delegerades arbetsbörda, som komme att

inträda därest reglementsförslaget antoges av riksdagen, det ej vore skä
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

Utskottet.

ligt att bereda delegerade någon ersättning för deras arbete. Denna fråga

Ilar synts delegerade ej i förevarande ordning böra föranleda något yttrande

från delegerades sida.

De nu gällande bestämmelserna i fråga örn rätt till pension för ordinarie

tjänstemän vid riksdagens verk, vilka antogos av 1921 års riksdag samtidigt

med nytt avlöningsreglemente för befattningshavare vid verken,

betraktades vid sin tillkomst såsom endast provisoriska och avsedda att

ersättas med nya bestämmelser i nära anslutning till den civila pensionslagen,

så snart denna blivit omarbetad. Mellan det nya civila tjänstepensionsreglementet,

som utfärdades den 30 juni 1934 och träder i kraft den

1 juli 1935, och de provisoriska pensionsbestämmelserna för riksdagens verk

förefinnas betydande skiljaktigheter och sistnämnda bestämmelser måste

anses såväl föråldrade som i andra avseenden bristfälliga. Enligt utskottets

mening böra pensionsförhållandena för befattningshavarna vid riksdagens

verk ordnas i nära överensstämmelse med de grunder, på vilka det

civila tjänstepensionsreglementet är uppbyggt. Det av riksdagens pensionskommitté

i sådant syfte framlagda förslaget avviker från det civila

tjänstepensionsreglementet endast i den mån så funnits påkallat av de

särskilda förhållanden, som råda inom riksdagens verk. Kommitténs förslag

har i huvudsak lämnats utan erinran av de hörda myndigheterna, lönenämnden

för riksdagens verk och delegerade för samma verk, örn än på

vissa punkter delade meningar uttalats rörande behovet för nämnda verk

av vissa föreslagna bestämmelser, som skilja sig från vad som gäller

inom statsförvaltningen i övrigt. Även utskottet har funnit sig kunna i

allt väsentligt tillstyrka bifall till det föreliggande förslaget.

Med hänsyn till vad nu anförts har utskottet ansett sig kunna här nedan

inskränka sig till att närmare beröra de bestämmelser i det föreliggande

kommittéförslaget, beträffande vilka utskottet funnit skäl föreslå

ändring. Såsom framgår av det följande äro utskottets ändringsförslag

till stor del betingade dels av innevarande års riksdags beslut örn inrättande

av en befattning såsom riksgäldsdirektör, dels ock av det av utskottet

i utlåtande nr 65 tillstyrkta förslaget angående omorganisation av riksbanken.

Utskottet upptager i den följande detaljbehandlingen sina ändringsförslag

i paragrafordning.

1 §. Sedan innevarande års riksdag beslutit, att för riksgäldsdirektören

skola tillämpas enahanda bestämmelser i fråga örn pension, som gälla för

förste deputeraden i riksbanken, har utskottet under 1 mom. b) av förevarande

paragraf, vilket moment enligt kommitténs förslag avser ledamot

av riksbankens direktion, upptagit jämväl riksgäldsdirektören.

I detta sammanhang vill utskottet erinra, att utskottet i förenämnda utlåtande

nr 65 tillstyrkt sådan ändring av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk, att detsamma skall omfatta jämväl

befattningarna såsom föreståndare för direktionsavdelning i riksbanken,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

11

föreståndare för riksbankens sedeltryckeri och förvaltare vid riksbankens

pappersbruk. Därest detta förslag bifalles av riksdagen, skulle berörda

tjänstemän erhålla pensionsrätt enligt pensionsreglementet. I nyssnämnda

utlåtande har utskottet vidare uttalat önskvärdheten av att de av delegerade

för riksdagens verk utfärdade avlöningsbestämmelserna för ickeordinarie

befattningshavare vid nämnda verk bleve tillämpliga på de

extra ordinarie tjänstemännen vid sedeltryckeriet och pappersbruket. Därigenom

skulle jämväl denna personalgrupp få sina pensionsförhållanden

ordnade i enlighet med bestämmelserna i reglementet. I likhet med kommittén

anser utskottet sig kunna förutsätta, att delegerade upptaga frågan

örn en revision av gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie

personal vid riksdagens verk i anslutning till motsvarande bestämmelser

inom statsförvaltningen i övrigt. Vid denna revision torde böra beaktas

frågan, i vad mån särskilda föreskrifter utöver de generella erfordras för

nyssnämnda personal vid sedeltryckeriet och pappersbruket.

7 §. Ur 1 mom. av denna paragraf har utskottet uteslutit det av kommittén

införda tillägget, att prövning av frågan örn rätt till pension i fall,

som avses i 15 § 2 morn., nämligen då fråga är örn förhöjd sjukpension, ankommer

på delegerade för riksdagens verk. I samband med behandlingen

av 15 § här nedan föreslår utskottet, att sistnämnda moment skall utgå ur

förslaget. — Under 1 mom. b) har upptagits riksgäldsdirektören.

10 §. I denna paragraf stadgas, att för varje räkenskapsår skall enligt

de närmare föreskrifter, som meddelas av delegerade för riksdagens verk,

fonderas vad som motsvarar den överslagsvis beräknade summan av pensionsavdragen

å tjänstemännens avlöning. Kommittén har förutsatt, att

för överförande till respektive pensionsfond av tjänstemännens bidrag till

pensioneringskostnaderna skulle i riksbankens stat uppföras en särskild

anslagspost samt för övriga riksdagens verk å riksstaten upptagas ett särskilt

avsättningsanslag under huvudtiteln riksdagen och dess verk m. m.

Utskottet kommer framdeles att framlägga förslag till härav betingade

ändringar i riksbankens avlöningsstat och i anslagsberäkningen beträffande

nämnda huvudtitel. Beräkningen av de belopp, som under nästkommande

budgetår skola överföras till pensionsfonderna, kommer härvid att

ske med tillämpning i huvudsak av de regler, som legat till grund för motsvarande

beräkningar inom allmänna civilförvaltningen för samma budgetår.

15 §. I likhet med lönenämnden finner utskottet icke tillräckliga skäl

föreligga för införande av den utav kommitténs majoritet förordade särskilda

regeln under 2 mom. av denna paragraf, avseende förhöjd sjukpension

i vissa fall. Utskottet har därför i sitt förslag till reglemente uteslutit

nämnda moment.

18 §. Delegerade hava föreslagit, att den nuvarande pensionsåldern för

kvinnlig tjänsteman av GO år skall bibehållas. Under hänvisning till den

motivering, som av delegerade anförts för detta förslag, får utskottet bi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

träda detsamma. I enlighet härmed har utskottet i sitt reglementsförslag

givit 18 § den lydelse, delegerade föreslagit.

3 kap. Rubriken till detta kapitel har med hänsyn till att detsamma

jämväl skulle omfatta riksgäldsdirektören ändrats.

24 §. Utskottet delar kommitténs uppfattning därom, att vid ett nyordnande

av pensionsväsendet för riksdagens verk enligt de principer, som

fastställts beträffande civilförvaltningens pensionsväsen, böra för tjänstemän,

som tillsättas genom förordnande på viss tid, gälla samma

pensionsvillkor, som innefattas i 8 kap. civila tjänstepensionsreglementet.

Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka det från

nämnda villkor avvikande förslag, som framställts av fullmäktige i riksbanken

och delegerade för riksdagens verk. Utskottet har emellertid funnit

sig böra såtillvida beakta syftet med förslaget, att utskottet förordar,

att antalet tjänstår för ernående av full pension såsom verkställande styrelseledamot

fastställes till tio i stället för tolv, som tillämpas för förordnandetjänstemän

inom civilförvaltningen och som av utskottet föreslås

skola gälla för övriga till kap. 3 hänförliga befattningshavare. Ett sådant

avsteg från eljest gällande regler synes kunna väl motiveras med

hänsyn till att enligt vad erfarenheten utvisat förordnande som verkställande

styrelseledamot ofta meddelas vid så hög levnadsålder, att tjänstemannen

icke före uppnående av 65 år, vid vilken levnadsålder förnyande

av förordnande icke plägar ske, hinner intjäna tolv tjänstår i befattningen.

Utskottet har i sitt reglementsförslag vidtagit härav betingade ändringar

i 24 § 1 och 2 mom.

25 §. Denna paragraf har kompletterats med intagande av befattningen

såsom riksgäldsdirektör.

Beträffande pensionsrätten för ledamot i riksbankens direktion har kommittén

ansett den begränsningen böra stadgas, att pension ej må åtnjutas

av elen, som avgått från sin befattning av den anledningen, att han enligt

bestämmelse i 30 § eller 31 § första stycket riksbankslagen ej är behörig

att vara fullmäktig eller suppleant för förste deputeraden i riksbanken.

Fullmäktige i riksbanken hava på anförda skäl hemställt, att berörda bestämmelse

måtto uteslutas ur reglementet. Delegerade för riksdagens

verk hava anslutit sig till fullmäktiges förslag.

Vad fullmäktige anfört finner utskottet i viss mån vara värt beaktande.

Bestämmelsen att direktionsledamot, som frånträtt sin befattning för att

bliva ledamot av statsrådet eller fullmäktig i riksgäldskontoret eller som

upphört att vara svensk medborgare, skall förlora sin pensionsrätt, synes

vara väl sträng. Med avseende å frågan huruvida direktionsledamot skall

förlora sill pensionsrätt på grund av omyndighetsförklaring eller konkurs

vill utskottet erinra, att tjänsteman i riksbanken under i stort sett

likartade förhållanden går förlustig rätt till pension. Till kap. 2 hänförlig

tjänsteman skulle emellertid enligt reglementsförslaget bliva berättigad

till uppskjuten livränta, en förmån, som icke skulle tillkomma

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

13

direktionsledamot eller i kap. 3 avsedd tjänsteman. Det anförda torde

giva vid handen, att behov synes föreligga av vissa bestämmelser rörande

förverkande av pension, såvitt angår ledamöterna i riksbankens direktion,

men att det av kommittén i sådant syfte framlagda förslaget är

för generellt avfattat. Enligt utskottets mening synes nu förevarande

spörsmål böra göras till föremål för förnyad utredning, som jämväl bör

omfatta frågan, i vad mån motsvarande föreskrifter erfordras för riksgäldsdirektören.

Utredningen synes lämpligen böra ombesörjas av delegerade

för riksdagens verk och förslag i ämnet framläggas för nästa års

bankoutskott. I avvaktan på resultatet av utredningen bar utskottet funnit

lämpligt att ur 25 § utesluta de av kommittén föreslagna bestämmelserna.

26 §. Beträffande befattningarna såsom föreståndare för direktionsavdelning,

föreståndare för riksbankens sedeltryckeri och förvaltare vid

riksbankens pappersbruk liava fullmäktige föreslagit ett pensionsunderlag

av 7,000 kronor och ett pensionsavdrag för år av 420 kronor. Utskottet,

som tillstyrker detta förslag, bar kompletterat 26 § genom intagande

av ovan angivna befattningar.

I samma paragraf bar jämväl införts befattningen såsom riksgäldsdirektör.

I enlighet med riksdagens beslut hava pensionsunderlag och pensionsavdrag

för denna befattning upptagits med samma belopp som gälla

för förste deputeraden i riksbanken eller respektive 9,000 kronor oell 540

kronor.

Övergångsbestämmelser. Enligt kommitténs förslag skulle det åligga

tjänsteman, som avses under punkten 2 av övergångsbestämmelserna och

som vill kvarstå i tjänst utöver den i reglementet stadgade pensionsåldern,

att hos vederbörande myndighet göra anmälan därom före utgången av

september 1935. Denna tidpunkt ifrågasattes av kommittén med hänsyn

till att 1934 års militärpensionssakkunniga föreslagit densamma beträffande

personal vid försvarsväsendet. Sedan emellertid riksdagen på förslag

av Kungl. Majit för nämnda personal beslutit framflytta ifrågavarande

tidpunkt till slutet av december 1935, har utskottet funnit sig böra

föreslå samma tidpunkt för befattningshavarna vid riksdagens verk.

I sin skrivelse den 18 april 1935 angående omorganisation av riksbankens

sedeltryckeri och pappersbruk hava fullmäktige i riksbanken meddelat,

att fyra tjänstemän vid sedeltryckeriet äro på grund av inbetalningar

till ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm, vilka inbetalningar

till två tredjedelar fullgjorts eller fortfarande fullgöras av riksbanken och

till en tredjedel av tjänstemännen, tillförsäkrade livränta. Enligt fullmäktiges

mening borde den pension, dessa tjänstemän skulle komma att uppbära

enligt tjänstepensionsreglcmentet, minskas med beloppet av den livränta,

vartill de äro berättigade på grund av inbetalningar före den 1 juli

1935.

Under erinran att utskottet i sitt utlåtande nr 68 med förslag till regie
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

mente angående tjänstepension för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri

och pappersbruk tillstyrkt en bestämmelse av samma innebörd, som sålunda

föreslagits av fullmäktige, har utskottet i övergångsbestämmelserna till

sitt nu förevarande reglementsförslag under punkten 5 intagit en föreskrift

i här avsett syfte. Utskottet förutsätter, att riksbankens inbetalningar

till ovannämnda anstalt upphöra efter ikraftträdandet av pensionsreglementet.

Utskottet har slutligen ansett sig böra föreslå en särskild övergångsbestämmelse

(punkt 7), enligt vilken vederbörande myndighet skulle äga

medgiva någon kortare tids anstånd, med entledigande av icke-ordinarie

tjänsteman, som vid reglementets ikraftträdande uppnått eller kort tid

därefter uppnår en levnadsålder, vilken med två år överstiger den i

reglementet stadgade pensionsåldern. Dylikt anstånd med avskedet synes

böra kunna medgivas under så lång tid, som motsvarar normal uppsägningstid

för extra ordinarie tjänsteman, d. v. s. tre månader.

I likhet med vad som beslutits beträffande befattningshavare inom civilförvaltningen

och försvarsväsendet synes i fråga örn tjänstemän vid

riksdagens verk böra beslutas, att med avlöningsbelopp, varå dyrtidstillägg

utgår, skall i fall, där vederbörande har att vidkännas pensionsavdrag å

lönen, förstås lönebeloppet minskat med pensionsavdraget (lönens nettobelopp).

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna det såsom Bilaga I vid detta utlåtande

fogade förslaget till reglemente angående tjänstepension

för tjänstemän vid riksdagens verk (tjänstepensionsreglementet

för riksdagens verk); samt

2) förklara, att med avlöningsbelopp, å vilket enligt

gällande bestämmelser dyrtidstillägg utgår, skall för

befattningshavare, som har att vidkännas pensionsavdrag

jämlikt tjänstepensionsreglementet för riksdagens

verk, förstås lönens nettobelopp.

Stockholm den 23 maj 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD AKERBERG.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

15

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren*, Lindley*, Ernfors*, Hansén, Berling,

Bodin och Swartling;

från andra kammaren: herrar Laurén*, Lovén, K. A. Westman, Paulsen, Andersson

i Falkenberg*, Severin, Hilding och Westerdahl; dock att herr Leffler i stället för herr

Laurén deltagit i behandlingen av 25—33 §§ reglementsförslaget och av förslaget till övergångsbestämmelser.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

Bilaga I.

Förslag

till

reglemente angående tjänstepension för tjänstemän vid riksdagens

verk (tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk).

1 kap.

Allmänna bestämmelser.

1 $.

1. Detta reglemente skall äga tillämpning å följande befattningshavare

vid riksdagens verk:

a) ordinarie tjänsteman, vilken är underkastad föreskrifterna i avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk;

b) ledamot i riksbankens direktion och riksgäldsdirektören;

c) byråchef vid justitieomhudsmansexpeditionen och vid militieombudsmansexpeditionen;
d)

innehavare av tjänst å extra stat, som finnes upptagen å av riksdagen

godkänd personalförteckning; samt

e) extra ordinarie tjänsteman med avlöning enligt av delegerade för

riksdagens verk utfärdade avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid nämnda verk.

2. Delegerade för riksdagens verk äga, när särskilda skäl därtill äro,

besluta, att reglementet skall i tillämpliga delar bliva gällande jämväl

för icke-ordinarie anställningshavare, som icke avses i 1 mom.

2 $.

1. Tjänstår, som avses i detta reglemente, beräknas för tid, under vilken

tjänsteman före uppnående av den för hans tjänst stadgade pensionsåldern

inehaft med pensionsrätt förenad befattning i statens tjänst eller

haft att vidkännas pensionsavdrag enligt bestämmelser i tjänstepensionsreglemente

för arbetare i statens tjänst eller för vilken erlagts avgift för

tjänstepensionering till av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt

eller pensionskassa. Vid tjänstårsberäkningen skall avdrag göras

för tid omfattande minst 15 dagar i följd, under vilken tjänsteman åtnjutit

tjänstledighet för svag hälsas vårdande, för havandeskap eller barnsbörd

eller för enskild angelägenhet, så ock för tid, under vilken tjänsteman

varit tagen i häkte eller avstängd från tjänstgöring eller utan giltigt

förfall avhållit sig från tjänstgöring. Tid, under vilken extra ordinarie

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

17

tjänsteman haft avkortad tjänstgöring, skall vid tjänstårsberäkningen

minskas med så stor del, som svarar mot avkortningen i tjänstgöringstiden.

2. Har tjänsteman eljest i eller utom statens tjänst förrättat arbete

eller uppdrag, som finnes vara av beskaffenhet, att tid, varunder sådant

arbete eller uppdrag förrättats, skäligen bör helt eller delvis tillgodoräknas

honom såsom tjänstår, beror på prövning av delegerade för riksdagens

verk, örn och i vad mån dylikt tillgodoräknande må äga rum.

3. Tid, som tagits i beräkning såsom tjänstår för grundläggande av rätt

till pension, må sedermera icke i något avseende ånyo tillgodoräknas såsom

tjänstår, såframt icke under nämnda tid fullgjorts annan tjänstgöring

än den, på vilken den tidigare tjänstårsberäkningen grundats.

4. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar

del av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.

3 §.

Från och med den dag, tjänsteman erhåller pensionsrätt enligt detta

reglemente, och intill utgången av den månad, under vilken han uppnår

trettio tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern, skall honom

tillkommande lön (arvode) minskas med pensionsavdrag i enlighet med

bestämmelserna i detta reglemente.

Vid tillämpning av detta stadgande må, utan avseende å vad i 2 § 1

och 2 mom. föreskrives, tid, som förflutit innan detta reglemente blivit

å tjänstemannen tillämpligt, räknas såsom tjänstår endast i den mån för

sådan tid erlagts avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad

eller understödd pensionsanstalt, pensionsfond eller pensionskassa.

4 §.

1. Pension till belopp för år räknat, som framgår av detta reglemente,

utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med dagen näst

efter den, då avgång från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en

månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

Vid tillämpning av detta stadgande iakttages, att det för tiden efter

pensionstagarens frånfälle utgående pensionsbeloppet icke må överstiga

femhundra kronor.

2. Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott; vederbörande

myndighet likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis

utbetala återstående pensionsbelopp.

5 $.

1. Varder tjänsteman dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel

skild från tjänsten, må lian ej komma i åtnjutande av pension.

2. Har pensionstagare blivit för förbrytelse i sin tidigare innehavda

tjänst dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 §

strafflagen, må han från och med månaden näst efter den, under vilken

utslaget vunnit laga kraft, åtnjuta allenast en tredjedel av pensionen, där

ej delegerade för riksdagens verk finna skäl tillerkänna pensionstagaren

större del, dock ej mera än två tredjedelar av pensionen.

3. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål

för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. S sami. Nr 67. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast

en tredjedel av pensionen.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av

honom, må den myndighet, som beviljat pensionen, kunna medgiva sådan

anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del

därav.

6 $.

1. Örn tjänsteman, vilken kommer i åtnjutande av pension för i detta

reglemente avsedd tjänst, vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller sedermera

erhåller lön eller arvode för annan statstjänst eller ock arvode

såsom fullmäktig i riksbanken eller i riksgäldskontoret till sådant belopp,

att sammanlagda förmånerna för år räknat överstiga femtusenfyra kronor,

må han, så länge sådan annan förmån åtnjutes, av pensionen uppbära

allenast en tredjedel, med iakttagande likväl dels att i förekommande

fall därutöver må utgå så mycket av den återstående delen, att

vad vederbörande äger behålla ej understiger summan av den större förmånen

och en tredjedel av den mindre eller, örn båda äro lika, den ena

av dem ökad med en tredjedel, dels ock att minskning skall ske endast

i den mån så erfordras för att förmånernas sammanlagda belopp ej må

överstiga femtusenfyra kronor.

Yad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning vid förening av

pensioner enligt detta reglemente, dock att sammanlagda pensionsförmånen

i dylikt fall icke må överstiga niotuseniohundranittiosex kronor.

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. skall i förekommande

fall iakttagas, att i fråga örn icke-ordinarie tjänsteman, som innehar befattning

med avkortad tjänstgöringstid i två verk och erhåller pension

för båda befattningarna, sammanlagda beloppet av de båda pensionerna

betraktas såsom en pension.

7 §.

1. Fråga örn rätt till pension enligt detta reglemente prövas

a) beträffande tjänsteman vid riksbanken och ledamot i riksbankens

direktion av fullmäktige i riksbanken; samt

b) beträffande annan tjänsteman och riksgäldsdirektören av fullmäktige

i riksgäldskontoret.

2. Avsked må ej meddelas tjänsteman, innan frågan örn hans rätt till

pension, där sådan fråga förekommer, blivit vederbörligen avgjord.

3. Då pension beviljas, skall den pensionsberättigade erhålla skriftligt

bevis därom.

8 $.

Till ledning vid prövning av tjänstemans pensionsrätt skall hos vederbörande

myndigheter föras tjänstematrikel enligt de närmare föreskrifter,

som utfärdas av delegerade för riksdagens verk.

9 $.

Därest beloppet av pension, som beräknats enligt bestämmelserna i

detta reglemente, icke är i helt krontal jämt delbart med tolv, skall detsamma

jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

19

10 §.

Enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av delegerade för riksdagens

verk, skall för varje räkenskapsår fonderas vad som motsvarar

den överslagsvis beräknade summan av de belopp, vilka jämlikt bestämmelserna

i 3 § under räkenskapsåret innehållas såsom pensionsavdrag.

Av de fonderade medlen, vilka skola göras räntebärande, bestrides så

stor del av kostnaden för beredande av pension eller uppskjuten livränta

enligt detta reglemente, som enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning

finnes motsvara medelstillgångarna och de stadgade pensionsavdragens

storlek.

2 kap.

Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

11 §.

1. Skyldighet att avgå från tjänsten inträder för tjänsteman:

a) då han uppnått den för hans tjänst stadgade pensionsåldern, den myndighet,

som äger att från tjänsten avskeda, likväl obetaget att medgiva

anstånd med avskedet, därest och så länge tjänstemannen prövas kunna

på tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre

tid än sammanlagt två år;

b) då han träffats av olycksfall i tjänsten och det behörigen styrkes,

att han på grund härav är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra

i sådan annan befattning, till vilken han må vara pliktig att låta

förflytta sig;

c) då det behörigen styrkes, att han till följd av sjukdom, vanförhet

eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga

är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta

sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan annan

befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig.

2. Har tjänsteman, för vilken inträtt skyldighet att avgå från tjänsten,

underlåtit att söka avsked, ankommer det på den myndighet, som äger

att från tjänsten avskeda, att entlediga tjänstemannen.

3. Befinnes tjänsteman urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra

sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 1

mom. b) eller c) sägs, må delegerade för riksdagens verk, därest tjänstemannen

uppnått en levnadsålder, som med högst fem år understiger den

för hans tjänst stadgade pensionsåldern, på därom av vederbörande myndighet

gjord framställning förklara honom skyldig att avgå från tjänsten

och entlediga honom.

Framställning, som nyss sagts, må icke avlåtas, utan att tjänstemannen

erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet. Avgives yttrande,

skall detsamma åtfölja framställningen till delegerade.

12 §.

Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommer:
a)

tjänsteman, som uppnått den för hans tjänst stadgade pensionsåldern

(ålderspension);

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

b) tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 11 § 1 mom. b) är skyldig att

avgå (invalidpension);

c) tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 11 § 1 mom. c) är skyldig

att avgå eller som med tillämpning av bestämmelsen i 11 § 3 mom. förklarats

skyldig att avgå (sjukpension).

13 %.

1. Ålderspension bestämmes i förhållande till antalet tjänstår enligt

följande grunder. Kan tjänsteman räkna minst trettio tjänstår, utgår

hel pension. År tjänstårens antal mindre, utgår avkortad pension.

2. Hel pension sammanfaller till beloppet med det för tjänsten stadgade

pensionsunderlaget; dock att för tjänsteman, som under kortare tid

än tre år innehaft den tjänst, från vilken avgång äger rum, beloppet av

hel pension skall utgöra medeltalet av de högsta pensionsunderlag, vilka

under vart och ett av de senast förflutna tre åren före avgången varit gällande

för honom.

3. Avkortad pension motsvarar beloppet av hel pension, minskat med

Viso för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

trettio.

14 $.

Invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för tjänstemannen

vid avgången gällande pensionsunderlaget.

15 %.

Sjukpension bestämmes enligt de i 13 § angivna grunderna men utgår

med lägst sjuttiofem procent av hel pension. Beloppet av sjukpension

må dock icke överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit

tjänstemannen, därest han med oförändrat pensionsunderlag kvarstått

i sin befattning till pensionsålderns inträde.

16 $.

Tjänsteman, som tidigast fem år före uppnåendet av pensionsåldern

frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av delegerade för riksdagens verk

medgivas rätt att komma i åtnjutande av förtidspension, under förutsättning

att han innehar minst trettio tjänstår samt att avgången finnes

icke vara stridande mot statens intressen.

Förtidspension motsvarar hel ålderspension men skall för tiden intill

dess tjänstemannen uppnår pensionsåldern vara minskad med Vibo för

varje full fjärdedel av år, varmed tjänstemannens levnadsålder vid avgången

understiger pensionsåldern.

17 *.

Beträffande de i detta kapitel avsedda befattningarna skola, där ej

annat följer av stadgandena i 19 och 20 §§ samt 24 § 4 morn., tillämpas de

pensionsunderlag och pensionsavdrag, som här nedan för de särskilda

lönegraderna angivas:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

21

Lönegrad

Pensionsunderlag

Pensions- avdrag

för år

kr.

Lönegrad

Pensionsunderlag

Pensions-}

a»drag

för år

kr.

man

kr.

kvinna

kr.

man

kr.

kvinna

kr.

1.................

1 320

1 236

36

16 ..................

3 240

3 036

141

2.....................

1 404

1 320

39

17 ..................

3 444

3 240

156

3.................

1 476

1 404

42

18 ..................

3 684

3 444

174 !

4.....................

1 560

1 476

45

19 ..................

3 924

3 684

192

5.....................

1 644

1 560

48

20 ..................

3 924

3 684

192 i

6....................

1 716

1 644

51

21 ..................

4 200

3 924

213

7.

1 824

1 716

57

22 ..................

4 476

4 200

234

8...................

1 920

1 824

63

23 ..................

4 764

4 476

255

9......

2 040

1 920

69

24 .................

5 076

4 764

279

10

9 160

2 040

75

25 ..................

5 400

5 076

303

11

2 304

2 160

84

26 ..................

5 724

5 400

330

12.....................

2 436

2 304

90

27 ..................

6 036

5 724

354

13.....................

2 640

2 436

102

28 ..................

6 360

6 036

378

14...................

2 844

2 640

114

1 29 ..................

6 684

6 360

399

15.....................

3 036

2 844

129

30 ..................

6 996

6 684

420

18 $.

För manlig tjänsteman inträder, där ej för viss befattning annan pensionsålder

angives i den såsom bilaga A till detta reglemente fogade åldersförteckningen,

pensionsåldern, örn han tillhör lönegraderna 1—12, vid

utgången av den månad, under vilken han uppnår 60 år, och örn han tillhör

lönegraderna 13—30 vid utgången av den månad, under vilken han

uppnår 65 år.

För kvinnlig tjänsteman inträder pensionsåldern med utgången av den

månad, under vilken hon fyller 60 år.

19 §.

1. Varder tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttad till tjänst

med lägre pensionsunderlag, skall i pensionshänseende för honom fortfarande

gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den tjänst, han vid förflyttningen

innehade.

2. Har tjänsteman efter egen ansökning förflyttats till tjänst med lägre

pensionsunderlag eller har sådan förflyttning föranletts av något tjänstemannens

förfarande i tjänsten, skall i pensionshänseende gälla vad som

finnes stadgat för den lägre tjänsten.

3. Nedflyttas tjänst till lägre lönegrad och sänkes till föjd därav det

för tjänsten dittills gällande pensionsunderlaget, skall i pensionshänseende

icke inträda någon förändring för den, som vid nedflyftningen innehade

tjänsten.

20 $.

För ordinarie tjänsteman, som är förordnad att innehava sådan i reglementet

avsedd icke-ordinarie befattning, för vilken gäller ett högre pensionsunderlag

än det för hans ordinarie tjänst fastställda, skola tillämpas

de för icke-ordinarie befattningshavare i reglementet givna bestämmelserna,

under iakttagande likväl att han härigenom icke må lida inskränkning

i de pensionsförmåner, som tillkomma honom i hans egenskap av

ordinarie tjänsteman.

21 §.

1. Tjänsteman, som avgår från tjänsten utan rätt att komma i åtnjutande

av pension, är från och med avgången försäkrad till erhållande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

av uppskjuten livränta till det belopp för år räknat, som enligt försäkringsteknisk

beräkning svarar mot den invänta pensionen.

Vid beräkning av intjänt pension tillämpas en tjänstålder för hel pension

av trettio år och en pensionsålder, utgörande 63 år för befattning,

beträffande vilken pensionsunderlaget ej överstiger 2 436 kronor för man

och 2 304 kronor för kvinna, samt 65 år för annan befattning. Därest antalet

tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas den intjänta pensionen

med två procent för varje felande helt tjänstår. För tjänsteman,

vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse i tjänsten eller

som till följd av tjänstefel skilts från tjänsten, skall emellertid den intjänta

pensionen minskas med två tredjedelar, där ej delegerade för riksdagens

verk finna skäl tillerkänna tjänstemannen större del, dock ej

mera än två tredjedelar av den intjänta pensionen.

2. Tjänsteman skall erhålla skriftligt bevis över honom vid avgång ur

statens tjänst tillkommande rätt till uppskjuten livränta.

3. Därest livränteförsäkrad person ånyo tillträder med pensionsrätt

förenad befattning i statens tjänst eller erhåller sådan befattning med

pensionsrätt i av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller

pensionskassa, i vilken tjänstår för pension må räknas för statstjänsten,

upphör hans rätt till livränta. Är jämväl den nya befattningen underkastad

bestämmelserna i detta reglemente, skall — där ej föreskrifterna

i 1 mom. ånyo träda i tillämpning — vid bestämmande av pension för befattningen

hänsyn tagas till den tid, under vilken tjänstemannen förut

innehaft sådan anställning, som enligt bestämmelserna i 2 § må räknas

honom till godo såsom tjänstår för pension.

4. Livränta utbetalas enligt de bestämmelser, som meddelas av delegerade

för riksdagens verk, från och med månaden näst efter den, under

vilken vederbörande uppnått den ålder, som tillämpats såsom pensionsålder

vid beräkning av intjänt pension, till och med den månad, varunder

livräntetagaren avlider.

22 §.

Bestämmelserna i detta kapitel skola i tillämpliga delar gälla beträffande

byråchef vid justitieombudsmansexpeditionen och vid militieombudsmansexpeditionen,

varvid sådan befattningshavare skall anses likställd

med tjänsteman i 3Q:e lönegraden.

3 kap.

Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande på viss tid m. fl.

23 $.

1. Den, som innehar ordinarie tjänst, vilken tillsättes genom förordnande

på viss tid, är skyldig att efter beslut av vederbörande myndighet

frånträda förordnandet, därest han till följd av sjukdom hefinnes oförmögen

att i fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

2. I sammanhang med beslut örn förordnandes upphörande, så ock då

meddelat förordnande utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande,

skall frågan örn tjänstemannens rätt till pension, där sådan fråga förekommer,

avgöras.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

23

24 §.

1. Har tjänsteman, som avses i detta kapitel, under minst tolv år eller,

där fråga är örn verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor,

under minst tio år innehaft förordnande å sin befattning,

eller har han, oavsett tjänstetidens längd, befunnits på grund av olycksfall

i tjänsten vara oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst, är han berättigad att vid avgång ur statens tjänst

komma i åtnjutande av hel pension, vilken till beloppet motsvarar det för

befattningen gällande pensionsunderlaget.

2. Därest sådan tjänsteman, innan han under tolv år eller, där fråga är

örn verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor, under

tio år, innehaft förordnande å befattningen, avgår ur statens tjänst

antingen på grund av att förordnandet utlöper utan att efterföljas av

förnyat förordnande eller på grund därav, att han befunnits vara till

följd av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall i tjänsten, oförmögen att

i fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, så ock därest

tjänsteman eljest dessförinnan utan egen begäran nödgas avgå ur statens

tjänst, äger han uppbära avkortad pension till belopp, som med ettusen

kronor understiger det för befattningen gällande pensionsunderlaget.

3. Vid tillämpning av vad i 1 och 2 mom. stadgas iakttages, att pensionen

för den, som vid tillträdande av förordnandet innehade tjänst,

vilken tillsättes genom fullmakt, konstitutorial eller förordnande på

viss tid, icke må beräknas till lägre belopp än den pension, som skulle

hava tillkommit honom, örn han intill tiden för avgången kvarstått i sin

förra tjänst.

4. Övergår tjänsteman vid förordnandes upphörande till annan tjänst

med pensionsrätt enligt detta reglemente, skall i pensionshänseende gälla

vad för den tjänsten finnes stadgat. Har förordnandet fortgått under

minst, tolv år, må dock med avseende å pensionsunderlag och pensionsavdrag

kunna för honom allt fortfarande tillämpas de stadganden, som

gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet.

25 §.

Bestämmelserna i 23 och 24 §§ skola gälla jämväl beträffande ledamot

i riksbankens direktion och riksgäldsdirektören.

26 $.

För de i detta kapitel avsedda befattningarna skola gälla de pensionsunderlag

och tillämpas de pensionsavdrag, som här nedan angivas:

Tensions-

Pensions-

Riksbanken

underlag

avdrag för år

kr.

kr.

Förste deputerad och riksbankschef (direktionsledamot)

9 000

540

Vice riksbankschef (direktionsledamot)............................

9 000

540

Andre deputerad (direktionsledamot)................................

8 000

480

Föreståndare för direktionsavdelning ............................

Verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdel-

7,000

420

ningskontor ........................................................................

7 000

420

Föreståndare för riksbankens sedeltryckeri ....................

7,000

420

Förvaltare vid riksbankens pappersbruk ........................

7,000

420

Riksgäldskontoret

Riksgäldsdirektör ................................................................

9,000

540

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

4 kap.

Icke-ordinarie tjänstemän.

27 $.

Eätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommer

icke-ordinarie tjänsteman:

a) då tjänstemannen entledigas vid eller efter uppnådd pensionsålder

( ålderspension);

b) då tjänstemannen entledigas på grund därav, att lian till följd av

olycksfall i tjänsten blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring

(invalidpension);

c) då tjänstemannen entledigas på grund därav, att ban till följd av

sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd

av nedsatt arbetsförmåga blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande

tjänstgöring, dock under förutsättning att han vid avgången kan räkna

minst tio tjänstår (sjukpension).

28 $.

I fråga örn beräkning av pension för icke-ordinarie tjänsteman gäller,

att

a) ålderspension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 13 §;

b) invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för tjänstemannen

vid avgången gällande pensionsunderlaget; dock att för tjänsteman

med avkortad tjänstgöringstid pensionen skall reduceras i samma

omfattning, som vid avgången gällt i fråga örn lönen;

c) sjukpension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 13 §, varvid

emellertid iakttages, å ena sidan, att pensionen utgår med lägst sjuttiofem

procent av hel pension samt, å andra sidan, att sjukpensionen icke

må överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit tjänstemannen,

därest han med oförändrat pensionsunderlag och oförändrad tjänstgöringstid

kvarstått i sin befattning till pensionsålderns inträde.

29 $.

1. För sådana extra ordinarie tjänster, vid vilka lön utgår enligt av

delegerade för riksdagens verk fastställd löneplan, skola, med det undantag

som i 2 mom. stadgas, tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag,

som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

25

Pensionsunderlag

Pensions- avdrag

för år

kr.

Pensionsunderlag

Pensions- avdrag

för år

kr.

Lönegra d

1

man

kr.

kvinna

kr.

I, ö n e g r a d

man

kr.

kvinna

kr.

i.....................

1 236 1

1 164

33

16 ..................

3 036

2 844

129

2

1320 1

1 236

36

17 ..................

3 240

3 036

141

3.....................

1404

1320

39

18 ..................

3 444

3 240

156

4

i 476

1 404

42

19 ..................

3 684

3 444

174

1 476

45

20 ..................

3 684

3 444

174

6

1 644

1 560

48

21 .................

3 924

3 684

192

1 716

1 644

22 ..................

4 200

3 924

213

8

1 824

1 716

57

23 ..................

4 476

4 200

234 1

9

1 920

1 824

63

24 ..................

4 764

4 476

255

10

2 040

1 920

69

25 ..................

5 076

4 764

279 !

11

2 160

2 040

75

26 ..................

5 400

5 076

303

12

2 304

2 160

84

27 ..................

5 724

5 400

330 1

13

2 436

2 304

90

28 ..................

6 036

5 724

354

14

2 640

2 436

102

29 ..................

6 360

6 036

378

15.....................

2 844

2640

114

30 ..................

6 684

: 6 360

399

2. I fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 1 mom. sägs äga

delegerade för riksdagens verk bestämma den lönegrad, till vilken befattningen

ur att i pensionshänseende hänföra, eller ock fastställa särskilt

pensionsunderlag och pensionsavdrag för densamma.

3. För tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid skall vidtagas en

mot avkortningen svarande minskning av pensionsavdraget.

30 §.

För icke-ordinarie befattning gäller samma pensionsålder som för motsvarande

ordinarie tjänst. Där sådan motsvarighet saknas eller där särskilda

skäl till avvikelse föreligga, fastställa delegerade för riksdagens

verk pensionsåldern.

Tjänsteman må icke i något fall bibehållas i tjänst längre tid än två

år utöver pensionsåldern.

31 i

Bestämmelserna i 16 § angående förtidspension och i 21 § angående

uppskjuten livränta skola äga motsvarande tillämpning beträffande ickeordinarie

tjänsteman; dock att vid beräkning av uppskjuten livränta för

tjänsteman, vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse i

tjänsten eller som till följd av tjänstefel skilts från tjänsten, den intjänta

pensionen skall i varje fall minskas med två tredjedelar.

5 kap.

Iteglementets tillämplighet lii. in.

32 §.

Varder ordinarie tjänsteman, som avses i detta reglemente, utan ändring

beträffande innehavande lönegrad förflyttad till tjänst, å vilken

reglementet icke äger tillämpning, skall han, så länge han kvarstår i den

tjänsten, fortfarande vara underkastad reglementets föreskrifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami■ Sr 97. 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

33 §.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen

av reglementet, meddelas av delegerade för riksdagens verk.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1935, från oell med vilken

dag de bestämmelser i fråga örn rätt till pension, som av riksdagen meddelats

år 1921 för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk och år 1923

för deputerade inom riksbanken, upphöra att gälla, såvitt angår befattningshavare,

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. För bestämmande av beloppet av pension eller uppskjuten livränta

skall den, som vid reglementets ikraftträdande innehar sådan ordinarie

eller extra ordinarie tjänst, å vilken reglementet erhåller tillämpning,

äga att såsom tjänstår tillgodoräkna före ikraftträdandet förfluten

tjänstetid, i den mån densamma fått tillgodoräknas såsom tjänstår enligt

de för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk före ikraftträdandet gällande

pensioneringsbestämmelserna.

Vad nu stadgats skall icke föranleda inskränkning i den rätt till tjänstårsberäkning,

som må tillkomma tjänsteman enligt bestämmelserna i 2 §.

2. Har ordinarie tjänsteman fått den för honom omedelbart före reglementets

ikraftträdande gällande pensionsåldern nedsatt med två år eller

mera och är han enligt detta reglemente skyldig att avgå från tjänsten

före den 1 juli 1938, skall för honom gälla en pensionsålder, som med följande

antal år överstiger den i reglementet stadgade pensionsåldern, nämligen
med

ett år, örn den förutvarande pensionsåldern nedsatts med två år,

med två år, örn pensionsåldern nedsatts med tre år, samt

med tre år, örn pensionsåldern nedsatts med fyra år.

Har tjänsteman fått pensionsåldern nedsatt med tre eller fyra år och

är han skyldig att avgå från tjänsten under tiden 1 juli 1938—30 juni

1939, skall för honom gälla en pensionsålder, som överstiger den i reglementet

stadgade med ett år, örn nedsättningen uppgår till tre år, och

med två år, örn nedsättningen uppgår till fyra år.

Har tjänsteman fått pensionsåldern nedsatt med fyra år och är han

skyldig att avgå från tjänsten under tiden 1 juli 1939—30 juni 1940, skall

för honom gälla en pensionsålder, som överstiger den i reglementet stadgade

med ett år.

Såsom förutsättning för tillämpning av vad i denna punkt stadgas

gäller, att tjänsteman före utgången av december månad 1935 hos vederbörande

myndighet anmält sin önskan att kvarstå i tjänst efter uppnåendet

av den i reglementet stadgade pensionsåldern; tjänsteman likväl obetaget

att utan sådan anmälan kvarstå i tjänst intill utgången av nämnda

månad.

3. Har tjänsteman, för vilken till följd av reglementets bestämmelser

skyldighet att på grund av uppnådd levnadsålder avgå från tjänsten inträder

tidigare än enligt de omedelbart före reglementets ikraftträdande

gällande stadgandena, under kortare tid än tre år innehaft den tjänst,

från vilken avgång äger rum, skall för honom, utan hinder av vad i 13 §

2 mom. föreskrives, beloppet av hel pension vara lika med det för tjänsten

stadgade pensionsunderlaget.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

27

4. Om den, som är berättigad till pension enligt detta reglemente, tilllika

är berättigad till pension från pensionsförsäkringsfonden på grund

av inbetalning till pensionsstyrelsen jämlikt stadgande i tidigare gällande

författning rörande pensionering av i statens tjänst anställd personal,

räknas sistnämnda pension såsom del av den honom enligt detta reglemente

tillkommande pensionen, vilken alltså skall minskas med det belopp,

som pensionstagaren sålunda äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.

5. Vad i punkt 4 stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn

tjänsteman vid riksbankens sedeltryckeri, som är berättigad till livränta,

från ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm på grund av före

reglementets ikraftträdande verkställda inbetalningar till anstalten enligt

därom för personalen vid sedeltryckeriet då gällande villkor.

6. Därest ordinarie tjänsteman skulle vid avgång ur tjänst hava enligt

de bestämmelser, som i fråga örn pensionsunderlag gällde för honom omedelbart

innan detta reglemente blev å honom tillämpligt, kommit i åtnjutande

av högre pensionsbelopp för den av honom innehavda tjänsten

än med tillämpning av reglementets bestämmelser, skall pensionen utgå

med det högre beloppet.

7. För icke-ordinarie tjänsteman, vilken vid reglementets ikraftträdande

uppnått eller kort tid därefter uppnår en levnadsålder, som med två år

överstiger den i reglementet stadgade pensionsåldern, må, utan hinder av

vad i 30 § andra stycket stadgas, vederbörande myndighet medgiva ytterligare

någon kortare tids anstånd med entledigande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

Bilaga A.

Åldersförteckning tillhörande 18 § tjänstcpensionsreglementet för

riksdagens verk.

För innehavare av följande ordinarie befattningar inträder pensionsåldern

vid utgången av den månad, under vilken vederbörande uppnår nedan angivna

antal levnadsår.

1 r

Lev-

|

Lev-

Verk och befattningar

nads-

år

Verk oell beiattningar

nads-

år

Riksbanken.

Riksdagens bus.

1

1

Förste bankvaktmästare, tillika vice

brandmästare ...........................j 83

Biträdande maskinist..................... 03

Förste chaufför ........................... 63

Bankvaktmästare i ~''e lönegraden ■ 63

Chaufför...................................... 63

Förste eldare................................ 63

Bankvaktmästare i 6:c lönegraden ■ • • 63

Gårdskarl ...................................I 63

Riksgäldskontoret.

Furste riksgäldsvaktmästare ............ 63

Riksgäldsvaktmästare ..................... 63

Biträdande maskinist och reparatör

Eldare.......................................

Reparatör .................................

Portvakt....................................

Riksdagsbiblioteket.

Förste expeditionsvakt ...............

Expeditionsvakt ........................

63

63

63

63

63

63

Justitieombudsmans
expeditionen.

Expeditionsvakt .................

Militieombudsmans
expeditionen.

Expeditionsvakt ..................

.... 63

63

851720. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935

opaginerad Kontrollera mot PDF

PENSIONSKOMMITTÉN FÖR RIKSDAGENS VERK

Bilaga II.

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG

TILL

REGLEMENTE

ANGÅENDE

TJÄNSTEPENSION FÖR TJÄNSTEMÄN VID RIKSDAGENS

VERK (TJÄNSTEPENSIONSREGLEMENTET

FÖR RIKSDAGENS VERK)

AVGIVET

DEN 15 FEBRUARI 1935

STOCKHOLM 1935

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

opaginerad Kontrollera mot PDF

f

<) ''■!

i/.

> . i > v i

r/4 1

M \ ’\i\VA

> / .fri *A ( i (T ''i t/ .! CJ /; / /* X !''/] X

I v/i

>• tv. JL t

r

. ir X

;) i >!.

'' ’ ■ f 1 - \.å

'' ■ i V .) !i H"; a

;>/''<.?I4*.’" ’ /.i i :A >{.''i 7

i . '' '' / . ;i 7 /-O ?.

a i vf- ’/>ra

V"S i-, •'' - v» >'''' i V! / !'' ‘.V/. / - i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till Herrar Delegerade för Riksdagens verk.

Vid sammanträde den 26 september 1934 beslöto delegerade för riksdagens

verk tillsätta en kommitté med uppdrag att verkställa utredning

och till delegerade avgiva förslag rörande pensionsbestämmelser för befattningshavare

vid riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse med

Kungl. Marits den 30 juni 1934 utfärdade reglemente angående tjänstepension

för tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen (civila

tjänstepensionsreglementet).

Till ledamöter i kommittén utsågo delegerade expeditionschefen i finansdepartementet

E. A. Westling, t. f. bankokommissarien A. G. Linder

och revisorn i riksgäldskontoret S. O. Widlund. Delegerade uppdrogo

tillika åt expeditionschefen Westling att i egenskap av ordförande leda

kommitténs arbete.

Sekreterargöromålen inom kommittén hava utförts i viss del av undertecknad

Westling och i övrigt av undertecknad Widlund.

Till fullgörande av sitt uppdrag får kommittén härmed till Herrar Delegerade

överlämna av kommittén utarbetat förslag till reglemente angående

tjänstepension för tjänstemän vid riksdagens verk (tjänstepensionsreglementet

för riksdagens verk) med tillhörande motiv; och tillåter

sig kommittén hemställa, att Herrar Delegerade måtte dels hos bankoutskottet

föreslå, att reglementsförslaget måtte av utskottet föreläggas

riksdagen till antagande, dels ock hos Kungl. Majit hemställa, att, örn

förslaget i huvudsak godkännes, pensionsstyrelsen måtte erhålla uppdrag

att verkställa uträkning av uppskjuten livränta enligt reglementet.

Särskilda yttranden av undertecknade Westling och Linder finnas fogade

vid betänkandet.

Stockholm den 15 februari 1935.

A. WESTLING.

A. LINDEH.

STEN WIDLUND.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 V

''.''..lii/!

1/Vi ;2 ^".u

• i: ■ • ih u"t

''i'':) i,-: >ff.

ju*

T*h -it ''!!?• •

*f- • ” * 4f: * s ■ v>;

■ \>7 riri ] J 1 v :*fi- .''flir. t

t iH -M ‘ ■ u,: . . r ■.*•., - ?:u .''•••..*•; /

•J* ij - 7 /• i/ , • U • - I (v.:. ,, . r :

. r./■ r- fo,trj;• 14>,-’>it•;?jrr±r*

J. i {-i-lii ‘ *T\* :« *,

: . .. I /■ ■> .V . • ./

-j/ V-: '' ■ nily* ■■■

•; '' *'' i ; ; ; ii .- ijU. '' ''

.''i >;f?’{

:* r>('' > •W0T,’-

v ''■<

*!''?»• fi}ti

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

ALLMÄN MOTIVERING.

Inledning.

Tillkomsten av nuvarande pensionsbestämmelser lör tjänstemän vid

riksdagens verk. Samtidigt med godkännande av nu gällande avlöningsreglemente

för befattningshavare vid riksdagens verk antog 1921 års

riksdag bestämmelser i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän

vid riksdagens verk. Dessa bestämmelser hava därefter icke undergått

annan ändring än som föranletts av den år 1925 verkställda omläggningen

av löneplanen för ordinarie befattningshavare. Bestämmelserna

ansluta sig i huvudsak till de pensionsföreskrifter, vilka tidigare sedan

lång tid tillbaka gällt beträffande befattningshavare vid riksbanken.

Någon revision av dessa föreskrifter till närmare anslutning till de inom

statsförvaltningen i övrigt gällande pensioneringsreglerna — vilka i åtskilliga,

delvis betydelsefulla avseenden skilde sig från riksbankens —

skedde alltså icke i sammanhang med pensionsbestämmelsernas antagande.

Man utgick nämligen från, att bestämmelserna endast skulle bliva

av kort varaktighet. I sitt den 16 april 1921 avgivna betänkande angående

reglering av löneförhållanden m. m. beträffande riksdagens verk

förklarade sig 1902 års löneregleringskommitté, som erhållit Kungl.

Maj:ts uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag till ny lönereglering

för riksbankens och riksgäldskontorets personal, förutsätta, att

pensionsbestämmelserna, så snart den civila pensionslagen blivit omarbetad,

bleve reviderade i överensstämmelse med denna lag, så att så stor

enhetlighet som möjligt uppnåddes beträffande pensionsförhållandena

inom statsförvaltningen i dess helhet.

Framställning om revision av pensionsbestämmelserna. Sedan 1930 års

pensionssakkunniga den 5 september 1932 avgivit betänkande med förslag

till reglemente angående tjänstepension för tjänstemän, tillhörande

den civila statsförvaltningen m. m., gjorde styrelsen för riksgäldskontorets

tjänstemannaförening, med instämmande av tjänstemän vid riksdagsbiblioteket

samt å justitie- och militieombudsmansexpeditionerna,

den 27 februari 1933 hos fullmäktige i riksgäldskontoret framställning,

att fullmäktige ville hos Kungl. Majit utverka bemyndigande för nämnda

sakkunniga att utarbeta förslag till bestämmelser i fråga om pension

för personalen vid riksdagens verk i så nära anslutning som möjligt till

de bestämmelser, vilka kunde komma att av Kungl. Majit föreslås rörande

den civila statsförvaltningen.

Lönenämnden för riksdagens verk uttalade i infordrat, den 13 juni 1933

avgivet yttrande över tjänstemannaföreningens skrivelse, att en jämförelse

mellan de viktigare pensionsbestämmelsernas utformning för å ena

sidan riksdagens verk och å andra sidan den civila statsförvaltningen

och kommunikationsverken gåve vid handen, att de för riksdagens verk

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

gällande bestämmelserna icke vore anpassade efter de pensioneringsprinciper,

som tillämpades inom statsförvaltningen i övrigt. Att behov av

en snar ändring av pensionsbestämmelserna alltmer gjorde sig gällande,

funne nämnden uppenbart. Lönenämnden tillstyrkte på grund därav, att

fullmäktige i riksgäldskontoret — gemensamt med fullmäktige i riksbanken

— ville hos Kungl. Majit göra den framställning, varom tjänstemannaföreningen

hemställt.

Fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret ingingo den 28 juni

1933 till Kungl. Majit med framställning i ämnet. Genom beslut den 20

oktober 1933 förklarade emellertid Kungl. Majit, att fullmäktiges nämnda

framställning icke föranledde någon Kungl. Majits åtgärd. Anledningen

till det negativa beslutet lärer vara att söka däri, att vid denna

tidpunkt inom finansdepartementet pågingo förarbeten till ett civilt

tjänstepensionsreglemente, byggt på annan grundval i lönehänseende än

1930 års pensionssakkunnigas förslag.

Civila tjänstepensionsreglementets antagande. I proposition nr 222 till

1934 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag till reglemente angående

tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen

(civila tjänstepensionsreglementet), att gälla för ordinarie och vissa ickeordinarie

tjänstemän vid reglerade verk inom sagda förvaltning. För

ordinarie befattningshavare vid nämnda verk skulle detta reglemente

ersätta 1907 års civila pensionslag samt de kompletterande provisoriska

pensionsbestämmelser, vilka utfärdats i samband med löneregleringen,

ävensom 1920 års pensionslag för kommunikationsverken. Sedan propositionen

i huvudsak godkänts av riksdagen, har civila tjänstepensionsreglementet

utfärdats den 30 juni 1934 (Sv. förf.-saml. nr 442). Reglementet

träder i kraft den 1 juli 1935. Genom detta reglemente hava enhetliga

föreskrifter fastställts för hela den del av den civila statsförvaltningen,

som inordnats under det nya avlöningssystemet. Pensionsbestämmelserna

äro direkt anpassade efter detta lönesystem och medföra därför icke

någon förändring av den egentliga pensionsförmånen, utan äro väsentligen

att betrakta såsom ett ordnande av pensionsvillkoren efter enhetliga

grunder, mera rationellt avvägda än tidigare stadganden.

Kommitténs tillsättande och uppdrag. Frågan örn fastställande av nya

pensionsbestämmelser för riksdagens verk upptogs av delegerade för samma

verk vid sammanträde den 26 september 1934. Enligt vad delegerades

ordförande därvid till protokollet uttalade, borde reglerna för pensionering

av befattningshavare vid riksdagens verk ansluta sig till vad i förevarande

avseende beslutits beträffande den civila statsförvaltningen.

Från denna utgångspunkt erhöll den av delegerade vid sammanträdet tillsatta

kommittén i uppdrag att i huvudsaklig överensstämmelse med civila

tjänstepensionsreglementet verkställa utredning och till delegerade

avgiva förslag angående tjänstepensionsreglemente för befattningshavare

vid riksdagens verk.

Redogörelse för de nuvarande pensionsbestämmelserna för riksdagens

verk.

1921 års pensionsbestämmelser för ordinarie tjänstemän. Tjänstepensioneringen

vid riksdagens verk omfattar för närvarande endast ordinarie

tjänstemän. Enligt det av 1921 års riksdag antagna avlöningsreglementet

för befattningshavare vid nämnda verk tillsättas samtliga ordi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

aiarie tjänstemän med undantag av verkställande styrelseledamöter vid

riksbankens avdelningskontor medelst fullmakt eller konstitutorial.

(Nämnda styrelseledamöter tillsättas genom förordnande på viss tid. För

•dessa förordnade tjänstemän gäller emellertid samma pensioneringssystem

som för övriga ordinarie tjänstemän. Innehållet av pensionsbestämmelserna

är i de väsentligaste delarna följande.

De för tjänstemännen vid riksdagens verk gällande pensionsunderlagen

■överensstämma med de vid reglerade verk inom statsförvaltningen i övrigt

tillämpade. Verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret i

Malmö eller Göteborg anses i pensionshänseende tillhöra 30 :e lönegraden

och annan verkställande styrelseledamot 28 :e lönegraden. Såsom bidrag

till pensioneringskostnaderna hava tjänstemännen att under hela anställningstiden

erlägga pensionsavgifter till samma belopp, som sedan det nya

lönesystemets införande utgå vid nyssnämnda reglerade verk. Rätt att

återbekomma erlagda pensionsavgifter är medgiven endast vid övergång

till annan statstjänst, med vars tillträde följer skyldighet att för pensionsändamål

erlägga retroaktiv avgift.

Tjänstår för erhållande av pension beräknas för tid, under vilken

tjänsteman efter fyllda aderton år i statens tjänst innehaft ordinarie eller

extra ordinarie befattning eller annan anställning, som prövas vara därmed

jämförlig, eller ock bestritt förordnande å sådan tjänst. För hel

ålderspension fordras 35 tjänstår för manlig och 30 tjänstår för kvinnlig

tjänsteman. Pensionsåldern är för manlig tjänsteman vid riksbanken

och riksdagens hus 65 år och vid övriga verk 67 år samt för kvinnlig

tjänsteman vid samtliga verk 60 år. Skyldighet att avgå från tjänsten

inträder vid stadgad pensionsålder och för hel pension föreskrivet antal

tjänstår. Vederbörande myndighet äger dock att under viss förutsättning

låta med avskedet anstå, dock högst till uppnådd ålder av 70 år.

Vid uppnådd pensionsålder och föreskrivet antal tjänstår utgår pension

lika med pensionsunderlaget. Tjänsteman, som före uppnådd pensionsålder

avgår ur tjänst, må under nedan angivna förutsättningar komma i

åtnjutande av pension enligt följande grunder.

Manlig tjänsteman, som fyllt 60 år och uppnått 35 tjänstår är, därest han

efter ådagalagt välförhållande anhåller örn avsked, berättigad att åtnjuta

pension till belopp motsvarande tre fjärdedelar av det för tjänsten gällande

pensionsunderlaget. Under enahanda förutsättning är kvinnlig

■tjänsteman, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, berättigad att åtnjuta

pension med motsvarande del av det för hennes tjänst gällande pensionsunderlaget.

Endast i händelse av bevislig oförmåga till vidare tjänstgöring kan

pension erhållas av avskedssökande, som icke uppnått nyss angivna antal

levnads- och tjänstår. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren

allena genom att för varje bristande tjänstår avdrag göres å det

pensionsbelopp, som gäller vid frivillig förtidsavgång (alltså :<U av pensionsunderlaget),

med en trettiofemtedel för manlig och en trettiondel för

kvinnlig tjänsteman.

Överstiga däremot tjänståren 35 för manlig och 30 för kvinnlig tjänsteman

eller åldersåren 60 för manlig och 55 för kvinnlig tjänsteman, ökas

nyssberörda pensionsbelopp å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget antingen

för värjo överskjutande tjänstår med en trettiofemtedel för manlig

och en trettiondel för kvinnlig tjänsteman eller oek för varje överstigande

åldersår med en sextionde! för manlig och en femtiofemtedel för

kvinnlig tjänsteman. Därest bådadera beräkningssätten kunna vinna till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

lämpning, användes det beräkningssätt, som utfaller förmånligast för

avskedssökanden.

Pensionsbeloppet må dock icke i något fall överstiga beloppet av det

för tjänsten gällande pensionsunderlaget.

Enligt föreskrift i 10 § av pensionsbestämmelserna kunna delegeradeför

riksdagens verk, efter framställning av vederbörande myndighet, då

sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

på pensionsstat förflytta tjänsteman, som av sjukdom eller minskad arbetsförmåga

är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt fullgöra

sina åligganden, oaktat han ej anmält sig örn avsked. Pensionen må

i sådant fall bestämmas till antingen hela pensionsunderlaget eller ock en

del av detsamma, dock ej mindre än som skulle utgå med tillämpning av

bestämmelserna vid frivillig avgång.

Pension utgår till och med den månad, under vilken pensionstagare»

avlider eller pensionsrätter eljest upphör.

1923 års bestämmelser i fråga om rätt till pension för deputerade inom

fullmäktige i riksbanken. Utom de för ordinarie tjänstemän gällande

pensionsbestämmelserna finnas särskilda föreskrifter örn rätt till pension

för deputerade inom fullmäktige i riksbanken. Dessa föreskrifter antogos

av 1923 års riksdag och bygga på de pensioneringsgrunder, som inom

civilförvaltningen gälla för ordinarie tjänstemän, vilka tillsättas genom

förordnande på viss tid. Föreskrifterna innehålla i huvudsak följande.

Deputerad, som under minst tolv år innehaft uppdrag såsom sådan

eller, oavsett tjänstetidens längd, på grund av olycksfall i tjänsten blivit

oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring, är berättigad att vid avgång

från tjänsten av riksbankens medel åtnjuta pension till belopp av 9,000

kronor för förste deputerad och 8,000 kronor för andre deputerad.

Därest deputerad avgår från tjänsten, innan han uppnått tolv års

tjänstetid såsom sådan, antingen på grund av att uppdraget upphör utan

att efterföljas av förnyat sådant uppdrag eller på grund därav att han

till följd av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits

oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring, så ock därest han eljest före

berörda tid utan egen begäran nödgas avgå från tjänsten, äger han, likaledes

av riksbankens medel, uppbära pension till belopp av 8,000 kronor

för förste deputerad och 7,000 kronor för andre deputerad.

Såsom pensionsavgift skall å det för deputerad bestämda arvodet eller

å den deputerad, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande pensionen

avdragas för förste deputerad ett belopp av 540 kronor och för andredeputerad

480 kronor, allt för år räknat.

Redogörelse för civila tjänstepensionsreglementet.

Såsom nyss erinrats, skola enligt de för kommitténs arbete meddelade

direktiven de blivande nya bestämmelserna beträffande pensioneringen

av befattningshavare vid riksdagens verk i möjligaste mån anpassas

efter föreskrifterna i det civila tjänstepensionsreglementet. Med hänsyn

härtill torde det vara lämpligt att här lämna en kortfattad översikt över

det huvudsakliga innehållet i detta reglemente.

Reglementet skall erhålla tillämpning på all den ordinarie personal

vid civilförvaltningen, som åtnjuter avlöning enligt det från och med år

1920 införda nya lönesystemet. Genom reglementet har därjämte införts

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

pensionsrätt för vissa icke-ordinarie befattningshavare. Sålunda skall

reglementet tillämpas pä extra ordinarie tjänstemän vid nyreglerade

verk. Vidare har åt Kungl. Majit lämnats befogenhet att besluta örn

reglementets tillämpning dels å andra icke-ordinarie tjänstemän vid dylika

verk, dels oek, när särskilda skäl därtill äro, jämväl å anställningshavare

vid verk och inrättningar, som icke äro inordnade under det nya

lönesystemet.

I fråga örn tjänstårsberäkning för pension medgåvo de för allmänna

civilförvaltningen gällande äldre bestämmelserna ett tillgodoräknande av

praktiskt taget all tjänstgöring i statstjänst, oavsett örn anställningen

varit förenad med pensionsrätt eller ej. I det civila tjänstepensionsreglementet

har nu införts den huvudregien, att tjänstår räknas för tid, varunder

tjänstemannen innehaft med pensionsrätt förenad befattning i statens

tjänst eller haft att vidkännas pensionsavdrag enligt bestämmelserna

i tjänstepensionsreglementet för arbetare eller för vilken erlagts

avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad eller understödd

pensionsanstalt eller pensionskassa. Den omläggning, som sålunda genomförts,

innebär att tjänstårsberäkningen regelmässigt sammankopplas

med avgiftsplikten för egen pensionering. Denna omläggning har möjliggjorts

genom den icke-ordinarie personalens medtagande i pensioneringen.

För den vid civila tjänstepensionsreglementets ikraftträdande

i tjänst varande personalen hava emellertid i fråga örn tjänstårsberäkningen

meddelats vissa övergångsbestämmelser, vilka innebära att ordinarie

och extra ordinarie tjänstemän samt tjänstemän å extra stat få

räkna tjänstår enligt de regler, som omedelbart före reglementets ikraftträdande

gällde för ordinarie tjänstemän vid vederbörande förvaltningsgren.

Även i vissa andra avseenden innehåller civila tjänstepensionsreglementet

nyheter i fråga örn tjänstårsberäkningen. Sålunda må såsom

tjänstår icke medräknas tjänstgöringstid efter uppnåendet av pensionsåldern.

Vidare hava föreskrifter meddelats, som möjliggöra tillgodoräknande

såsom tjänstår helt eller delvis av tid, varunder tjänsteman i eller

utom statens tjänst förrättat arbete eller uppdrag, som icke faller under

reglementets generella tjänstårsbestämmelser.

Tjänstemännens bidrag till pensionskostnaderna skola enligt reglementet

uttagas i form av pensionsavdrag å lönen från och med den dag, då

pensionsrätt enligt reglementet vinnes, och intill utgången av den månad,

då tjänstemannen uppnår 30 tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern.

Pensionsavgift i tidigare bemärkelse förekommer sålunda

icke, utan lönerna skola enligt det nya systemet i lönestater och avlöningslistor

upptagas med de nettobelopp, som tjänstemännen äga uppbära.

Genom denna omläggning i riktning mot ett nettolönesystem har

man velat vinna bland annat en väsentlig förenkling i pensioneringens

administration genom borttagande av det nuvarande bestyret med uppbörd

och redovisning av pensionsavgifter.

Nu återgivna föreskrifter äro av allmän natur och gälla alla de kategorier

av befattningshavare, för vilka tjänstepensionsreglementet blir

gällande. Do bestämmelser, som reglera pensionsunderlag och pensionsavdrag,

pensionens beräkning, pensionsålder och avgångsskyldighet

m. rn., äro i reglementet fördelade på olika kapitel för ordinarie tjänstemän,

som tillsiittas genom fullmakt eller konstitutorial, för ordinarie

tjänstemän, som tillsättas genom förordnande på viss tid, samt för ickeordinarie

tjänstemän. Här kommer till en början att lämnas redogörelse

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

för föreskrifterna i det kapitel, vilket avser ordinarie tjänstemän, som tillsättas

genom fullmakt eller konstitutorial. Därvid bortses från vissa särskilda

föreskrifter, vilka endast gälla innehavare av domarämbeten ävensom

innehavare av förtroendesysslor.

Beträffande tjänstemans skyldighet att avgå från tjänsten innehåller

reglementet den huvudregeln, att avgångsskyldighet inträder vid uppnådd

pensionsålder. Befogenhet är likväl given den myndighet, som äger

att från tjänsten avskeda, att medgiva anstånd med avskedet, därest och

så länge tjänstemannen prövas kunna på tillfredsställande sätt gagna det

allmänna, dock icke i något fall längre tid än sammanlagt två år. Vidare

är tjänstemannen skyldig avgå, då han träffas av olycksfall i tjänsten

eller drabbas av sjukdom, vanförhet eller lyte, som ej föranletts av olycksfall

i tjänsten, allt under förutsättning att det behörigen styrkes, att

tjänstemannen är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt

sköta sin tjänst samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan

annan befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta

sig. Med sjukdom såsom avgångsanledning har även likställts nedsatt

arbetsförmåga. Någon minimitid, under vilken oförmågan att sköta

tjänsten skall hava fortvara innan avgångsskyldighet inträder, är — i

olikhet mot vad nu gäller inom allmänna civilförvaltningen — icke stadgad

i reglementet. Bestämmelserna örn avgångsskyldighet på grund av

sjukdom och nedsatt arbetsförmåga hava vidare kompletterats med en

föreskrift, enligt vilken tjänsteman, som av annan anledning befinnes

urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,

må av Kungl. Majit förklaras skyldig att avgå från tjänsten, därest han

uppnått en levnadsålder, som med högst fem år understiger pensionsåldern.

Beträffande reglerna för beräkning av pensionsförmånen (ålderspension,

invalidpension, sjukpension) må nämnas, att antalet tjänstår för hel

pension såsom regel bestämts till 30 i stället för, såsom hittills gällt, 35.

En tjänstålder av 30 år gäller enligt reglementet för alla tjänster utom

ett fåtal, vilka upptagits i Bilaga A till reglementet.

Innehar tjänstemannen fullt antal tjänstår, utgår vid ålders- och sjukpensionering

hel pension (motsvarande pensionsunderlagets belopp); är

tjänstårens antal mindre, sker proportionell avkortning av pensionen på

sådant sätt, att pensionsbeloppet minskas med Vm för varje full fjärdedel

av år, varmed antalet tjänstår understiger 30. Beträffande sjukpensionen

skall emellertid iakttagas å ena sidan, att denna, oberoende av antalet

tjänstår, utgår med lägst 75 % av hel pension och å andra sidan att

beloppet av sjukpensionen icke må överstiga den ålderspension, som skulle

hava tillkommit tjänstemannen, örn han med oförändrat pensionsunderlag

kvarstått i sin befattning till pensionsålderns inträde. Invalidpensionen

är alltid lika med pensionsunderlaget.

Pensionsunderlagen hava i reglementet bestämts till samma belopp som

enligt nu gällande pensionsbestämmelser och utgöra alltså i regel -/» av

slutlönen på A-ort för vederbörande befattning; för befattningar i de

högsta lönegraderna har viss begränsning av pensionsunderlagen ägt

rum. Pensionsavdragen hava satts till samma belopp som nuvarande pensionsavgifter.

Med avseende å pensionsåldern hava befattningarna allt efter löneställningen

fördelats på två pensionsåldersgrupper på sådant sätt, att tjänster

i lönegraderna 1—12 hänförts till en lägre åldersgrupp med en pensionsålder

av 60 år, medan befattningar i högre löneställning hänförts

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

till en högre åldersgrupp med en pensionsålder av 65 år. Denna fördelning

på åldersgrupper innebär tillika i stort sett en genomgående sänkning

av tidigare gällande pensionsåldrar. Från huvudreglerna för fördelningen

på åldersgrupper hava emellertid beträffande åtskilliga befattningar

eller befattningsgrupper stadgats undantag i såväl sänkande som

höjande riktning. För vissa befattningar, som enligt huvudregeln tillhöra

den lägre pensionsåldersgruppen, har därvid pensionsåldern fastställts

till 63 år.

För tjänsteman, som genom civila tjänstepensionsreglementet får sin

tidigare pensionsålder nedsatt med två år eller mera och som blir avgångsskyldig

under tiden närmast efter reglementets ikraftträdande,

hava i reglementet införts vissa övergångsbestämmelser, som möjliggöra

ett kvarstående i tjänst i viss utsträckning efter den nya pensionsålderns

inträde, övergångsbestämmelserna hava konstruerats på sådant sätt, att

för ifrågavarande befattningshavare skall, örn vederbörande anmäler sin

önskan att kvarstå i tjänst efter uppnående av den i reglementet stadgade

pensionsåldern, gälla en högre pensionsålder än den i reglementet fastställda,

och viel avvägningen av denna pensionsålder har man förfarit så,

att den i tidigare bestämmelser stadgade pensionsåldern nedsättes efter

en glidande skala, intill dess avgångsåldern sammanfaller med den i reglementet

stadgade pensionsåldern.

I fråga örn möjlighet för befattningshavare, som avgår innan rätt till

pension inträtt, att erhålla gottgörelse för erlagda pensionsbidrag och

fullgjord tjänstgöring innehåller civila tjänstepensionsreglementet vissa

betydelsefulla nyheter, nämligen bestämmelserna örn förtidspension och

örn uppskjuten livränta.

Förtidspension vid frivillig avgång tidigast fem år före pensionsåldern

må efter prövning av Kungl. Majit utgå till tjänsteman, som innehar

minst 30 tjänstår, därest avgången finnes icke vara stridande mot statens

intressen. Denna pension motsvarar hel ålderspension men skall för

tiden intill dess tjänstemannen uppnår pensionsåldern vara minskad med

Vibo för varje full fjärdedel av år, varmed tjänstemannens levnadsålder

vid avgången understiger pensionsåldern.

Rätt till uppskjuten livränta tillkommer en var tjänsteman, som avgår

utan rätt till pension, vare sig avgången är frivillig eller tjänstemannen

blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skilts från tjänsten.

Livränteförmånen, som beräknas försäkringstekniskt, är i princip så avvägd,

att den motsvarar icke blott tjänstemannens egna bidrag till pensionskostnaden,

utan även den del av pensionen, som intjänats enbart genom

tjänstgöringen. Därest antalet tjänstår vid avgången imderstiger

30, minskas emellertid den intjänta pensionen med 2 % för varje felande

helt tjänstår. Ytterligare reduktion av den intjänta pensionen skall ske

för tjänsteman, som blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse

i tjänsten (ej på grund av annat brott) eller som till följd av tjänstefel

skilts från tjänsten. Vid beräkning av intjänt pension tillämpas för samtliga

tjänstemän en tjänstålder för hel pension av 30 år och en pensionsålder,

som utgör 63 år för befattning i lönegraderna 1—12 och 65 år för

annan befattning.

En särställning i pensionshiinseende intaga enligt civila tjänstepensionsreglementet

de ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande

-på viss tid. Dessa tjänstemän hava tillförsäkrats rätt till pension

oberoende av levnadsålder vid avgången och med jämförelsevis högt belopp

även efter en kort tjänstetid. Sådan tjänsteman är skyldig att efter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

beslut av Kungl. Majit frånträda förordnandet, därest han till följd av

sjukdom befinnes oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande sätt

sköta sin tjänst.

Hel pension, motsvarande pensionsunderlaget, utgår till förordnandetjänsteman.

som under minst 12 år innehaft förordnande eller som, oavsett

tjänstetidens längd, på grund av olycksfall i tjänsten befunnits oförmögen

att i fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

Därest förordnandetjänsteman efter en kortare tjänstetid än 12 år avgår

ur statens tjänst antingen på grund av att förordnandet utlöper utan

att efterföljas av förnyat förordnande eller på grund därav, att han befunnits

vara till följd av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall i tjänsten,

oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta sin

tjänst, så ock därest tjänsteman eljest dessförinnan utan egen begäran

nödgas avgå ur statens tjänst, äger han uppbära avkortad pension till belopp,

som med ettusen kronor understiger det för befattningen gällande

pensionsunderlaget.

För förordnandetjänstemän äro fastställda särskilda pensionsunderlag

och pensionsavdrag. Rätt till uppskjuten livränta tillkommer ej dylik

tjänsteman.

För de icke-ordinarie tjänstemän, som avses i reglementet, gälla bestämmelser

av i huvudsak samma innebörd som för ordinarie befattningshavare,

vilka tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial. Den viktigaste

avvikelsen från nämnda bestämmelser är att såsom förutsättning

för rätt till sjukpension gäller, att tjänstemannen vid avgången skall

kunna räkna minst 10 tjänstår. Pensionsunderlag och pensionsavdrag

äro för extra ordinarie befattningar bestämda i samma relation till slutlönen,

som gäller för ordinarie tjänstemän, och alltså i de olika lönegraderna

lika med pensionsunderlag och pensionsavdrag för ordinarie tjänsteman

i lönegrad med närmast lägre ordningsnummer.

Skiljaktigheter mellan nuvarande pensionsbestämmelser för riksdagens

verk och civila tjänstepensionsreglementet.

De lämnade redogörelserna giva vid handen, att betydande skiljaktigheter

förefinnas mellan det provisoriska pensioneringssystem, som för

närvarande tillämpas för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk, och

de av 1934 års riksdag godkända pensioneringsgrunderna för den civila

statsförvaltningen. Detta är helt naturligt, då de nu gällande bestämmelserna

leda sitt ursprung från en tid med helt andra principer i fråga

örn avlöning och pension än de, som sedermera efter hand vunnit erkännande,

och bestämmelserna därför äro föråldrade redan i jämförelse med

de äldre pensioneringsgrunderna för den civila statsförvaltningen. I vissa

avseenden äro pensionsbestämmelserna för riksdagens verk så avfattade,

att de måste medföra svårigheter i tillämpningen. Särskilt gäller detta

föreskrifterna rörande tjänstinnehavares skyldighet att avgå från tjänsten

samt pensionsrätten vid bristande antal tjänstår. Såsom framgår av

den föregående redogörelsen, föreligger enligt bestämmelsernas ordalydelse

avgångsskyldighet för ordinarie tjänsteman vid riksdagens verk endast

då tjänsteman uppnått såväl stadgad pensionsålder som fullt antal

tjänstår, och föreskrifter saknas om beräkning av avkortad pension för

tjänsteman, som, utan att vara bevisligen oförmögen till vidare tjänst
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

göring, önskar avgå från tjänsten vid uppnådd pensionsålder men då

icke innehar fulla antalet tjänstår. Då sådan tjänsteman ansetts sakna

pensionsrätt, har fråga örn pensionering i ett sådant fall underställts riksdagens

prövning (bankoutskottets utlåtande nr 57/1933). Även om alltså

pensionsrätt ansetts icke tillkomma tjänsteman, som ej uppnått fulla

tjänstår och ej är på grund av sjukdom oförmögen tili vidare tjänstgöring,

torde dock — enligt vad verkställd undersökning givit vid handen —

bestämmelserna icke på senare tid hava uppfattats eller tillämpats så,

som örn avgångsskyldighet vid uppnådd pensionsålder ej förelåge med

mindre fulla tjänstår intjänats. Det må emellertid framhållas, att den

formella avfattningen av pensioneringsbestämmelserna i avseende å skyldigheten

att avgå från tjänsten är så otillfredsställande, att tvekan måste

råda örn tolkningen av bestämmelserna härutinnan.

De vid riksdagens verk gällande reglerna för beräkning av sjukpension

avvika väsentligt från de inom civilförvaltningen sedan länge tillämpade.

I sådana fall, då tjänsteman, som är oförmögen till tjänstgöring,

själv anhåller örn avsked, beräknas pensionen med utgångspunkt från ett

belopp, motsvarande tre fjärdedelar av pensionsunderlaget, men reducering

sker därjämte för bristande antal tjänstår. Samma för tjänstemännen

ofördelaktiga beräkningsgrund gäller även för det fall, att en tjänsteman,

som av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att på

ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, utan egen ansökan genom

beslut av delegerade för riksdagens verk förflyttas på pensionsstat.

Dock må i sistnämnda fall delegerade tillerkänna tjänstemannen ett högre

pensionsbelopp, högst lika med pensionsunderlaget. Enligt civila tjänstepensionsreglementet

gäller däremot, såsom ovan nämnts, att sjukpension

bestämmes efter samma grunder som ålderspension, d. v. s. i förhållande

till antalet tjänstår; sjukpensionen utgår dock med lägst 75 % av hel

pension, såvitt tjänstemannen inträtt i pensionsberättigande tjänst vid

sådan ålder, att han vid uppnående av pensionsåldern skulle kunnat räkna

fulla tjänstår. Invalidpension utgår enligt civila tjänstopensionsreglementet

alltid med belopp, motsvarande pensionsunderlaget; enligt

de för riksdagens verk gällande pensionsbestämmelserna förekommer icke

invalidpension såsom ett från sjukpensionen fristående begrepp.

Så summariskt som pensionsbestämmelserna för riksdagens verk äro

avfattade, kunna de givetvis icke tillfredsställande reglera alla de förhållanden,

som höra tillsammans med ett modernt pensionssystem. Att här

närmare ingå på de nyheter i fråga om pensioneringens innebörd, som

godkänts genom det nya civila pensionsreglementets antagande och vilka

sakna motsvarighet i de nuvarande pensionsbestämmelserna för riksdagens

verk, torde icke vara erforderligt. Det må vara tillräckligt att under

hänvisning till den ovan lämnade redogörelsen för det nya reglementets

stadganden erinra örn däri innefattade, från nuvarande pensionsbestämmelser

för riksdagens verk avvikande föreskrifter i fråga örn tjänstårsberäkning,

tjänstemännens bidrag till pensioneringskostnaderna, förtidspension

och uppskjuten livränta. Det civila tjänstepensionsreglementet

innehåller också för de ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande

på viss tid, delvis nya pensionsföreskrifter, varjämte frågan örn

de icke-ordinarie befattningshavarnas pensionering genom reglementet

erhållit sin lösning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kommitténs förslag.

Pensioneringens omfattning.

Enligt de av 1921 års riksdag antagna bestämmelserna örn rätt till pension

för tjänstemän vid riksdagens verk äger, såsom redan nämnts, all

ordinarie personal vid dessa verk pensionsrätt, Samtliga ordinarie befattningshavare

äro underkastade det av samma års riksdag utfärdade

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk.

Givetvis bör ett blivande nytt pensionsreglemente för tjänstemän vid

riksdagens verk i första hand omfatta alla ordinarie befattningshavare

med avlöning enligt 1921 års avlöningsreglemente.

Såsom förut nämnts, tillsättes flertalet ordinarie tjänstemän vid riksdagens

verk medelst konstitutorial eller — beträffande tjänstemän i 30:e

lönegraden vid riksbanken — medelst fullmakt. Vissa ordinarie tjänstemän,

nämligen verkställande styrelseledamöter vid riksbankens avdelningskontor,

tillsättas emellertid genom förordnande på viss tid och åtnjuta

arvode enligt bestämmelserna i 2 kap. av avlöningsreglementet. Tillsättning

av dessa befattningar sker enligt § 26 bankoreglementet för ett

år i sänder, med rättighet för fullmäktige att under förordnandetiden*

när de därtill finna anledning, entlediga befattningshavaren. När till

verkställande styrelseledamot förordnas någon av riksbankens ordinarie

tjänstemän, skall enligt bankoreglementets § 29 mom. 3 dennes tjänst i

vanlig ordning tillsättas. Enligt 2 § av pensionsbestämmelserna är verkställande

styrelseledamot i pensionshänseende likställd vid avdelningskontoren

i Göteborg och Malmö med tjänsteman i 30:e lönegraden och.

vid övriga avdelningskontor med tjänsteman i 28 :e lönegraden.

Vid ett nyordnande av pensionsväsendet för riksdagens verk enligt de

principer, som fastställts beträffande civilförvaltningens pensionsväsen*

böra nu ifrågavarande förordnade tjänstemän icke vidare likställas med

konstituerade tjänstemän, utan för dem böra gälla särskilda pensionsunderlag

och pensionsavdrag samt de särskilda pensionsvillkor i övrigt*

som innefattas i 3 kap. civila tjänstepensionsreglementet. Inom kommittén

har ifrågasatts, huruvida det icke med hänsyn till den hittillsvarande

rekryteringen av befattningarna kunde anses lämpligare att fortfarande

på dem tillämpa de pensioneringsgrunder, som gälla för konstituerade

tjänstemän. Med hänsyn till att befattningarna i avlöningshänseende

äro hänförda till tjänster, vilka tillsättas medelst förordnande på

viss tid, har kommittén emellertid ansett tillräckliga skäl icke föreligga

att i pensionshänseende på dem tillämpa andra grunder än dem, som

enligt civila tjänstepensionsreglementet gälla för sådana chefstjänstemän

vid civilförvaltningen, vilka tillsättas genom förordnande på viss tid.

Kommittén återkommer under detaljmotiveringen till denna fråga.

Vid riksbanken finnas vidare några på viss tid förordnade befattningshavare,

för vilka avlöningsreglementet ej är gällande men som likväl

kunna hänföras till befattningshavare med nyreglerad avlöning, nämligen

ledamöterna av riksbankens direktion. Dessa befattningshavare*

vilka närmast äro jämförliga med förordnade chefstjänstemän vid den

centrala statsförvaltningen, utgöras av deputerade inom fullmäktige (en

förste deputerad och riksbankschef samt två andre deputerade) ävensom

vice riksbankschefen. Direktionsledamöterna utses av fullmäktige på

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

viss tid. För deputerade hava, såsom förut nämnts, av 1923 års riksdag

meddelats pensionsbestämmelser av i huvudsak samma innebörd

som de föreskrifter, vilka gälla för på viss tid förordnade chefstjänstemän

vid civilförvaltningen. Det synes kommittén vara lämpligt, att pensionsrätten

för deputerade nu regleras genom de bestämmelser, som enligt

vad nyss anförts böra inrymmas i reglementet beträffande sådana,

på viss tid förordnade tjänstemän, som avses i avlöningsreglementet för

riksdagens verk. Detta skulle i stort sett endast innebära ett inarbetande

i pensionsreglementet av 1923 års pensionsbestämmelser för deputerade.

Därvid torde pensionsrätt enligt samma grunder böra beredas jämväl för

vice riksbankschefen.

Kommittén vill i detta sammanhang erinra, att enligt ett år 1934 av

bankofullmäktige utarbetat och för bankoutskottet framlagt förslag, vilket

emellertid icke blev föremål för prövning vid 1934 års riksdag, vid

riksbanken skulle inrättas vissa nya förordnandetjänster, avsedda för direktionsavdelningar

inom banken. Vidare må erinras, att enligt förslag,

som den 5 december 1934 framlagts av riksgäldskontorets organisationskommitté

och som av fullmäktige i riksgäldskontoret med skrivelse deli

18 januari 1935 överlämnats till bankoutskottet, vid sistnämnda verk

skulle inrättas en på förordnande tillsatt befattning såsom riksgäldsdirektör.

Det har förutsatts, att för riksgäldsdirektören skulle tillämpas

enahanda bestämmelser i fråga örn rätt till pension, som gälla för förstedeputeraden

i riksbanken. Pensionskommittén, som vid fullgörandet av

sitt uppdrag måste utgå från nu gällande personalorganisation beträffande

samtliga riksdagens verk, har i sitt förslag icke kunnat taga hänsyn

till sålunda ifrågasatt förändrad organisation. Därest emellertid i

samband med tilltänkta organisationsändringar inom riksbanken oell

riksgäldskontoret skulle tillkomma nya förordnandetjänster med deli anställningsform,

som inom civilförvaltningen ansetts böra förenas med

pensionsrätt, nämligen befattningar vilka tillsättas genom förordnandepå

viss tid. torde pensionsfrågan för dessa tjänster lämpligen böra ordnas

på sätt kommittén nu föreslagit beträffande verkställande styrelseledamöter

vid riksbankens avdelningskontor samt ledamöter av riksbankens

direktion.

Genom det nya civila tjänstepensionsreglementet har, såsom ovan framhållits,

pensionsrätt liven beretts vissa ieJee-ordinarie befattningshavare.

Beträffande verk, vilkas ordinarie tjänstemän äro underkastade reglementet,

gäller i sådant avseende, att pensionsrätt omedelbart på grund av

föreskrift i reglementet (1 § 2 mom. a) tillkommer extra ordinarie

tjänstemän. Enligt 1 § 2 mom. b) kan reglementet jämväl vinna tilllämpning

å annan icke ordinarie tjänsteman vid sådant verk, i den mån

Kungl. Majit med hänsyn till anställningens natur samt tjänstgöringens

omfattning därom förordnar. Av förarbetena till reglementet framgår,

att sistnämnda författningsrum i första hand avsetts för den grupp av

icke-ordinarie befattningshavare, som benämnes b e f a 11 n ingshavar e

å extra stat. Vid allmänna civilförvaltningen utgöras extrastatstjänsterna

för närvarande av befattningar, som motsvara ordinarie tjänster

i högre lönegrad än den 20:e och vilka enligt riksdagens beslut avlönas

från extra anslag. Avlöning vid dessa tjänster utgår enligt löneklassen

närmast lägre än den, som skulle hava gällt, därest befattningen

varit ordinarie; i övrigt tillämpas avlöningsreglerna för ordinarie tjänstemän.

Viss formell jämkning av extrastatsbegreppets innebörd torde

komma att föranledas av den ändrade riksstatsuppställning, som i prim

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

cip godkänts av 1934 års riksdag och som medför ett upphävande av skillnaden

mellan ordinarie och extra anslag. Såsom framgår av anslagsberäkningarna

i 1935 års statsverksproposition, är dock någon ändring av

löneställningen icke avsedd att äga rum. — För extra befattningshavare,

vilka väsentligen utgöras av rekryteringspersonal, som utbildas

för extra ordinarie anställning, eller av personal för mera tillfälligt

behov av arbetskraft, har pensionsrätt ansetts icke böra beredas.

För icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk hava avlöningsbestämmelser

utfärdats av delegerade för riksdagens verk den 17

juli 1925. Dessa bestämmelser ansluta sig nära till motsvarande föreskrifter

för allmänna civilförvaltningens nyreglerade verk men upptaga endast

grupperna extra ordinarie tjänstemän och extra befattningshavare.

Befattningstypen tjänst å extra stat saknas sålunda för närvarande vid

riksdagens verk. Kommittén har emellertid ansett lämpligt att avfatta

sitt förslag med utgångspunkt från att denna hefattningstyp kan komma

att visa sig erforderlig jämväl vid riksdagens verk. Erinras må i sådant

avseende, att enligt den provisoriska personalorganisation, som för närvarande

tillämpas inom riksgäldskontoret, å kontorets räkenskapsbyrå

finnes inrättade en befattning i 22: a lönegraden med lön enligt extrastatsreglerna

samt att riksgäldskontorets organisationskommitté i sitt förenämnda

förslag upptagit en dylik tjänst. Det kan tänkas, att även

inom riksbanken ett motsvarande behov kan uppkomma. I den mån det

därvid är fråga örn befattningar av mera varaktig natur, synes det lämpligt

att dessa befattningar förenas med pensionsrätt. För att särskilja

dylika mera varaktiga extrastatstjänster från befattningar av tillfällig

art med avlöning enligt extrastatsreglerna synes — i anslutning till den

anordning, som torde vara avsedd att tillämpas inom den civila statsförvaltningen

— pensionsrätt böra beredas endast för innehavare av tjänst

å extra stat, som finnes upptagen å av riksdagen godkänd personalförteckning.

I anslutning till vad här anförts har kommittén i sitt förslag ansett

sig böra av befattningshavare med nyreglerad avlöning såsom icke-ordinarie

medtaga dels innehavare av tjänst å extra stat, som finnes upptagen

å av riksdagen godkänd personalförteckning, dels och extra ordinarie

tjänstemän med avlöning enligt av delegerade för riksdagens verk utfärdade

avlöningsbestämmelser.

Kommittén har härvid förutsatt, att gällande avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie personal vid riksdagens verk i mån av behov kompletteras

med föreskrifter rörande tjänstemän å extra stat. Beslutanderätten

i detta avseende tillkommer delegerade för riksdagens verk jämlikt 33 §

avlöningsreglementet för riksdagens verk.

Behov av bestämmelser, som möjliggöra pensionsrätt för andra under

1 § 2 mom. b) civila tjänstepensionsreglementet avsedda icke-ordinarie

befattningshavare än tjänstemän å extra stat, lärer för riksdagens verk

icke föreligga. Pensioneringens omfattning beträffande tjänstemannapersonal

med avlöning såsom icke-ordinarie kan alltså här uttömmande

regleras i pensionsreglementet.

Kommittén vill i detta sammanhang erinra, att enligt bankoreglementets

§ 29 mom. 2 fullmäktige i riksbanken må, därest ökad arbetskraft för

någon tid finnes oundgängligen behövlig för göromålens obehindrade

gång, utöver stat tillsätta den eller de tjänstemän, som erfordras. Sådana

tjänstemän — befattningshavare över stat —- pläga enligt riksbankens

praxis avlönas efter extrastatsgrunderna, alltså enligt löneklass

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

närmast lägre än den, som skulle havn gällt, därest tjänstemannen varit

ordinarie i vederbörande lönegrad. Då ifrågavarande tjänster till sin

natur äro av tillfällig art, bär kommittén i överensstämmelse med sin

förut uttalade uppfattning utgått från att innehavarna av dessa tjänster

icke i sådan egenskap böra erhålla pensionsrätt.

En särställning bland befattningshavare vid riksdagens verk intages

av byråcheferna å justitieombudsmans- och militieombudsmansexpeditionerna.

Alltsedan tillkomsten hava dessa

tjänster tillsatts på förordnande. Möjlighet bar nämligen ansetts böra stå

öppen för riksdagens ombudsmän att, örn och när de så finna lämpligt,

göra ombyte å befattningarna. Vid 1921 års lönereglering erliöllo byråcheferna

en löneställning, motsvarande den, som tillkommer ordinarie

byråchefer vid den centrala statsförvaltningen. Byråcheferna uppbära

alltså, ehuru de endast hava icke-ordinarie anställning, lön såsom ordinarie

innehavare av tjänst i 30 :e lönegraden.

Med hänsyn till de kvalifikationer, som erfordras för byråchefsbefattningarnas

bestridande, skalle det enligt kommitténs mening vara otillfredsställande,

örn befattningarna icke förenades med pensionsrätt, när sådan

rätt nu beredes tjänstemän å extra stat samt personal i extra ordinarie

ställning. I samband med den reglering av pensionsförhållandena för befattningshavare

i allmänhet vid riksdagens verk, som nu är avsedd att äga

rum, synes därför pensionsrätt böra beredas byråcheferna. Tidigare har

ifrågasatts, att byråchefsbefattningarna skulle uppföras på ordinarie stat

för att bereda innehavarna en fastare ställning med pensionsrätt. Denna

fråga berördes såväl i samband med 1921 års lönereglering som vid behandlingen

år 1929 av frågan örn familjepensionsrätt för personal vid

vissa riksdagens verk. Vid det sistnämnda tillfället yttrade bankoutskottet

(utlåtande nr 60, sid. 5), att åtskilliga skäl kunde anföras för överflyttande

på ordinarie stat av byråchefsbefattningarna. Härigenom

skulle såväl tjänstepensionsrätt som familjepensionsrätt för dessa befattningar

bliva på lämpligt sätt ordnad, vilket måste anses önskvärt. Då

emellertid frågan örn formen för tillsättning av befattningarna borde bedömas

även ur andra synpunkter, hade utskottet icke ansett sig böra i

då förevarande sammanhang taga ståndpunkt i denna fråga, vilken borde

efter särskild framställning underkastas en mera ingående prövning.

Med hänsyn till vad bankoutskottet sålunda anfört och då, kommittén veterligt,

framställning örn ändrad ställning för byråcheferna hittills icke

gjorts av riksdagens ombudsmän, har kommittén ansett sig icke böra upptaga

spörsmålet örn ändrad anställningsform för byråcheferna å justitieoch

militieombudsmansexpeditionerna, vilken fråga faller utanför det åt

kommittén lämnade uppdraget. Såvitt kommittén kan finna, föreligger

emellertid med hänsyn till befattningarnas karaktär icke hinder för att bereda

byråcheferna pensionsrätt enligt det nya reglementet utan ändring

av deras nuvarande anställningsform. Kommittén har avfattat sitt reglementslörslag

i överensstämmelse med denna uppfattning. Till spörsmålet

om pensionsvillkoren för byråcheferna återkommer kommittén under

detaljmotiveringen.

De grunder för tjänstemannapensioneringen, vilka kommit till uttryck

i civila tjänstepensionsreglementet, bygga på det lönesystem, som inom

civilförvaltningen först införts genom kommunikationsverkens lönereglering

av år 1919 och som sedermera successivt utsträckts till åtskilliga delar

av den allmänna civilförvaltningen samt genom 3921 års lönereglering

jämväl överförts till riksdagens verk. Det nya pensionssystemet kan

15166R.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

icke lämpligen överföras till verk med lönereglering enligt äldre lönesystem,

och tjänstemännen vid de oreglerade delarna av civilförvaltningen

hava därför lämnats utanför civila tjänstepensionsreglementets

tillämpningsområde. Ordinarie tjänstemän vid dessa verk äro fortfarande

underkastade 1907 års på det äldre avlöningssystemet grundade

pensionslag; för icke-ordinarie befattningshavare vid ifrågavarande

verk förekommer icke pensionsrätt. Av samma skäl, som sålunda föranlett

uteslutande av såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare

vid oreglerade verk inom den civila statsförvaltningen från civila

tjänstepensionsreglementets tillämpning, kunna enligt kommitténs mening

tjänstemännen vid riksbankens pappersbruk vid

Tumba icke lämpligen medtagas i det nya pensionsreglemente för riksdagens

verk, vartill kommittén haft att utarbeta förslag, emedan dessa

tjänstemäns avlöning ännu är reglerad enligt äldre lönesystem. Därest

tjänstepensionsrätt anses böra beredas dessa tjänstemän, bör en lösning

av denna fråga lämpligen föregås av en reglering av avlöningsförhållandena

enligt det nya lönesystemet. Det faller utanför kommitténs uppdrag

att upptaga detta spörsmål till behandling.

Ej heller tjänstemännen vid riksbankens sedeltryckeri

äro för närvarande — frånsett vissa befattningshavare tillhörande

den egentliga bankpersonalen, vilka äro placerade till tjänstgöring vid

tryckeriet — underkastade avlöningsreglementet för riksdagens verk eller

i anslutning därtill utfärdade avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie

befattningshavare. Varken anställningsform eller löneförhållanden

för ifrågavarande anställuingshavare torde nu vara ordnad så. att

dessa anställningshavare lämpligen kunna medtagas i det nya pensionsreglementet.

Därest det skulle anses påkallat att bereda denna personal

pensionsrätt enligt reglementet, torde härav betingad omläggning av anställnings-

och avlöningsförhållandena för personalen böra ske. Kommittén

har ansett sig icke böra ingå på ett bedömande av de frågor, som

äga samband därmed.

Sedan kommittén sålunda tagit ståndpunkt beträffande pensioneringens

omfattning, såvitt angår ordinarie och icke-ordinarie tjänstemannapersonal

vid riksdagens verk, återstår i detta sammanhang att beröra frågan

örn behovet för riksdagens verk av en bestämmelse, motsvarande stadgandet

i 1 § 4 mom. civila tjänstepensionsreglementet.

Enligt nämnda författningsrum äger Kungl. Majit, när särskilda skäl

därtill äro, besluta, att reglementet skall i tillämpliga delar bliva gällande

jämväl för icke-ordinarie anställningshavare, som icke avses i paragrafens

2 eller 3 mom. Av förarbetena till civila tjänstepensionsreglementet

och tjänstepensionsreglementet för arbetare framgår (proposition

nr 222/1934 sid. 67—68 samt 144—147), att ifrågavarande stadgande avsetts

icke för tjänstemannapersonal, som ej faller under de i paragrafens föregående

moment angivna lönebestämmelserna, utan för vissa undantagsfall

bland ar betsledan de förmän inom arbetarpersonalen.

För statens arbetarpersonal har, med hänsyn till sättet för arbetslönens

bestämmande, pensionsförmånen icke kunnat såsom för tjänstemännen

fixeras i visst förhållande till den faktiskt utgående lönen, utan

man har bestämt pensionsunderlagen till enhetliga belopp för två särskilda

arbetargrupper, vilka var för sig innefatta anställningshavare

med tämligen växlande lönevillkor. I regel falla även arbetsförmännen

under de bestämmelser, som sålunda enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare gälla för arbetare i allmänhet. För fall, då en arbetsledande

förman intager en löneställning, som mera avsevärt skiljer sig från

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

övriga arbetares lönevillkor, har emellertid möjlighet ansetts höra hållas

öppen att bereda anställningskavaren pensionsrätt enligt de för

tjänstemännen gällande pensionsbestämmelserna och att därvid, med utgångspunkt

från löneställningen, fastställa särskilt pensionsunderlag eller

bestämma den lönegrad, vartill anställningskavaren skall i pensionsavseende

hänföras. För detta ändamål har stadgandet i 1 § 4 mom. civila

tjänstepensionsreglementet tillkommit. Enligt vad kommittén inhämtat,

har Kungl. Majit med stöd av nämnda författa!ngsrum meddelat

beslut örn pensionsrätt enligt reglementet för ett mindre antal anställningshavare

tillhörande arbetsledande personal inom allmänna civilförvaltningen

och kommunikationsverken.

För den arbetarpersonal, som finnes vid riksdagens verk — arbetare

vid riksbankens pappersbruk samt vid sedeltryckeriet —- lärer avsikten

vara, att jpensionsbestämmelser skulle av riksdagen meddelas i ett särskilt

pensionsreglemente, byggt på huvudgrunderna i tjänstepensionsreglementet

för arbetare. _ Förslag till dylika bestämmelser bär enligt

uppdrag av fullmäktige i riksbanken utarbetats av sekreteraren hos 1930

års pensionssakkunniga, revisorn E. Norberg, och detta förslag har numera

av fullmäktige i riksbanken med skrivelse den 7 februari 1935 överlämnats

till bankoutskottet. Enligt detta förslag skulle från tillämpningen

av det tilltänkta reglementet angående tjänstepension för arbetare

vid sedeltryckeriet samt riksbankens pappersbruk kunna genom beslut av

delegerade för riksdagens verk undantagas sådan arbetare, vars anställnings-

och avlöningsförhållanden anses böra föranleda, att han erhåller

högre pension än den enligt reglementet normalt utgående. Därvid har

förutsatts, att dessa arbetares pensionering skulle ordnas i enlighet med

bestämmelserna i det blivande pensionsreglementet för tjänstemän vid

riksdagens verk samt att prövningen av frågor örn undantag från arbetarpensionsreglementet

borde ankomma på delegerade för riksdagens

verk.

I anslutning till vad sålunda ifrågasatts har kommittén ansett sig böra

i sitt reglementsförslag upptaga en bestämmelse, som möjliggör att i de

undantagsfall, örn vilka här är fråga, efter prövning av delegerade för

riksdagens verk bereda pensionsrätt enligt reglementet.

Fondering och därmed sammanhängande spörsmål. Pensionskostnadernas

bestridande.

Enligt det pensioneringssystem, som av 1934 års riksdag godkänts för

det civila pensionsväsendet, skall fondering av tjänstemännens bidrag till

pensionskostnaderna fortfarande liksom hittills äga rum inom denna del

av pensionsväsendet. Pensionsavgifterna skola härvid utbytas mot pensionsavdrag,

som skola innehållas å tjänstemännens löner. Denna anordning

medför, att vid avlöningsanslagens beräkning hänsyn skall tagas

endast till lönernas nettobelopp. För överförande till den civila pensionsfonden

av ett belopp motsvarande pensionsavdragen skall ett särskilt anslag

uppföras under elfte huvudtiteln. Till det anslag under samma huvudtitel,

från vilket pensionskostnaderna bestridas, skall liksom hittills

från civila pensionsfonden överföras ett belopp motsvarande det bidrag

till pensionskostnaderna, som enligt verkställd sannolikhetsberäkning

kan bestridas av fonden.

Tjänstemännen vid riksdagens verk hava alltsedan år 1908 haft att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

erlägga pensionsavgifter. Dessa avgifter hava fonderats; för riksbanken

hava avgifterna tillförts riksbankens pensionsfond och för övriga

riksdagens verk ingå avgifterna till pensionsfonden för vissa riksdagens

verk, vilken fond förvaltas av riksgäldskontoret. Fonderna, vilka ingå

i rörelsen för respektive riksbanken och riksgäldskontoret, hava tillgodoförts

ränta efter den räntefot, som funnits vara skälig med hänsyn till

placeringens art och rådande ränteförhållanden. Vid utgången av år

1934 uppgick den såsom tjänstepensionsmedel bokförda delen av behållningen

å förstnämnda fond till 2 439 356 kronor 21 öre. För sistnämnda

fond utgjorde motsvarande belopp, frånsett under senare halvåret 1934

upplupen ränta, 221124 kronor 7 öre. Pensionsfonderna liava hittills icke

belastats med utgifter för tjänstepensionering. Pensionerna hava i sin

helhet bestritts för riksbankens vidkommande av riksbankens medel och

vid övriga verk av anslag å riksstaten till pensioner vid respektive verk.

I samband med den omläggning av huvudtiteln för utgifterna till riksdagen

och dess verk m. m., som genomfördes vid 1934 års riksdag, sammanfördes

kostnaderna för pensioner åt f. d. befattningshavare vid riksdagens

samtliga verk med undantag av riksbanken under ett gemensamt

anslag å huvudtiteln.

Den ståndpunkt, som statsmakterna, på sätt nyss omnämnts, intagit

till frågan örn fondering för pensionsändamål vid civila statsförvaltningen,

torde böra föranleda, att fortsatt fondering äger rum av de bidragtill

pensionskostnaderna, som åligga tjänstemännen vid riksdagens verk.

I anslutning till vad som gäller beträffande allmänna civilförvaltningens

tjänstemannapensionering böra vidare staterna för riksdagens verk

grundas på nettolöneberäkning och i avlöningslistorna upptagas de med

pensionsavdrag reducerade lönebelopp, som tjänstemännen äga uppbära.

För överförande till respektive pensionsfonder av tjänstemännens bidragtill

pensioneringskostnaderna bör i riksbankens stat uppföras en särskild

anslagspost, medan för övriga riksdagens verk å riksstaten bör upptagas

ett särskilt avsättningsanslag under huvudtiteln för riksdagen och dess

verk m. m. Överföringen till pensionsfonderna bör ske en gång örn året

med belopp, som enligt verkställd överslagsberäkning motsvara summan

av pensionsavdragen för samtliga pensionsberättigande befattningar inom

vederbörande förvaltningsgrenar.

Med avseende å sättet för pensionskostnadernas bestridande föreslår

kommittén den ändringen i nuvarande anordning, att pensionsfonderna,

vilka numera vuxit till betydande belopp, tagas i anspråk för ändamålet

enligt grunder, som tillämpas inom civila statsförvaltningen. Kommittén

förordar alltså, att överföring årligen måtte ske dels från riksbankens

pensionsfond till anslagsposten till pensioner å riksbankens stat,

dels ock från pensionsfonden för vissa riksdagens verk till riksstatsanslaget

till pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. av belopp, motsvarande det

bidrag till pensionskostnaderna, vilket enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning

kan bestridas av respektive fond.

Föreskrifter beträffande fondering av belopp motsvarande pensionsavdrag

samt i fråga örn pensionsfondernas användning återfinnas i kommitténs

reglementsförslag under 10 §.

Försäkringsteknisk beräkning för utrönande av de belopp, med vilka

pensionsfonderna kunna bidraga, torde böra föranstaltas av fullmäktige

i riksbanken, respektive fullmäktige i riksgäldskontoret. Sedan dessa belopp

uträknats, bör givetvis vid beräkningen anslag och statposter för

pensionskostnader hänsyn tagas till dessa bidrag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Den nu föreslagna dispositionen av pensionsfonderna för pensioneringsändamål

kommer uppenbarligen att minska statens pensionsutgifter för

riksdagens verk. _

Därest kommitténs förevarande förslag skulle vinna riksdagens bifall,

torde det ankomma på bankoutskottet att, efter inhämtande, från vederbörande

verk av erforderliga uppgifter, framlägga förslag till därav betingade

ändringar i riksbankens avlöningsstat samt i stater och anslagsberäkning

beträffande huvudtiteln riksdagen och dess verk m. m.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

DETALJMOTIVERING.

1 kap; Allmänna bestämmelser.

1 §.

Beträffande innehållet i denna paragraf, vilken reglerar pensionera

gens omfattning, torde få hänvisas till den allmänna motiveringen

(sid. 14—19).

, I detta sammanhang torde framhållas, att de i 2 § civila tjänstepensionsreglementet

intagna föreskrifterna örn undantag från reglementet

avse. personalkategorier, som saknas inom riksdagens verk. Någon motsvarighet

till denna paragraf har därför icke upptagits i kommitténs förslag.

2 §•

.Förevarande paragraf innefattar regler angående tjänstårsberäkning

för pension och motsvarar 3 § civila tjänstepensionsreglementet.

2 § 1 morn.

Enligt civila tjänstepensionsreglementet beräknas tjänstår bland annat

för tid, under vilken tjänsteman haft att vidkännas pensionsavdrag enligt

bestämmelserna i tjänstepensionsreglementet för arbetare. Såsom ovan

framhållits, har till bankoutskottets prövning framlagts förslag till ett

tjänstepensionsreglemente för arbetare vid Tumba bruk och riksbankens

sedeltryckeri. Då tid, under vilken pensionsavdrag enligt sistnämnda

reglemente uttages, synts böra tillgodoräknas såsom tjänstår för pension

enligt nu förevarande reglemente, hava orden »bestämmelserna i tjänster

pensionsreglementet för arbetare» i kommitténs förslag ersatts med orden

»bestämmelser i tjänstepensionsreglemente för arbetare i statens

tjänst».

1 övrigt överensstämmer momentet med motsvarande moment i civila

tjänstepensionsreglementet.

2 § 2 mom.

Motsvarande moment i civila tjänstepensionsreglementet innehåller en

föreskrift, enligt vilken det beror på prövning i den ordning Kungl.

Maj:t föreskriver, örn och i vad mån befattningshavare såsom tjänstår

för pension må tillgodoräknas tid, som ej omförmälts i 1 morn., men under

vilken befattningshavaren utfört verksamhet i eller utom statens tjänst.

Den prövningsbefogenhet, som sålunda enligt civila tjänstepensionsreglementet

tillkommer Kungl. Maj:t, synes för riksdagens verk böra

tillkomma delegerade för nämnda verk. Med hänsyn till det jämförelsevis

begränsade tillämpningsområde, som tjänstepensionsreglementet för

riksdagens verk skulle få, torde den möjlighet till delegation av prövningsbefogenheten,

som beretts Kungl. Majit, icke vara erforderlig för

delegerade, utan beslutanderätten i här avsedda frågor torde böra utövas

av delegerade själva. Detta utesluter givetvis icke att delegerade, där

så befinnes lämpligt, fastställa generella regler örn tjänstårsberäkning för

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

visst slag av tjänstgöring (t. ex. beträffande den tjänstetid såsom extra

befattningshavare, vilken må tillgodoräknas). Det torde kunna förutsättas,

att delegerade vid tillgodoräkningsrättens handhavande komma

att beakta de grunder, som härutinnan vinna tillämpning inom den civila

statsförvaltningen. . , ,, „ , .... ,

1 anslutning till det anförda föreslår kommittén, att frågor örn tillgodoräknande

vid tjänstårsberäkning av verksamhet, som avses i momentet,

skola prövas av delegerade för riksdagens verk. På sätt av. det följande

framgår, har kommittén i allmänhet i de övriga avseenden, i vilka enligt

civila t j änstepensionsreglementet beslutanderätt tillkommer Kungl.

Maj :t, ansett sig höra föreslå, att avgörandet beträffande riksdagens verk

lägges hos delegerade. , . ., ... .,

Frånsett den jämkning, som enligt vad nyss anförts funnits bora vidtagas,

överensstämmer förevarande moment med motsvarande författningsrum

i civila tjänstepensionsreglementet.

2 § 3 och å mom.

Bestämmelserna i dessa moment överensstämma med motsvarande moment

i civila tjänstepensionsreglementet.

3 §.

Denna paragraf, som innehåller allmänna bestämmelser rörande pensionsavdrag,

överensstämmer med 4 § civila tjänstepensionsreglementet.

4 §.

Förevarande paragraf inrymmer bestämmelser rörande .pensions utbetalande.

Paragrafen överensstämmer med 5 § civila tjänstepensionsreglementet,

dock att stadgandet i 2 mom. av sistnämnda paragraf att

pension skall utbetalas enligt de närmare bestämmelser, som meddelas

av Kungl. Maj:t, ansetts icke tarva motsvarighet. Detta stadgande,

som torde hava tillkommit i syfte att hålla möjlighet öppen för en framtida

övergång från nuvarande utbetalningssätt till en centralisering till

postverket av pensionsutbetalningarna, torde icke vara. erforderlig för

riksdagens verk. Erinras må, att delegerade enligt 33 § i förslaget skulle

bemyndigas att meddela de närmare föreskrifter, som finnas nödiga för

tillämpningen av reglementet.

Till skillnad mot nu gällande bestämmelser, enligt vilka pension utgår

till och med den månad, under vilken pensionstagaren avlider, innebär

förslaget, att pension skulle utbetalas för en tid av en månad efter dödsfallet,

dock att det för tiden efter pensionstagare^ frånfälle utgående

pensionsbeloppet icke må överstiga 500 kronor. Härigenom beredes pensionstagarens

stärbhus en viss begravningshjälp.

5 *.

Denna paragraf, som innehåller föreskrifter angående pensions förverkande,

är av samma lydelse som 6 § civila tjänstepensionsreglementet

endast med den skillnaden, att i 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet

omförmäld befogenhet för Kungl. Maj:t enligt förslaget skulle tillkomma

delegerade för riksdagens verk.

6

Nuvarande pensionsbestämmelser för riksdagens verk sakna föreskrifter

rörande minskning eller indragning av pensionsbelopp vid sammanträffande

av pensioner för olika statstjänster eller vid förening av pension

för statstjänst med lön eller arvode för annan statstjänst.

I civila tjänstepensionsreglementet har emellertid under 7 § bestäm
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

melse meddelats rörande minskning av pensionsbelopp vid förening av

pension för i reglementet avsedd tjänst med lön, arvode eller pension för

annan statstjänst. I huvudsak motsvarande reduktionsregel återfinnes

i 1907 års civila pensionslag. Jämväl i det av särskilda sakkunniga nyligen

avgivna förslaget till militärt tjänstepensionsreglemente hava intagits

föreskrifter av i allt väsentligt samma innehåll. Den viktigaste avvikelsen

i sistnämnda reglementsförslag i jämförelse med civila tjänstepensionsreglementet

är, att reduktionsregeln icke gjorts tillämplig vid

förening av två pensioner, när den ena av dessa utgår enligt civila tjänstepensionsreglementet

eller 1907 års civila pensionslag, eftersom minskning

sker redan enligt stadgande i dessa författningar.

6 § 1 morn.

Enligt kommitténs mening bör en reduktionsregel av förevarande art,

såvitt angår förening av pension med lön eller arvode, givetvis införas i

reglementet. Med sådant arvode för statstjänst, som skall tagas i betraktande

vid reduktion, torde därvid skäligen böra likställas arvode såsom

fullmäktig i riksbanken eller riksgäldskontoret.

Vad angår sammanträffande av flera pensioner, äro — såsom förut

nämnts — bestämmelser redan meddelade eller avsedda att meddelas rörande

minskning av pensionsbelopp vid förening av pension för tjänst vid

civilförvaltningen eller försvarsväsendet med annan pension. Därest en

reduktionsregel i nu förevarande pensionsreglemente skulle tillämpas utan

inskränkning, skulle dubbel reduktion kunna komma att ske. En reduktionsbestämmelse

i pensionsreglementet för riksdagens verk torde därför

böra begränsas att avse förening av pensioner enligt nämnda reglemente.

Ehuru en dylik reduktionsbestämmelse torde få mycket ringa betydelse,

har densamma dock ansetts böra medtagas i reglementet med hänsyn till

den teoretiska möjligheten att intjäna pensioner för två förordnandetjänster.

I sådana fall har kommittén ansett den sammanlagda pensionsförmånen

böra ytterligare begränsas i syfte att totalbeloppet ej må överstiga

den högsta pension, som enligt gällande bestämmelser kan utgå för

statstjänst, nämligen 9 996 kronor.

Enligt 7 § 3 mom. i gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie

befattningshavare vid riksdagens verk må vederbörande myndighet, örn

så anses skäligt, i fråga örn extra ordinarie tjänsteman, vilken från staten

uppbär livränta, pension eller annat dylikt understöd, från lönen avdraga

ett belopp, motsvarande högst denna förmåns storlek. Därest ovanberörda

reduktionsregel införes för riksdagens verk, kan det ifrågasättas,

huruvida reduktionsregeln i avlöningsbestämmelserna behöver bibehållas.

Med hänsyn till att en motsvarande föreskrift är gällande inom allmänna

civilförvaltningen, torde emellertid någon ändring av ifrågavarande

avlöningsbestämmelser icke behöva vidtagas i detta sammanhang.

6 § 2 mom.

Då reduktionsregeln i 1 mom. med avseende å förening av pensioner

endast skulle gälla pensioner för befattningar vid riksdagens verk, blir

den i 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet förekommande föreskriften

örn undantag från regelns tillämpning på pensioner, som utgå enligt

gällande bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets reser

ver av befäl och civilmilitär personal, här icke erforderlig.

7 §.

Denna paragraf, som motsvarar 8 § civila tjänstepensionsreglementet,

innefattar föreskrifter bland annat rörande de myndigheter, som skola

pröva frågor örn rätt till pension m. m. Såsom sådana myndigheter hava

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

i 1 mom. av förslaget angivits fullmäktige i riksbanken beträffande

tjänstemän vid riksbanken och ledamöter av riksbankens direktion samt

fullmäktige i riksgäldskontoret beträffande tjänstemän vid övriga riksdagens

verk. Att i nu föreslagen utsträckning centralisera prövningen

av pensionsärenden till riksgäldsfullmäktige har synts kommittén vara

naturligt med hänsyn till riksgäldskontorets ställning såsom medelsförvaltande

myndighet för ifrågavarande verk. Genom centraliseringen

skulle vinnas en mera samlad erfarenhet och sakkunskap i pensionsfrågorna.

Tillräcklig anledning att från prövning i nyss angiven ordning undantaga

fråga örn pensionsbeloppets bestämmande vid avgång enligt 11 § 3

mom. synes beträffande riksdagens verk icke föreligga. Beslut örn avgångsskyldighet

i fall, som avses i detta författningsrum, bör däremot —

såsom i det följande föreslås — tillkomma delegerade för riksdagens verk.

I anslutning till den undantagsbestämmelse i fråga örn sjukpensions

belopp i vissa fall, som innefattas i förslagets 15 § 2 morn., har i 7 § 1 mom.

införts en erinran örn att beslutanderätten örn förhöjd sjukpension enligt

15 § 2 mom. ankommer på delegerade.

Enligt civila tjänstepensionsreglementet skall fråga örn pension för de

i 3 kap. avsedda tjänstemännen, d. v. s. ordinarie tjänstemän som tillsättas

genom förordnande på viss tid, prövas av Kungl. Majit. Motsvarande

befogenhet torde beträffande förordnandetjänstemän vid riksdagens

verk —: däri inberäknade ledamöterna av riksbankens direktion —

lämpligen böra, i överensstämmelse med vad som skulle gälla för övriga

tjänstemän, tillkomma respektive fullmäktige, vilka även beträffande

dessa tjänstemän äga besluta örn tillsättning och avsked.

Det i 8 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet upptagna undantagsstadgandet

beträffande innehavare av förtroendesysslor enligt § 35 regeringsformen

saknar tillämpning å riksdagens verk.

8 och 9 §§.

Bestämmelserna i dessa paragrafer överensstämma med 9 och 10 §§ civila

tjänstepensionsreglementet. Utfärdandet av föreskrifter örn förande

av tjänstematrikel har i kommitténs förslag (8 §) föreslagits skola ankomma

på delegerade för riksdagens verk. Enligt civila tjänstepensionsreglementet

tillkommer denna uppgift Kungl. Majit.

10 §.

Denna paragraf överensstämmer med 11 § civila tjänstepensionsreglementet,

dock att orden »Kungl. Majit» utbytts mot orden »delegerade för

riksdagens verk». Med avseende å innehållet i paragrafen torde få hänvisas

till den allmänna motiveringen (sid. 19—21).

2 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller

konstitutorial. 11

11 $.

Denna paragraf, i vilken meddelas bestämmelser rörande avgångsskyldighet

för tjänstemän, tillsatta genom fullmakt eller konstitutorial, motsvarar

12 § civila tjänstepensionsreglementet. Frånsett att de i 1 mom.

av sistnämnda paragraf innefattade bestämmelserna rörande innehavare

av domarämbete uteslutits, har i sak endast elen jämkningen synts er
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

forderlig, att i det föreslagna 3 mom. beslutanderätten beträffande s. k.

tvångspensionering av tjänsteman skulle tillkomma delegerade för riksdagens

verk i stället för såsom inom civilförvaltningen Kungl. Majit.

De regler för avgångsskyldighet vid sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga,

som förevarande paragraf under 1 mom. b) och c) innehåller, torde

i stort sett hava samma räckvidd som de enligt § 10 av nuvarande pensionsbestämmelser

för riksdagens verk meddelade föreskrifterna. En tilllämpning

av de föreslagna nya sjukpensionsreglerna på riksdagens verk

synes därför icke kunna sägas vara ägnad att minska den nuvarande befogenheten

för vederbörande myndighet att entlediga mindre tjänstedugliga

befattningshavare. De i 11 § 3 mom. reglementsförslaget innefattade

bestämmelserna örn tvångspensionering komma uppenbarligen att medföra

ökade möjligheter härutinnan. Beträffande frågan örn storleken av

den pension, som i här avsedda fall skulle kunna beviljas, får kommittén

hänvisa till vad som anföres under 15 § här nedan.

12 $.

Förevarande paragraf överensstämmer med 13 § civila tjänstepensionsreglementet.

13 $.

Denna paragraf innefattar bestämmelser angående beräkning av ålderspension

och motsvarar 14 § civila tjänstepensionsreglementet. Enligt

detta reglemente gäller såsom huvudregel, att för hel pension krävas 30

tjänstår. Beträffande ett mindre antal befattningar, för vilka pensionsåldern

är särskilt låg (55 år) eller för vilka utbildningstiden regelmässigt

är så lång, att 30 tjänstår beräknas i allmänhet icke kunna uppnås, har

tjänståldern för hel pension bestämts till 25. Någon anledning att för

vissa tjänstemän vid riksdagens verk fastställa antalet tjänstår för hel

pension till lägre än 30 synes icke förefinnas. Erinras må, att för samtliga

manliga tjänstemän tjänståldern för hel pension för närvarande utgör

35 tjänstår.

14 §.

Denna paragraf är av samma lydelse som 15 § civila tjänstepensionsreglementet.

15 $.

Förevarande paragraf, som innehåller regler för beräkning av sjukpension,

motsvarar 16 § civila tjänstepensionsreglementet. Enligt detta

utgår sjukpension med lägst 75 % av hel pension, dock att pensionen icke

må överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit tjänstemannen,

därest han med oförändrat pensionsunderlag kvarstått i sin befattning

till pensionsålderns inträde. På sätt framgår av den ovan lämnade

redogörelsen, innefatta nu gällande pensionsbestämmelser för riksdagens

verk möjlighet till beviljande av högre pension vid entledigande på

grund av sjukdom och nedsatt arbetsförmåga än det civila tjänstepensionsreglementet,

i det att i sådana fall pensionen kan, oavsett antalet

tjänstår, fastställas till ett belopp motsvarande hela pensionsunderlaget.

Vid överläggning, som kommittén haft med riksbankens direktion, har

från direktionens sida framhållits önskvärdheten av att nuvarande befogenhet

i förevarande hänseende vid revisionen av pensionsbestämmelserna

bibehölles oförändrad. Denna befogenhet vore nämligen ägnad att

bereda riksbankens ledning ökad handlingsfrihet, då det gällde att från

banken avskilja mindre arbetsdugliga tjänstemän. Från ledningen för

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

riksgäldskontoret Ilar uttalats, att anledning till skiljaktighet mellan

riksbanken oell riksgäldskontoret i förevarande hänseende icke förelåge.

Kommittén har undersökt de fall — till antalet omkring tio — av förtidspensionering

på grund av sjukdom och nedsatt arbetsförmåga, som

hittills varit föremål för behandling av delegerade för riksdagens verk.

Denna undersökning har givit vid handen, att de pensionsbelopp, som

beviljats av delegerade, i samtliga fall utom ett jämväl skulle hava kunnat

beviljas, därest det civila tjänstepensionsreglementet varit å förevarande

fall tillämpligt, samt att i ett par fall pensionen med tillämpning av

civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser skulle hava hestämts till

högre belopp än som av delegerade beviljats. Vid sådant förhållande har

det synts kommittén vara tveksamt, huruvida tillräckliga skäl kunna finnas

för att beträffande riksdagens verk bibehålla en från civilförvaltningens

pensionsbestämmelser avvikande regel för fastställande av sjukpensionens

storlek. Då det emellertid icke torde kunna bestridas att, såsom

verksledningarna gjort gällande, den nuvarande bestämmelsen kan

innebära en något ökad handlingsfrihet för vederbörande verk, har kommittén

icke velat motsätta sig, att möjlighet bibehålies att bevilja högre

pension än som skulle kunna utgå med tillämpning av de allmänna reglerna.

En bestämmelse härutinnan bör emellertid tillämpas endast undantagsvis,

då särskilda skäl föreligga. Bestämmelsen torde vidare böra

begränsas till att avse endast riksbanken och riksgäldskontoret, vilka i

väsentlig män äro penningförvaltande verk och för vilka det därför kan

vara av särskild betydelse att kunna avkoppla en mindre tjänsteduglig befattningshavare.

Prövningsrätten i nu avsedda fall torde böra tillkomma

delegerade för riksdagens verk. Den av kommittén sålunda föreslagna

undantagsregeln beträffande sjukpension för tjänstemän i riksbanken

och i riksgäldskontoret har intagits under 2 mom. av förevarande paragraf.

16

I denna paragraf meddelas bestämmelser örn rätt för tjänsteman att

under vissa villkor komma i åtnjutande av frivillig förtidspension. Paragrafen

överensstämmer med 17 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglementet.

2 mom. av nämnda reglemente gäller förtroendeämbetsmän och

saknar tillämpning vid riksdagens verk.

17 §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser örn pensionsunderlag och pensionsavdrag

och motsvarar 18 § civila tjänstepensionsreglementet, i vad

denna paragraf avser tjänstemän i lönegraderna B 1—30. De i förevarande

paragraf upptagna beloppen överensstämma med de nu gällande.

18 §.

Såsom förut nämnts, är pensionsåldern för närvarande för manlig tjänsteman

vid riksbanken och riksdagens hus 65 år och vid riksdagens övriga

verk 67 år. För kvinnlig tjänsteman är pensionsåldern 60 år. Enligt civila

tjänstepensionsreglementet inträder pensionsåldern för tjänstemän

i lönegraderna 1—12 vid 60 år och för tjänstemän i högre löneställning vid

65 år. Från denna huvudregel hava emellertid beträffande åtskilliga befattningar

eller befattningsgrupper stadgats undantag i såväl sänkande

som höjande riktning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kommittén laar ansett sig kunna utgå fran att de för tjänstemän inom

den civila statsförvaltningen sålunda beslutade avgångsåldrarna, vilka i

stort sett innebära en sänkning i förhållande till de tidigare gällande, böra

stadgas jämväl för tjänstemännen vid riksdagens verk. Ett beslut härom

skulle för de manliga befattningshavarna vid riksbanken och riksdagens

hus i lönegraderna 13—30 medföra oförändrad pensionsålder; för de fall,

då befattningar i denna löneställning innehavas av kvinnor, skulle beslutet

däremot, liksom i motsvarande fall vid allmänna civilförvaltningen,

medföra en höjning av pensionsåldern. Övriga befattningshavare — med

undantag av kvinnliga tjänstemän i lönegraderna 1—12, vilkas pensionsålder

bleve oförändrad — skulle få sin pensionsålder nedsatt i större eller

mindre utsträckning. Från regeln om 60 år såsom normal avgångsålder

för tjänstemän i lönegraderna 1—12 har kommittén — i anslutning till

vad som beslutats beträffande vissa befattningar inom den civila statsförvaltningen

— ansett sig böra föreslå undantag för åtskilliga befattningar.

Pensionsåldern för innehavarna av dessa befattningar, vilka

upptagits i Bilaga A, föreslås till 63 år. Endast i ett avseende ifrågasätter

kommittén en avvikelse från de vid civilförvaltningen genom undantagsregel

gällande pensionsåldrarna, nämligen beträffande kontorsskrivarna

i Ilie lönegraden i riksbanken och i riksgäldskontoret. Enligt

civila tjänstepensionsreglementet är pensionsåldern för motsvarande befattningshavare

vid civilförvaltningen (kansliskrivare) fastställd till 63

år. En sådan pensionsålder skulle för kvinnliga innehavare av befattningen

innebära en höjning av pensionsålder med 3 år i förhållande till

nuvarande bestämmelser. Enligt vad kommittén under hand inhämtat

från. ledningen inom riksbanken och riksgäldskontoret, anses en dylik

höjning icke tillrådlig med hänsyn till de stora krav på tjänsteduglighet,

som på grund av arbetets art måste ställas på ifrågavarande befattningshavare.

Med hänsyn till vad sålunda uttalats har kommittén funnit sig

böra föreslå, att ifrågavarande kontorsskrivarbefattningar icke undantagas

från huvudregeln, att pensionsåldern för befattningshavare i lönegraderna

1-—12 skall utgöra 60 år.

19 och 20 §§.

Dessa paragrafer äro av samma lydelse som 20 och 21 §§ civila tjänstepensionsreglementet.

21 §.

21 § 1 morn.

I 22 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglementet meddelas föreskrifter

angående rätt till uppskjuten livränta för ordinarie tjänsteman, som tillsättes

genom fullmakt eller konstitutorial och vilken avgår från tjänsten

utan rätt till pension. Motsvarande bestämmelser för tjänstemän vid

riksdagens verk hava införts i förslagets 21 § 1 morn., som avviker från

civila tjänstepensionsreglementets föreskrifter i ämnet endast i det avseendet,

att befogenhet, som enligt nämnda reglemente tillkommer Kungl.

Maj:t, i förslaget förutsatts komma att utövas av delegerade för riksdagens

verk.

Med avseende å tillämpningen av bestämmelserna örn uppskjuten livränta

i sådana fall, då tjänsteman vid riksdagens verk enligt den ovan

föreslagna 5 § förverkat sin pensionsrätt, må följande framhållas. Såsom

av 21 § 1 mom. reglementsförslaget framgår, skall, därest tjänsteman blivit

dömd till avsättning på grund av förbrytelse i tjänsten eller till följd

av tjänstefel skilts från tjänsten — t. ex. på grund av bestämmelserna i

bankoreglementets § 9 (för brott mot förbudet att vara kommissionär), § 39

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

(vid lagakraf t vunnen dom om påföljd enligt 2 kap. 19 § strafflagen i fall,

där fråga är örn brott i tjänsten) eller § 40 (för tjänsteförsummelse) eller i

§ G7 reglementet för riksgäldskontoret (för tjänsteförsummelse) — den invänta

pensionen minskas med två tredjedelar, där ej delegerade för riksdagens

verk finna skäl tillerkänna tjänstemannen större del, dock ej mera

än två tredjedelar av den intjänta pensionen. Däremot skall någon reduktion

av livräntan ej ske, då tjänsteman dömts till avsättning på grund

av förbrytelse utom tjänsten. I anslutning härtill skulle sålunda oförminskad

livränta utgå bland annat i sådana fall, då tjänsteman bos riksbanken

skilts från tjänsten enligt någon av följande paragrafer i bankoreglementet,

nämligen § 37 (på grund av omyndighetsförklaring), § 38 (på

grund av konkurs) eller § 39 (på grund av lagakraftvunnen dom, som innefattar

påföljd enligt 2 kap. 19 § strafflagen, där fråga ej är örn brott i

tjänsten), eller då tjänsteman i riksgäldskontoret skilts från tjänsten enligt

§ 68 i reglementet för detta verk (på grund av konkurs).

21 § 4 morn .

Enligt 4 mom. av förevarande paragraf ankommer det på delegerade

för riksdagens verk att utfärda föreskrifter angående utbetalning av uppskjuten

livränta. Närmare bestämmelser rörande beräkning av denna

förmån m. m. torde vidare vara erforderliga och lära av delegerade böra

utfärdas med stöd av 33 §. Till grund för dessa bestämmelser synas lämpligen

kunna läggas de motsvarande föreskrifter, som Kungl. Maj:t enligt

civila tjänstepensionsreglementet har att meddela.

Beträffande den civila statsförvaltningen har förutsatts, att försäkringsteknisk

beräkning av intjänt pension och livräntebelopp skulle utföras

av pensionsstyrelsen. Det skulle otvivelaktigt vara till fördel för

ifrågavarande ärendens handläggning beträffande tjänstemän vid riksdagens

verk, örn pensionsstyrelsen erhölle motsvarande uppdrag för nämnda

verk. Hemställan härom torde av delegerade böra göras hos Kungl.

Maj: t.

22 §.

I anslutning till vad kommittén anfört i den allmänna motiveringen bär

kommittén i denna paragraf upptagit en bestämmelse örn den pensionsrätt,

som synts böra tillkomma byråcheferna å justitie- och militieombudsmansexpeditionerna.

Då dessa tjänstemän, såsom förut nämnts, uppbära

lön såsom ordinarie befattningshavare i 30:e lönegraden, har kommittén

ansett sig böra föreslå, att de jämväl i pensionshänseende likställas med

ordinarie tjänstemän i nämnda lönegrad. Enligt kommitténs förslag

skulle alltså bestämmelserna i 2 kap. i tillämpliga delar gälla för ifrågavarande

befattningshavare.

3 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande på

viss tid, och ledamöter i riksbankens direktion.

Såsom av allmänna motiveringen framgår, är detta kapitel avsett att

reglera pensionsförhållandena för verkställande styrelseledamöterna vid

riksbankens avdelningskontor samt för ledamöterna i riksbankens direktion

(riksbankschefen, vice riksbankschefen samt andre deputerade).

23 §.

Denna paragraf överensstämmer med 23 § civila tjänstepensionsreglementet.

Enligt nämnda reglemente iir tjänsteman skyldig att efter beslut

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

av Kungl. Majit frånträda förordnande under viss förutsättning. Inom

riksdagens verk tillkommer beslutanderätten i fråga om tillsättande och

avskedande av tjänstemän respektive verksstyrelse. Då i paragrafens

första moment angivits, att skyldighet att frånträda förordnande är beroende

på beslut av vederbörande myndighet, avses alltså härmed den

tillsättande myndigheten.

24 §.

Förevarande paragraf är av samma lydelse som 24 § civila tjänstepensionsreglementet.

25 $.

Genom denna paragraf, som saknar motsvarighet i civila tjänstepensionsreglementet,

utsträckes giltigheten av de i 23 och 24 §§ för förordnandetjänstemän

meddelade bestämmelserna till ledamöterna i riksbankens

direktion. Därest framdeles skulle inrättas nya befattningar, för

vilka pensionsrätt synes böra beredas, med samma anställningsform, som

gäller för direktionsledamöterna — föroi-dnande på viss tid — bör förevarande

paragraf kompletteras genom intagande av dessa befattningar.

Beträffande pensionsrätten för ledamot i riksbankens direktion har den

begränsningen ansetts böra stadgas, att pension ej må åtnjutas av den,

som avgått från sin befattning av den anledningen, att han enligt bestämmelse

i 30 § eller 31 § första stycket riksbankslagen ej är behörig att vara

fullmäktig eller suppleant för förste deputeraden i riksbanken.

26 §.

I denna paragraf, som motsvarar 25 § civila tjänstepensionsreglementet,

hava införts de pensionsunderlag och pensionsavdrag (pensionsavgifter),

som för närvarande gälla för deputerade inom riksbanken. För vice riksbankschefen,

som åtnjuter arvode å lägst 28 000 kronor, föreslår kommittén

samma pensionsunderlag och pensionsavdrag, respektive 9 000 kronor

och 540 kronor, som äro bestämda för riksbankschefen. Vad angår verkställande

styrelseledamöterna vid riksbankens avdelningskontor vill kommittén

erinra, att fullmäktige i riksbanken i förenämnda framställning

till 1934 års bankoutskott med förslag till vissa ändringar i avlöningsreglementet

för riksdagens verk m. m. hemställt, att pensionsunderlaget för

samtliga dessa styrelseledamöter skulle fastställas till samma belopp, som

gäller för befattning i 30:e lönegraden eller 6 996 kronor. Såsom ovan

framhållits, utgår pension till detta belopp för närvarande endast till

verkställande styrelseledamöter vid avdelningskontoren i Göteborg och

Malmö, medan verkställande styrelseledamöter vid övriga avdelningskontor

i pensionshänseende likställts med befattningshavare i 28:e lönegraden.

Då sistnämnda styrelseledamöter åtnjuta arvode med 12 000 kronor

örn året, synes det berättigat att, såsom fullmäktige föreslagit, deras pension

fastställes till belopp, motsvarande vad som tillkommer en tjänsteman

i 30:e lönegraden. I anslutning härtill och med erinran, att t. ex. för

chefen för stuteribyrån i lantbruksstyrelsen och byggnadschef i byggnadsstyrelsen

-— för vilka äro fastställda arvoden av 12 000, respektive

15 000 kronor för år — enligt civila tjänstepensionsreglementet gäller

ett pensionsunderlag av 7 000 kronor samt ett pensionsavdragsbelopp av

420 kronor, har kommittén för samtliga ifrågavarande styrelseledamöter

upptagit ett pensionsunderlag av 7 000 kronor och ett pensionsavdrag av

420 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

4 kap. Icke-ordinarie tjänstemän.

27 §.

Denna paragraf är av samma lydelse som 26 § civila tjänstepensionsreglementet.

28 $.

Förevarande paragraf överensstämmer med 27 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglementet.

Den möjlighet till högre sjukpension, som under

15 § 2 mom. föreslagits beträffande ordinarie tjänstemän i riksbanken och

i riksgäldskontoret, bör enligt kommitténs mening ej ifrågakomma för

icke-ordinarie befattningshavare.

Andra momentet i 27 § civila tjänstepensionsreglementet saknar tilllämpning

å riksdagens verk.

29 $.

Denna paragraf ansluter sig till 28 § civila tjänstepensionsreglementet.

Frånsett att orden »Kungl. Maj:t» ersatts med orden »delegerade för

riksdagens verk», är den väsentligaste avvikelsen den, att i reglementsförslaget

icke intagits sådana i civila tjänstepensionsreglementet meddelade

bestämmelser, som allenast avse befattningar vid lots- och fyrstaten (1

mom. b) och 2 morn.). Med avseende å den i reglementsförslaget intagna

planen över pensionsunderlag och pensionsavdrag är att märka, att densamma

upptager befattningar i lönegraderna 1—30, ehuru nu gällande

löneplan för extra ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk endast

avser befattningar i lönegraderna 1—20. Icke minst med tanke på att

extrastatsbefattningar kunna blivä inrättade vid riksdagens verk, har

kommittén ansett sig kunna förutsätta, att ifrågavarande löneplan — i

likhet med vad som av 1934 års avlöningsrevision för icke-ordinarie personal

föreslagits för den allmänna civilförvaltningen — kommer att utbyggas

till att omfatta 30 lönegrader.

30 och 31 §§.

Dessa paragrafer överensstämma med 29 och 30 §§ civila tjänstepensionsreglementet.

Befogenhet, som enligt 29 § civila tjänstepensionsreglementet

tillkommer Kungl. Majit, har enligt 30 § i förslaget förutsatts

böra tillkomma delegerade för riksdagens verk.

5 kap. Reglementets tillämplighet m. m.

32 $.

Förevarande paragraf överensstämmer med 31 § civila tjänstepensionsreglementet.

Paragrafen har synts erforderlig med hänsyn till den i § 13

avlöningsreglementet för ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk

stadgade förflyttningsskyldigheten.

33 §.

Denna paragraf överensstämmer med 34 § civila tjänstepensionsreglementet.

I förslagets 33 § hava orden »Kungl. Majit» ersatts med orden

»delegerade för riksdagens verk». Före ikraftträdandet av det föreslagna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

pensionsreglementet för riksdagens verk erfordras utfärdande av åtskilliga

tillämpningsföreskrifter. Dessa torde kunna i allt väsentligt ansluta

sig till de tillämpningsföreskrifter rörande civila tjänstepensionsreglementet,

som Kungl. Maj:t lärer komma att utfärda. — 32 och 33 §§ civila

tjänstepensionsreglementet äro ej tillämpliga på riksdagens verk.

Kommittén förutsätter, att tjänstepensionsreglementet för riksdagens

verk skall träda i kraft den 1 juli 1935. I samband därmed böra nuvarande

bestämmelser rörande pensionering av ordinarie tjänstemän vid

dessa verk och av deputerade inom riksbanken upphöra att gälla, såvitt

angår befattningshavare, å vilka reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

De av kommittén föreslagna övergångsbestämmelserna ansluta sig till

de vid civila tjänstepensionsreglementet fogade övergångsbestämmelserna.

Självfallet hava i förslaget icke medtagits sådana i civila tjänstepensionsreglementet

intagna föreskrifter, som hava avseende å vissa speciella

tjänstemannagrupper inom civila statsförvaltningen eller eljest avse

förhållanden, som sakna motsvarighet inom riksdagens verk. Här åsyftade

bestämmelser i civila tjänstepensionsreglementet äro viss del av

punkten 1 samt punkterna 2, 5, 6, 7 och 10.

Punkten 1. Då för närvarande tjänst 4 extra stat icke enligt beslut av

riksdagen finnes inrättad inom riksdagens verk, har innehavare av sådan

tjänst ej medtagits i förevarande punkt.

Punkten 2. Då det högsta antal år, varmed pensionsåldern enligt kommitténs

förslag skulle sänkas för tjänstemän vid riksdagens verk, uppgår

till fyra, har övergångsregeln i punkten 2 kunnat avfattas något enklare

än motsvarande stadgande i punkten 3 av övergångsbestämmelserna till

civila tjänstepensionsreglementet, som räknar med en nedsättning av pensionsåldern

i vissa fall med fem år eller mera.

I likhet med vad som gäller enligt civila tjänstepensionsreglementet bör

det åligga tjänsteman, som vill begagna sig av rätten att kvarstå i tjänst

utöver den i reglementet stadgade pensionsåldern, att hos vederbörande

myndighet göra anmälan därom. Det synes emellertid önskvärt, att

tjänstemannen erhåller viss betänketid, innan han bestämmer, huruvida

han vill kvarstå eller icke. Då tiden mellan reglementets antagande och

ikraftträdande torde bliva väl kort för detta syfte, har kommittén — i

likhet med vad 1934 års militärpensionssakkuuniga ifrågasatt beträffande

personal vid försvarsväsendet — ansett sig böra föreslå, att tjänsteman,

som vill få övergångsbestämmelserna på sig tillämpade, skall göra

anmälan därom före utgången av september 1935. I konsekvens därmed

bör det vara tjänsteman, å vilken övergångsbestämmelserna hava avseende,

obetaget att utan anmälan kvarstanna i tjänst intill den 1 oktober

1935. Under tiden bör han vara skyldig vidkännas pensionsavdrag men

å andra sidan även vara berättigad att räkna tjänstår för pension, önskar

han avgå redan vid reglementets ikraftträdande, står detta honom

fritt med den avfattning, bestämmelsen erhållit.

Mot avfattningen av bestämmelserna i denna punkt kan måhända invändas,

att för befattningshavare, som på grund av sänkning av pensionsåldern

blir avgångsskyldig omedelbart vid reglementets ikraftträdande

och som icke kan bliva underkastad övergångsbestämmelserna, tids
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

fristen före avgångsskyldighetens inträde kan synas väl kort. Då emellertid

befattningshavarna vid riksdagens verk i och med antagandet av

civila tjänstepensionsreglementet haft anledning räkna med, att samma

avgångshestämmelser komme att meddelas för dessa verk, har tillräcklig

anledning icke synts föreligga till avvikelse från civila tjänstepensionsreglementets

övergångsbestämmelser i förevarande avseende. Erinras må,

att 1934 års militärpensionssakkunniga för försvarsväsendets personal

föreslagit övergångsbestämmelser av enahanda innebörd som de här förordade.

Punkterna 3 och 4. Dessa punkter överensstämma med punkterna 4 och

8 av övergångsbestämmelserna till civila tjänstepensionsreglementet.

Punkten 5. Denna punkt, som har sin motsvarighet i punkten 9 av övergångsbestämmelserna

till civila tjänstepensionsreglementet, har ansetts

erforderlig för att förebygga, att sådan verkställande direktör vid riksbankens

avdelningskontor, som vid avgången ej kommer att uppnå 12

tjänstår i denna befattning, erhåller mindre pension än enligt nu gällande

bestämmelser skulle tillkomma honom. Ur stadgandet hava de i civila

tjänstepensionsreglementet förekommande orden »eller för hel pension

erforderligt antal tjänstår» såsom obehövliga uteslutits.

Bilaga A till reglementet.

Beträffande denna bilaga hänvisas till detaljmotiveringen till 18 §.

3 — 851688.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG.

Förslag

till

reglemente angående tjänstepension för tjänstemän vid riksdagens

verk (tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk).

1 kap.

Allmänna bestämmelser.

1 *.

1. Detta reglemente skall äga tillämpning å följande befattningshavare

vid riksdagens verk:

a) ordinarie tjänsteman, vilken är underkastad föreskrifterna i avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk;

b) ledamot i riksbankens direktion;

c) byråchef vid justitieombudsmansexpeditionen och vid militieombudsmansexpeditionen;
d)

innehavare av tjänst å extra stat, som finnes upptagen å av riksdagen

godkänd personalförteckning; samt

e) extra ordinarie tjänsteman med avlöning enligt av delegerade för

riksdagens verk utfärdade avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid nämnda verk.

2. Delegerade för riksdagens verk äga, när särskilda skäl därtill äro,

besluta, att reglementet skall i tillämpliga delar bliva gällande jämväl

för icke-ordinarie anställningshavare, som icke avses i 1 mom.

2 $.

1. Tjänstår, som avses i detta reglemente, beräknas för tid, under vilken

tjänsteman före uppnående av den för hans tjänst stadgade pensionsåldern

inehaft med pensionsrätt förenad befattning i statens tjänst eller

haft att vidkännas pensionsavdrag enligt bestämmelser i tjänstepensionsreglemente

för arbetare i statens tjänst eller för vilken erlagts avgift för

tjänstepensionering till av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt

eller pensionskassa. Vid tjänstårsberäkningen skall avdrag göras

för tid omfattande minst 15 dagar i följd, under vilken tjänsteman åtnjutit

tjänstledighet för svag hälsas vårdande, för havandeskap eller barnsbörd

eller för enskild angelägenhet, så ock för tid, under vilken tjänsteman

varit tagen i häkte eller avstängd från tjänstgöring eller utan giltigt

förfall avhållit sig från tjänstgöring. Tid, under vilken extra ordinarie

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

tjänsteman haft avkortad tjänstgöring, skall vid tjänstårsberäkningen

minskas med så stor del, som svarar mot avkortningen i tjänstgöringstiden.

2. Har tjänsteman eljest i eller utom statens tjänst förrättat arbete

eller uppdrag, som finnes vara av beskaffenhet, att tid, varunder sådant

arbete eller uppdrag förrättats, skäligen bör helt eller delvis tillgodoräknas

honom såsom tjänstår, beror på prövning av delegerade för riksdagens

verk, örn och i vad mån dylikt tillgodoräknande må äga runi.

3. Tid, som tagits i beräkning såsom tjänstår för grundläggande av rätt

till pension, må sedermera icke i något avseende ånyo tillgodoräknas såsom

tjänstår, såframt icke under nämnda tid fullgjorts annan tjänstgöring

än den, på vilken den tidigare tjänstårsberäkningen grundats.

4. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar

del av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.

3 §.

Från och med den dag, tjänsteman erhåller pensionsrätt enligt detta

reglemente, och intill utgången av den månad, under vilken han uppnår

trettio tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern, skall honom

tillkommande lön (arvode) minskas med pensionsavdrag i enlighet med

bestämmelserna i detta reglemente.

Vid tillämpning av detta stadgande må, utan avseende å vad i 2 § 1

och 2 mom. föreskrives, tid, som förflutit innan detta reglemente blivit

å tjänstemannen tillämpligt, räknas såsom tjänstår endast i den mån för

sådan tid erlagts avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad

eller understödd pensionsanstalt, pensionsfond eller pensionskassa.

4 §.

1. Pension till belopp för år räknat, som framgår av detta reglemente,

utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med dagen näst

efter den, då avgång från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en

månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

Vid tillämpning av detta stadgande iakttages, att det för tiden efter

pensionstagarens frånfälle utgående pensionsbeloppet icke må överstiga

femhundra kronor.

2. Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott; vederbörande

myndighet likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis

utbetala återstående pensionsbelopp.

5 §.

1. Varder tjänsteman dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel

skild från tjänsten, må han ej komma i åtnjutande av pension.

2. Har pensionstagare blivit för förbrytelse i sin tidigare innehavda

tjänst dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 §

strafflagen, må han från och med månaden näst efter den, under vilken

utslaget vunnit laga kraft, åtnjuta allenast en tredjedel av pensionen, där

ej delegerade för riksdagens verk finna skäl tillerkänna pensionstagaren

större del, dock ej mera än två tredjedelar av pensionen.

3. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål

för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast

en tredjedel av pensionen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Har pensionstagare]! anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av

honom, må den myndighet, som beviljat pensionen, kunna medgiva sådan

anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del

därav.

6 §.

1. Örn tjänsteman, vilken kommer i åtnjutande av pension för i detta

reglemente avsedd tjänst, vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller sedermera

erhåller lön eller arvode för annan statstjänst eller ock arvode

såsom fullmäktig i riksbanken eller i riksgäldskontoret till sådant belopp,

att sammanlagda förmånerna för år räknat överstiga femtusenfyra kronor,

må han, så länge sådan annan förmån åtnjutes, av pensionen uppbära

allenast en tredjedel, med iakttagande likväl dels att i förekommande

fall därutöver må utgå så mycket av den återstående delen, att

vad vederbörande äger behålla ej understiger summan av den större förmånen

och en tredjedel av den mindre eller, örn båda äro lika, den ena

av dem ökad med en tredjedel, dels ock att minskning skall ske endast

i den mån så erfordras för att förmånernas sammanlagda belopp ej må

överstiga femtusenfyra kronor.

Yad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning vid förening av

pensioner enligt detta reglemente, dock att sammanlagda pensionsförmånen

i dylikt fall icke må överstiga niotusenioliundranittiosex kronor.

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. skall i förekommande

fall iakttagas, att i fråga örn icke-ordinarie tjänsteman, som innehar befattning

med avkortad tjänstgöringstid i två verk och erhåller pension

för båda befattningarna, sammanlagda beloppet av de båda pensionerna

betraktas såsom en pension.

7 §.

1. Fråga örn rätt till pension enligt detta reglemente prövas

a) beträffande tjänsteman vid riksbanken och ledamot i riksbankens

direktion av fullmäktige i riksbanken; samt

b) beträffande annan tjänsteman av fullmäktige i riksgäldskontoret;

dock att i fall, som avses i 15 § 2 morn., prövning av fråga örn rätt till

pension ankommer på delegerade för riksdagens verk.

2. Avsked må ej meddelas tjänsteman, innan frågan örn hans rätt till

pension, där sådan fråga förekommer, blivit vederbörligen avgjord.

3. Då pension beviljas, skall den pensionsberättigade erhålla skriftligt

bevis därom.

8 §.

Till ledning vid prövning av tjänstemans pensionsrätt skall hos vederbörande

myndigheter föras tjänstematrikel enligt de närmare föreskrifter,

som utfärdas av delegerade för riksdagens verk.

9 §.

Därest beloppet av pension, som beräknats enligt bestämmelserna i

detta reglemente, icke är i helt krontal jämt delbart med tolv, skall detsamma

jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

10 §.

Enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av delegerade för riksdagens

verk, skall för varje räkenskapsår fonderas vad som motsvarar

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

den överslagsvis beräknade summan av de belopp, vilka jämlikt bestämmelserna

i 3 § under räkenskapsåret innehållas såsom pensionsavdrag.

Av de fonderade medlen, vilka skola göras räntebärande, bestrides så

stor del av kostnaden för beredande av pension eller uppskjuten livränta

enligt detta reglemente, som enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning

finnes motsvara medelstillgångarna och de stadgade pensionsavdragens

storlek.

2 kap.

Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

11 §.

1. Skyldighet att avgå från tjänsten inträder för tjänsteman:

a) då han uppnått den för hans tjänst stadgade pensionsåldern, den myndighet,

som äger att från tjänsten avskeda, likväl obetaget att medgiva

anstånd med avskedet, därest och så länge tjänstemannen prövas kunna

på tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre

tid än sammanlagt två år;

b) då han träffats av olycksfall i tjänsten och det behörigen styrkes,

att han på grund härav är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra

i sådan annan befattning, till vilken han må vara pliktig att låta

förflytta sig;

c) då det behörigen styrkes, att han till följd av sjukdom, vanförhet

eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga

är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta

sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan annan

befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig.

2. Har tjänsteman, för vilken inträtt skyldighet att avgå från tjänsten,

underlåtit att söka avsked, ankommer det på den myndighet, som äger

att från tjänsten avskeda, att entlediga tjänstemannen.

3. Befinnes tjänsteman urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra

sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 1

mom. b) eller c) sägs, må delegerade för riksdagens verk, därest tjänstemannen

uppnått en levnadsålder, som med högst fem år understiger den

för hans tjänst stadgade pensionsåldern, på därom av vederbörande myndighet

gjord framställning förklara honom skyldig att avgå från tjänsten

och entlediga honom.

Framställning, som nyss sagts, må icke avlåtas, utan att tjänstemannen

erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet. Avgives yttrande,

skall detsamma åtfölja framställningen till delegerade.

12 §.

Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommer:
a)

tjänsteman, som uppnått den för hans tjänst stadgade pensionsåldern

(ålderspension);

b) tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 11 § 1 mom. b) är skyldig att

avgå (invalidpension);

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

c) tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 11 § 1 mom. c) är skyldig

att avgå eller som med tillämpning av bestämmelsen i 11 § 3 mom. förklarats

skyldig att avgå (sjukpension).

13 $.

1. Ålderspension bestämmes i förhållande till antalet tjänstår enligt

följande grunder. Kan tjänsteman räkna minst trettio tjänstår, utgår

hel pension. Är tjänstårens antal mindre, utgår avkortad pension.

2. Hel pension sammanfaller till beloppet med det för tjänsten stadgade

pensionsunderlaget; dock att för tjänsteman, som under kortare tid

än tre år innehaft den tjänst, från vilken avgång äger rum, beloppet av

hel pension skall utgöra medeltalet av de högsta pensionsunderlag, vilka

under vart och ett av de senast förflutna tre åren före avgången varit gällande

för honom.

3. Avkortad pension motsvarar beloppet av hel pension, minskat med

V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

trettio.

14 §.

Invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för tjänstemannen

vid avgången gällande pensionsunderlaget.

15 §.

1. Sjukpension bestämmes enligt de i 13 § angivna grunderna men utgår

med lägst sjuttiofem procent av hel pension. Beloppet av sjukpension

må dock icke överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit

tjänstemannen, därest han med oförändrat pensionsunderlag kvarstått

i sin befattning till pensionsålderns inträde.

2. Åt tjänsteman i riksbanken eller i riksgäldskontoret må delegerade

för riksdagens verk, när särskilda skäl därtill äro, på framställning av

vederbörande fullmäktige bevilja sjukpension med högre belopp än

som skulle utgå enligt bestämmelserna i 1 morn., dock högst med belopp

motsvarande det för tjänsten gällande pensionsunderlaget.

16 §.

Tjänsteman, som tidigast fem år före uppnåendet av pensionsåldern

frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av delegerade för riksdagens verk

medgivas rätt att komma i åtnjutande av förtidspension, under förutsättning

att han innehar minst trettio tjänstår samt att avgången finnes

icke vara stridande mot statens intressen.

Förtidspension motsvarar hel ålderspension men skall för tiden intill

dess tjänstemannen uppnår pensionsåldern vara minskad med Vibo för

varje full fjärdedel av år, varmed tjänstemannens levnadsålder vid avgången

understiger pensionsåldern.

17 %.

Beträffande de i detta kapitel avsedda befattningarna skola, där ej

annat följer av stadgandena i 19 och 20 §§ samt 24 § 4 morn., tillämpas de

pensionsunderlag och pensionsavdrag, som här nedan för de särskilda

lönegraderna angivas:

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Lönegrad

Pensionsunderlag

Pensions- avdrag

för år

kr.

Lönegrad

Pensionsunderlag

Pensions- a?drag

för år

kr.

man

kr.

kvinna

kr.

man

kr.

kvinna

kr.

1

1 320

1 236

36

16 ..................

3 240

3 036

141

1 404

1 320

39

17 ................

3 444

3 240

156

3

1 476

1 404

42

18 ..................

3 684

3 444

174

4

1 ?S60

1 476

45

19 ..................

3 924

3 684

192

5

] 644

1 560

48

20 ..................

3 924

3 684

192

3

1 716

1 644

51

21 ..................

4 200

3 924

213

7

1 824

1 716

57

22 ..................

4 476

4 200

234

3

1 920

1 824

63

23 ..................

4 764

4 476

255

9

2 040

1 920

69

24 ................

5 076

4 764

279

10

9 160

2 040

75

25 ..................

5 400

5 076

303

11

2 304

2 160

84

26 ..................

5 724

5 400

330

12

2 436

2 304

90

27 ..................

6 036

5 724

354

13.....................

2 640

2 436

102

28 ..................

6 360

6 036

378

2 640

114

29 .................

6 684

6 360

399

15.....................

3 036

2 844

129

30 ..................

6 996

6 684

420

18 $.

Där ej för viss befattning annan pensionsålder angives i den såsom bilaga

A till detta reglemente fogade åldersförteckningen, inträder pensionsåldern

för tjänsteman, tillhörande lönegraderna 1—12 vid utgången

av den månad, under vilken han uppnår 60 år, och för tjänsteman, tillhörande

lönegraderna 13—30, vid utgången av den månad, under vilken

han uppnår 65 år.

19 $.

1. Varder tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttad till tjänst

med lägre pensionsunderlag, skall i pensionshänseende för honom fortfarande

gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den tjänst, han vid förflyttningen

innehade.

2. Har tjänsteman efter egen ansökning förflyttats till tjänst med lägre

pensionsunderlag eller har sådan förflyttning föranletts av något tjänstemannens

förfarande i tjänsten, skall i pensionshänseende gälla vad som

finnes stadgat för den lägre tjänsten.

3. Nedflyttas tjänst till lägre lönegrad och sänkes till töjd därav det

för tjänsten dittills gällande pensionsunderlaget, skall i pensionshänseende

icke inträda någon förändring för den, som vid nedflyttningen innehade

tjänsten.

20 $.

För ordinarie tjänsteman, som är förordnad att innehava sådan i reglementet

avsedd icke-ordinarie befattning, för vilken gäller ett högre pensionsunderlag

än det för hans ordinarie tjänst fastställda, skola tillämpas

de för icke-ordinarie befattningshavare i reglementet givna bestämmelserna,

under iakttagande likväl att han härigenom icke må lida inskränkning

i de pensionsförmåner, som tillkomma honom i hans egenskap av

ordinarie tjänsteman.

21 $.

1. Tjänsteman, som avgår från tjänsten utan rätt att komma i åtnjutande

av pension, är från och med avgången försäkrad till erhållande

av uppskjuten livränta till det belopp för år räknat, som enligt försäkringsteknisk

beräkning svarar mot den invänta pensionen.

Vid beräkning av intjänt pension tillämpas en tjänstålder för hel pen
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

sion av trettio år och en pensionsålder, utgörande 63 år för befattning,

beträffande vilken pensionsunderlaget ej överstiger 2 436 kronor för man

och 2 304 kronor för kvinna, samt 65 år för annan befattning. Därest antalet

tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas den intjänta pensionen

med två procent för varje felande helt tjänstår. För tjänsteman,

vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse i tjänsten eller

som till följd av tjänstefel skilts från tjänsten, skall emellertid den intjänta

pensionen minskas med två tredjedelar, där ej delegerade för riksdagens

verk finna skäl tillerkänna tjänstemannen större del, dock ej

mera än två tredjedelar av den intjänta pensionen.

2. Tjänsteman skall erhålla skriftligt bevis över honom vid avgång ur

statens tjänst tillkommande rätt till uppskjuten livränta.

3. Därest livränteförsäkrad person ånyo tillträder med pensionsrätt

förenad befattning i statens tjänst eller erhåller sådan befattning med

pensionsrätt i av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller

pensionskassa, i vilken tjänstår för pension må räknas för statstjänsten,

upphör hans rätt till livränta. Är jämväl den nya befattningen underkastad

bestämmelserna i detta reglemente, skall — där ej föreskrifterna

i 1 morn. ånyo träda i tillämpning — vid bestämmande av pension för befattningen

hänsyn tagas till den tid, under vilken tjänstemannen förut

innehaft sådan anställning, som enligt bestämmelserna i 2 § må räknas

honom till godo såsom tjänstår för pension.

4. Livränta utbetalas enligt de bestämmelser, som meddelas av delegerade

för riksdagens verk, från och med månaden näst efter den, under

vilken vederbörande uppnått den ålder, som tillämpats såsom pensionsålder

vid beräkning av intjänt pension, till och med den månad, varunder

livräntetagaren avlider.

22 §.

Bestämmelserna i detta kapitel skola i tillämpliga delar gälla beträffande

byråchef vid justitieombudsmansexpeditionen och vid militieombudsmansexpeditionen,

varvid sådan befattningshavare skall anses likställd

med tjänsteman i 30 :e lönegraden.

3 kap.

Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande på viss tid,

och ledamöter i riksbankens direktion.

23 §.

1. Den, som innehar ordinarie tjänst, vilken tillsättes genom förordnande

på viss tid, är skyldig att efter beslut av vederbörande myndighet

frånträda förordnandet, därest han till följd av sjukdom befinnes oförmögen

att i fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

2. I sammanhang med beslut örn förordnandes upphörande, så ock då

meddelat förordnande utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande,

skall frågan örn tjänstemannens rätt till pension, där sådan fråga förekommer,

avgöras.

24 §.

1. Har tjänsteman, som avses i detta kapitel, under minst tolv år innehaft

förordnande å sin befattning, eller har han, oavsett tjänstetidens

längd, befunnits på grund av olycksfall i tjänsten vara oförmögen att i

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, är lian berättigad

att vid avgång ur statens tjänst komma i åtnjutande av hel pension,

vilken till beloppet motsvarar det för befattningen gällande pensionsunderlaget.

2. Därest sådan tjänsteman, innan lian under tolv år innehaft förordnande

å befattningen, avgår ur statens tjänst antingen på grund av att

förordnandet utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande eller på

grund därav, att han befunnits vara till följd av sjukdom, som ej föranletts

av olycksfall i tjänsten, oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst, så ock därest tjänsteman eljest dessförinnan

utan egen begäran nödgas avgå ur statens tjänst, äger han uppbära

avkortad pension till belopp, som med ettusen kronor understiger

det för befattningen gällande pensionsunderlaget.

3. Vid tillämpning av vad i 1 och 2 mom. stadgas iakttages, att pensionen

för den, som vid tillträdande av förordnandet innehade tjänst,

vilken tillsättes genom fullmakt, konstitutorial eller förordnande på

viss tid, icke må beräknas till lägre belopp än den pension, som skulle

hava tillkommit honom, örn han intill tiden för avgången kvarstått i sin

förra tjänst.

4. Övergår tjänsteman vid förordnandes upphörande till annan tjänst

med pensionsrätt enligt detta reglemente, skall i pensionshänseende gälla

vad för den tjänsten finnes stadgat. Har förordnandet fortgått under

minst tolv år, må dock med avseende å pensionsunderlag och pensionsavdrag

kunna för honom allt fortfarande tillämpas de stadganden, som

gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet.

25 §.

Bestämmelserna i 23 och 24 §§ skola gälla jämväl beträffande ledamot

i riksbankens direktion; dock må pension ej utgå till direktionsledamot,

som frånträtt sin befattning på grund av bestämmelse i 30 § eller 31 §

första stycket lagen för Sveriges riksbank.

26 §.

För de i detta kapitel avsedda befattningarna skola gälla de pensionsunderlag

och tillämpas de pensionsavdrag, som här nedan angivas:

Pensions-

Pensions-

Riksbanken

underlag

avdrag för år

kr.

kr.

Förste deputerad och riksbankschef (direktionsledamot)

9 000

540

Vice riksbankschef (direktionsledamot)............................

9 000

540

Andre deputerad (direktionsledamot)................................

Verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdel-

8 000

480

ningskontor ........................................................................

7 000

420

4 kap.

Icke-ordinarie tjänstemän.

27 §.

Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommer

icke-ordinarie tjänsteman:

a) då tjänstemannen entledigas vid eller efter uppnådd pensionsålder

(ålderspension);

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

b) då tjänstemannen entledigas på grund därav, att han till följd av

olycksfall i tjänsten blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring

(invalidpension);

c) då tjänstemannen entledigas på grund därav, att han till följd av

sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd

av nedsatt arbetsförmåga blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande

tjänstgöring, dock under förutsättning att lian vid avgången kan räkna

minst tio tjänstår (sjukpension).

28 $.

I fråga örn beräkning av pension för icke-ordinarie tjänsteman gäller,

att

a) ålderspension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 13 §;

b) invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för tjänstemannen

vid avgången gällande pensionsunderlaget; dock att för tjänsteman

med avkortad tjänstgöringstid pensionen skall reduceras i samma

omfattning, som vid avgången gällt i fråga örn lönen;

c) sjukpension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 13 §, varvid

emellertid iakttages, å ena sidan, att pensionen utgår med lägst sjuttiofem

procent av hel pension samt, å andra sidan, att sjukpensionen icke

må överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit tjänstemannen,

därest han med oförändrat pensionsunderlag och oförändrad tjänstgöringstid

kvarstått i sin befattning till pensionsålderns inträde.

29 $.

1. För sådana extra ordinarie tjänster, vid vilka lön utgår enligt av

delegerade för riksdagens verk fastställd löneplan, skola, med det undantag

som i 2 mom. stadgas, tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag,

som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Pensionsunderlag

Pensions- avdrag

för år

kr.

L önegrad

Pensionsunderlag

Pensions- avdrag

för år

kr.

Lönegrad

man

kr.

kvinna

kr.

man

kr.

kvinna

kr.

x.....................

1 236

1 164

33

16 ..................

B 036

2 844

129

2.....................

1320

1 236

36

17 ..................

3 240

3 036

141

3....................

1404

1320

39

18 ..................

3 444

3 240

156

4.....................

1476

1404

42

19 ..................

3 684

3 444

174

5...................

1 560

1476

45

20 ..................

3 684

3 444

174

6.....................

1644

1 560

48

21 .................

3 924

3 684

192

7.....................

1 716

1 644

22 ........

4 200

3 924

213

8.....................

1 824

1 716

57

23 ..

4 476

4 200

9.Rd

9.....................

1 920

1824

63

24 ..................

4 764

4 476

255

10.....................

2 040

1 920

69

25 .........

5 076

4 764

279

11.....................

2160

2 040

75

26 ..................

5 400

5 076

303 .

12.....................

2 304

2 160

84

27 ..................

5 724

5 400

330 1

13.....................

2436

2 304

90

28 ..........

6 036

5 724

354

14.....................

2 640

2 436

102

29 ..

6 360

6 036

378

15.....................

2 844

2 640

114

30 ..................

6 684

6 360

399

2. I fråga örn annan icke-ordinarie befattning än i 1 mom. sägs äga

delegerade för riksdagens verk bestämma den lönegrad, till vilken befattningen

är att i pensionshänseende hänföra, eller ock fastställa särskilt

pensionsunderlag och pensionsavdrag för densamma.

3. För tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid skall vidtagas en

mot avkortningen svarande minskning av pensionsavdraget.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

30 §.

För icke-ordinarie befattning gäller samma pensionsålder som för motsvarande

ordinarie tjänst. Där sådan motsvarighet saknas eller där särskilda

skäl till avvikelse föreligga, fastställa delegerade för riksdagens

verk pensionsåldern.

Tjänsteman må icke i något fall bibehållas i tjänst längre tid än två

år utöver pensionsåldern.

31 §.

Bestämmelserna i 16 § angående förtidspension oell i 21 § angående

uppskjuten livränta skola äga motsvarande tillämpning beträffande ickeordinarie

tjänsteman; dock att vid beräkning av uppskjuten livränta för

tjänsteman, vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse i

tjänsten eller som till följd av tjänstefel skilts från tjänsten, den invänta

pensionen skall i varje fall minskas med två tredjedelar.

5 kap.

Reglementets tillämplighet m. m.

32 §.

Varder ordinarie tjänsteman, som avses i detta reglemente, utan ändring

beträffande innehavande lönegrad förflyttad till tjänst, å vilken

reglementet icke äger tillämpning, skall han, så länge lian kvarstår i den

tjänsten, fortfarande vara underkastad reglementets föreskrifter.

33 §.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen

av reglementet, meddelas av delegerade för riksdagens verk.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1935, från och med vilken

dag de bestämmelser i fråga örn rätt till pension, som av riksdagen meddelats

år 1921 för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk och år 1923

för deputerade inom riksbanken, upphöra att gälla, såvitt angår befattningshavare,

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. För bestämmande av beloppet av pension eller uppskjuten livränta

skall den, som vid reglementets ikraftträdande innehar sådan ordinarie

eller extra ordinarie tjänst, å vilken reglementet erhåller tillämpning,

äga att såsom tjänstår tillgodoräkna före ikraftträdandet förfluten

tjänstetid, i den mån densamma fått tillgodoräknas såsom tjänstår enligt

de för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk före ikraftträdandet gällande

pensioneringsbestämmelserna.

Vad nu stadgats skall icke föranleda inskränkning i den rätt till tjänstårsberäkning,

som må tillkomma tjänsteman enligt bestämmelserna i 2 §.

2. Har ordinarie tjänsteman fått den för honom omedelbart före reglementets

ikraftträdande gällande pensionsåldern nedsatt med två år eller

mera och är han enligt detta reglemente skyldig att avgå från tjänsten

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

före den 1 juli 1938, skall för honom gälla en pensionsålder, som med följande

antal år överstiger den i reglementet stadgade pensionsåldern, nämligen
med

ett år, örn den förutvarande pensionsåldern nedsatts med två år,

med två år, örn pensionsåldern nedsatts med tre år, samt

med tre år, örn pensionsåldern nedsatts med fyra år.

Har tjänsteman fått pensionsåldern nedsatt med tre eller fyra år och

är han skyldig att avgå från tjänsten under tiden 1 juli 1938—30 juni

1939, skall för honom gälla en pensionsålder, som överstiger den i reglementet

stadgade med ett år, örn nedsättningen uppgår till tre år, och

med två år, örn nedsättningen uppgår till fyra år;

Har tjänsteman fått pensionsåldern nedsatt med fyra år och är han

skyldig att avgå från tjänsten under tiden 1 juli 1939—30 juni 1940, skall

för honom gälla en pensionsålder, som överstiger den i reglementet stadgade

med ett år.

Såsom förutsättning för tillämpning av vad i denna punkt stadgas

gäller, att tjänsteman före utgången av september månad 1935 hos vederbörande

myndighet anmält sin önskan att kvarstå i tjänst efter uppnåendet

av den i reglementet stadgade pensionsåldern; tjänsteman likväl obetaget

att utan sådan anmälan kvarstå i tjänst intill utgången av nämnda

månad.

3. Har tjänsteman, för vilken till följd av reglementets bestämmelser

skyldighet att på grund av uppnådd levnadsålder avgå från tjänsten inträder

tidigare än enligt de omedelbart före reglementets ikraftträdande

gällande stadgandena, under kortare tid än tre år innehaft den tjänst,

från vilken avgång äger rum, skall för honom, utan hinder av vad i 13 §

2 mom. föreskrives, beloppet av hel pension vara lika med det för tjänsten

stadgade pensionsunderlaget.

. 4- Om den, som är berättigad till pension enligt detta reglemente, tilllika

är berättigad till pension från pensionsförsäkringsfonden på grund

av inbetalning till pensionsstyrelsen jämlikt stadgande i tidigare gällande

författning rörande pensionering av i statens tjänst anställd personal,

räknas sistnämnda pension såsom del av den honom enligt detta reglemente

tillkommande pensionen, vilken alltså skall minskas med det belopp,

som pensionstagare!! sålunda äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.

5. Därest ordinarie tjänsteman skulle vid avgång ur tjänst hava enligt

de bestämmelser, som i fråga örn pensionsunderlag gällde för honom omedelbart

innan detta reglemente blev å honom tillämpligt, kommit i åtnjutande

av högre pensionsbelopp för den av honom innehavda tjänsten

än med tillämpning av reglementets bestämmelser, skall pensionen utgå

med det högre beloppet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bilaga A.

Åldersförteckning tillhörande 18 § tjänstepensionsreglementet för

riksdagens verk.

För innehavare av följande ordinarie befattningar inträder pensionsåldern

vid utgången av den månad, under vilken vederbörande uppnår nedan angivna

antal levnadsår.

Verk och befattningar

Lev-

nads-

år

Verk och befattningar

Lev-

nads-

år

Riksbanken.

Riksgäldskontoret.

Huvudkontoret.

Förste riksgäldsvaktmästare............

63

Riksgäldsvaktmästare ....................

63

Förste bankvaktmästare och vice

brandmästare ...........................

63

Riksdagens hus.

Biträdande maskinist.....................

63

Förste chaufför ...........................

63

Biträdande maskinist och reparatör

63

63

63

Eldare..........................................

63

Reparatör ....................................

63

63

Portvakt.......................................

63

Avdelningskontoret i Göteborg.

Riksdagsbiblioteket.

Bankvaktmästare...........................

63

Förste expeditionsvakt ..................

63

63

Gårdskarl ...................................

63

Justitieombudsmans-

Avdelningskontoret i Malmö.

expeditionen.

Bankvaktmästare...........................

63

Expeditionsvakt ..........................

63

Gårdskarl ....................................

63

Militieombudsmans-

Övriga avdelningskontor.

expeditionen.

Bankvaktmästare...........................

63

Expeditionsvakt ...........................

63

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Särskilda yttranden.

Av herr Westling:

»Jag kan icke biträda kommitténs i 15 § 2 mom. intagna förslag örn

att tjänstemän i riksbanken och riksgäldskontoret i vissa fall skulle, i

anslutning till vad hittillsvarande pensionsbestämmelser möjliggjort,

kunna tillerkännas högre sjukpension än som må utgå med tillämpning

av de allmänna reglerna i 1 mom. av samma paragraf. Kommitténs utredning

rörande tillämpningen av de nuvarande bestämmelserna visar

enligt min mening, att något framträdande behov icke kan anses föreligga

av att bereda möjlighet till en sjukpensionering på förmånligare

villkor än som skulle följa av huvudregeln. Vid sådant förhållande och

då de föreslagna nya pensionsbestämmelserna även utan detta undantagsstadgande

komma att giva verksledningarna ökad rörelsefrihet när

det gäller att förtidspensionera mindre tjänsteduglig personal, har jag

icke funnit tillräckliga skäl att på denna punkt tillstyrka ett avsteg från

de grunder, som fastställts för den civila statsförvaltningen.»

Av herr Linder:

»Önskemålet, att pensionsbestämmelserna för tjänstemän vid riksdagens

verk skola i huvudsak överensstämma med civila tjänstepensionsreglementet,

utesluter enligt min mening icke, att hänsyn i möjligaste mån

bör tagas till de arbetsförhållanden, som äro utmärkande för ifrågavarande

verk. Jag vill i detta sammanhang erinra, att riksdagen tidigare

ansett sig kunna fastställa andra löne- och pensionsbestämmelser för riksbanken

än för statsförvaltningen i övrigt och därvid tagit hänsyn till beskaffenheten

av riksbankens verksamhet.

Enligt kommitténs förslag skulle pensionsåldern för riksbankens kvinnliga

tjänstemän fastställas i överensstämmelse med huvudregeln i det

civila tjänstepensionsreglementet. I enlighet härmed skulle pensionsåldern

för sistnämnda tjänstemän i de tolv lägsta lönegraderna bliva 60

år och i högre lönegrader 65 år.

Den erfarenhet, som vunnits inom privat bankverksamhet, har föranlett,

att pensionsåldern för kvinnliga tjänstemän fastställts till i några få

banker 50 levnadsår, i flertalet banker 55 levnadsår och slutligen 60 levnadsår

i, såvitt mig är bekant, 4 banker, därav 2 större. Beträffande de

två sistnämnda gäller dock, att full pension kan tillerkännas kvinnlig

tjänsteman, som uppnått 55 levnadsår.

I riksbanken finnes, i motsats till andra statens verk, ett ej ringa antal

kvinnliga tjänstemän i högre lönegrader än den tolvte. För dessa skulle

enligt kommitténs förslag tillämpas en pensionsålder av 65 år. Det synes

mig emellertid uppenbart, att även för riksbankens vidkommande liksom

för privata banker gäller, att den kvinnliga arbetskraften är betydligt

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

mindre motståndskraftig än den manliga med hänsyn till ifrågakommande

göromål. Enligt min mening synes därför böra stadgas, att för kvinnliga

tjänstemän i riksbanken en pensionsålder av 60 levnadsår bör tillämpas,

oberoende av till vilken lönegrad de äro hänförda.

Tredje kapitlet av kommitténs förslag avser ordinarie tjänstemän, som

tillsättas på förordnande på viss tid, och ledamöter i riksbankens direktion.

För närvarande åsyftas med nämnda ordinarie tjänstemän verkställande

styrelseledamöterna vid riksbankens avdelningskontor. Enligt

förslaget skulle för dessa i pensionsliänseende komma att gälla enahanda

bestämmelser som för tjänstemän inom statsförvaltningen, vilka tillsatts

på förordnande. Detta innebure bl. a. att de skulle få åtnjuta den för

deras tjänst fastställda pensionsförmånen av 7 000 kronor först efter

minst 12 års förordnande å ifrågavarande tjänst.

Nämnda direktörer åtnjuta arvoden av 12 000, respektive 15 000 kronor

för år. De intaga alltså i löneavseende lägst ungefär samma ställning

som bankokommissarierna, vilka äro tjänstemän i 30:e lönegraden. Till

direktör har, i varje fall under de senaste årtiondena, alltid befordrats

tjänsteman i riksbanken, som genom långvarig tjänstgöring är väl förtrogen

med bankens organisation och verksamhet. Genom förslaget

skulle den ojämnhet uppkomma, att örn en tjänsteman befordrades till

bankokommissarie, han redan efter tre års tjänstgöring såsom sådan

skulle vara berättigad till en pension av 6 996 kronor, medan en direktör

skulle nödgas tjänstgöra minst 12 år i denna egenskap för att erhålla

ungefär samma pension som bankokommissarien, oavsett hur många år

han tidigare varit anställd i riksbankens tjänst.

Av det anförda framgår enligt min mening, att en tillämpning på de

tjänstemän i riksbanken, vilka äro tillsatta på förordnande, av de för

statsförvaltningen antagna pensionsbestämmelserna icke kan anses

lämplig. Jag har därför inom kommittén uttalat mig för att beträffande

ifrågavarande på förordnande tillsatta tjänstemän enahanda bestämmelser

borde gälla som för tjänstemän i exempelvis 30:e lönegraden,

d. v. s. att de skola vara berättigade att erhålla full pension av 7 000 kronor,

därest de kunna åberopa minst 30 tjänstår, varav tre år såsom verkställande

styrelseledamot.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.