Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till reglemente angående tjänstepension för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

1935-05-23 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:68, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till reglemente angående tjänstepension för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

1

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1935 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till

reglemente angående tjänstepension för arbetare vid

riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

I skrivelse den 7 februari 1935 hava fullmäktige i riksbanken framlagt

förslag till reglemente angående tjänstepension för arbetare vid riksbankens

sedeltryckeri och pappersbruk. Förslaget, som bygger på huvudgrunderna i

det av 1934 års riksdag godkända tjänstepensionsreglementet för arbetare i

statens tjänst, har enligt uppdrag av fullmäktige utarbetats av sekreteraren

hos 1930 års pensionssakkunniga, revisorn i riksräkenskapsverket E. Norberg.

Den i ärendet verkställda utredningen jämte förslaget till pensionsreglemente

är bilagt detta utlåtande (Bilagor A och B).

Fullmäktige hava hemställt, att bankoutskottet ville utverka riksdagens

godkännande av det uppgjorda förslaget till pensionsreglemente, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1935.

Vid fullmäktiges skrivelse var fogat protokollsutdrag, utvisande vid ärendets

behandling inom fullmäktige uttalad avvikande mening. Jämväl detta

protokollsutdrag är bilagt detta utlåtande (Bilaga C).

Mot det föreliggande förslaget till reglemente angående tjänstepension för

arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk har utskottet icke

funnit anledning till erinran. Vid sådant förhållande får utskottet tillstyrka,

att reglementet må av riksdagen godkännas, att tillämpas från och med

den 1 juli 1935.

I överensstämmelse med vad som inom civila statsförvaltningen stadgats

synes beträffande här ifrågavarande arbetare böra föreskrivas, att med avIöningsbelopp,

varå dyrtidstillägg utgår, skall i fall, där vederbörande har

att vidkännas pensionsavdrag å lönen, förstås lönebeloppet minskat med

pensionsavdraget (lönens nettobelopp).

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

1) godkänna det såsom Bilaga B vid detta utlåtande fogade

förslaget till reglemente angående tjänstepension för arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk, att träda

i kraft den 1 juli 1935; samt

Bihang tilt riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 68.

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

2) förklara, att med avlöningsbelopp, å vilket enligt gällande

bestämmelser dyrtidstillägg utgår, skall för arbetare,

som har att vidkännas pensionsavdrag jämlikt ovannämnda

reglemente, förstås lönens nettobelopp.

Stockholm den 23 maj 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren*, Lindley*, Ernfors*, Hansén,

Ehrnberg, Berling* och Bodin;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, K. A. Westman, Severin, Hilding,

Gustavson i Västerås och Westerdahl,

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

3

Bilaga A.

Utredning och förslag angående pensionsreglering för arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

Det av 1934 års riksdag antagna pensionsreglementet för arbetare i statens

tjänst (t jämte pensionsreglementet för arbetare, S. F. S. nr 443) har aktualiserat

frågan om genomförande av motsvarande pensionsreglering för de

till arbetare hänförliga anställningshavarna vid riksbankens sedeltryckeri

och pappersbruk. För nämnda arbetare har hittills icke funnits någon ordnad

tjänstepensionering utan har beslut om pension, där sådan ansetts böra

ifrågakomma, fattats av riksdagen från fall till fall. En undersökning, i

vad mån det nya pensionsreglementet för arbetare i statens tjänst kan läggas

till grund för en nyordning av pensionsväsendet även för riksbankens arbetare,

har givit vid handen följande.

I. Riksbankens sedeltryckeri.

För arbetspersonalen vid sedeltryckeriet gäller en av fullmäktige den 14

augusti 1919 fastställd avlöningsstat med vissa däri sedermera beslutade

ändringar. Staten upptager bland viktigare avlöningsförmåner veckolön,

varierande mellan kronor 20: — och 70: — för vecka, ackordsersättning, hyresbidrag

samt betalning av skatter till stat och kommun. Ackordsersättning

tillkommer emellertid endast arbetare antagna före 1914. Vidare har bestämmelsen

örn skattebetalning upphävts genom fullmäktiges beslut den 11

maj 1922, varvid emellertid genom särskilda beslut av fullmäktige den 11

maj 1923 och den 12 juni 1924 personal anställd före 1920 bereus kompensation

för borttagandet av denna förmån i form av 14,25 % tillägg å ordinarie

veckolöner med villkor, att tillägget icke må utgå med högre belopp

för år än den skatt, som blivit vederbörande påförd. Å denna s. k. skattekompensation

utgår icke dyrtidstillägg. I övrigt beräknas dyrtidstillägg å

utgående löneförmåner efter de för oreglerade verk gällande grunderna.

På grund av ändringarna i avlöningsstaten kan arbetspersonalen å sedeltryckeriet

i lönehänseende indelas i tre olika huvudgrupper:

grupp 1, som är i åtnjutande av alla i staten av den 14 augusti 1919 upptagna

förmåner, således med ackordsersättning och skadekompensation;

grupp 2, som är i åtnjutande av alla förmåner utom ackordsersättning,

och slutligen

grupp 3, som icke äger rätt till vare sig ackordsersättning eller skadekompensation.

Då det gäller att fastställa de blivande pensionsunderlagen för här ifrågavarande

arbetare, torde man böra utgå från vad som kan betecknas som

den normala lönenivån, vilken i detta fall representeras av ovan omförmälda

grupp 3. De indragna förmåner, som genom en övergångsanordning alltjämt

tillkomma arbetare, tillhörande grupperna 1 och 2, kunna nämligen knappast

komma i betraktande vid bestämmandet av pensionerna, alldenstund på

pensionsområdet icke brukar tagas hänsyn till personlig lönefyllnad eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

särskilda lönetillägg vid sidan av den egentliga lönen. Med utgångspunkt

från gruppen 3 kan emellertid arbetspersonalen vid sedeltryckeriet efter

arbetets art och veckolönernas storlek indelas dels i tryckeriförman och mera

kvalificerade arbetare (i det följande betecknade tryckerimästare), dels i

övriga tryckeriarbetare (betecknade tryckare). Löneförmånerna för dessa

båda slag av arbetare utgöra efter en beräknad slutlön av resp. 70 och 62

kronor för vecka:

Tryckerimästare Tryckare

Veckolön 52 */r vecka.................. 3 650 3 232

Hyresbidrag ........................ 600__600

4 250 3 832

Till dessa löner kommer, såsom förut nämnts, dyrtidstillägg efter för oreglerad

avlöning gällande grunder. Vid en pensionsreglering torde man emellertid

böra utgå från en lönenivå, som kan anses jämförlig med den vid

reglerade verk och myndigheter gällande. Alldenstund löneregleringen vid

dessa verk inneburit en höjning av förutvarande löner med i allmänhet

minst 16 %, böra de för tryckeripersonalen angivna lönesiffrorna höjas med

minst samma procenttal för ernående av en riktig jämförelse med reglerade

löner, å vilka dyrtidstillägg utgår efter en 18 enheter lägre procentsiffra än

dyrtidstillägg å oreglerad lön. Såsom jämförelsetal erhålles då för tryckerimästare

4 930 kronor och för tryckare avrundat 4 450 kronor, närmast motsvarande

lönen till i Stockholm stationerade tjänstemän, tillhörande den reglerade

löneplanens 17 resp. 15 löneklass, däri inberäknat provisoriskt dyrortstilllägg.

17 löneklassen innefattar slutlönen åt en e. o. tjänsteman i 14 lönegraden

(lön i Stockholm 5 094 kronor) och 15 löneklassen slutlönen i 12 lönegraden

(lön i Stockholm 4 500 kronor).

Vid fastställande av pensionsunderlag för arbetare i statens tjänst har

man i tjänstepensionsreglementet för arbetare fördelat de anställda i två

pensionsgrupper, den ena avseende arbetare i anställning, för vilken ej kräves

särskild yrkesutbildning, med ett pensionsunderlag (för män) å 1 476

kronor, och den andra avseende arbetare i anställning, för vilken kräves

särskild yrkesutbildning, med ett pensionsunderlag å 1 644 kronor. Nämnda

pensionsunderlag motsvara de pensioner, som tillkomma extra ordinarie

tjänstemän i 4 resp. 6 lönegraderna. De enligt avlöningsstaten för arbetspersonalen

vid riksbankens sedeltryckeri utgående avlöningarna ligga emellertid

avsevärt över den för arbetarpersonal i statens tjänst i allmänhet tilllämpade

lönenivån. Detta förhållande är givetvis att tillskriva den särställning

sedeltryckeriet intager inom statsverksamheten och de alldeles särskilda

personliga kvalifikationer, som krävas av de anställda. Det förefaller fördenskull

uteslutet att för sedeltryckeripersonalen, som i lönehänseende är

närmast jämförlig med e. o. tjänstemän i 14 resp. 12 lönegraderna, tillämpa

samma pensionsunderlag, som fastställts i tjänstepensionsreglementet för

arbetare och vilka, såsom nyss framhölls, till beloppet sammanfalla med

pensionsunderlagen för e. o. tjänstemän, tillhörande 4 resp. 6 lönegraderna.

Det förtjänar i detta sammanhang erinras, att man vid utformandet av

tjänstepensionsreglementet för arbetare förutsatt att de angivna pensionsunderlagen

icke lämpligen kunde eller borde tillämpas å alla under reglementet

eljest hänförliga arbetare. Sålunda innehåller reglementet en bestämmelse

(1 § 3 morn.), enligt vilken kan från reglementets tillämpning

undantagas, bl. a., den till visst förvaltningsområde hörande personalen i

dess helhet eller någon del av densamma. Vidare stadgas i civila tjänste
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoatskottcts utlåtande Nr 68.

5

pensionsreglementet (1 § 4 morn.), att Kungl. Majit äger, när särskilda skäl

därtill äro, besluta, att reglementet skall i tillämpliga delar bliva gällande

jämväl för vissa andra icke-ordinarie anställningshavare än de i reglementet

närmast avsedda. Ur motiveringen till dessa stadganden inhämtas, att utredningen

rörande arbetarpersonalens anställnings- och avlöningsförhållanden

givit vid handen, att speciellt gruppen arbetsledande förmän i nämnda

hänseenden vore synnerligen heterogent sammansatt. Vad anginge kommunikationsverken

kunde såsom allmänt omdöme sägas, att förnranspersonalen

i regel utgjordes av ordinarie tjänstemän, vilka hörde under civila tjänstepensionsreglementet,

eller av anställningshavare, vilka så småningom vunne

tjänstemannaställning. Vidkommande arbetarpersonalen vid försvarsväsendet

avveke avlöningsförmånerna i fråga om ett stort antal av de såsom arbetsledande

förmän redovisade anställningsliavarna endast i obetydlig mån från

dem, som tillkomme närmast jämförliga arbetare inom samma grupp. I

andra fall åter bade redovisats förmän, vilkas avlöning med tämligen betydande

belopp översteee den lön, som tillkomme närmast jämförliga arbetare.

Vid arméns centrala beklädnadsverkstad funnes exempelvis förmän,

för vilka fastställts en maximilön av 5 300 resp. 6 000 kronor, och vid marinens

centrala beklädnadsverkstad åtnjöte förmannen i skrädderireparationsverkstaden

och förmannen i skomakeriavdelningen för nytillverkning

löner, vilka motsvarade den för extra ordinarie tjänstemän i 12 lönegraden

fastställda lönen; andra förmän vore i lönehänseende jämställda med e. o.

tjänstemän i 10 lönegraden o. s. v.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden hade det synts lämpligast, att

förmanspersonalen icke behandlades såsom en särskild pensionsgrupp i

arbetarpensionsreglementet. I stället borde för arbetsledande förmän, vilka

i lönehänseende intoge en sådan särställning, att de skäligen syntes böra

beredas bättre pensionsförmåner, än som skulle kunna utgå enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare, civila tjänstepensionsreglementet i tilllämpliga

delar Wiva gällande, därvid det skulle ankomma på Kungl. Majit

att bestämma den lönegrad till vilken vederbörande befattning skulle vara

att i pensionshänseende hänföra, eller ock fastställa särskilt pensionsunderlag

och pensionsavdrag för densamma (civila tjänstepensionsreglementet

28 § 3 inom.).

Från de synpunkter, som föranlett statsmakterna att medgiva ovan omförmälda

undantag från de generella pensionsbestämmelserna för arbetare

i .statens tjänst ävensom inplacering under tjänstemännens pensionsreglemente

av vissa till arbetarpersonalen närmast hänförliga anställningshavare,

skulle det måhända te sig befogat att i fråga örn arbetspersonalen vid sedeltryckeriet

tänka sig en sådan lösning av pensionsfrågan, att denna personal

inordnades under ett blivande tjänstepensionsreglemente för tjänstemän vid

riksdagens verk. Ehuru några tekniska svårigheter väl icke skulle möta lör

en sådan lösning av den föreliggande frågan, måste det dock av principiella

skäl förefalla mindre tilltalande att låta en för undantagson avsedd bestämmelse

gälla hela den till eif visst förvaltningsområde hörande personalen.

Då därtill kommer, att icke heller beträffande den andra gruppen av arbetare,

för vilken pensionsreglering bär föreslås, nämligen arbetarna vid riksbankens

pappersbruk, synes kunna ifrågasättas samma pensionsunderlag,

som fastställts i tjänstepensionsreglementet för arbetare — varom

mera i det följande — torde (let vara lämpligast, alt i eli särskilt pensionsreglemente

för riksbankens arbetare angiva de pensionsunderlag, som för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

♦ Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

de olika arbetargrupperna prövas rättvist avvägda i förhållande till utgående

löner.

Förut har framhållits, hurusom slutlönen för tryckerimästare enligt gällande

avlöningsstat närmast motsvarar slutlönen för en e. o. tjänsteman i

14 lönegraden, medan tryckare i lönehänseende äro närmast jämförliga med

e. o. tjänstemän i 12 lönegraden. Pensionsunderiagen i nämnda lönegrader

utgöra (för män) 2 640 kronor resp. 2 304 kronor, vilka belopp synas utgöra

tillfredsställande pensioner för arbetspersonalen vid sedeltryckeriet.

Beträffande pensionsvillkor i övrigt torde i allt väsentligt kunna tilllämpas

de i tjänstepensionsreglementet för arbetare innefattade bestämmelserna,

allenast med de smärre jämkningar och tillägg, som betingas av anställnings-

och avlöningsförhållandena vid sedeltryckeriet. Rörande innebörden

av dessa jämkningar och tillägg hänvisas till detaljbehandlingen av

bifogade förslag till »Reglemente angående tjänstepension för arbetare vid

riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk».

II. Riksbankens pappersbruk.

1 ett till riksdagens bankoutskott ingivet förslag den 11 februari 1932 angående

pensionering av vissa vid riksbankens pappersbruk vid Tumba anställda

arbetare hava fullmäktige uppdragit vissa riktlinjer för hur dylik

pensionering enligt fullmäktiges mening lämpligen borde ordnas. I fråga om

pensionsbeloppens storlek har därvid uttalats, hurusom det näppeligen läte

sig göra att fastställa nämnda belopp enligt den praxis, som i allmänhet hade

gällt vid pensionering av arbetare i statens tjänst. Pensionsbeloppen skulle

nämligen då bliva för låga. Vad anginge förevarande arbetargrupp, syntes

hänsyn böra tagas till de stora anspråk, som i olika avseenden ställdes på

densamma. Fullmäktige tilläde:

»Den utbildade arbetaren vid pappersbruket har att utföra ett precisionsarbete,

som står på höjdpunkten av vad som presteras inom pappersfabrikationen.

Men dessutom måste med hänsyn till arbetets art ställas särskilt

stora krav på hederlighet och pålitlighet hos arbetaren. Visserligen har vid

tillverkningen av sedelpapper utvecklats ett noggrant och tillförlitligt kontrollsystem,

men det oaktat måste det under arbete varande materialet under

olika tillverkningsstadier stå under förmännens och arbetarnas vård och

ansvar. Det bör också i detta sammanhang framhållas, att under åratal något

för sedlar avsett papper icke förkommit eller kunnat utnyttjas i obehörigt

syfte. Brukets arbetarpersonal fyller de strängaste fordringar på ärbarhet

och redbarhet. Detta förhållande bör till stor del tillskrivas den goda

anda, som kan sägas vara nedärvd genom den betydelsefulla släkttradition,

som utbildat sig bland arbetarna vid bruket. Detta förhållande är av allra

största värde för riksbanken. Då pensioneringen torde få anses såsom en av

de största förmåner, som äro förenade med anställning i statens tjänst, torde

utsikterna att erhålla en i förhållande till avlöningen väl avvägd pension

ytterligare underlätta möjligheterna att bevara en god arbetarpersonal vid

Tumba bruk.

Vad nu sagts gäller givetvis icke arbetare vid bruket, vilka ej äro sysselsatta

med själva papperstillverkningen. Emellertid torde det vara förenat

med stora olägenheter att använda olika principer för pensioneringen av

arbetarna vid pappersbruket. Då därjämte---skillnaden i avlöning

mellan olika arbetargrupper vid bruket medför, att för arbetare, som icke

syssla med mera kvalificerat arbete, de föreslagna pensionerna icke bliva

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

7

osedvanligt höga, torde samma grunder för pensioneringen böra tillämpas

för samtliga arbetare.

Fullmäktige hava icke förbisett den invändningen mot de nu angivna

principerna för pensioneringen av arbetare vid Tumba bruk, att desamma

kunna tänkas få konsekvenser i fråga örn pensioneringen av andra grupper

av i statens tjänst anställda arbetare. Med hänsyn till såväl den särställning,

pappersbruket intager, som även arbetets art och avlöningens storlek torde

likväl enligt fullmäktiges förmenande en dylik invändning sakna verklig

betydelse.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde det icke vara orimligt, örn pensionsbeloppen

i förevarande fall avvägas enligt något så när samma grunder

som för ordinarie statsanställda, vilket icke minst motiveras med den synnerligen

långa anställningstid vid bruket, vederbörande i allmänhet kunna

uppvisa. Givetvis torde dock hänsyn böra tagas till den omständigheten, att

arbetarna vid Tumba bruk icke erlagt pensionsavgifter. I allmänhet utgår

pension till befattningshavare i statens t jänst med motsvarande avlöning med

belopp, utgörande omkring 65 procent av avlöningen. Därvid anses % av

pensionen motsvara statens bidrag och Vi såsom befattningshavarens tillskott

genom erläggande av pensionsavgifter. Den del av pensionen, som motsvarar

statens bidrag, utgör således något mer än 40 procent av avlöningen.

I förevarande fall synas därför pensionsbelopp, utgörande 40 procent av

avlöningen, kunna anses såsom skäliga. Emellertid torde det vara lämpligt

att till undvikande av alltför växlande pensionsbelopp sammanföra ifrågavarande

manliga arbetare i vissa grupper. Sålunda torde till en första grupp

böra hänvisas förmän med en avlöning av 4 720 kronor, varav 40 procent

utgör 1 888 kronor. Pensionen torde för denna grupp böra fastställas efter

sedvanlig avrundning till 1 896 kronor. Till en andra grupp synas böra hänföras

de arbetare, som tjänstgjort såsom andre formare och guskare med en

avlöning av 4 120 kronor, varav 40 procent utgör 1 648 kronor. Pensionen

torde för denna grupp sålunda böra fastställas till 1 656 kronor. Till en tredje

grupp synas övriga arbetare böra hänföras. Avlöningarna variera i denna

grupp mellan 3 520 kronor och 3 040 kronor. Medeltalet härav utgör 3 320

kronor vilket belopp torde böra betraktas såsom avlöning i förevarande fall.

Härav utgör 40 procent 1 328 kronor. Pensionen torde alltså för denna grupp

böra fastställas till 1 332 kronor.»

Å de föreslagna beloppen skulle dyrtidstillägg icke utgå.

Vid behandlingen av detta pensionsärende framhöll bankoutskottet i utlåtande

nr 29 till 1932 års riksdag, att pensioneiäng av arbetare vid Tumba

bruk borde äga rum efter prövning av riksdagen i varje särskilt fall i avvaktan

på lösningen av den sedan länge aktuella frågan om åvägabringande

av pensioneringsbestämmelser för arbetarpersonal i allmänhet i statens

tjänst. Vad anginge de föreslagna pensionsbeloppen borde enligt utskottets

mening, så länge dyrtidstillägg utginge å pensioner av statsmedel i allmänhet,

jämväl pensioner för brukets arbetare så avvägas, att dyrtidstillägg å

beloppen kunde i vanlig ordning beräknas. Utskottet anförde vidare bl. a.

följande:

»Efter den omräkning av pensionsbeloppen, som erfordras för att pensionerna

med därå belöpande dyrtidstillägg, beräknade enligt nu gällande

grunder, skola giva samma totalförmåner, som avses i fullmäktiges förslag,

skulle beloppen bliva respektive 1 644 kronor, 1 416 kronor och 1 128 kronor.

Dessa belopp kunna synas något höga i förhållande till de pensioner,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

som i allmänhet plägat beviljas åt arbetare i statstjänst. Utskottet delar

emellertid fullmäktiges mening därom, att de jämförelsevis höga avlöningar,

som utgått i dessa fall, de osedvanligt långa anställningstider, ifrågavarande

arbetare kunna räkna, samt de särskilda förhållanden i övrigt, vilka äro

rådande vid Tumba bruk, göra det påkallat att pensionsbeloppen för ifrågavarande

personer icke tillmätas alltför knappt. Icke minst bör vid detta

spörsmåls bedömande tagas hänsyn därtill, att arbetarna i fråga på grund

av vid bruket hittills tillämpad praxis haft anledning räkna med att få kvarstanna

i tjänst, så länge de förmått utföra arbete av mindre ansträngande

beskaffenhet. På grund av vad nu anförts finner utskottet någon väsentlig

erinran icke vara att göra mot fullmäktiges förslag.»

I syfte att säkerställa, att ett föregripande av en blivande prövning av

frågan om generella pensioneringsgrunder för den här avsedda arbetarpersonalen

undvekes, hade emellertid utskottet ansett sig böra ifrågasätta någon

jämkning nedåt av de föreslagna beloppen, nämligen till resp. 1 596, 1 368

och 1 092 kronor. Utskottets förslag godkändes av riksdagen.

De generella pensioneringsbestämmelser för arbetare i statens tjänst, vilka

bankoutskottet år 1932 saknade, föreligga nu i form av det år 1934 antagna

tjänstepensionsreglementet för arbetare. Detta reglemente synes även utan

olägenhet kunna läggas lill grund för ett ordnande av pensioneringen för

arbetarpersonalen vid Tumba bruk, såvitt angår reglementsbestämmelsernas

allmänna innebörd, medan däremot de för pensionsgrupperna yrkesarbetare

resp. icke-yrkesarbetare fastställda pensionsunderlagen synas vara väl låga

för här omhandlade arbetare. Bankoutskottets ovan omförmälda, av 1932

års riksdag godkända utlåtande torde också giva vid handen, att riksdagen

redan på frågans dåvarande stadium varit på det klara med att pensioner

till arbetare vid Tumba bruk, med hänsyn till för dem rådande särskilda anställnings-

och avlöningsförhållanden, icke böra tillmätas alltför knappt.

Därest man med utgångspunkt från de år 1932 fastställda pensionsbeloppen,

1 596, 1 368 och 1 092 kronor, vilka beräknats under beaktande av att arbetarna

icke själva lämnat något bidrag till sin pensionering, vill söka bestämma

storleken av de pensioner, som borde utgå, örn arbetarna skola genom

pensionsavdrag å lönen bekosta ungefär en tredjedel av pensionen,

torde 1932 års pensioner böra ökas med 50 %. Därvid erhållas pensioner

å 2 394, 2 052 och 1 638 kronor. Dessa belopp motsvara närmast de pensioner,

som utgå till manliga extra ordinarie tjänstemän i 13 :e (2 436:—),

10:e (2 040:—) och 6:e (1 644:—) lönegraderna.

Utgår man i stället vid jämförelsen från medellönerna för tre-årsperioden

1931-—1933, erhålles i medellön (därvid inberäknat naturaförmåner)

för gruppen förmän och förste formare ...... 4 959 kronor

» » andre formare och guskare ...... 4 212 »

» » övriga arbetare (män) .......... 3 502 »

I dessa löner kan sägas vara inarbetat i genomsnitt c:a 11 % dyrtidstilllägg.

1 För jämförelses skull böra de angivna medellönerna divideras med

1,11, varvid följande belopp erhållas.

för gruppen förmän och förste formare ...... 4 468 kronor

» » andre formare och guskare ...... 3 795 »

» » övriga arbetare (män) .......... 3 155 »

1 Dyrtidstillägg å nyreglerade tjänstemannalöner utgick år 1931 med 12 %, 1932 med i

medeltal 11 % och 1933 med i medeltal 9,25 %.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

9

Enär pensionsunderlagen för tjänstemän äro beräknade att utgöra c:a

~i& av slutlönen å A-ort, men Tumba blivit i dyrortssystemet hänfört till

D-ort, bär undersökts, hur pensionsunderlaget ställer sig i förhållande till

D-ortslön. Det har av denna undersökning framgått, att pensionsunderlagen

i de lönegrader, vilka vid förevarande jämförelse kunna ifrågakomma, tämligen

nära motsvara 58 % av slutlönen å D-ort. 58 % av de sist erhållna

medellönerna utgör

för gruppen förmän och förste formare ...... 2 591 kronor

» » andre formare och guskare...... 2 201 »

» » övriga arbetare (män) .......... 1 830 »

Dessa belopp äro, som synes, genomgående högre än de pensionsbelopp,

vilka framkommit med utgångspunkt från de av 1932 års riksdag fastställda.

De motsvara sålunda närmast pensionsunderlagen för manliga e. o. tjänstemän

i 14:e (2 640:—), Ilie (2 160:—) och 8:e (1 824:—) lönegraderna.

Eftersom de av riksdagen för vissa arbetare vid Tumba bruk fastställda pensionerna

avsiktligt jämkats nedåt i syfte att undvika »ett föregripande av

en blivande prövning av frågan örn generella pensioneringsgrunder för den

här avsedda arbelarpersonalen», lär man vid den avsedda pensionsregleringen

böra räkna med de förhöjda pensionsbelopp, som betingats av den vid

bruket rådande, jämförelsevis höga lönenivån.

I överensstämmelse härmed har för gruppen förmän och förste formare

räknats med en pension av 2 640 kronor och för gruppen »övriga arbetare»

med en pension av 1 824 kronor. Med hänsyn till önskvärdheten av att i ett

blivande gemensamt pensionsreglemente för arbetare vid sedeltryckeriet och

vid Tumba bruk ernå största möjliga överensstämmelse i pensionshänseende

mellan de båda förvaltningsgrenarna — bl. a. genom undvikande av för stor

splittring i fråga om pensionsgrupper — har däremot pensionsunderlaget

för andre formare och guskare satts lika med det för tryckare vid sedeltryckeriet

föreslagna eller till 2 304 kronor, motsvarande den pension, som

tillkommer e. o. tjänsteman i 12 :e lönegraden. En dylik anordning har synts

försvarlig även på den grund, att arbetare endast i undantagsfall — exempelvis

vid sjukdom — torde komma att pensioneras såsom andre formare

eller guskare, enär här avsedda arbetare i allmänhet torde kunna påräkna

befordran till förmän eller förste formare innan de uppnå pensionsåldern.

Mot nedflyttning av gruppen tryckare vid sedeltryckeriet talar bl. a. den

omständigheten, att anställningen som tryckare —- i motsats till vad ovan

anförts beträffande andre formare och guskare — i regel är att betrakta

såsom vederbörandes sluttjänst.

Påpekas må, att bland gruppen »övriga arbetare» ingå tre s. k. utearbetare,

vilkas anställningsförhållanden måhända i och för sig kunde motivera en

något lägre pension än den för gruppen föreslagna. 1 betraktande av vad

fullmäktige i sin förut omförmälda skrivelse till bankoutskottet vid 1932

års riksdag framhållit rörande olägenheterna av att använda olika principer

för pensioneringen av arbetarna vid pappersbruket och med hänsyn till det

ringa antal arbetare, för vilka en särställning med avseende å pensionen

synes kunna ifrågakomma, bar dock något undantag från huvudregeln icke

ansetts vara erforderligt.

Vad särskilt angår de vid bruket anställda kvinnliga arbetarna, torde den

för dem tillämpade lönenivån — medellönen åren 1931—1933 utgjorde 1 673

kronor — knappast giva anledning till avvikelse från det i tjänstepensions
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

reglementet för arbetare bestämda pensionsunderlaget för kvinnlig arbetare

i anställning, för vilken ej kräves särskild yrkesutbildning, nämligen 1 104

kronor.

lil- Detaljbehandling av förslagei till reglemente angående tjänstepension

för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

Bifogade reglementsförslag ansluter sig, frånsett indelningen i pensionsgrupper

och för dem föreslagna pensionsunderlag och pensionsavdrag, i allt

väsentligt till det nya tjänstepensionsreglementet för arbetare i statens tjänst.

Rörande de olika bestämmelsernas innebörd kan därför hänvisas till det

betänkande, som legat till grund för sistnämnda reglemente (statens offentliga

utredningar 1932: 22) samt till Kungl Maj:ts proposition nr 222 till

1934 års riksdag angående rätt till tjänstepension för tjänstemän, tillhörande

den civila statsförvaltningen, och för arbetare i statens tjänst med

däröver av bankoutskottet avgivet utlåtande nr 60. I fråga om förslagets detaljer

må emellertid bemärkas följande. .

1 §. Ur denna paragraf har uteslutits de stadganden i motsvarande paragraf

av tjänstepensionsreglementet för arbetare, vilka åsyfta säsongarbetare,

enär dylika arbetare icke finnas i riksbankens tjänst anställda.

Liksom i tjänstepensionsreglementet för arbetare inrymts förbehåll för

Kungl. Majit att från reglementets tillämpning undantaga vissa arbetare, har

behov av en liknande undantagsbestämmelse ansetts föreligga i fråga örn sådana

arbetare vid riksbanken, vilkas anställnings- och avlöningsförhållanden

anses böra föranleda, att de beredas högre pension, än den enligt reglementet

normalt utgående. Därvid har förutsatts, att dessa arbetares pensionering

skulle ordnas i enlighet med bestämmelserna i det blivande tjänstepensionsreglementet

för tjänstemän vid riksdagens verk samt att prövningen av

frågor örn undantag från arbetarpensionsreglementet bör ankomma på delegerade

för riksdagens verk. Såsom ett exempel på fall, som här åsyftas,

torde kunna erinras örn den av 1932 års riksdag beslutade pensioneringen

av formbindaren vid Tumba bruk N. J. Stenbeck (jfr bankoutskottets utlåtande

nr 29 år 1932).

2 §. Något behov av en bestämmelse analog med det i 2 § 3 mom. tjänstepensionsreglementet

för arbetare förekommande stadgandet om tillgodoräkning

av anställningstid hos enskilt företag, som övertages av staten, torde

icke förefinnas, varför detta stadgande icke medtagits i förslaget.

3 §. Överensstämmer med motsvarande paragraf i tjänstepensionsreglementet

för arbetare.

4 §. I anslutning till vad som i det föregående anförts om pensionsgrupper

och pensionsunderlag för olika arbetarkategorier vid sedeltryckeriet och

pappersbruket lia i förslaget upptagits fyra pensionsgrupper, nämligen

grupp 1: tryckerimästare vid sedeltryckeriet och arbetsledande förmän vid

pappersbruket;

grupp 2: tryckare vid sedeltryckeriet samt andre formare och guskare vid

pappersbruket;

grupp 3: övriga manliga arbetare vid pappersbruket; samt

grupp 4: kvinnliga arbetare.

Pensionsunderlagen och pensionsavdragen i grupperna 1—3 motsvara de

i civila tjänstepensionsreglementet för manliga e. o. tjänstemän i resp. 14,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

11

12, (ev. 11) och 8 lönegraderna fastställda samt i grupp 4 pensionsunderlag

och pensionsavdrag för kvinnliga icke-yrkesarbetare enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare. Pensionsavdragens veckobelopp äro så uträknade,

att de motsvara 84/365 av det för månad fastställda beloppet

| 7 x ^ X månadsbeloppetj avrundning till närmast högre 5-tal ören.

Enligt ungefärlig uppskattning skulle den nuvarande arbetarstammen

komma att fördela sig på de olika pensionsgrupperna på följande sätt:

^ ^ antal arbetare i grupp c

förvaltningsgren ^ ^ 3 4 Summa

sedeltryckeriet .......... 30 50 — — 80

pappersbruket ......... 13 16 79 27_135

43 66 79 27 215

5 §. Överensstämmer med motsvarande paragraf i tjänstepensionsreglementet

för arbetare.

6 §. Såsom andra moment i denna paragraf, som reglerar pensionsåldern,

lia intagits vissa föreskrifter angående entledigande av arbetare efter uppnådd

pensionsålder. Dessa föreskrifter överensstämma till sitt innehåll med

bestämmelserna i 1 § första och andra punkterna i kungl, kungörelsen den

30 november 1934 med föreskrifter angående entledigande efter uppnådd

pensionsålder av arbetare i statens tjänst, å vilka tjänstepensionsreglementet

för arbetare äger tillämpning (nr 570). Det har nämligen synts lämpligast

att i själva reglementet införa de stadganden av åsyftat slag, vilka kunna

befinnas erforderliga.

7—9 §§. Överensstämma med motsvarande paragrafer i tjänstepensionsreglementet

för arbetare.

10 §. Liksom ur 1 § har även här uteslutits föreskrifter, som endast

beröra säsongarbetare.

11 §. Närmare föreskrifter angående förandet av tjänstematrikel torde

böra meddelas av fullmäktige.

12—15 §§. Överensstämma i sak med motsvarande paragrafer i tjänstepensionsreglementet

för arbetare.

16 §. Rörande beräkningen av uppskjuten livränta har förutsatts, att

samma ordning skall iakttagas, som kan bliva bestämd enligt det blivande

tjänstepensionsreglementet för tjänstemän vid riksdagens verk. Bestämmelser,

avseende säsongarbetare, hava icke medtagits.

17—18 §§. Prövningen av frågor om rätt till pension enligt reglementet

torde böra ankomma på fullmäktige. Fullmäktige synas även böra äga befogenhet

att utfärda de närmare tolknings- och andra föreskrifter, som

kunna finnas erforderliga för reglementets tillämpning.

övergångsbestämmelser.

Punkt 1. Enligt 8 § i avlöningsbestämmelserna för arbetspersonalen vid

sedeltryckeriet skall, för beredande av livränta åt vederbörande, av tryckeriet

för varje person inbetalas till ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i

Stockholm en årlig avgift av 135 kronor från och med det år, under vilket

han fyller 20 år till och med det år, under vilket han uppnår 55 levnadsår.

Av denna avgift skall personalen själv bidraga med en tredjedel (45 kronor).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskoliets utlåtande Nr 68.

Livräntan utgår från och med det år vederbörande fyller 56 år, oavsett om

han då fortfarande är i tjänst.

Ett slags, låt vara begränsad, pensionsrätt kan sålunda sägas redan ha

kommit tryckeripersonalen till del från och med det år, under vilket vederbörande

fyller 20 år. Det förefaller då rimligt, att, på samma sätt som skett

beträffande sådana under tjänstepensionsreglementet för arbetare hänförliga

arbetare, vilka redan vunnit pensionsrätt i någon kassa, låta dem omedelbart

från reglementets ikraftträdande erhålla pensionsrätt enligt reglementet,

även om de icke uppfylla de i 1 § 2 mom. angivna villkoren härför,

d. v. s. fyllt 21 år och innehaft anställning under 21 månader i följd.

Punkt 2. Den såsom punkt 2 föreslagna övergångsbestämmelsen ansluter

sig till punkten 3 i övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet

för arbetare i statens tjänst. Dess närmare innebörd framgår av bankoutskottets

utlåtande nr 60 till 1934 års riksdag sid. 37—38.

Punkt 3. Enligt övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet

för arbetare (punkt 4) ankommer det i fråga örn arbetare, som före reglementets

ikraftträdande övergått från enskilt företags till statens tjänst i samband

med statens övertagande av sådant företag, på vederbörande verks

styrelse att besluta, om och i vad mån tjänstår må tillgodoräknas arbetaren

för tid, under vilken han innehaft anställning hos det enskilda företaget.

Alldenstund en stor del av personalen å sedeltryckeriet tidigare innehaft

anställning hos de enskilda entreprenörer, som före år 1919 ombesörjde sedeltryckningen,

erfordras tydligen en bestämmelse, motsvarande den ovan

från tjänstepensionsreglemetet för arbetare återgivna. Sålunda torde det få

ankomma på fullmäktige att besluta, örn och i vad mån tjänstår må tillgodoräknas

arbetare vid sedeltryckeriet för tid, under vilken vederbörande

haft anställning hos här avsedd enskild entreprenör.

Rörande tillämpningen av en dylik bestämmelse synes man böra förutsätta,

att tillgodoräkning av anställningstiden i enskild tjänst såsom regel

bör medgivas i samma omfattning som i 2 § 2 mom. b) av reglementet föreslagits

i fråga örn tid, under vilken arbetare före reglementets ikraftträdande

innehaft statsanställning av beskaffenhet och under förutsättningar,

som i 1 § sägs. Härav följer, att tillgodoräkningen endast skulle avse tjänstår

för bestämmande av pension men däremot icke tjänstår för bestämmande

av den tid, under vilken arbetaren skall hava att vidkännas pensionsavdrag

jämlikt föreskrifterna i 3 §.

Punkt 4. Detta stadgande överensstämmer med punkten 5 i övergångsbestämmelserna

till tjänstepensionsreglementet för arbetare och åsyftar endast

sådan pension från pensionsförsäkringsfonden, som grundar sig på inbetalning

till pensionsstyrelsen jämlikt stadgande i tidigare gällande författning

rörande pensionering av i statens tjänst anställd personal. Sålunda beröres

av föreskriften icke den på grund av bestämmelserna i lagen om allmän

pensionsförsäkring utgående vanliga s. k. folkpensionen.

Punkt 5. Vid behandlingen av punkten 1 i förevarande övergångsbestämmelser

redogjordes i korthet för den livränteförsäkring i ränte- och kapitalförsäkringsanstalten

i Stockholm, som finnes anordnad för arbetspersonalen

vid sedeltryckeriet. I samband med införandet av ordnade pensioneringsförhållanden

torde denna föga rationella livränteförsäkring böra bringas

att upphöra. Detta synes lämpligen kunna ske på så sätt, att inbetalningarna

till ränte- och kapitalförsäkringsanstallen avbrytas vid tidpunkten för de

nya pensionsbestämmelsernas ikraftträdande. Emellertid synes det rimligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

13

att dessutom uppställa det kravet, att de pensioner, som beviljas enligt det

nya pensionsreglementet, skola minskas med beloppet av den livränta, som

arbetaren äger utbekomma från ränte- och kapitalförsäkringsanstalten på

grund av före reglementets ikraftträdande verkställda inbetalningar enligt

därom för arbetspersonalen vid sedeltryckeriet då gällande bestämmelser.

En dylik begränsning av pensionsrätten synes icke minst vara motiverad

av de eftergifter i fråga örn villkoren för pension, som göras genom reglerna

angående tillgodoräkning av före reglementets ikraftträdande förfluten anställningstid.

Punkt 6. Stadgandet i övergångsbestämmelsernas sista punkt är hämtat

från tidigare omförmälda kungörelse med föreskrifter angående entledigande

efter uppnådd pensionsålder av arbetare i statens tjänst, å vilka tjänstepensionsreglementet

för arbetare äger tillämpning (S. F. S. nr 570/1934; 1 §

punkt 3). Uppenbart synes vara, att genomförandet av ordnad tjänstepensionering

för riksbankens arbetare icke bör föranleda omedelbart entledigande

av sådana arbetare, vilka vid reglementets ikraftträdande redan uppnått

en levnadsålder, som med två år överstiger den i reglementet stadgade

pensionsåldern. Anstånd med avskedet bör i varje fall kunna få medgivas

under så lång tid, som motsvarar normal uppsägningstid. Icke heller torde

man kunna underlåta att taga viss hänsyn till hittills följd praxis i fråga

om rätten att kvarbliva i anställningen så att icke övergången från avlönings-

till pensionsstat må för den enskilde arbetaren komma alldeles oförmodat.

Även kunna tänkas förekomma fall, där tjänstens intresse kräver,

att lämplig efterträdare hinner bliva insatt i arbetet, innan avsked med

pension beviljas den, som förut innehaft anställningen. På fullmäktige synes

fördenskull böra ankomma att i dessa och liknande fall besluta efter skälighetsprövning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

Bilaga B.

Förslag

till

Reglemente angående tjänstepension för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri

och pappersbruk.

§ 1. I

1. Detta reglemente äger tillämpning å sådana vid riksbankens sedeltryckeri

och pappersbruk anställda arbetare, vilka fylla ett fortlöpande behov

av arbetskraft och för vilka fastställts en arbetstid av normal omfattning.

2. Såsom förutsättning för reglementets tillämplighet gäller, att arbetaren

uppnått en levnadsålder av minst 21 år samt att hans anställning fortgått

21 månader i följd.

Arbetare skall erhålla skriftligt bevis om den tidpunkt, från vilken han är

underkastad reglementets föreskrifter.

3. Från tillämpningen av bestämmelserna i reglementet kunna genom beslut

av delegerade för riksdagens verk undantagas arbetare, vilkas anställnings-

och avlöningsförhållanden anses böra föranleda, att deras pensionering

ordnas i enlighet med bestämmelserna i tjänstepensionsreglemetet för

tjänstemän vid riksdagens verk.

2§.

1. Tjänstår, som avses i detta reglemente, beräknas för tid, under vilken

arbetare vidkänts pensionsavdrag, varom förmäles i 3 och 4 §§.

2. Såsom tjänstår enligt detta reglemente skall jämväl tillgodoräknas

a) tid, under vilken arbetare, innan detta reglemente blivit tillämpligt å

honom, erlagt avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad eller

understödd pensionsans tält, pensionsfond eller pensionskassa;

b) två tredjedelar av den tid, under vilken arbetare eljest, med eller utan

pensionsrätt, innehaft statsanställning av beskaffenhet och under förutsättningar,

som i 1 § sägs; samt

c) i den mån så prövas skäligt, två tredjedelar av den tid, under vilken

arbetare, innan reglementet blev tillämpligt å honom, under de i 1 § 2 mom.

angivna förutsättningarna i statens tjänst förrättat arbete, som icke varit

av fortlöpande natur, eller innehaft fast anställning vid armén, marinen

eller flygvapnet.

3. Tid, som tagits i beräkning såsom tjänstår för grundläggandet av rätt

till pension, må icke i något avseende ånyo tillgodoräknas såsom tjänstår,

såframt icke under nämnda tid fullgjorts annat arbete än det, på vilket den

tidigare tjänstårsberäkningen grundats. ,

3§.

Från och med den dag, arbetare erhåller pensionsrätt enligt detta reglemente,

och intill utgången av den månad, under vilken han uppnår trettio

tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern, skall han å sin avlöning

vidkännas pensionsavdrag till belopp, som framgår av bestämmelserna

i 4 §.

Vid tillämpning av detta stadgande må, utan avseende å vad i 2 § 2 och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

15

3 mom. föreskrives, tid, som förflutit innan detta reglemente blivit å arbetaren

tillämpligt, räknas såsom tjänstår endast i den mån för sådan tid erlagts

avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad eller understödd

pensionsanstalt, pensionsfond eller pensionskassa.

Är arbetare vid ordinarie avlöningstillfälle icke berättigad att utbekomma

någon avlöning för den tidsperiod, löneutbetalningen avser, skall han icke

heller vidkännas pensionsavdrag för nämnda tidsperiod.

4 §•

1. Arbetare skall tillhöra endera av nedanstående pensionsgrupper, för

vilka gälla följande pensionsunderlag och pensionsavdrag.

Pensionsgrupper

Pensions-

underlag

Pensionsavdrag

kronor

kronor

för månad

för vecka

1. Tryckerimästare vid sedeltryckeriet och arbetsle- dande förmän vid pappersbruket ..............

2 640: -

8:50

2: —

2. Tryckare vid sedeltryckeriet samt andre formare

och guskare vid pappersbruket................

2 304: —

7: —

1:65

3. övriga manliga arbetare vid pappersbruket......

1 824: -

4: 75

1: 10

4. Kvinnliga arbetare ..........................

1 104: —

2:80

0:65

2. Där ej fullmäktige annorlunda förordna, tillkommer det vid sedeltryckeriet

föreståndaren och vid pappersbruket förvaltaren att meddela föreskrifter

beträffande arbetarnas placering i pensionsgrupper.

5 §•

1. Varder arbetare utan något sitt förvållande förflyttad till anställning

med lägre pensionsunderlag, skall i pensionshänseende för honom fortfarande

gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den anställning, han vid

förflyttningen innehade.

2. Har arbetare efter egen ansökning förflyttats till anställning med lägre

pensionsunderlag eller har sådan förflyttning föranletts av något arbetarens

förvållande, skall i pensionshänseende gälla vad som finnes stadgat för den

anställning, till vilken han förflyttats.

6 §•

1. Pensionsåldern inträder vid utgången av den månad, under vilken arbetaren

uppnår en levnadsålder av 60 år.

2. Arbetare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, må bibehållas i

tjänst efter uppnådd pensionsålder endast då särskilda skäl därtill föranleda

samt arbetaren prövas kunna på tillfredsställande sätt utföra honom åvilande

arbetsuppgifter. Efter det arbetaren uppnått en levnadsålder, som med

två år överstiger den i reglementet stadgade pensionsåldern, må han ej

längre bibehållas i tjänst.

7 §•

Rätt att åtnjuta pension enligt detta reglemente tillkommer:

a) arbetare, som entledigas vid eller efter uppnådd pensionsålder (ålderspension

);

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskotiets utlåtande Nr 68.

b) arbetare, som entledigas på grund därav, att han till följd av olycksfall

i arbetet blivit oförmögen att på tillfredsställande sätt utföra honom åliggande

arbete (invalidpension);

c) arbetare, som entledigas på grund därav, att han till följd av sjukdom,

vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt

arbetsförmåga blivit oförmögen att på tillfredsställande sätt utföra honom

åliggande arbete, dock under förutsättning, att han vid entledigandet kan

räkna minst tio tjänstår (sjukpension).

8 §•

1. Ålderspension bestämmes i förhållande till antalet tjänstår sålunda, att

hel pension utgår, därest arbetaren kan räkna minst trettio tjänstår, men

eljest avkortad pension.

2. Hel pension sammanfaller till beloppet med det för arbetaren enligt

detta reglemente gällande pensionsunderlaget; dock att för den, som under

loppet av de senaste tre åren före avgången innehaft anställning inom skilda

pensionsgrupper, beloppet av hel pension skall utgöra medeltalet av de

högsta pensionsunderlag, vilka under vart och ett av de tre senast förflutna

åren före avgången varit gällande för honom.

Därest härvid skall tagas hänsyn till tid före det reglementet vunnit tilllämpning

å arbetaren, skall så anses, som om för honom under sådan tid

gällt det pensionsunderlag, som vid pensioneringstillfället är fastställt för

den pensionsgrupp, till vilken arbetaren skulle hava varit hänförd, om reglementet

under ifrågavarande tid varit gällande för honom.

3. Avkortad pension motsvarar beloppet av hel pension, minskat med V120

för varje fpll fjärdedel av år, varmed tjänståren understiga trettio.

9 §•

Invalidpension faslställes till ett belopp, motsvarande det för arbetaren

vid entledigandet gällande pensionsunderlaget.

10 §.

Sjukpension bestämmes enligt de i 8 § angivna grunderna, varvid emellertid

iakttages, å ena sidan, att pensionen utgår med lägst sjuttiofem procent

av hel pension samt, å andra sidan, att sjukpensionen icke må överstiga den

ålderspension, som skulle hava tillkommit arbetaren, därest han med oförändrat

pensionsunderlag kvarstått i anställningen till pensionsålderns

inträde.

11 §•

Till ledning vid prövning av arbetares pensionsrätt skall vid sedeltryckeriet

och pappersbruket förås tjänstematrikel enligt de närmare föreskrifter,

som utfärdas av fullmäktige.

12 §.

Därest beloppet av pension, som beräknats enligt bestämmelserna i detta

reglemente, icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma

jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

13 §.

1. Pension till belopp för år räknat, som framgår av detta reglemente,

utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med dagen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

17

näst efter den, då avgång från anställningen ägt rum, till och med den

dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

2. Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av fullmäktige; vid sedeltryckeriet föreståndaren

och vid pappersbruket förvaltaren likväl obetaget att efter pensionstagarens

frånfälle låta förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

14 §.

1. Pension enligt detta reglemente må ej åtnjutas av den, som till följd av

fel eller försummelse skilts från sin anställning.

2. Pensionstagare, som Undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål

för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller

ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en

tredjedel av pensionen.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av

honom, må fullmäktige kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära det

förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

15 §.

Därest arbetare, som åtnjuter invalid- eller sjukpension, erhåller pension

för annan statsanställning, skall förstnämnda pension minskas med ett belopp,

motsvarande två tredjedelar av den lägre pensionen eller, om båda

äro lika, av den ena av dem.

16 §.

1. Arbetare, som avgår ur riksbankens tjänst utan rätt att komma i åtnjutande

av pension enligt detta reglemente, är från och med avgången försäkrad

till erhållande av uppskjuten livränta till det belopp för år räknat,

som enligt försäkringsteknisk beräkning svarar mot den intjänta pensionen.

Vid beräkning av intjänt pension tillämpas en pensionsålder av 63 år.

Därest antalet tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas den intjänta

pensionen med två procent för varje felande helt tjänstår. För arbetare,

vilken entledigats på egen önskan eller ock till följd av fel eller försummelse

skilts från sin anställning, skall emellertid, där avdraget härigenom blir

större, den intjänta pensionen minskas, i förra fallet med hälften och i senare

fallet med två tredjedelar.

2. Arbetare skall erhålla skriftligt bevis över honom vid avgång ur riksbankens

tjänst tillkommande rätt till uppskjuten livränta.

3. Därest livränteförsäkrad person ånyo vinner anställning i statstjänst,

medförande rätt till pension, eller erhåller sådan befattning med pensionsrätt

i av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa,

i vilken tjänstår för pension må räknas för statsanställningen, upphör

hans rätt till livränta. Är jämväl den nya anställningen underkastad

bestämmelserna i detta reglemente, skall — där ej föreskrifterna i 1 mom.

ånyo träda i tillämpning — vid bestämmande av pension för anställningen

hänsyn tagas till den tid, under vilken vederbörande förut innehaft sådan

anställning, som enligt bestämmelserna i 2 § må räknas honom till godo

såsom tjänstår för pension.

4. Livränta utbetalas enligt bestämmelser, som meddelas av fullmäktige,

från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande uppnått

en levnadsålder av 63 år, till och med den månad, varunder livräntetagaren

avlider.

Bihang till riksdagens protokoll 1035. 8 sami. Nr 68.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

17 §•

1. Fråga om rätt till pension enligt detta reglemente prövas av fullmäktige.

2. Då pension beviljas, skall den pensionsberättigade erhålla skriftligt

bevis därom.

18 §.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för reglementets

tillämpning, meddelas av fullmäktige.

Detta reglemente träder i kraft den

övergångsbestämmelser.

1. Vad i 1 § 2 mom. stadgas angående förutsättning för reglementets tilllämplighet

skall icke utgöra hinder för arbetare, som vid reglementets

ikraftträdande är livränteförsäkrad i ränte- och kapitalförsäkringsanstalten

i Stockholm, att omedelbart erhålla pensionsrätt enligt reglementet.

2. Arbetare, å vilken reglementet med ikraftträdandet erhåller tillämpning,

må, örn han avgår med rätt till pension före den 1 januari 1945 och

därvid med tillämpning av de i 2 § innefattade bestämmelserna icke kan

räkna tjugufem tjänstår, av tid, varunder han före ikraftträdandet innehaft

statsanställning av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 §

sägs, såsom tjänstår för pension tillgodoräkna, i den mån så erfordras för

att uppbringa antalet tjänstår till tjugofem, fyra femtedelar örn avgången

äger rum före den 1 januari 1940 samt tre fjärdedelar om avgången äger

rum under tiden 1 januari 1940—31 december 1944.

3. I fråga om arbetare vid sedeltryckeriet, som övergått från anställning

hos enskild entreprenör till riksbankens tjänst i samband med riksbankens

övertagande av verksamheten vid sedeltryckeriet, tillkommer det fullmäktige

att besluta, om och i vad mån tjänstår må tillgodoräknas arbetaren

för tid, under vilken han haft anställning hos den enskilde entreprenören.

4. Örn arbetare, som är berättigad till pension enligt detta reglemente, tilllika

är berättigad till pension från pensionsförsäkringsfonden på grund av

inbetalning till pensionsstyrelsen jämlikt stadgande i tidigare gällande författning

rörande pensionering av i statens tjänst anställd personal, räknas

sistnämnda pension såsom del av den honom enligt detta reglemente tillkommande

pensionen, vilken alltså skall minskas med det belopp, som pensionstagaren

sålunda äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.

5. Vad i punkt 4 stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

arbetare vid sedeltryckeriet, som är berättigad till livränta från ränte- och

kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm på grund av före reglementets

ikraftträdande verkställda inbetalningar till anstalten enligt därom för arbetspersonalen

vid sedeltryckeriet då gällande bestämmelser.

6. För arbetare, vilken vid reglementets ikraftträdande uppnått eller kort

tid därefter uppnår en levnadsålder, som med två år överstiger den i reglementet

stadgade pensionsåldern, må, utan hinder av vad i 6 § 2 mom. stadgas,

ytterligare någon kortare tids anstånd med entledigande medgivas, där

fullmäktige så pröva skäligt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

19

Bilaga C.

Utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken

den 7 februari 1935.

Närvarande:

fullmäktige

vice ordföranden herr Rooth, herr Amnér, herr Larsson, herr Björnsson,

herr Stendahl, herr Nilsson, herr Örne,

ävensom herr Wilhelmsson.

§ 6.

Deputeraden Larsson erinrade, att med anledning av 1934 års riksdags

beslut ifråga om reglemente angående tjänstepension för arbetare i statens

tjänst uppdrag lämnats åt revisorn i riksräkenskapsverket Erik Norberg att

verkställa utredning och till fullmäktige inkomma med förslag till pensionsreglering

för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och riksbankens pappersbruk

i Tumba.

Föredraganden anmälde vidare, att ifrågavarande utredning numera verkställts,

och föredrog det i ärendet upprättade förslaget, varav fullmäktige

tidigare under hand erhållit del. Enligt detta skulle pensionsåldern för arbetare

inträda vid en uppnådd levnadsålder av 60 år, med rätt dock för

fullmäktige att under vissa förutsättningar låta arbetare kvarstå i tjänst till

högst 62 års ålder.

Med hänsyn till de särskilda arbetsförhållanden, som vore rådande vid

Tumba bruk, hade inom fullmäktige uttalats önskvärdheten av att en något

högre pensionsålder måtte fastställas för ifrågavarande arbetare. Då emellertid

riksdagen så nyligen som förlidet år fastställt en generell pensionsålder

av 60 år för arbetare i statens tjänst, hade fullmäktige ansett sig icke

böra förorda en högre pensionsålder.

Herr Stendahl anförde, att hittills arbetare vid bruket, som uppnått en

jämförelsevis hög ålder, ända till 75 å 80 år, icke avskedats utan fått utföra

ett lindrigare arbete än tillförne. Riksdagen hade emellertid på därom gjorda

framställningar medgivit pensionering av åtskilliga arbetare, som uppnått en

levnadsålder av 70 år eller därutöver. Då nu ifrågavarande arbetare med

hänsyn till arten av deras arbete, enligt herr Stendahl mening, ännu vid

65 års ålder vore fullt arbetsföra för det arbete, som av dem fordrades, hemställde

herr Stendahl, att den föreslagna pensionsåldern måtte höjas från

60 år till 65 år.

Herr Larsson, med vilken herr Amnér instämde, hemställde, att fullmäktige

ville bifalla det framlagda förslaget till pensionsreglemente och i skrivelse

till bankoutskottet enligt registraturet, under erinran, att fullmäktige

hade för avsikt att framdeles till utskottet inkomma med förslag till reglering

jämväl av tjänstemännens pensioner, ville hos utskottet anhålla, att utskottet

måtte utverka riksdagens godkännande av förslaget till pensionsreglemente,

att tillämpas från och med den 1 juli 1935.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

I samband härmed erinrade föredraganden, att vissa arbetare, högst fyra,

vid bruket anställts vid så hög ålder, att de icke innehade det antal tjänsteår,

som fordrades för erhållande av en skälig pension enligt det föreliggande

förslaget, samt att fullmäktige beträffande dessa personer ämnade framdeles

till utskottet inkomma med särskild framställning rörande deras pensionering.

Fullmäktige beslöto härefter i enlighet med föredragandens hemställan.

Mot detta beslut anmälde herr Stendahl reservation under åberopande av

sitt förenämnda yrkande.

Denna paragraf förklarades genast justerad.

Ur protokollet:

Marcus Öhlin.

!

Centraltryckeriet

Esselte ab. Stockholm 1935

? .503809

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.