Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldighet att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.
1935-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1935:69, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldighet att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
1
Nr 69.
Ankom till riksdagens kansli den 93 maj 1935 kl. ‘2 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt
befrielse för riksbanken från skyldighet att inlösa
av banken utgivna sedlar med guld.
I en till riksdagen avlåten, den 10 maj 1935 dagtecknad proposition nr
240, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att riksbanken må för tiden från och med den 1 juni 1935 till och
med den 29 februari 1936 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran
inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt
dock för riksbanken att, örn förhållandena därtill giva anledning, före
utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.
Tiden för den riksbanken medgivna befrielsen från skyldigheten att inlösa
av banken utgivna sedlar med guld har enligt Kungl. Maj:ts och
riksdagens beslut utsträckts till och med den 31 maj 1935. I skrivelse den
7 maj 1935 hava fullmäktige i riksbanken gjort framställning örn ytterligare
förlängning av tiden för ifrågavarande befrielse och däri anfört i
huvudsak följande:
När fullmäktige i riksbanken i skrivelse den 26 april 1934 hemställde
örn förlängning av den riksbanken medgivna befrielsen från skyldigheten
att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, framliöllo fullmäktige,
att valutasituationen utmärktes av en relativ stabilitet. Läget är nu i
viss mån förändrat. Spänningen mellan pund sterling och till pundet anknutna
valutor, å ena, samt å andra sidan de valutor, vilka alltjämt noteras
vid sin tidigare guldparitet, liksom mellan dessa valutor inbördes
har sålunda undergått en skärpning. Fullmäktige vilja i detta sammanhang
erinra, att man i Belgien sett sig nödsakad att nedskriva guldvärdet
hos valutan, medan man i Holland, Schweiz och Italien från
centralbankernas sida i stigande utsträckning ingripit till stöd för den
gamla guldpariteten. Örn den framtida utvecklingen på valutamarknaden
råder stor ovisshet.
Fullmäktige hava sedan sommaren år 1933 upprätthållit en fast växelkurs
mot pund sterling. Örn den gynnsamma inverkan, denna stabilisering
haft på det svenska näringslivet, synes enighet vara rådande. Det
allmänna konjunkturläget har icke undergått någon förändring, som på
-
Bihang till riksdagens protokoll 19115. S sami. Nr G9—71.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
Utskottet.
kallar en modifikation i de uttalanden, fullmäktige tidigare gjort i fråga
örn riktlinjerna för penningpolitiken.
Under framhållande tillika, att de skäl, som av fullmäktige i tidigare
framställningar åberopats till stöd för befrielse för riksbanken från skyldigheten
att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, alltjämt äga giltighet,
hava bankofullmäktige hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen, att riksbanken för tiden till och med den 29 februari 1936 måtte
fritagas från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld
efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena
därtill giva anledning, före sistnämnda dag återupptaga sedlarnas inlösen.
Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Såsom av fullmäktige i riksbanken framhållits, råder för närvarande
stor ovisshet örn den framtida utvecklingen på valutamarknaden. Spänningen
mellan olika valutor har ökats, och man måste räkna med möjligheten
av förändringar i de värderelationer inom guldblocket och sterlinggruppen,
som sedan någon tid varit rådande och efter vilka handelsoch
kapitalrörelser under det senaste året i någon mån anpassat sig. Oron
på valutamarknaden är å ena sidan ägnad att öka värdet av ett konsekvent
fullföljande av den hittills från svensk sida förda valutapolitiken
men betyder å andra sidan, att denna valutapolitik kan komma att visa
sig otillräcklig såsom medel att skänka det svenska näringslivet erforderlig
trygghet.
När frågan örn fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att
inlösa av banken utgivna sedlar med guld behandlades av fjolårets riksdag,
uttalade bankoutskottet sin förvissning örn att, för den händelse förutsättningarna
för den dittills förda valutapolitiken väsentligen skulle
ändras, fullmäktige icke skulle underlåta att från det ändrade utgångsläget
till omprövning upptaga frågan örn vilka medel, som lämpligen borde
komma till användning för att nå de uppställda målen för penningpolitiken.
Kiksbankens befogenhet och skyldighet att inom ramen för de
givna allmänna direktiven för penningpolitiken modifiera valutapolitikens
utformning med hänsyn till eventuella förändringar i den allmänna
ekonomiska situationen framstår i synnerhet under nyss angivna, ovissa
förhållanden såsom betydelsefull.
I likhet med fullmäktige i riksbanken finner jag ingen anledning att
för närvarande modifiera eller komplettera tidigare uttalanden rörande
de allmänna riktlinjerna för penningpolitiken.»
I likhet med fullmäktige och föredragande departementschefen finner
utskottet det allmänna ekonomiska läget icke för närvarande påkalla någon
modifikation av gällande direktiv för penningpolitiken. De av statsmakterna
härutinnan uppdragna riktlinjerna synas alltjämt böra vara
vägledande för riksbankens valutavårdande verksamhet. Inom ramen
för de givna direktiven ankommer det emellertid, såsom departementschefen
i anslutning till 1934 års bankoutskotts uttalande framhållit, på
riksbanken att modifiera valutapolitikens utformning med hänsyn till
eventuella förändringar i den allmänna ekonomiska situationen.
Bankoutskottets utlåtande Nr 69.
3
Mot vad i propositionen föreslagits i fråga om fortsatt befrielse för
riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten bar utskottet icke något att
erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition.
Stockholm den 23 maj 1935.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
tran första kammare n: herrar Lindgren*, Ernfors*, Hansén, Ström i Lidköping, Ehrnberg
och Bodin;
från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund*, Laurén*, Lovin, Paulsen, Johansson
i Sollefteå, Hammarlund* och Hilding.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:257 Skrivelse till Konungen, i anledning av framställningar angående pensioner och understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer m. m s. 7 i texten