Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldighet att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

1935-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:69, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldighet att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

1

Nr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 93 maj 1935 kl. ‘2 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt

befrielse för riksbanken från skyldighet att inlösa

av banken utgivna sedlar med guld.

I en till riksdagen avlåten, den 10 maj 1935 dagtecknad proposition nr

240, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att riksbanken må för tiden från och med den 1 juni 1935 till och

med den 29 februari 1936 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran

inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt

dock för riksbanken att, örn förhållandena därtill giva anledning, före

utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.

Tiden för den riksbanken medgivna befrielsen från skyldigheten att inlösa

av banken utgivna sedlar med guld har enligt Kungl. Maj:ts och

riksdagens beslut utsträckts till och med den 31 maj 1935. I skrivelse den

7 maj 1935 hava fullmäktige i riksbanken gjort framställning örn ytterligare

förlängning av tiden för ifrågavarande befrielse och däri anfört i

huvudsak följande:

När fullmäktige i riksbanken i skrivelse den 26 april 1934 hemställde

örn förlängning av den riksbanken medgivna befrielsen från skyldigheten

att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, framliöllo fullmäktige,

att valutasituationen utmärktes av en relativ stabilitet. Läget är nu i

viss mån förändrat. Spänningen mellan pund sterling och till pundet anknutna

valutor, å ena, samt å andra sidan de valutor, vilka alltjämt noteras

vid sin tidigare guldparitet, liksom mellan dessa valutor inbördes

har sålunda undergått en skärpning. Fullmäktige vilja i detta sammanhang

erinra, att man i Belgien sett sig nödsakad att nedskriva guldvärdet

hos valutan, medan man i Holland, Schweiz och Italien från

centralbankernas sida i stigande utsträckning ingripit till stöd för den

gamla guldpariteten. Örn den framtida utvecklingen på valutamarknaden

råder stor ovisshet.

Fullmäktige hava sedan sommaren år 1933 upprätthållit en fast växelkurs

mot pund sterling. Örn den gynnsamma inverkan, denna stabilisering

haft på det svenska näringslivet, synes enighet vara rådande. Det

allmänna konjunkturläget har icke undergått någon förändring, som på
-

Bihang till riksdagens protokoll 19115. S sami. Nr G9—71.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

Utskottet.

kallar en modifikation i de uttalanden, fullmäktige tidigare gjort i fråga

örn riktlinjerna för penningpolitiken.

Under framhållande tillika, att de skäl, som av fullmäktige i tidigare

framställningar åberopats till stöd för befrielse för riksbanken från skyldigheten

att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, alltjämt äga giltighet,

hava bankofullmäktige hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen, att riksbanken för tiden till och med den 29 februari 1936 måtte

fritagas från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld

efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena

därtill giva anledning, före sistnämnda dag återupptaga sedlarnas inlösen.

Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom av fullmäktige i riksbanken framhållits, råder för närvarande

stor ovisshet örn den framtida utvecklingen på valutamarknaden. Spänningen

mellan olika valutor har ökats, och man måste räkna med möjligheten

av förändringar i de värderelationer inom guldblocket och sterlinggruppen,

som sedan någon tid varit rådande och efter vilka handelsoch

kapitalrörelser under det senaste året i någon mån anpassat sig. Oron

på valutamarknaden är å ena sidan ägnad att öka värdet av ett konsekvent

fullföljande av den hittills från svensk sida förda valutapolitiken

men betyder å andra sidan, att denna valutapolitik kan komma att visa

sig otillräcklig såsom medel att skänka det svenska näringslivet erforderlig

trygghet.

När frågan örn fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att

inlösa av banken utgivna sedlar med guld behandlades av fjolårets riksdag,

uttalade bankoutskottet sin förvissning örn att, för den händelse förutsättningarna

för den dittills förda valutapolitiken väsentligen skulle

ändras, fullmäktige icke skulle underlåta att från det ändrade utgångsläget

till omprövning upptaga frågan örn vilka medel, som lämpligen borde

komma till användning för att nå de uppställda målen för penningpolitiken.

Kiksbankens befogenhet och skyldighet att inom ramen för de

givna allmänna direktiven för penningpolitiken modifiera valutapolitikens

utformning med hänsyn till eventuella förändringar i den allmänna

ekonomiska situationen framstår i synnerhet under nyss angivna, ovissa

förhållanden såsom betydelsefull.

I likhet med fullmäktige i riksbanken finner jag ingen anledning att

för närvarande modifiera eller komplettera tidigare uttalanden rörande

de allmänna riktlinjerna för penningpolitiken.»

I likhet med fullmäktige och föredragande departementschefen finner

utskottet det allmänna ekonomiska läget icke för närvarande påkalla någon

modifikation av gällande direktiv för penningpolitiken. De av statsmakterna

härutinnan uppdragna riktlinjerna synas alltjämt böra vara

vägledande för riksbankens valutavårdande verksamhet. Inom ramen

för de givna direktiven ankommer det emellertid, såsom departementschefen

i anslutning till 1934 års bankoutskotts uttalande framhållit, på

riksbanken att modifiera valutapolitikens utformning med hänsyn till

eventuella förändringar i den allmänna ekonomiska situationen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

3

Mot vad i propositionen föreslagits i fråga om fortsatt befrielse för

riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten bar utskottet icke något att

erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

Stockholm den 23 maj 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

tran första kammare n: herrar Lindgren*, Ernfors*, Hansén, Ström i Lidköping, Ehrnberg

och Bodin;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund*, Laurén*, Lovin, Paulsen, Johansson

i Sollefteå, Hammarlund* och Hilding.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:257 Skrivelse till Konungen, i anledning av framställningar angående pensioner och understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer m. m s. 7 i texten