Sök i Ratio Lex

Ikmkoutskottcts utlåtande Nr 81

1935-06-03 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:81, Ikmkoutskottcts utlåtande Nr 81

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ikmkoutskottcts utlåtande Nr 81.

0

Nr 81.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1935 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning au fullmäktiges i riksbanken framställning

angående omändrings- och förbättringsarbeten inom

riksbankens byggnad i Stockholm.

I skrivelse till bankoutskottet den 18 maj 1935 hava fullmäktige i riksbanken

gjort framställning örn medgivande att få låta utföra omändringsoch

förbättringsarbeten i riksbanksbyggnaden i Stockholm i huvudsaklig

överensstämmelse med av f. d. professorn Erik Lallerstedt uppgjorda ritningar

och kostnadsförslag samt hemställt att för ändamålet av riksbankens

medel få använda ett belopp av förslagsvis 194 000 kronor.

Genom sedeltryckeriets förflyttning till nya lokaler, vilken förflyttning

torde kunna äga rum under hösten innevarande år, bliva sedeltryckeriets

nuvarande lokaler i riksbankshuset disponibla. Fullmäktige meddela i sin

förevarande skrivelse, att fullmäktige övervägt vissa omflyttningar, vilka dels

synts lämpliga för vinnande av nödvändiga utvidgningar oell en mera ändamålsenlig

fördelning av arbetslokalerna, dels äro nödvändiga ur hygieniska

synpunkter. I sådant syfte hade förslag till ändringar uppgjorts i samråd

med professorn Erik Lallerstedt, som även uppgjort ritningar och verkställt

kostnadsberäkningar över de ifrågasatta arbetena.

Rörande innebörden av förslaget hava fullmäktige anfört följande:

»I källarvåningen finnas för närvarande —- förutom valvslokaler, värmecentral

och en del ekonomiutrymmen —• lokaler för sedelräkningsavdelningen

och bostäder för brandmästaren, vice brandmästaren och maskinist.

Fönstren sitta högt. Golvet i källarvåningen ligger under markytan och även

under vattennivån i värmepannorna. Rummen äro svåra att uppvärma. Ventilations-

och luftcirkulationsanordningarna hava hittills icke varit tillfredsställande.

Korridorerna i källarvåningen hava till följd av bristande utrymmen

i viss utsträckning blivit använda som upplagsplats, delvis för brännbart

material.

Enligt förslaget skulle endast den bästa av de nuvarande bostadslägenheterna,

vilken nu disponeras av brandmästaren, användas såsom bostad.

En mindre del av sedelräkningsavdelningens utrymme skulle användas till

toiletter för personalen i banksalen. Vissa av lokalerna skulle inredas till

arkivutrymmen och förrådsrum, en del till kapp- och toilettrum för personalen,

medan andra tills vidare skulle stå i reserv i avbidan på den utvidgning

av valvsutrymmena, som framdeles torde bliva nödvändig.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

Bottenvåningen upptages i huvudsak av bankens expeditioner för allmänheten.

I denna våning hava även samtliga direktionsledamöter sina tjänsterum.

Utrymme har hittills icke kunnat beredas i denna våning för ombudsmannens

expedition. Såsom enda kapprum för vaktpersonalen har i denna

våning använts ett ursprungligen till valv avsett utrymme med dåliga ljusoch

ventilationsförhållanden, vilket använts även såsom dagrum för vaktpersonalen.

Enligt förslaget erhålla riksbankschefen och vice riksbankschefen

rum i våningen en trappa upp. Riksbankschefens nuvarande rum inredes

till expedition för ombudsmännen. Vice riksbankschefens rum användes

såsom sessionsrum för lånedelegationen och direktionen samt såsom samtalsrum.

Vaktpersonalens rum erhåller bättre ljus- och sanitetsanordningar.

I våningen en trappa lipp äro för närvarande placerade fullmäktiges och

ombudsmannens expeditioner, sekretariatet samt revisions- och bokföringsavdelningarna,

statistiska avdelningen, kreditavdelningen och sedelkontoret.

Av dessa torde revisionsavdelningens lokaler inom något år bliva otillräckliga.

Kreditavdelningen har av utrymmesskäl måst placeras alltför långt från

låneavdelningen. I denna våning ifrågasättas följande omflyttningar. Kreditavdelningen

inflyttar i bokföringsavdelningens nuvarande lokal. Förbindelse

med låneavdelningen erhålles genom en redan befintlig trappa. Bokföringsavdelningen

och revisionsavdelningen, vilka böra vara placerade nära varandra,

flyttas, den förra till nuvarande rummet för nummertrycket och den

senare till kreditavdelningens nuvarande lokal, vilken utökas med dels direktionens

nuvarande frukostrum och dels sedelkontorets torkrum. Revisionsavdelningens

nuvarande stora rum uppdelas i tvenne mindre, varav ett tages

i anspråk såsom riksbankschefens tjänsterum. Vice riksbankschefen erhåller

det rum, som för närvarande användes av direktionssekretariatet. De båda

stora av fullmäktiges och ombudsmannens expeditioner disponerade rummen

uppdelas i fyra mindre, varigenom lämpliga utrymmen för sekreterare, stenografer

och maskinskrivare erhållas. I sedelkontorets nuvarande lokaler herodes

plats för sedelräkningsavdelningen. Sedelkontoret, vars arbete minskas

därigenom, att kontrollen av nya sedlar förlägges till sedeltryckeriets nybyggnad,

erhåller sina utrymmen i våningen två trappor upp. Fullmäktige

hava övervägt frågan, huruvida sedelkontoret skulle bibehållas i sina nuvarande

lokaler och sedelräkningsavdelningen i stället flyttas högre upp. Med

hänsyn till önskvärdheten av att sedelräkningsavdelningen förlägges så nära

expeditionskassorna och dagkassan som möjligt samt därtill, att arbetet bör

kunna ordnas på sådant sätt, att föreståndaren erhåller överblick över de i

lokalen arbetande tjänstemännen kunna lokalerna i våningen två trappor

upp icke ifrågakomma för sedelräkningsavdelningen.1

I entresolevåningen (mellanvåningen en och en halv trappa upp) ordnas

dagrum för tjänstemännen, vilka för närvarande icke hava någon lokal till

sin disposition. I denna våning är nu inrymt bland annat frukostrummet för

personalen. Detta frukostrum, som efter husets färdigställande inretts i

lokaler, ursprungligen avsedda till förrådsrum, är mycket trångt och olämpligt

för sitt ändamål. Bland annat hava kökslokalerna fått uppdelas på två

våningar. Lunchlokalerna flyttas enligt förslaget till översta våningen. Kapprummen,

som äro placerade i en annan del av denna entresolevåning, äro

otillräckliga, vilket medfört bland annat, att korridorerna kommit att använ
1

Sedelräkningsavdelningen har hittills saknat valvsutrymme. Till följd härav har

valvsavdelningens personal ofta måst kvarstanna, efter det dess arbete för dagen avslutats,

i väntan på sedelräkningsavdelningens slutleverans. Denna olägenhet blir nu

undanröjd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

i

(las till kapprum. De förläggas enligt förslaget till källarvåningen vid den

för personalen avsedda ingången.

Förbindelserna mellan lokalerna i olika delar av byggnaden äro otillräckliga.

En förbindelse mellan gatuhuset och byggnadens inre delar beredes enligt

förslaget i entresolevåningen genom flyttning av en del toilettutrymmen.

l)e få i byggnaden installerade hissarna, som alla äro av gammal konstruktion,

äro nu efter snart trettio års användning dåliga. Det föreslås att två av

dessa ersättas av nya.

Toilettanordningarna äro för närvarande otillräckliga och olämpligt placerade

och måste nu i vissa fall flyttas för att bereda utrymme för andra

ändamål. Antalet toiletter ökas enligt förslaget på olika ställen i fastigheten.

I våningen två och tre trappor upp ligga de lokaler, som bliva disponibla

genom tryckeriets bortflyttning. Frånsett en mindre del, som använts till

kontorsrum, hava samtliga utrymmen använts såsom fabrikslokaler. Redan

av denna anledning måste de underkastas omfattande reparations- och inredningsarbeten,

innan de kunna användas för annat ändamål. I bela våningen

tre trappor upp samt i utrymmena i norra rundelns vindsvåning erhålles

dagsljus huvudsakligen genom lanterniner. De fönster, som finnas, äro små

och anbragta omedelbart under taket. Lanterninerna uppfylla icke skäliga

krav på isolering mot värme och köld eller, trots ständig tillsyn, på täthet.

I norra rundelns vindsvåning saknas fönster mot strömmen, och rummen

hava vid väggarna ej full ståhöjd. Vid planläggningen av de erhållna utrymmenas

disposition har särskild hänsyn måst tagas till nu nämnda omständigheter.

Till våningen två trappor upp i gatuhuset förläggas de två bostäder, som

enligt förslaget flyttas från källarvåningen. Återstående del av det i denna

våning erhållna utrymmet användes för sedelkontorets behov, varjämte i

norra flygelns vindsvåning anordnas lokaler för bankens bokbindare, vars

nuvarande lokaler i källarvåningen tagas i anspråk för snickeriverkstaden. I

samband därmed höjes väggen åt gården i norra rundelns vindsvåning med

en lättegelmur, så att innertaket åt gårdssidan blir plant och fönsterbelysning

erhålles från denna sida.

Av våningen tre trappor upp tages enligt förslaget nu endast en del i

anspråk för lunchlokaler. Med hänsyn till kostnaderna hava fullmäktige icke

velat ifrågasätta, att större del av de erhållna utrymmena repareras och inredas,

än vad banken för närvarande nödvändigt behöver. För ungefär hälften

av våningen tre trappor upp ifrågasättas därför för närvarande inga andra

arbeten än uppsnyggningsarbeten. Denna del får stå i reserv för framtida

behov.»

Beträffande kostnaderna för nu nämnda ändrings- och inredningsarbeten

hava fullmäktige meddelat, att desamma av professorn Lallerstedt beräknats

till 194 000 kronor. Givetvis måste, framhålla fullmäktige, en beräkning av

nu ifrågavarande slag bliva mycket approximativ, då arbetet omfattade ändringsarbeten

i en snart trettio år gammal fastighet och då i arbetet inginge

ändring av en hel del ledningar, vilkas tillstånd icke läte sig i förväg med

säkerhet bedöma.

Slutligen hava fullmäktige meddelat, att fullmäktige, delvis i besparingssyfte,

övervägt vissa rationaliseringsåtgärder beträffande organisationen av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

Utskottet.

expeditionerna i banksalen, vilka åtgärder möjligen påfordrade vissa änd1

ingal i banksalens inredning. Dessa ändringar vore emellertid oberoende

av det nu framlagda förslaget, och några kostnader för desamma vore ej

heller nu medräknade.

Vid granskning av fullmäktiges förslag till omändrings- och förbättringsarbeten

beträffande riksbanksbyggnaden i Stockholm har utskottet icke

funnit anledning till erinran. Utskottet får därför tillstyrka, att det för ändamålet

erforderliga beloppet, av fullmäktige förslagsvis beräknat till 194 000

kronor, ställes till fullmäktiges förfogande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning, må bemyndiga fullmäktige att

låta i huvudsaklig överensstämmelse med av f. d. professorn

E. Lallerstedt uppgjorda ritningar och kostnadsförslag för

en kostnad av förslagsvis 194 000 kronor utföra omändringsoch

förbättringsarbeten i riksbanksbyggnaden i Stockholm.

Stockholm den 3 juni 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Hansén, Ström i Lidköping*, Ehrnberg,

Nilsson i Mölndal, Bodin* och Swartling*;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, K. A. Westman, Paulsen, Johansson

i Sollefteå*, Andersson i Lindome, Severin och Hilding.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Centraltryckeriet

Esselte ab. Stockholm 1935

&04120

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.