Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående vissa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.
1935-06-03 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1935:82, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående vissa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
1
Nr 82.
Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1935 kl. V2 5 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag
angående vissa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.
I skrivelse till bankoutskottet den 16 maj 1935 hava fullmäktige i riksgäldskontoret
överlämnat förslag till ändringar i reglementet för riksgäldskontoret,
vilka dels föranletts av den av innevarande års riksdag beslutade omorganisationen
av riksgäldskontoret, dels ock i övrigt befunnits nödvändiga
eller särskilt önskvärda. Förslaget är intaget å sid. 5—9 i detta utlåtande.
I skrivelsen hava fullmäktige lämnat följande redogörelse för innehållet i
förslaget.
1 § 6, som stadgar skyldighet för fullmäktige att vid riksgäldskontorets
förvaltning ställa sig till efterrättelse rikets grundlagar m. m. och ålägger
fullmäktige viss tystnadsplikt, torde böra tilläggas ett tredje stycke av innehåll,
att vad som stadgats i paragrafen skall gälla även riksgäldsdirektören,
där han ej är fullmäktig.
I § 9 hava till en början intagits de av riksdagen antagna bestämmelserna
örn utseende av riksgäldsdirektören och dennes ersättare. Vidare har i paragrafen
införts en summarisk uppräkning av riksgäldsdirektörens åligganden
och befogenheter beträffande tjänstemännen m. m., med endast en mindre
jämkning överensstämmande med vad som nu gäller för deputerade eller
förste deputeraden.
Fullmäktige, som nu enligt § 9 äga rätt att, där så prövas lämpligt, till
annan fullmäktig än deputerad anförtro fullgörande av visst uppdrag rörande
förvaltningen, torde även för framtiden böra hava motsvarande rätt, varför
stadgande härom införts. Såsom exempel på göromål, som kunna ifrågakomma
att överlämnas till viss fullmäktig, må nämnas ärenden, som röra
riksdagshuset.
Den nuvarande bestämmelsen om rätt för fullmäktige att utse ombud för
förande av låneunderhandlingar torde böra kvarstå.
I mom. 2 under § 9 hava intagits de av riksdagen antagna bestämmelserna
angående ett arbetsutskott.
I § 13 bör den ändringen göras, att ordet »deputerade» ersättes med »riksgäldsdirektören
».
I § 16 hava begynnelseorden »Vid sammankomst» ändrats till »Vid sammankomsterna».
Såsom ett andra stycke torde böra i paragrafen intagas
föreskrift örn skyldighet för riksgäldsdirektören att närvara vid fullmäktiges
sammankomster och rätt för honom att deltaga i förhandlingarna, även
örn han ej är fullmäktig. Därjämte har införts stadgande örn skyldighet för
riksgäldsdirektören att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna
är skiljaktig från fullmäktiges beslut.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 82. I
2
Bcinkoutskotteis utlåtande Nr 82.
Såsom förebild till nu ifrågavarande stycke hava tjänat bestämmelserna i
tredje stycket i § 18 mom. 1 av bankoreglementet angående vice riksbankschefen,
dock att den där stadgade begränsade skyldigheten att låta till protokollet
anteckna avvikande mening på grund av de olika förhållandena i
riksgäldskontoret givits en generell avfaltning.
Slutligen hava fullmäktige ansett lämpligt att i § 16 såsom ett tredje stycke
införa en föreskrift om rätt för riksgäldsdirektörens ersättare att närvara vid
sammankomsterna.
I § 20 hava intagits bestämmelserna om arvoden till fullmäktige samt särskilda
arvoden till ordföranden och den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten
i arbetsutskottet.
§ 21, som är ny, innehåller bestämmelserna örn arvode m. m. till riksgäldsdirektören
och dennes ersättare, varjämte från nuvarande § 9 hämtats föreskriften
örn skyldighet för riksgäldsdirektören att frånträda eventuellt med
tjänst å rikets stat förenad avlöning. I mom. 2 i ifrågavarande paragraf hava
intagits bestämmelserna om riksgäldsdirektörens semester och tjänstledighetsavdrag
vid sjukdom. Därest, såsom fullmäktige antaga, det på utskottets
prövning beroende tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk kommer
att innefatta bestämmelser om pension åt riksgäldsdirektören, torde såsom
ett tredje stycke i § 21 mom. 2 böra tilläggas, att angående pension åt
denne gäller vad därom särskilt är stadgat.
Den nya § 21 medför omnumrering av nuvarande §§ 22—31 till 23—32.
I § 22, motsvarande nuvarande § 21, hava gjorts vissa formella jämkningar.
§ 23, motsvarande nuvarande § 22, angående ersättning till fullmäktigsupplcant,
som inkallas till tjänstgöring, har måst omformuleras, enär dagarvode
numera ej utgår till ledamot av riksdagen. Fullmäktige hava då
ansett lämpligt att i stället insätta de dagarvoden, som utgå till riksdagens
revisorer och som under åren 1933 och 1934 utbetalats till inkallade fullmäktigsuppleanter,
varjämte stadgas, att suppleant i likhet med revisor skall
äga uppbära resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som gäller
för riksdagens ledamöter vid resa till och från riksdag. Sistnämnda bestämmelse
innebär en saklig ändring så till vida som suppleant, som inkallas, för
närvarande ej torde äga rätt till resetraktamente. Fullmäktige anse emellertid
skäligt, att sådan rätt medgives inkallad suppleant.
Sedan 1923 års internationella lån till Österrike ersatts med ett år 1934
utgivet konverteringslån och i övrigt vissa andra garantiförbindelser tillkommit
efter reglementets utfärdande, har § 26, motsvarande nuvarande § 25,
ändrats och givits en generell avfattning utan uppräkning av hittills avgivna,
hithörande förbindelser.
§ 27, motsvarande nuvarande § 26, har kompletterats med omnämnande
av två avtal mellan staten, å ena, och aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet
resp. aktiebolaget Vin- och Spritcentralen, å den andra, av vilka avtal det
ena tillkommit ungefär samtidigt med och det andra efter det nu gällande
reglementets utfärdande.
I nuvarande § 30 stadgas bl. a., att av riksgäldskontoret utfärdade obligationer
och skattkammarväxlar, vilkas valör överstiger 1 000 kronor eller
motsvarande belopp i utländskt myntslag, skola vara försedda med handskriven
namnteckning av minst en fullmäktig. Då enligt fullmäktiges mening
några bärande skäl ej finnas för bibehållande av denna bestämmelse,
vilja fullmäktige hemställa örn densammas upphävande. Enligt vad full
-
Bankoutskottets utlåtande A''r 82.
3
mäktige inhämtat, förekomma ej handskrivna namnteckningar å de högre
valörerna av Sveriges allmänna hypoteksbanks och Konungariket Sveriges
hypotekskassas obligationer. Enär emellertid föreskrii ter synas böra finnas
örn namnteckningar å såväl statens obligationer som skattkammarväxlar och
andra förbindelser, i likhet med vad fallet är med riksbankens sedlar, få
fullmäktige ifrågasätta, att i stället för bestämmelserna i § 30 måtte inlöras
föreskrift, att obligationer, som utfärdats av riksgäldskontoret, skola vara
försedda med fullmäktiges namnteckningar i facsimiletryck. Så har hittills
varit fallet med alla namnteckningarna å obligationer å valörer till och med
1 000 kronor och med sex namnteckningar å de högre valörerna, varå en
namnteckning varit handskriven. I fråga örn andra förbindelser än obligationer
synes det lämpligt att fullmäktige må äga bestämma angående antalet
namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna eller anbringas
genom tryck.
§ 31, motsvarande nuvarande § 30, har avfattats i enlighet härmed.
Då bestämmelsen i nuvarande § 32 örn rätt för riksgäldskontoret att i riksbanken
begagna kassakreditiv intill ett belopp av 1,5 milj. kronor numera
saknar praktisk betydelse, har denna bestämmelse, som tidigare återfanns i
lagen för Sveriges riksbank och bankoreglementet, uteslutits därur. I enlighet
därmed bör § 32 i riksgäldskontorets reglemente utgå.
Sedan innevarande års riksdag beslutat inrätta en lånefond för anskaffning
av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, vilken fond skall förvaltas
av riksgäldskontoret, har uppräkningen i § 39 av de av riksgäldskontoret förvaltade
fonderna kompletterats med nämnda fond.
Då den i § 40 av reglementet omförmälda byggnadsfonden för riksdagsoch
riksbankshus helt tagits i anspråk för likviderande av statens andel i
kostnaderna för den nya riksbron och någon byggnadsfond till följd därav
ej längre finnes, bör bestämmelsen örn förvaltning av densamma uteslutas ur
paragrafen.
I § 47 böra ett par mindre redaktionella ändringar göras, i det att riksstatstiteln
»Riksdags- och revisionskostnader m. m.» numera ersatts med
titeln »Riksdagen och dess verk m. m.» och benämningen giroräkning i riksbanken
med checkräkning.
1 § 52 stadgas, att senast vid utgången av oktober månad varje år bör utgivas
en årsbok för riksgäldskontoret. Då erfarenheten emellertid visat, att
på grund av det allmer ökade arbetet i riksgäldskontoret svårigheter möta
att färdigställa årsboken till nämnda tidpunkt, bör ifrågavarande bestämmelse
ändras antingen så, att i stället för oktober insättes november eller ock
så, att någon viss tidpunkt ej nämnes utan stadgandet formuleras så, att
årsboken skall utgivas snarast möjligt efter utgången av varje budgetår. Den
senare utvägen synes fullmäktige vara att föredraga. Fullmäktige komma
givetvis liksom hittills att tillse, att årsboken utkommer utan onödigt
dröjsmål.
Beträffande § 61 bör ur morn. 6 uteslutas föreskriften, att fullmäktige skola
utse en ledamot i styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag, som numera är
upplöst, sedan staten övertagit dess järnväg.
Därest den av Kungl. Majit i proposition till riksdagen föreslagna sekundärlånefonden
för jordbrukare kommer till stånd och fullmäktige i enlighet
med Kungl. Majits förslag skulle få att utse en styrelseledamot, som skall
vara vice ordförande, jämte suppleant för honom i den nämnd, som skall
handhava lånerörelsen ur fonden, samt en revisor jämte suppleant att deltaga
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
i revisionen av nämndens räkenskaper och förvaltning, böra föreskrifter härom
införas i ett nytt mom. i § 61.
Sedan på sätt ovan nämnts byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus
blivit till fullo tagen i anspråk, har bestämmelsen i § 63 mom. 2 b), vilken
återfanns med samma lydelse i tidigare bankoreglementen, i det år 1934
utfärdade bankoreglementet ersatts med en föreskrift, att fullmäktige i riksbanken
och i riksgäldskontoret gemensamt skola vidtaga åtgärder i frågor
rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen, i den mån dessa frågor icke
skola behandlas av resp. fullmäktige. Enahanda bestämmelse bör införas i
§ 63 av riksgäldskontorets reglemente och ersätta nuvarande mom. 2 b).
Den beslutade omorganisationen av riksgäldskontoret föranleder vissa
ändringar i reglementets § 64, som innehåller föreskrifter om kompetensfordringarna
för riksgäldskontorets ordinarie tjänstemän. Så bör för framtiden
ej vara stadgad skyldighet för riksgäldssekreteraren att hava fullgjort vad
författningarna föreskriva i avseende å dem, som i domarevärv må begagnas,
varemot detta bör fordras av den nye sekreteraren och ombudsmannen samt
notarien hava avlagt juris kandidatexamen eller kansliexamen. Kompetensfordringen
att hava avlagt godkänd realskoleexamen eller erhållit avgångsbetyg
från 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom, medförande normalskolekompetens,
torde, såsom skett i det nya bankoreglementet, böra kompletteras
med avgångsbetyg från kommunal flickskola samt gälla även för de nyinrättade
befattningarna i 14:e lönegraden. För l:e riksgäldsvaktmästaren och
riksgäldsvaktmästarna, som för framtiden skola vara placerade i 9:e resp.
7:e lönegraden, samt för tjänstemännen i 4:e lönegraden ävensom alla ordinarie
tjänstemän vid riksdagens hus bör liksom förut såsom kompetensforclran
gälla att med gott vitsord ha genomgått folkskola och i övrigt ådagalagt
för tjänsten erforderliga kunskaper.
Reglementets § 64 har omformulerats i enlighet härmed.
Enligt § 65 skall, innan ledig tjänst återbesättes, ledigheten tillkännagivas
medelst anslag inom riksgäldskontoret. Sedan flera år tillbaka pläga fullmäktige
emellertid även låta i Post- och Inrikes Tidningar införa annons
om lediga tjänster. I bankoreglementets § 31 föreskrives, att ledighet beträffande
tjänst i 16 :e—30 :e lönegraderna skall tillkännagivas i nämnda tidning.
Det synes fullmäktige lämpligt, att enahanda bestämmelse införes
i reglementet för riksgäldskontoret och att i samband därmed vissa jämkningar
i övrigt göras i § 65 för att bringa densamma i närmare överensstämmelse
med förenämnda § 31 i bankoreglementet.
Reglementets § 65 bar omformulerats i enlighet härmed.
I sin förevarande skrivelse hava fullmäktige slutligen erinrat, att i bankoreglementets
§§ 37—39 funnes bestämmelser angående avstängning från
tjänstgöring av tjänsteman, som förklarats omyndig, försatts i konkurs, råkat
i dålig ekonomisk ställning eller blivit dömd till viss påföljd enligt strafflagen.
I reglementet för riksgäldskontoret däremot funnes under § 68 endast
en föreskrift, som möjliggjorde för fullmäktige att avhålla från tjänstgöring
eller entlediga tjänsteman, som försatts i konkurs. Det kunde enligt fullmäktiges
mening ifrågasättas, huruvida ej bestämmelser, likartade med de
ovannämnda i bankoreglementets §§ 37—39 borde införas jämväl i reglementet
för riksgäldskontoret. Då frågan emellertid borde närmare utredas och
underställas lönenämndens prövning, vöre fullmäktige ej beredda att nu
Bankoutskottcts utlåtande Nr 82.
5
framlägga något förslag ulan syntes fullmäktige få inkomma med sådant till
bankoutskottet vid en kommande riksdag, därest företagen utredning därtill
skulle giva anledning.
De ovan föreslagna ändringarna i reglementet för riksgäldskontoret, av
vilka de viktigaste föranletts av kontorets omorganisation, borde enligt fullmäktiges
mening träda i kraft den 1 juli 1935.
Det av fullmäktige till utskottet överlämnade förslaget till ändringar i
reglementet är av följande lydelse:
»§ 6.
Fullmäktige---föreskrifter.
Fullmäktige---— tyst vara bör.
Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,
där lian ej är fullmäktig.
§ 9.
1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom sig
en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret.
Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller förfall
i övrigt för denne förordna fullmäktige för ett år i sänder en tjänsteman
i verket, dock att fullmäktige, örn särskilda omständigheter så påkalla, må
kunna utse en fullmäktig till ersättare.
Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören som dennes ersättare äga fullmäktige
utse en tillfällig ersättare.
Det åligger riksgäldsdirektören att i överensstämmelse med detta reglemente
samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, handhava
den närmaste ledningen av arbetet med upplåningen för statens räkning
och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till av fullmäktige beslutade
eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige,
tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet
inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande förvaltningen.
Där så prövas lämpligt, må fullmäktige dock åt fullmäktig eller, om riksgäldsdirektören
även är fullmäktig, åt annan fullmäktig än denne uppdraga
fullgörande av visst uppdrag rörande förvaltningen.
Riksgäldsdirektören äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för
enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under
högst fjorton dagar ävensom meddela föreskrift örn tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han utövar jämväl beträffande
vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant avseende innehåller.
Fullmäktige må vara obetaget att, örn sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.
2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören
samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder
utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas viktigare
ärenden för beredning och handläggning.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
Riksgäldsdirektörens ersättare äger rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.
§ 13.
Med undantag av de enligt § 9 åt riksgäldsdirektören eller särskilt utsedd
fullmäktig uppdragna åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande
ärenden inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas
och få endast där avgöras.
§ 16.
Vid sammankomsterna--— äro närvarande.
Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och
äger, även om han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är skyldig
att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig
från fullmäktiges beslut.
Riksgäldsdirektörens ersättare äger rätt närvara vid sammankomsterna.
Arvoden och reseersättningar m. m.
§ 20.
Såsom arvode åtnjuter en var av fullmäktige 4 000 kronor årligen. Därjämte
utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 3 500 kronor
för år och till den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet
med 3 000 kronor för år.
§ 21.
1. Riksgäldsdirektören åtnjuter såsom arvode 19 000 kronor för år med
rätt för fullmäktige att, därest riksgäldsdirektören utses utom fullmäktige,
därutöver tillerkänna honom ett tilläggsarvode av högst 4 000 kronor för år.
Därest riksgäldsdirektören förut innehar tjänst å rikets stat, är han skyldig
att frånträda därmed förenad avlöning, så länge han uppbär arvode
såsom riksgäldsdirektör.
Riksgäldsdirektörens ersättare uppbär, örn han är tjänsteman i verket, ett
årsarvode av 1 000 kronor och vid tjänstgöring under riksgäldsdirektörens
semester eller vid längre förfall för denne ett månatligt tjänstgöringsarvode
av 500 kronor. Därest ersättaren är fullmäktig, åtnjuter han särskild gottgörelse
till belopp, som fastställes av fullmäktige.
Gottgörelse åt tillfällig ersättare bestämmes av fullmäktige.
2. Riksgäldsdirektören äger åtnjuta semester under 45 dagar årligen.
För tid, varunder riksgäldsdirektören är av sjukdom hindrad att tjänstgöra,
skall å hans arvode göras avdrag av 20 kronor för dag.
Angående pension åt riksgäldsdirektören gäller vad därom särskilt är
stadgat.
§ 22.
Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, äger uppbära resekostnadsersättning
efter samma grunder som ledamot av riksdagen för varje resa, som
han efter kallelse till sammankomst företager från hemorten och åter.
Ersättning för resekostnad utgår efter enahanda grunder till fullmäktig,
som för fullgörande av offentligt uppdrag vistas å annan ort än Stockholm.
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
» 7
§ 23.
Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till deltagande i sammankomst,
äger att, förutom resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som
gäller för riksdagens ledamöter vid resa till och från riksdag, åtnjuta dagtraktamente,
som för suppleant, bosatt i Stockholm, utgår med 20 kronor
och för annan suppleant med 27 kronor.
§ 26.
Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för
fullgörandet av den garanti för lån och därmed jämförliga förbindelser, som
svenska staten iklätt sig eller i enlighet med riksdagens beslut framdeles
kan komma att ikläda sig.
§ 27.
Därest svenska staten skulle komma att begagna sin rätt jämlikt
§ 8 i avtal den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, och Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag m. fl., å andra sidan;
§ 9 i avtal den 26 maj 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolet, å andra sidan;
samt § 8 i avtal den 15 oktober 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget
Vin- och spritcentralen, å andra sidan,
att lämna ifrågavarande bolag viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom
upplåning anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga
medlen.
§ 31.
Obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret, skola vara försedda med
fullmäktiges namnteckningar i facsimiletryck.
I fråga om andra förbindelser än obligationer äga fullmäktige bestämma
angående antalet namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna
eller anbringas genom tryck.
§ 39.
Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta
allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, lånefonden för anskaffning
av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, allmänna byggnadslånefonden
och fonden för låneunderstöd, sistnämnda fond dock endast vad
beträffar de lån, som till vederbörande låntagare utlämnats från riksgäldskontoret.
§ 40.
Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta
pensionsfonden för vissa riksdagens verk. Å fondens i riksgäldskontoret
innestående tillgodohavanden skall för varje räkenskapsår gottskrivas skälig
ränta.
§ 47.
Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på
riksstaten under titlarna Riksdagen och dess verk m. m., Räntor å statsskulden
m. m. och Avbetalning å statsskulden ävensom sådana övriga anslag
att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, vilka skola utgå från
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att i män av behov genom uttag
från statsverkets checkräkning i riksbanken lyfta sagda anslag.
§ 52.
Snarast möjligt efter utgången av varje räkenskapsår bör till upplysning
för allmänheten om riksgäldskontorets ställning utgivas en årsbok---
samma år.
§ 61.
1. Styrelsen för---sammankomst.
2. Det tillkommer---räkenskaper.
3. Fullmäktige skola---räkenskaper.
4. Fullmäktige skola---- räkenskaper.
5. Fullmäktige skola---räkenskaper.
6. Fullmäktige skola utse dels en ledamot i styrelsen för aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 jämte suppleant för honom, dels ock en ledamot
i Djurgårdskommissionen.
7. Fullmäktige skola i den nämnd, som skall handhava lånerörelsen från
statens sekundärlånefond för jordbrukare, utse en ledamot, som skall vara
vice ordförande, jämte en suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl
utse en revisor jämte suppleant att deltaga i den årliga granskningen av
nämndens räkenskaper och förvaltning.
8. Fullmäktige skola utse---räkenskaper.
9. Fullmäktige äga årligen--— bolagsstämma.
10. Fullmäktige äga vidare årligen---bolagsstämma.
§ 63.
1. Åt de av riksdagen---i hans ställe.
2. Gemensamt med---dessutom.
a) att för framtida---återväljas.
b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,
i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive
fullmäktige;
c) att bestämma---avlöning.
3. Vid fullmäktiges---per capita.
§ 64.
Beträffande kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning
i riksgäldskontoret gälla följande bestämmelser.
För att kunna antagas till tjänsteman i någon av 16 :e—30 :e lönegraderna
fordras att hava avlagt studentexamen; dock bör sekreteraren och ombudsmannen
därutöver hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende
å dem, som i domarvärv må begagnas, samt notarien hava avlagt juris
kandidatexamen eller kansliexamen.
Tjänsteman i 7:e—14 :e lönegraderna, utom förste riksgäldsvaktmästare
och riksgäldsvaktmästare, skall hava avlagt realskoleexamen eller erhållit
avgångsbetyg från kommunal flickskola eller 8-klassigt läroverk för kvinnlig
ungdom, medförande normalskolekompetens.
För erhållande av tjänst såsom förste riksgäldsvaktmästare och riksgäldsvaktmästare
samt tjänst i 4:e lönegraden ävensom ordinarie tjänst vid riks
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
9
dagens hus erfordras att hava med gott vitsord genomgått folkskola och i
övrigt ådagalagt för tjänsten erforderliga kunskaper.
I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda må
fullmäktige medgiva dispens från föreskrifterna angående studentexamen
respektive realskoleexamen eller avgångsbetyg från kommunal flickskola
eller 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom.
§ 65.
Innan i § 64 omförmäld ordinarie tjänst tillsättes, skall tjänsten kungöras
ledig till ansökan medelst anslag inom riksgäldskontoret samt dessutom
beträffande tjänst i 16 :e—30 :e lönegraderna medelst tillkännagivande
i Post- och Inrikes tidningar. Ansökningstiden må ej understiga fjorton dagar.
Kungörelse skall avse tjänst i allmänhet i viss lönegrad.
Anmäler sig icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid
utsättas.»
Utskottet tillstyrker det av fullmäktige framlagda förslaget till ändrad Utskottet.
lydelse av här avsedda paragrafer i reglementet för riksgäldskontoret, dock
med de ändringar, för vilka nedan redogöres.
Enligt förslaget skulle fullmäktige äga rätt att, där så prövas lämpligt,
åt fullmäktig eller, örn riksgäldsdirektören är fullmäktig, till annan fullmäktig
än denne uppdraga fullgörande av visst uppdrag rörande riksgäldskontorets
förvaltning. Såsom exempel på göromål, som kunna ifrågakomma ''
att överlämnas till viss fullmäktig, nämnas ärenden, som röra riksdagshuset.
Enligt utskottets mening torde det icke vara lämpligt eller erforderligt att
på sätt fullmäktige föreslagit överlämna handläggningen av vissa ärenden
till särskild fullmäktig. Utskottet håller före, att samtliga ärenden rörande
riksgäldskontorets förvaltning, i den mån de ej anses böra hänskjutas till
arbetsutskottet, böra kunna handläggas av riksgäldsdirektören. Med hänsyn
härtill och då enligt vad utskottet inhämtat, fullmäktige under en följd av
år icke begagnat sig av den nu förefintliga möjligheten att till annan fullmäktig
än deputerad delegera särskilda ärenden, har utskottet i sitt förslag
till § 9 av reglementet uteslutit ovanberörda av fullmäktige ifrågasatta bestämmelse.
I anslutning härtill har utskottet ur fullmäktiges förslag till § 13 uteslutit
orden »eller särskild utsedd fullmäktig».
Enligt föreskrift i § 9 av nu gällande reglemente skall förste deputeraden,
därest han förut innehar tjänst å rikets stat, frånträda därmed förenad avlöning,
så länge han uppbär arvode såsom förste deputerad. Fullmäktige
hava, med uteslutande av denna föreskrift, under § 21 mom. 1 upptagit enahanda
bestämmelse att gälla för riksgäldsdirektören.
Enär det enligt utskottets mening måste förutsättas, att, därest till riksgäldsdircktör
utses en befattningshavare i statens tjänst, denne avgår från
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sand. Nr 82. 2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
sin ifrågavarande befattning, har bestämmelsen örn skyldighet för riksgäldsdirektören
att frånträda den med befattningen förenade avlöningen såsom
onödig uteslutits ur reglementsförslaget.
Med avseende å kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning
i riksgäldskontoret hava fullmäktige bland annat föreslagit, att
skyldighet bör stadgas för sekreteraren och ombudsmannen att hava fullgjort
vad författningarna föreskriva i avseende å dem, som i domarevärv
må begagnas. För notarien skulle däremot krävas endast avlagd juriskandidatexamen
eller kansliexamen.
Då det måste anses vara önskvärt, att vid förfall för sekreteraren och ombudsmannen
inom riksgäldskontoret hava tillgång till en tjänsteman, som
innehar för uppehållande av dennes befattning nödig kompetens, synes enligt
utskottets mening böra för notarien föreskrivas samma kompetensfordringar
som för sekreteraren och ombudsmannen. Utskottet har vidtagit härav betingade
ändringar i förslaget till § 64.
Slutligen har utskottet vidtagit vissa jämkningar i fullmäktiges förslag
beträffande §§ 9, 16, 64 och 65. Dessa jämkningar, som huvudsakligen äro
av formell natur, torde icke tarva särskild motivering.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må besluta, med tillämpning från och med
den 1 juli 1935, att §§ 6, 9, 13, 16, 20, 21, 22, 23, 26, 27,
31, 39, 40, 47, 52, 61, 63, 64 och 65 reglementet för riksgäldskontoret
skola erhålla den lydelse, som framgår av härvid
fogad Bilaga.
Stockholm den 3 juni 1935.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: Se anteckning å utlåtande nr 81.
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
11
Bilaga.
Förslag till ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.
§ 6.
Fullmäktige---föreskrifter.
Fullmäktige--— tyst vara bör.
Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,
där han ej är fullmäktig.
§ 9.
1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom
sig en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret.
Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller förfall
i övrigt för denne förordna fullmäktige för ett år i sänder en tjänsteman
i verket, dock att fullmäktige, örn särskilda omständigheter så påkalla, må
kunna utse en fullmäktig till ersättare.
Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören som dennes ersättare äga fullmäktige
utse en tillfällig ersättare.
Det åligger riksgäldsdirektören att i överensstämmelse med detta reglemente
samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, handhava
den närmaste ledningen av arbetet med upplåningen för statens räkning
och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till av fullmäktige beslutade
eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige,
tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet
inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande förvaltningen.
Riksgäldsdirektören äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för
enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under
högst fjorton dagar ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Ilan utövar jämväl beträffande
vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant avseende innehåller.
Fullmäktige må vara obetaget att, örn sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.
2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören
samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder
utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas
viktigare ärenden för beredning och handläggning.
Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
§ 13.
Med undantag av de enligt § 9 åt riksgäldsdirektören uppdragna åligganden
böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden inför fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.
§ 16.
Vid sammankomsterna--— äro närvarande.
Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och
äger, även örn han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är skyldig
att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig
från fullmäktiges beslut.
Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid sammankomsterna.
§ 20.
Såsom arvode åtnjuter en var av fullmäktige 4 000 kronor årligen. Därjämte
utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 3 500 kronor
för år och till den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet
med 3 000 kronor för år.
§ 21.
1. Riksgäldsdirektören åtnjuter såsom arvode 19 000 kronor för år med
rätt för fullmäktige att, därest riksgäldsdirektören utses utom fullmäktige,
därutöver tillerkänna honom ett tilläggsarveode av högst 4 000 kronor för år.
Riksgäldsdirektörens ersättare uppbär, örn han är tjänsteman i verket, ett
årsarvode av 1 000 kronor och vid tjänstgöring under riksgäldsdirektörens
semester eller vid längre förfall för denne ett månatligt tjänstgöringsarvode
av 500 kronor. Därest ersättaren är fullmäktig, åtnjuter han särskild gottgörelse
till belopp, som fastställes av fullmäktige.
Gottgörelse åt tillfällig ersättare bestämmes av fullmäktige.
2. Riksgäldsdirektören äger åtnjuta semester under 45 dagar årligen.
För tid, varunder riksgäldsdirektören är av sjukdom hindrad att tjänstgöra,
skall å hans arvode göras avdrag av 20 kronor för dag.
Angående pension åt riksgäldsdirektören gäller vad därom särskilt är
stadgat.
§ 22.
Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, äger uppbära resekostnadsersättning
efter samma grunder som ledamot av riksdagen för varje resa,
som han efter kallelse till sammankomst företager från hemorten och åter.
Ersättning för resekostnad utgår efter enahanda grunder till fullmäktig,
som för fullgörande av offentligt uppdrag vistas å annan ort än Stockholm.
Bankoutskottels utlåtande Nr 82.
13
§ 23.
Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till deltagande i sammankomst,
äger att, förutom resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som
gäller för riksdagens ledamöter vid resa till och från riksdag, åtnjuta dagtraktamente,
som för suppleant, bosatt i Stockholm, utgår med 20 kronor
och för annan suppleant med 27 kronor.
§ 26.
Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för
fullgörandet av den garanti för lån och därmed jämförliga förbindelser, som
svenska staten iklätt sig eller i enlighet med riksdagens beslut framdeles
kan komma att ikläda sig.
§ 27.
Därest svenska staten skulle komma att begagna sin rätt jämlikt
§ 8 i avtal den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, och LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag m. fl., å andra sidan;
§ 9 i avtal den 26 maj 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolet, å andra sidan; samt
§ 8 i avtal den 15 oktober 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget Vincell
spritcentralen, å andra sidan,
att lämna ifrågavarande bolag viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom
upplåning anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga
medlen.
§ 31.
Obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret, skola vara försedda med
fullmäktiges namnteckningar i facsimiletryck.
I fråga om andra förbindelser än obligationer äga fullmäktige bestämma
angående antalet namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna
eller anbringas genom tryck.
§ 39.
Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta
allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, lånefonden för anskaffning
av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, allmänna byggnadslånefonden
och fonden för låneunderstöd, sistnämnda fond dock endast vad
beträffar de lån, som till vederbörande låntagare utlämnats från riksgäldskontoret.
§ 40.
Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta
pensionsfonden för vissa riksdagens verk. Ä fondens i riksgäldskontoret
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
innestående tillgodohavanden skall för varje räkenskapsår gottskrivas skälig
ränta.
§ 47.
Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på
riksstaten under titlarna Riksdagen och dess verk m. m., Räntor å statsskulden
m. m. och Avbetalning å statsskulden ävensom sådana övriga anslag
att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, vilka skola utgå från
riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att i mån av behov genom uttag
från statsverkets checkräkning i riksbanken lyfta sagda anslag.
§ 52.
Snarast möjligt efter utgången av varje räkenskapsår bör till upplysning
för allmänheten om riksgäldskontorets ställning utgivas en årsbok---
samma år.
§ 61.
1. I styrelsen för---sammankomst.
2. Det tillkommer---räkenskaper.
3. Fullmäktige skola---räkenskaper.
4. Fullmäktige skola---räkenskaper.
5. Fullmäktige skola---räkenskaper.
6. Fullmäktige skola utse dels en ledamot i styrelsen för aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 jämte suppleant för honom, dels ock en ledamot
i Djurgårdskommissionen.
7. Fullmäktige skola i den nämnd, som skall handhava lånerörelsen från
statens sekundärlånefond för jordbrukare, utse en ledamot, som skall vara
vice ordförande, jämte en suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl
utse en revisor jämte suppleant att deltaga i den årliga granskningen av
nämndens räkenskaper och förvaltning.
8. Fullmäktige skola utse---räkenskaper.
9. Fullmäktige äga årligen---bolagsstämma.
10. Fullmäktige äga vidare årligen — — — bolagsstämma.
§ 63.
1. Åt de av riksdagen---i hans ställe.
2. Gemensamt med---dessutom
a) att för framtida---återväljas;
b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,
i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive
fullmäktige;
c) att bestämma---avlöning.
3. Vid fullmäktiges---per capita.
Bankoutskottets utlåtande Nr 82.
15
§ 64.
Beträffande kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning
i riksgäldskontoret gälla följande bestämmelser.
För att kunna antagas till tjänsteman i någon av 16:e—30:e lönegraderna
fordras att hava avlagt studentexamen; till sekreterare och ombudsman
eller notarie kan dock endast den antagas, som fullgjort vad författningarna
föreskriva i avseende å dem, som i domarvärv må begagnas.
Tjänsteman i 7:e—14 :e lönegraderna, utom förste riksgäldsvaktmästare
och riksgäldsvaktmästare, skall hava avlagt realexamen (realskoleexamen)
eller erhållit avgångsbetyg från kommunal flickskola eller 8-klassigt läroverk
för kvinnlig ungdom, medförande normalskolekompetens.
För erhållande av tjänst såsom förste riksgäldsvaktmästare och riksgäldsvaktmästare
samt tjänst i 4:e lönegraden ävensom ordinarie tjänst vid riksdagens
hus erfordras att hava med gott vitsord genomgått folkskola och i
övrigt ådagalagt för tjänsten erforderliga kunskaper.
I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda må
fullmäktige medgiva dispens från föreskrifterna angående studentexamen
respektive realexamen (realskoleexamen) eller avgångsbetyg från kommunal
flickskola eller 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom.
§ 65.
Innan i § 64 omförmäld ordinarie tjänst tillsättes, skall tjänsten till ansökan
kungöras ledig medelst anslag inom riksgäldskontoret samt dessutom
beträffande tjänst i 16:e—30:e lönegraderna medelst tillkännagivande
i Post- och inrikes tidningar. Ansökningstiden må ej understiga fjorton dagar.
Kungörelse skall avse tjänst i allmänhet i viss lönegrad.
Anmäler sig icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid
utsättas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:323 Skrivelse till Konungen, angående reglemente för riksgäldskontoret. a1 i texten