Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående vissa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.

1935-06-03 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1935:82, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående vissa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 82.

1

Nr 82.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1935 kl. V2 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag

angående vissa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.

I skrivelse till bankoutskottet den 16 maj 1935 hava fullmäktige i riksgäldskontoret

överlämnat förslag till ändringar i reglementet för riksgäldskontoret,

vilka dels föranletts av den av innevarande års riksdag beslutade omorganisationen

av riksgäldskontoret, dels ock i övrigt befunnits nödvändiga

eller särskilt önskvärda. Förslaget är intaget å sid. 5—9 i detta utlåtande.

I skrivelsen hava fullmäktige lämnat följande redogörelse för innehållet i

förslaget.

1 § 6, som stadgar skyldighet för fullmäktige att vid riksgäldskontorets

förvaltning ställa sig till efterrättelse rikets grundlagar m. m. och ålägger

fullmäktige viss tystnadsplikt, torde böra tilläggas ett tredje stycke av innehåll,

att vad som stadgats i paragrafen skall gälla även riksgäldsdirektören,

där han ej är fullmäktig.

I § 9 hava till en början intagits de av riksdagen antagna bestämmelserna

örn utseende av riksgäldsdirektören och dennes ersättare. Vidare har i paragrafen

införts en summarisk uppräkning av riksgäldsdirektörens åligganden

och befogenheter beträffande tjänstemännen m. m., med endast en mindre

jämkning överensstämmande med vad som nu gäller för deputerade eller

förste deputeraden.

Fullmäktige, som nu enligt § 9 äga rätt att, där så prövas lämpligt, till

annan fullmäktig än deputerad anförtro fullgörande av visst uppdrag rörande

förvaltningen, torde även för framtiden böra hava motsvarande rätt, varför

stadgande härom införts. Såsom exempel på göromål, som kunna ifrågakomma

att överlämnas till viss fullmäktig, må nämnas ärenden, som röra

riksdagshuset.

Den nuvarande bestämmelsen om rätt för fullmäktige att utse ombud för

förande av låneunderhandlingar torde böra kvarstå.

I mom. 2 under § 9 hava intagits de av riksdagen antagna bestämmelserna

angående ett arbetsutskott.

I § 13 bör den ändringen göras, att ordet »deputerade» ersättes med »riksgäldsdirektören

».

I § 16 hava begynnelseorden »Vid sammankomst» ändrats till »Vid sammankomsterna».

Såsom ett andra stycke torde böra i paragrafen intagas

föreskrift örn skyldighet för riksgäldsdirektören att närvara vid fullmäktiges

sammankomster och rätt för honom att deltaga i förhandlingarna, även

örn han ej är fullmäktig. Därjämte har införts stadgande örn skyldighet för

riksgäldsdirektören att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna

är skiljaktig från fullmäktiges beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 82. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bcinkoutskotteis utlåtande Nr 82.

Såsom förebild till nu ifrågavarande stycke hava tjänat bestämmelserna i

tredje stycket i § 18 mom. 1 av bankoreglementet angående vice riksbankschefen,

dock att den där stadgade begränsade skyldigheten att låta till protokollet

anteckna avvikande mening på grund av de olika förhållandena i

riksgäldskontoret givits en generell avfaltning.

Slutligen hava fullmäktige ansett lämpligt att i § 16 såsom ett tredje stycke

införa en föreskrift om rätt för riksgäldsdirektörens ersättare att närvara vid

sammankomsterna.

I § 20 hava intagits bestämmelserna om arvoden till fullmäktige samt särskilda

arvoden till ordföranden och den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten

i arbetsutskottet.

§ 21, som är ny, innehåller bestämmelserna örn arvode m. m. till riksgäldsdirektören

och dennes ersättare, varjämte från nuvarande § 9 hämtats föreskriften

örn skyldighet för riksgäldsdirektören att frånträda eventuellt med

tjänst å rikets stat förenad avlöning. I mom. 2 i ifrågavarande paragraf hava

intagits bestämmelserna om riksgäldsdirektörens semester och tjänstledighetsavdrag

vid sjukdom. Därest, såsom fullmäktige antaga, det på utskottets

prövning beroende tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk kommer

att innefatta bestämmelser om pension åt riksgäldsdirektören, torde såsom

ett tredje stycke i § 21 mom. 2 böra tilläggas, att angående pension åt

denne gäller vad därom särskilt är stadgat.

Den nya § 21 medför omnumrering av nuvarande §§ 22—31 till 23—32.

I § 22, motsvarande nuvarande § 21, hava gjorts vissa formella jämkningar.

§ 23, motsvarande nuvarande § 22, angående ersättning till fullmäktigsupplcant,

som inkallas till tjänstgöring, har måst omformuleras, enär dagarvode

numera ej utgår till ledamot av riksdagen. Fullmäktige hava då

ansett lämpligt att i stället insätta de dagarvoden, som utgå till riksdagens

revisorer och som under åren 1933 och 1934 utbetalats till inkallade fullmäktigsuppleanter,

varjämte stadgas, att suppleant i likhet med revisor skall

äga uppbära resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som gäller

för riksdagens ledamöter vid resa till och från riksdag. Sistnämnda bestämmelse

innebär en saklig ändring så till vida som suppleant, som inkallas, för

närvarande ej torde äga rätt till resetraktamente. Fullmäktige anse emellertid

skäligt, att sådan rätt medgives inkallad suppleant.

Sedan 1923 års internationella lån till Österrike ersatts med ett år 1934

utgivet konverteringslån och i övrigt vissa andra garantiförbindelser tillkommit

efter reglementets utfärdande, har § 26, motsvarande nuvarande § 25,

ändrats och givits en generell avfattning utan uppräkning av hittills avgivna,

hithörande förbindelser.

§ 27, motsvarande nuvarande § 26, har kompletterats med omnämnande

av två avtal mellan staten, å ena, och aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet

resp. aktiebolaget Vin- och Spritcentralen, å den andra, av vilka avtal det

ena tillkommit ungefär samtidigt med och det andra efter det nu gällande

reglementets utfärdande.

I nuvarande § 30 stadgas bl. a., att av riksgäldskontoret utfärdade obligationer

och skattkammarväxlar, vilkas valör överstiger 1 000 kronor eller

motsvarande belopp i utländskt myntslag, skola vara försedda med handskriven

namnteckning av minst en fullmäktig. Då enligt fullmäktiges mening

några bärande skäl ej finnas för bibehållande av denna bestämmelse,

vilja fullmäktige hemställa örn densammas upphävande. Enligt vad full
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande A''r 82.

3

mäktige inhämtat, förekomma ej handskrivna namnteckningar å de högre

valörerna av Sveriges allmänna hypoteksbanks och Konungariket Sveriges

hypotekskassas obligationer. Enär emellertid föreskrii ter synas böra finnas

örn namnteckningar å såväl statens obligationer som skattkammarväxlar och

andra förbindelser, i likhet med vad fallet är med riksbankens sedlar, få

fullmäktige ifrågasätta, att i stället för bestämmelserna i § 30 måtte inlöras

föreskrift, att obligationer, som utfärdats av riksgäldskontoret, skola vara

försedda med fullmäktiges namnteckningar i facsimiletryck. Så har hittills

varit fallet med alla namnteckningarna å obligationer å valörer till och med

1 000 kronor och med sex namnteckningar å de högre valörerna, varå en

namnteckning varit handskriven. I fråga örn andra förbindelser än obligationer

synes det lämpligt att fullmäktige må äga bestämma angående antalet

namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna eller anbringas

genom tryck.

§ 31, motsvarande nuvarande § 30, har avfattats i enlighet härmed.

Då bestämmelsen i nuvarande § 32 örn rätt för riksgäldskontoret att i riksbanken

begagna kassakreditiv intill ett belopp av 1,5 milj. kronor numera

saknar praktisk betydelse, har denna bestämmelse, som tidigare återfanns i

lagen för Sveriges riksbank och bankoreglementet, uteslutits därur. I enlighet

därmed bör § 32 i riksgäldskontorets reglemente utgå.

Sedan innevarande års riksdag beslutat inrätta en lånefond för anskaffning

av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, vilken fond skall förvaltas

av riksgäldskontoret, har uppräkningen i § 39 av de av riksgäldskontoret förvaltade

fonderna kompletterats med nämnda fond.

Då den i § 40 av reglementet omförmälda byggnadsfonden för riksdagsoch

riksbankshus helt tagits i anspråk för likviderande av statens andel i

kostnaderna för den nya riksbron och någon byggnadsfond till följd därav

ej längre finnes, bör bestämmelsen örn förvaltning av densamma uteslutas ur

paragrafen.

I § 47 böra ett par mindre redaktionella ändringar göras, i det att riksstatstiteln

»Riksdags- och revisionskostnader m. m.» numera ersatts med

titeln »Riksdagen och dess verk m. m.» och benämningen giroräkning i riksbanken

med checkräkning.

1 § 52 stadgas, att senast vid utgången av oktober månad varje år bör utgivas

en årsbok för riksgäldskontoret. Då erfarenheten emellertid visat, att

på grund av det allmer ökade arbetet i riksgäldskontoret svårigheter möta

att färdigställa årsboken till nämnda tidpunkt, bör ifrågavarande bestämmelse

ändras antingen så, att i stället för oktober insättes november eller ock

så, att någon viss tidpunkt ej nämnes utan stadgandet formuleras så, att

årsboken skall utgivas snarast möjligt efter utgången av varje budgetår. Den

senare utvägen synes fullmäktige vara att föredraga. Fullmäktige komma

givetvis liksom hittills att tillse, att årsboken utkommer utan onödigt

dröjsmål.

Beträffande § 61 bör ur morn. 6 uteslutas föreskriften, att fullmäktige skola

utse en ledamot i styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag, som numera är

upplöst, sedan staten övertagit dess järnväg.

Därest den av Kungl. Majit i proposition till riksdagen föreslagna sekundärlånefonden

för jordbrukare kommer till stånd och fullmäktige i enlighet

med Kungl. Majits förslag skulle få att utse en styrelseledamot, som skall

vara vice ordförande, jämte suppleant för honom i den nämnd, som skall

handhava lånerörelsen ur fonden, samt en revisor jämte suppleant att deltaga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 82.

i revisionen av nämndens räkenskaper och förvaltning, böra föreskrifter härom

införas i ett nytt mom. i § 61.

Sedan på sätt ovan nämnts byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus

blivit till fullo tagen i anspråk, har bestämmelsen i § 63 mom. 2 b), vilken

återfanns med samma lydelse i tidigare bankoreglementen, i det år 1934

utfärdade bankoreglementet ersatts med en föreskrift, att fullmäktige i riksbanken

och i riksgäldskontoret gemensamt skola vidtaga åtgärder i frågor

rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen, i den mån dessa frågor icke

skola behandlas av resp. fullmäktige. Enahanda bestämmelse bör införas i

§ 63 av riksgäldskontorets reglemente och ersätta nuvarande mom. 2 b).

Den beslutade omorganisationen av riksgäldskontoret föranleder vissa

ändringar i reglementets § 64, som innehåller föreskrifter om kompetensfordringarna

för riksgäldskontorets ordinarie tjänstemän. Så bör för framtiden

ej vara stadgad skyldighet för riksgäldssekreteraren att hava fullgjort vad

författningarna föreskriva i avseende å dem, som i domarevärv må begagnas,

varemot detta bör fordras av den nye sekreteraren och ombudsmannen samt

notarien hava avlagt juris kandidatexamen eller kansliexamen. Kompetensfordringen

att hava avlagt godkänd realskoleexamen eller erhållit avgångsbetyg

från 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom, medförande normalskolekompetens,

torde, såsom skett i det nya bankoreglementet, böra kompletteras

med avgångsbetyg från kommunal flickskola samt gälla även för de nyinrättade

befattningarna i 14:e lönegraden. För l:e riksgäldsvaktmästaren och

riksgäldsvaktmästarna, som för framtiden skola vara placerade i 9:e resp.

7:e lönegraden, samt för tjänstemännen i 4:e lönegraden ävensom alla ordinarie

tjänstemän vid riksdagens hus bör liksom förut såsom kompetensforclran

gälla att med gott vitsord ha genomgått folkskola och i övrigt ådagalagt

för tjänsten erforderliga kunskaper.

Reglementets § 64 har omformulerats i enlighet härmed.

Enligt § 65 skall, innan ledig tjänst återbesättes, ledigheten tillkännagivas

medelst anslag inom riksgäldskontoret. Sedan flera år tillbaka pläga fullmäktige

emellertid även låta i Post- och Inrikes Tidningar införa annons

om lediga tjänster. I bankoreglementets § 31 föreskrives, att ledighet beträffande

tjänst i 16 :e—30 :e lönegraderna skall tillkännagivas i nämnda tidning.

Det synes fullmäktige lämpligt, att enahanda bestämmelse införes

i reglementet för riksgäldskontoret och att i samband därmed vissa jämkningar

i övrigt göras i § 65 för att bringa densamma i närmare överensstämmelse

med förenämnda § 31 i bankoreglementet.

Reglementets § 65 bar omformulerats i enlighet härmed.

I sin förevarande skrivelse hava fullmäktige slutligen erinrat, att i bankoreglementets

§§ 37—39 funnes bestämmelser angående avstängning från

tjänstgöring av tjänsteman, som förklarats omyndig, försatts i konkurs, råkat

i dålig ekonomisk ställning eller blivit dömd till viss påföljd enligt strafflagen.

I reglementet för riksgäldskontoret däremot funnes under § 68 endast

en föreskrift, som möjliggjorde för fullmäktige att avhålla från tjänstgöring

eller entlediga tjänsteman, som försatts i konkurs. Det kunde enligt fullmäktiges

mening ifrågasättas, huruvida ej bestämmelser, likartade med de

ovannämnda i bankoreglementets §§ 37—39 borde införas jämväl i reglementet

för riksgäldskontoret. Då frågan emellertid borde närmare utredas och

underställas lönenämndens prövning, vöre fullmäktige ej beredda att nu

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottcts utlåtande Nr 82.

5

framlägga något förslag ulan syntes fullmäktige få inkomma med sådant till

bankoutskottet vid en kommande riksdag, därest företagen utredning därtill

skulle giva anledning.

De ovan föreslagna ändringarna i reglementet för riksgäldskontoret, av

vilka de viktigaste föranletts av kontorets omorganisation, borde enligt fullmäktiges

mening träda i kraft den 1 juli 1935.

Det av fullmäktige till utskottet överlämnade förslaget till ändringar i

reglementet är av följande lydelse:

»§ 6.

Fullmäktige---föreskrifter.

Fullmäktige---— tyst vara bör.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,

där lian ej är fullmäktig.

§ 9.

1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom sig

en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret.

Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller förfall

i övrigt för denne förordna fullmäktige för ett år i sänder en tjänsteman

i verket, dock att fullmäktige, örn särskilda omständigheter så påkalla, må

kunna utse en fullmäktig till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören som dennes ersättare äga fullmäktige

utse en tillfällig ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören att i överensstämmelse med detta reglemente

samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, handhava

den närmaste ledningen av arbetet med upplåningen för statens räkning

och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till av fullmäktige beslutade

eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige,

tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet

inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande förvaltningen.

Där så prövas lämpligt, må fullmäktige dock åt fullmäktig eller, om riksgäldsdirektören

även är fullmäktig, åt annan fullmäktig än denne uppdraga

fullgörande av visst uppdrag rörande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för

enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under

högst fjorton dagar ävensom meddela föreskrift örn tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han utövar jämväl beträffande

vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant avseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, örn sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören

samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder

utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas viktigare

ärenden för beredning och handläggning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 82.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.

§ 13.

Med undantag av de enligt § 9 åt riksgäldsdirektören eller särskilt utsedd

fullmäktig uppdragna åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande

ärenden inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas

och få endast där avgöras.

§ 16.

Vid sammankomsterna--— äro närvarande.

Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och

äger, även om han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är skyldig

att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig

från fullmäktiges beslut.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger rätt närvara vid sammankomsterna.

Arvoden och reseersättningar m. m.

§ 20.

Såsom arvode åtnjuter en var av fullmäktige 4 000 kronor årligen. Därjämte

utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 3 500 kronor

för år och till den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet

med 3 000 kronor för år.

§ 21.

1. Riksgäldsdirektören åtnjuter såsom arvode 19 000 kronor för år med

rätt för fullmäktige att, därest riksgäldsdirektören utses utom fullmäktige,

därutöver tillerkänna honom ett tilläggsarvode av högst 4 000 kronor för år.

Därest riksgäldsdirektören förut innehar tjänst å rikets stat, är han skyldig

att frånträda därmed förenad avlöning, så länge han uppbär arvode

såsom riksgäldsdirektör.

Riksgäldsdirektörens ersättare uppbär, örn han är tjänsteman i verket, ett

årsarvode av 1 000 kronor och vid tjänstgöring under riksgäldsdirektörens

semester eller vid längre förfall för denne ett månatligt tjänstgöringsarvode

av 500 kronor. Därest ersättaren är fullmäktig, åtnjuter han särskild gottgörelse

till belopp, som fastställes av fullmäktige.

Gottgörelse åt tillfällig ersättare bestämmes av fullmäktige.

2. Riksgäldsdirektören äger åtnjuta semester under 45 dagar årligen.

För tid, varunder riksgäldsdirektören är av sjukdom hindrad att tjänstgöra,

skall å hans arvode göras avdrag av 20 kronor för dag.

Angående pension åt riksgäldsdirektören gäller vad därom särskilt är

stadgat.

§ 22.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, äger uppbära resekostnadsersättning

efter samma grunder som ledamot av riksdagen för varje resa, som

han efter kallelse till sammankomst företager från hemorten och åter.

Ersättning för resekostnad utgår efter enahanda grunder till fullmäktig,

som för fullgörande av offentligt uppdrag vistas å annan ort än Stockholm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 82.

» 7

§ 23.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till deltagande i sammankomst,

äger att, förutom resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som

gäller för riksdagens ledamöter vid resa till och från riksdag, åtnjuta dagtraktamente,

som för suppleant, bosatt i Stockholm, utgår med 20 kronor

och för annan suppleant med 27 kronor.

§ 26.

Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för

fullgörandet av den garanti för lån och därmed jämförliga förbindelser, som

svenska staten iklätt sig eller i enlighet med riksdagens beslut framdeles

kan komma att ikläda sig.

§ 27.

Därest svenska staten skulle komma att begagna sin rätt jämlikt

§ 8 i avtal den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, och Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag m. fl., å andra sidan;

§ 9 i avtal den 26 maj 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolet, å andra sidan;

samt § 8 i avtal den 15 oktober 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget

Vin- och spritcentralen, å andra sidan,

att lämna ifrågavarande bolag viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom

upplåning anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga

medlen.

§ 31.

Obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret, skola vara försedda med

fullmäktiges namnteckningar i facsimiletryck.

I fråga om andra förbindelser än obligationer äga fullmäktige bestämma

angående antalet namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna

eller anbringas genom tryck.

§ 39.

Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta

allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, lånefonden för anskaffning

av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, allmänna byggnadslånefonden

och fonden för låneunderstöd, sistnämnda fond dock endast vad

beträffar de lån, som till vederbörande låntagare utlämnats från riksgäldskontoret.

§ 40.

Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta

pensionsfonden för vissa riksdagens verk. Å fondens i riksgäldskontoret

innestående tillgodohavanden skall för varje räkenskapsår gottskrivas skälig

ränta.

§ 47.

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på

riksstaten under titlarna Riksdagen och dess verk m. m., Räntor å statsskulden

m. m. och Avbetalning å statsskulden ävensom sådana övriga anslag

att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, vilka skola utgå från

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 82.

riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att i män av behov genom uttag

från statsverkets checkräkning i riksbanken lyfta sagda anslag.

§ 52.

Snarast möjligt efter utgången av varje räkenskapsår bör till upplysning

för allmänheten om riksgäldskontorets ställning utgivas en årsbok---

samma år.

§ 61.

1. Styrelsen för---sammankomst.

2. Det tillkommer---räkenskaper.

3. Fullmäktige skola---räkenskaper.

4. Fullmäktige skola---- räkenskaper.

5. Fullmäktige skola---räkenskaper.

6. Fullmäktige skola utse dels en ledamot i styrelsen för aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922 jämte suppleant för honom, dels ock en ledamot

i Djurgårdskommissionen.

7. Fullmäktige skola i den nämnd, som skall handhava lånerörelsen från

statens sekundärlånefond för jordbrukare, utse en ledamot, som skall vara

vice ordförande, jämte en suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl

utse en revisor jämte suppleant att deltaga i den årliga granskningen av

nämndens räkenskaper och förvaltning.

8. Fullmäktige skola utse---räkenskaper.

9. Fullmäktige äga årligen--— bolagsstämma.

10. Fullmäktige äga vidare årligen---bolagsstämma.

§ 63.

1. Åt de av riksdagen---i hans ställe.

2. Gemensamt med---dessutom.

a) att för framtida---återväljas.

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,

i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive

fullmäktige;

c) att bestämma---avlöning.

3. Vid fullmäktiges---per capita.

§ 64.

Beträffande kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning

i riksgäldskontoret gälla följande bestämmelser.

För att kunna antagas till tjänsteman i någon av 16 :e—30 :e lönegraderna

fordras att hava avlagt studentexamen; dock bör sekreteraren och ombudsmannen

därutöver hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende

å dem, som i domarvärv må begagnas, samt notarien hava avlagt juris

kandidatexamen eller kansliexamen.

Tjänsteman i 7:e—14 :e lönegraderna, utom förste riksgäldsvaktmästare

och riksgäldsvaktmästare, skall hava avlagt realskoleexamen eller erhållit

avgångsbetyg från kommunal flickskola eller 8-klassigt läroverk för kvinnlig

ungdom, medförande normalskolekompetens.

För erhållande av tjänst såsom förste riksgäldsvaktmästare och riksgäldsvaktmästare

samt tjänst i 4:e lönegraden ävensom ordinarie tjänst vid riks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 82.

9

dagens hus erfordras att hava med gott vitsord genomgått folkskola och i

övrigt ådagalagt för tjänsten erforderliga kunskaper.

I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda må

fullmäktige medgiva dispens från föreskrifterna angående studentexamen

respektive realskoleexamen eller avgångsbetyg från kommunal flickskola

eller 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom.

§ 65.

Innan i § 64 omförmäld ordinarie tjänst tillsättes, skall tjänsten kungöras

ledig till ansökan medelst anslag inom riksgäldskontoret samt dessutom

beträffande tjänst i 16 :e—30 :e lönegraderna medelst tillkännagivande

i Post- och Inrikes tidningar. Ansökningstiden må ej understiga fjorton dagar.

Kungörelse skall avse tjänst i allmänhet i viss lönegrad.

Anmäler sig icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid

utsättas.»

Utskottet tillstyrker det av fullmäktige framlagda förslaget till ändrad Utskottet.

lydelse av här avsedda paragrafer i reglementet för riksgäldskontoret, dock

med de ändringar, för vilka nedan redogöres.

Enligt förslaget skulle fullmäktige äga rätt att, där så prövas lämpligt,

åt fullmäktig eller, örn riksgäldsdirektören är fullmäktig, till annan fullmäktig

än denne uppdraga fullgörande av visst uppdrag rörande riksgäldskontorets

förvaltning. Såsom exempel på göromål, som kunna ifrågakomma ''

att överlämnas till viss fullmäktig, nämnas ärenden, som röra riksdagshuset.

Enligt utskottets mening torde det icke vara lämpligt eller erforderligt att

på sätt fullmäktige föreslagit överlämna handläggningen av vissa ärenden

till särskild fullmäktig. Utskottet håller före, att samtliga ärenden rörande

riksgäldskontorets förvaltning, i den mån de ej anses böra hänskjutas till

arbetsutskottet, böra kunna handläggas av riksgäldsdirektören. Med hänsyn

härtill och då enligt vad utskottet inhämtat, fullmäktige under en följd av

år icke begagnat sig av den nu förefintliga möjligheten att till annan fullmäktig

än deputerad delegera särskilda ärenden, har utskottet i sitt förslag

till § 9 av reglementet uteslutit ovanberörda av fullmäktige ifrågasatta bestämmelse.

I anslutning härtill har utskottet ur fullmäktiges förslag till § 13 uteslutit

orden »eller särskild utsedd fullmäktig».

Enligt föreskrift i § 9 av nu gällande reglemente skall förste deputeraden,

därest han förut innehar tjänst å rikets stat, frånträda därmed förenad avlöning,

så länge han uppbär arvode såsom förste deputerad. Fullmäktige

hava, med uteslutande av denna föreskrift, under § 21 mom. 1 upptagit enahanda

bestämmelse att gälla för riksgäldsdirektören.

Enär det enligt utskottets mening måste förutsättas, att, därest till riksgäldsdircktör

utses en befattningshavare i statens tjänst, denne avgår från

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sand. Nr 82. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 82.

sin ifrågavarande befattning, har bestämmelsen örn skyldighet för riksgäldsdirektören

att frånträda den med befattningen förenade avlöningen såsom

onödig uteslutits ur reglementsförslaget.

Med avseende å kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning

i riksgäldskontoret hava fullmäktige bland annat föreslagit, att

skyldighet bör stadgas för sekreteraren och ombudsmannen att hava fullgjort

vad författningarna föreskriva i avseende å dem, som i domarevärv

må begagnas. För notarien skulle däremot krävas endast avlagd juriskandidatexamen

eller kansliexamen.

Då det måste anses vara önskvärt, att vid förfall för sekreteraren och ombudsmannen

inom riksgäldskontoret hava tillgång till en tjänsteman, som

innehar för uppehållande av dennes befattning nödig kompetens, synes enligt

utskottets mening böra för notarien föreskrivas samma kompetensfordringar

som för sekreteraren och ombudsmannen. Utskottet har vidtagit härav betingade

ändringar i förslaget till § 64.

Slutligen har utskottet vidtagit vissa jämkningar i fullmäktiges förslag

beträffande §§ 9, 16, 64 och 65. Dessa jämkningar, som huvudsakligen äro

av formell natur, torde icke tarva särskild motivering.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta, med tillämpning från och med

den 1 juli 1935, att §§ 6, 9, 13, 16, 20, 21, 22, 23, 26, 27,

31, 39, 40, 47, 52, 61, 63, 64 och 65 reglementet för riksgäldskontoret

skola erhålla den lydelse, som framgår av härvid

fogad Bilaga.

Stockholm den 3 juni 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: Se anteckning å utlåtande nr 81.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 82.

11

Bilaga.

Förslag till ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.

§ 6.

Fullmäktige---föreskrifter.

Fullmäktige--— tyst vara bör.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,

där han ej är fullmäktig.

§ 9.

1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom

sig en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret.

Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller förfall

i övrigt för denne förordna fullmäktige för ett år i sänder en tjänsteman

i verket, dock att fullmäktige, örn särskilda omständigheter så påkalla, må

kunna utse en fullmäktig till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören som dennes ersättare äga fullmäktige

utse en tillfällig ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören att i överensstämmelse med detta reglemente

samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, handhava

den närmaste ledningen av arbetet med upplåningen för statens räkning

och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till av fullmäktige beslutade

eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige,

tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet

inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för

enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under

högst fjorton dagar ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Ilan utövar jämväl beträffande

vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant avseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, örn sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören

samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder

utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas

viktigare ärenden för beredning och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom

riksgäldsdirektör, rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 82.

§ 13.

Med undantag av de enligt § 9 åt riksgäldsdirektören uppdragna åligganden

böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden inför fullmäktige

vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 16.

Vid sammankomsterna--— äro närvarande.

Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och

äger, även örn han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är skyldig

att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig

från fullmäktiges beslut.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom

riksgäldsdirektör, rätt närvara vid sammankomsterna.

§ 20.

Såsom arvode åtnjuter en var av fullmäktige 4 000 kronor årligen. Därjämte

utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 3 500 kronor

för år och till den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet

med 3 000 kronor för år.

§ 21.

1. Riksgäldsdirektören åtnjuter såsom arvode 19 000 kronor för år med

rätt för fullmäktige att, därest riksgäldsdirektören utses utom fullmäktige,

därutöver tillerkänna honom ett tilläggsarveode av högst 4 000 kronor för år.

Riksgäldsdirektörens ersättare uppbär, örn han är tjänsteman i verket, ett

årsarvode av 1 000 kronor och vid tjänstgöring under riksgäldsdirektörens

semester eller vid längre förfall för denne ett månatligt tjänstgöringsarvode

av 500 kronor. Därest ersättaren är fullmäktig, åtnjuter han särskild gottgörelse

till belopp, som fastställes av fullmäktige.

Gottgörelse åt tillfällig ersättare bestämmes av fullmäktige.

2. Riksgäldsdirektören äger åtnjuta semester under 45 dagar årligen.

För tid, varunder riksgäldsdirektören är av sjukdom hindrad att tjänstgöra,

skall å hans arvode göras avdrag av 20 kronor för dag.

Angående pension åt riksgäldsdirektören gäller vad därom särskilt är

stadgat.

§ 22.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, äger uppbära resekostnadsersättning

efter samma grunder som ledamot av riksdagen för varje resa,

som han efter kallelse till sammankomst företager från hemorten och åter.

Ersättning för resekostnad utgår efter enahanda grunder till fullmäktig,

som för fullgörande av offentligt uppdrag vistas å annan ort än Stockholm.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels utlåtande Nr 82.

13

§ 23.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till deltagande i sammankomst,

äger att, förutom resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som

gäller för riksdagens ledamöter vid resa till och från riksdag, åtnjuta dagtraktamente,

som för suppleant, bosatt i Stockholm, utgår med 20 kronor

och för annan suppleant med 27 kronor.

§ 26.

Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för

fullgörandet av den garanti för lån och därmed jämförliga förbindelser, som

svenska staten iklätt sig eller i enlighet med riksdagens beslut framdeles

kan komma att ikläda sig.

§ 27.

Därest svenska staten skulle komma att begagna sin rätt jämlikt

§ 8 i avtal den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, och LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag m. fl., å andra sidan;

§ 9 i avtal den 26 maj 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolet, å andra sidan; samt

§ 8 i avtal den 15 oktober 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget Vincell

spritcentralen, å andra sidan,

att lämna ifrågavarande bolag viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom

upplåning anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga

medlen.

§ 31.

Obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret, skola vara försedda med

fullmäktiges namnteckningar i facsimiletryck.

I fråga om andra förbindelser än obligationer äga fullmäktige bestämma

angående antalet namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna

eller anbringas genom tryck.

§ 39.

Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta

allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, lånefonden för anskaffning

av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, allmänna byggnadslånefonden

och fonden för låneunderstöd, sistnämnda fond dock endast vad

beträffar de lån, som till vederbörande låntagare utlämnats från riksgäldskontoret.

§ 40.

Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta

pensionsfonden för vissa riksdagens verk. Ä fondens i riksgäldskontoret

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 82.

innestående tillgodohavanden skall för varje räkenskapsår gottskrivas skälig

ränta.

§ 47.

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på

riksstaten under titlarna Riksdagen och dess verk m. m., Räntor å statsskulden

m. m. och Avbetalning å statsskulden ävensom sådana övriga anslag

att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, vilka skola utgå från

riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att i mån av behov genom uttag

från statsverkets checkräkning i riksbanken lyfta sagda anslag.

§ 52.

Snarast möjligt efter utgången av varje räkenskapsår bör till upplysning

för allmänheten om riksgäldskontorets ställning utgivas en årsbok---

samma år.

§ 61.

1. I styrelsen för---sammankomst.

2. Det tillkommer---räkenskaper.

3. Fullmäktige skola---räkenskaper.

4. Fullmäktige skola---räkenskaper.

5. Fullmäktige skola---räkenskaper.

6. Fullmäktige skola utse dels en ledamot i styrelsen för aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922 jämte suppleant för honom, dels ock en ledamot

i Djurgårdskommissionen.

7. Fullmäktige skola i den nämnd, som skall handhava lånerörelsen från

statens sekundärlånefond för jordbrukare, utse en ledamot, som skall vara

vice ordförande, jämte en suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl

utse en revisor jämte suppleant att deltaga i den årliga granskningen av

nämndens räkenskaper och förvaltning.

8. Fullmäktige skola utse---räkenskaper.

9. Fullmäktige äga årligen---bolagsstämma.

10. Fullmäktige äga vidare årligen — — — bolagsstämma.

§ 63.

1. Åt de av riksdagen---i hans ställe.

2. Gemensamt med---dessutom

a) att för framtida---återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,

i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive

fullmäktige;

c) att bestämma---avlöning.

3. Vid fullmäktiges---per capita.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 82.

15

§ 64.

Beträffande kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning

i riksgäldskontoret gälla följande bestämmelser.

För att kunna antagas till tjänsteman i någon av 16:e—30:e lönegraderna

fordras att hava avlagt studentexamen; till sekreterare och ombudsman

eller notarie kan dock endast den antagas, som fullgjort vad författningarna

föreskriva i avseende å dem, som i domarvärv må begagnas.

Tjänsteman i 7:e—14 :e lönegraderna, utom förste riksgäldsvaktmästare

och riksgäldsvaktmästare, skall hava avlagt realexamen (realskoleexamen)

eller erhållit avgångsbetyg från kommunal flickskola eller 8-klassigt läroverk

för kvinnlig ungdom, medförande normalskolekompetens.

För erhållande av tjänst såsom förste riksgäldsvaktmästare och riksgäldsvaktmästare

samt tjänst i 4:e lönegraden ävensom ordinarie tjänst vid riksdagens

hus erfordras att hava med gott vitsord genomgått folkskola och i

övrigt ådagalagt för tjänsten erforderliga kunskaper.

I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda må

fullmäktige medgiva dispens från föreskrifterna angående studentexamen

respektive realexamen (realskoleexamen) eller avgångsbetyg från kommunal

flickskola eller 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom.

§ 65.

Innan i § 64 omförmäld ordinarie tjänst tillsättes, skall tjänsten till ansökan

kungöras ledig medelst anslag inom riksgäldskontoret samt dessutom

beträffande tjänst i 16:e—30:e lönegraderna medelst tillkännagivande

i Post- och inrikes tidningar. Ansökningstiden må ej understiga fjorton dagar.

Kungörelse skall avse tjänst i allmänhet i viss lönegrad.

Anmäler sig icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid

utsättas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:323 Skrivelse till Konungen, angående reglemente för riksgäldskontoret. a1 i texten