Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn en allsidig utredning rörande ett rationellt och vinstgivande tillgodogörande av svenska frukter och bär samt att Kungl. Majit därefter måtte för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

1935-02-28 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1935:1, Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn en allsidig utredning rörande ett rationellt och vinstgivande tillgodogörande av svenska frukter och bär samt att Kungl. Majit därefter måtte för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Förslå kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1935 kl. 12 m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande

nr 1, i anledning av väckt motion angående ett

rationellt och vinstgivande tillgodogörande av svenska

frukten'' och bär.

I en inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 14, har herr

Wällén m. fl. hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

örn en allsidig utredning rörande ett rationellt och vinstgivande tillgodogörande

av svenska frukter och bär samt att Kungl. Majit därefter

måtte för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I avseende å motivering får utskottet hänvisa till motionen.

Önskemålet örn ett bättre tillgodogörande av svensk frukt och svenska

bär har vid flera tillfällen under de senaste åren tagit sig uttryck i motioner

till riksdagen. På grund av en i andra kammaren av herr Weibull

väckt motion, nr 394, hemställde även 1932 års riksdag hos Kungl. Majit

genom sin skrivelse nr 176 örn åtgärder, åsyftande att bland annat Aktiebolaget

Vin- & Spritcentralen måtte i sina tillverkningar i största möjliga

utsträckning gynna inhemsk produktion, och beslöt Kungl. Majit i anledning

därav den 8 juli 1932, att vad riksdagen i sin berörda skrivelse anfört

skulle meddelas bolaget till kännedom och beaktande.

Även vid 1934 års riksdag voro hithörande frågor föremål för behandling,

i det då i motioner i båda kamrarna hemställdes, att riksdagen ville hos

Kungl. Majit begära allsidig utredning och förslag rörande tillverkning och

avsättning av vin av svenska frukter och bär, varvid även frågan örn rationella

försäljningsförhållanden och örn statlig försöksverksamhet på området

berördes.

Huvudsyftet med de då väckta motionerna, eller ett förbättrat tillgodogörande

av svenska frukter och bär, rönte odelat gillande vid behandlingen

inom kamrarnas vederbörande utskott, inför vilka även vidlyftig utredning

förebragtes. Utskotten sågo sig emellertid föranledda att avstyrka motionerna,

då de i dessa gjorda yrkandena enbart togo sikte på vinberedning

och en särskild utredning redan igångsatts inom finansdepartementet rörande

bland annat tillverkning av svenska viner.

Såsom i föreliggande motion erinras fann utskottet — i sitt utlåtande

nr 4 — vid 1934 års riksdag syftet med ifrågavarande motioner, i första

kammaren nr 29, synnerligen behjärtansvärt. Utskottet framhöll även, att

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 12 sami. 2 avd. Nr 1.

Historik.

567 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

Yttranden.

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

de särskilt i Norrland vissa år ymnigt förekommande skogsbären borde,

såvitt möjligt, tillgodogöras. Då de befolkningslager, som draga huvudsakliga

nyttan av fruktodlingen eller bärplockningen, ofta tillhöra de mindre

bemedlade, såg utskottet häri ytterligare ett stöd för sin mening. Hade

motionärernas hemställan den gången givits en vidare ram, skulle utskottet

även med tillfredsställelse givit sin anslutning till en närmare skisserad

plan på tillverkning av råsaft, fruktmos och dylikt i större skala. Särskilt

ville emellertid utskottet framhålla, att den välbehövliga hjälp för trädgårdsodlare

och bärsamlare, som motionen ytterst avsåge att åstadkomma, icke

torde stå att vinna, därest som råvara icke så mycket frukter och bär som

fastmera rabarber komme till användning, liksom icke heller rabarbervinets

i förhållande till råvarupriset oproportionerligt höga försäljningspris kunde

få bliva vägledande för prissättningen på av inhemska frukter och bär framställda

drycker, örn dessas avsättning skulle nå en omfattning, som för de

svenska råvaruleverantörerna kunde bliva till verklig båtnad. Utskottet

framhöll slutligen, att ett tillgodogörande av dessa svenska råvaror även

för andra ändamål än till vintillverkning i egentlig mening kunde förväntas

röna avsevärt mindre svårigheter såväl ur rusdryckslagstiftningens statsfinansiella

och nykterhetspolitiska som ur kommersiella synpunkter och på

samma gång gagna såväl folkhälsan som de svenska råvaruleverantörerna i

betydligt vidare omfattning än den linder alla förhållanden tydligen relativt

obetydliga ökning för användning av svensk råvara, som stöde att vinna

genom vinberedning i egentlig mening.

Yad utskottet sålunda vid 1934 års riksdag anförde har redan i viss utsträckning

vunnit beaktande i samband med de tillstånd till vinberedning,

som under tiden därefter meddelats.

Utskottets avstyrkande utlåtande bifölls av första kammaren. Andra

kammaren, vars vederbörande utskott avstyrkt en likalydande motion under

åberopande av i stort sett samma skäl, beslöt i enahanda riktning. Under

utlåtandets behandling i första kammaren framhölls emellertid önskvärdheten

av en utredning i den av utskottet antydda, vidare omfattningen,

därvid jämväl åberopades den vid frågans behandling inför utskottet självt

förebragta utredningen samt olika myndigheters i samband därmed avgivna

yttranden.

Utskottet vill därför i all korthet här redogöra för därvid framkomna

synpunkter.

I sitt till utskottet år 1934 avgivna yttrande anförde lantbruksstyrelsen

bland annat följande.

Den enda möjliga vägen att helt tillgodoföra fruktodlingen värdet av de

betydande mängder frånsorterad frukt, som i färskt tillstånd icke lämpa sig

för ordnat handelsförfarande, nämligen skadad eller missbildad frukt, fallfrukt

eller frukt av för handeln olämpliga sorter, vore att överföra frukten

i hållbar form. Sekunda frukt, som årligen marknadsföres i betydande

mängder, utgjorde enligt styrelsens mening ett mycket stort hinder för att

ernå sådan ordning och reda i handeln med väl behandlad, sorterad och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. 3

packad svensk frukt, att denna kunde konkurrera med liknande utländsk

vara. Då i de vid 1934 års riksdag väckta motionerna åsyftades att vinna

avsättning för viss del av landets fruktproduktion genom dennas överförande

i hållbara lagervaror kunde även andra utvägar väljas än vintillverkning.

En härför lämplig tillverkning avsåge saft, speciellt råsaft. Sådan hade under

senare år vunnit en påfallande stor avsättning inom fruktodlande länder

(exempelvis Tyskland och Schweiz) och lämnade en ej minst ur näringsfysiologisk

synpunkt väl lämpad vara. De olika fruktodlareförbunden kunde här

lämpligen förmedla anskaffningen och upplåtandet av fruktpressar och andra

utensilier för tillverkningen. Även fruktmos framhölls såsom en lämplig

produkt för tillvaratagandet av sekunda frukt. Då spörsmålen örn vintillverkning,

försäljning och distribution av vin och råsaft samt läskedryckst.

illverkning icke torde kunna lösas isolerade var för sig och även sammanhängde

med frågan om tillverkning av sötade safter, allt åsyftande rationellt

tillgodogörande av den del av frukt- och bärproduktionen, som icke kunde

på ändamålsenligt sätt avsättas i färskt tillstånd, fann sig lantbruksstyrelsen

böra förorda en allsidig utredning med hänsynstagande till av styrelsen

närmare utvecklade synpunkter.

Nu ifrågavarande motion, II: 14, blev av andra kammaren hänvisad till

dess femte tillfälliga utskott, vilket i sitt utlåtande, nr 1, anförde bland

annat följande: Utskottet saknar anledning frångå sin år 1934 uttalade mening

i frågan. Utskottet finner jämväl vad här ovan refererats ur lantbruksstyrelsen

yttrande till fjolårets riksdag äga fortsatt giltighet och

aktualitet.

Till klargörande av huru stora värden, som representeras av Sveriges

årliga totala konsumtion av frukt och bär, skall utskottet här nedan meddela

några sifferuppgifter.

Medelvärdet av landets årliga produktion av odlade frukter och bär för

åren 1929—1932 kan enligt inhämtade upplysningar från sakkunnigt håll

uppskattas till omkring 60 miljoner kronor. Siffran avser rå och torkad

frukt och dylikt, beräknad efter värdet av samtidigt importerad oförtullad

vara. Under samma period importerades frukt och bär för omkring 53

miljoner kronor årligen, vadan hela konsumtionen av odlade frukter och bär

torde hava uppgått till cirka 113 miljoner kronor per år. För att bättre

belysa innebörden härav må för jämförelses skull omnämnas, att värdet av

landets totala vetekonsumtion under motsvarande tidsperiod ej uppgick till

mera än 94.6 miljoner kronor per år. Frukt- och bärkonsumtionen översteg

med andra ord vetekonsumtionen med 18.6 miljoner kronor årligen. Och

dock har ej häri inräknats värdet av tillvaratagna vilda skogsbär. Detta

senare låter sig svårligen bestiimmas men måste i varje fall räknas i miljoner

kronor.

Sveriges utrikeshandel med frukt och bär samt vissa produkter därav

uppgick för perioden 1929—1932 till belopp i kronor, som framgå av vidfogade

tabellariska översikt (bil. A).

I sitt ovan refererade yttrande av år 1934 erinrade lantbruksstyrelsen vidare

Statistik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

om att styrelsen i en framställning den 28 november 1933 till Kungl. Majit

angående viss kontroll å tillverkning av oell bandel med s. k. läskedrycker

framhållit följande: Svenska frukt- och bärodlare ävensom uppsamlare av

skogsbär ginge för närvarande miste örn en betydande avsättning för sin

produktion till läskedrycksindustrien, som blott i begränsad omfattning

torde vara baserad på användning av frukt och bär, ehuru dessa produkter

där hade ett naturligt avsättningsområde. Denna industri vore i stället

huvudsakligen baserad på import av essenser och andra kemikalier. I anledning

härav föreslog lantbruksstyrelsen, att, för att den konsumerande

allmänheten efter hand skulle framtvinga tillverkning av läskedrycker, beredda

av naturlig frukt- och bärsaft, det av etiketten å kärl, däri drycken försäljes,

skulle framgå att — i de fall essenser och dylikt använts — drycken icke

innehölle naturlig frukt- eller bärsaft. I yttrandet anförde styrelsen vidare

i samband härmed: Här gällde det sålunda att få avsättning för ren saft

till en betydande industriell produktion av läskedrycker. Därvid vore likväl

icke möjligheten för användning av frukt- och bärsaft uttömd. Bortsett från

det hittillsvarande sättet för saftframställning, som består i att genom riklig

tillsats av socker göra saft hållbar och sålunda möjlig att lagra, åsyftar

modern fabriksmässig framställning av saft att genom ett filtreringsförfarande,

eventuellt föregånget av pasteurisering, göra den råa natursaften hållbar

utan alkoholjäsning och utan tillsats av socker och kemiska konserveringsmedel.

Sådan saft innehåller råvarans alla värdefulla beståndsdelar, vilket

medfört, att i Tyskland och Schweiz framställningen av dylik saft redan

efter ett par år tagit sådan omfattning, att man trots den stora förbrukningen

av frukt till cider uppskattat 1933 års behov av frukt för råsaftframställning

i dessa länder till bortåt 100,000 ton, något som utgör ett

utomordentligt stöd för dessa länders fruktodling. Aven i Sverige, där tillverkning

av sådan råsaft, som kunde betecknas som »flytande frukt», i

mindre skala igångsatts, torde enligt lantbruksstyrelsens mening genom den

nu antydda metoden tillverkad frukt- eller bärsaft kunna väntas vinna uppskattning

såsom läskedryck, särskilt örn den kunde påräkna stöd från statens

sida i syfte att rikta allmänhetens uppmärksamhet på en dylik läskedrycks

företräden framför i handeln nu förekommande, med essenser och

kemikalier tillverkade och med tjärfärgämnen färgade läskedrycker.

Enligt lantbruksstyrelsens mening skulle tillverkningen av ifrågavarande

alkoholfria dryck, som i viss utsträckning kunde ersätta vin men framför

allt en mängd dåliga läskedrycker, innebära ett viktigt stöd för frukt- och

bärodlingen inom landet, särskilt som den kan säljas i den fria handeln

utan att vara underkastad för alkoholhaltiga drycker gällande restriktioner.

Därjämte skulle enligt styrelsens mening tillkomsten av en sådan verkligt

njutbar och hälsosam dryck sannolikt kunna verksamt främja nykterhetsintresset.

Metoden för råsaftframställning i fabriksmässig skala syntes vara tillräckligt

prövad i Tyskland, Schweiz och flera andra länder. Då emellertid

inom olika breddgrader odlad frukt och olika fruktslag och fruktsorter, bär
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. 5

slag oell bärsorter äro till sin struktur och konsistens variabla måste för

Sveriges vidkommande undersökas, vilka frukt- och bärslag (naturligtvis

även skogsbär) och sorter härav, som äro bäst lämpade för dylik råsafttillverkning,

örn fabrikation skall kunna upptagas i den omfattning, som det är

troligt att konsumtionen kan komma att föranleda. Då utgångsmaterialet

för vin och filtrerad saft är detsamma, nämligen råsaft, bör därför försöksverksamhet

på båda framställningssätten ske i det närmaste parallellt. Lantbruksstyrelsen

hade visserligen tidigare förklarat sig anse, att sådan försöksverksamhet,

förlagd till plats, där annan försöksverksamhet beträffande

fruktodling bedreves, borde upptagas av vin- och spritcentralen, men då

numera ett nytt viktigt moment tillkommit, nämligen framställningen av

filtrerad alkoholfri råsaft, som ligger utanför ramen av vin- och spritcentralens

intresseområde, syntes all hithörande verksamhet böra förläggas under

en framtida, av staten anordnad försöksverksamhet på fruktodlingens område.

Andra kammarens utskott anförde i anslutning härtill följande.

Det lärer väl vara för en var välbekant, att synnerligen stora mängder

alkoholfria läskedrycker konsumeras i vårt land, ej minst under varma

somrar. Under tilltalande namn och beteckningar samt stödda av en stark

och påverkande reklam utbjudas i många fall produkter, vilka föga eller

intet hava att skaffa med frukt och bär och de för hälsan nödiga och nyttiga

ämnen, som innehållas i sådana naturalster.

Såsom ett exempel härpå vill utskottet återgiva några upplysningar, som

lämnats i tidskriften Svenskt land, årg. 1934, nr 22, örn sättet för framställningen

av en enligt uppgift mera känd läskedryck. »Denna dryck framställes

enligt följande recept: socker 25 kg., vatten 31.6 liter, extrakt 3.5 kg.

Av denna blandning uppkommer 50 liter, som användes till fyllning av 1,000

flaskor »äkta» fruktdrvck. Resten av innehållet i flaskorna utgöres av kolsyrat

vatten. Extraktet kostar 13—14 kronor kg. och är av sådan stjTrka,

att det helst bör förvaras i flaskor med glaspropp.»

Konsumtionen av läskedrycker i Sverige uppskattas till 100 miljoner

flaskor per år. Det torde därför finnas god plats för en äkta fruktdryck.

De ovan återgivna siffrorna tala för sig själva. Till slutsatsen örn behövligheten

vid dylika förhållanden av goda fruktdrycker ansluter sig utskottet

utan förbehåll.

Enligt uppgift har i Italien förbud utfärdats mot användning av essenser

och andra konstlade produkter för framställning av läskedrycker. De fabriker,

som vid sin tillverkning använt uteslutande dylika produkter, uppgivas hava

erhållit viss kortare respittid för att antingen nedlägga sin tillverkning av

läskedrycker eller övergå till att vid fabrikationen nyttja äkta naturprodukter.

Utskottet anser önskvärt, att den svenska läskedrycksindustrien erbjudes

möjligheter att i avsevärt ökad omfattning tillgodogöra sig inhemska naturalster,

ej minst med hänsyn till att dessa både i fråga om smak och arom

kunna anses ej blott likvärdiga med motsvarande importvaror utan i regel

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr l.

överlägsna. I åtskilliga länder Ilar framställningen av billiga, äkta fruktdrycker

framskridit långt. Härtill Ilar givetvis medverkat att i dessa länder

funnits vetenskapliga försöks- och kontrollstationer för analysering m. m.,

utrustade med personal och apparatur för att lämna fruktodlare och framställare

av produkter av frukter och bär erforderliga råd och anvisningar.

Särskilt i England, Tyskland och Schweiz finnas betydande institutioner av

sådant slag, vilka utan tvivel kunna tillskriva sig en avsevärd del av fruktodlingens

och fruktförädlingens framgångar i dessa länder.

Utskottet har sig bekant, att en motsvarighet, örn än av ringa omfattning,

finnes eller i varje fall planlagts i vårt eget land. Från Sverige har ock

person utsänts till främmande länder för att där bedriva studier, avsedda

att omsättas i praktiken vid en tillämnad mindre försöksstation inom landet.

Instruktionskurser för konsulenter i mera utpräglade fruktodlaredistrikt

hava anordnats o. s. v. När dessa mindre omfattande åtgärder kunna leda

till sådana mera påtagliga resultat, som avses med nu föreliggande motion,

är väl ännu omöjligt att förutsäga. —- Någon närmare utformad enhetlig plan

lärer väl ej heller föreligga ännu, och erforderligt ekonomiskt underlag för

en statlig försöks- och kontrollverksamhet på området saknas. Det torde

väl knappast behöva understrykas, huru betydelsefull en sådan verksamhet

är. Skola en mängd mindre odlare eller fabrikanter, var och en på sin ort,

nödgas treva sig fram till resultat, ligger faran nära till att hela den goda

saken förfuskas och fruktodlingen respektive bärplockningen icke erhåller

det erforderliga stödet.

Planer för en enklast möjligt effektiv distribution böra givetvis också

tagas under övervägande. Likaså för en alla nående propaganda. Utskottet

vill i det förstnämnda hänseendet framhålla, hurusom i England med dess

enorma konsumtion av äkta och prisbilliga fruktdrycker dessa salubjudas

och kringföras överallt på vägarna tillsammans med maltdrycker. Från

samma vagn stå sålunda att köpa både maltdrycker och fruktdrycker.

Yad utskottet här ovan anfört beträffande produkter av frukt gäller naturligtvis

i tillämpliga delar jämväl svenska bär. Tidigare hava stora mängder

därav utförts, i synnerhet till Tyskland, och därigenom hava många, oftast

barnrika, familjer i små ekonomiska villkor beretts en ej föraktlig ökning

av inkomsten. Denna export har, såsom framgår av bifogade tabellariska

redogörelse, nedgått i avsevärd omfattning. Kunde åtminstone en del av

den därigenom uteblivna inkomsten återvinnas åt befolkningen i de bärrika

trakterna, skulle detta säkerligen där hälsas med tacksamhet. Lingon och

blåbär lämpa sig väl för förädling (råsaft o. s. v.). Med nutidens förbättrade

kommunikationer spela avstånden icke längre någon avgörande roll.

Till och med så ömtåliga bär som hjortron hava utan att skadas kunnat

transporteras från Kiruna till fabrik i Skåne.

Som en sammanfattning av sina synpunkter på föreliggande fråga vill utskottet

framhålla önskvärdheten av inrättandet av en vetenskaplig försöksoch

kontrollstation på frukt- och bärförädlingens område, av upplysningsverksamhet

beträffande val av sorter o. s. v. bland fruktodlare, av under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

7

lättad insamling av frukt och bär, av lämpliga åtgärder för rationell beredning

av produkter av dylika och för dessa produkters distribuering, för propaganda

m. m. Omfattningen av till äventyrs behövligt ekonomiskt stöd

från det allmännas sida för berörda ändamål bör ock underkastas prövning.

Alla dessa spörsmål och därmed sammanhängande frågor böra lämpligen

göras till föremål för samtidig och allsidig undersökning. Det i hög grad

behjärtansvärda ändamålet samt frågans omfattning och mångsidighet motivera

fullt en sådan, vilken med hänsyn till förhandenvarande förhållanden

bör inrikta sig på ernåendet av så snabba resultat, som omständigheterna

medgiva.

Under åberopande av det ovan anförda hemställde utskottet därför, att

andra kammaren måtte för sin del besluta att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn en allsidig utredning rörande ett rationellt

tillgodogörande av svenska frukter och bär samt att Kungl. Majit därefter,

så snart omständigheterna medgiva, för riksdagen måtte framlägga det

förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Andra kammaren biföll vad dess utskott sålunda hemställt.

Första kammaren, som delgivits detta beslut, har hänvisat ärendet till

sitt andra tillfälliga utskott.

Utskottet har tagit i övervägande vad hos andra kammarens femte tillfälliga

utskott sålunda förekommit och vid ärendets beredning inför utskottet

självt vidare blivit upplyst, i samband varmed utskottet tagit del av

de yttranden, som i anledning av lantbruksstyrelsens ovanberörda framställning

till Kungl. Majit den 28 november 1933 avgivits av Sveriges kemiska

industrikontor, styrelsen för Sveriges vattenfabrikanters riksförbund samt kommerskollegium,

vilka yttranden i tillämpliga delar fogats till detta utlåtande

(Bil. B—D). Till utskottet har slutligen ingivits en skriftlig framställning i

ärendet från Stockholms läns och stads trädgårdsråd (Bil. E).

Då lantbruksstyrelsens sist omförmälda framställning av Kungl. Majit i

beslut den 30 juni 1934 förklarats för närvarande icke föranleda någon

Kungl. Majis åtgärd, finner utskottet angeläget att under hänvisning till

sitt utlåtande nr 4 vid 1934 års riksdag understryka den starkt begränsade

betydelse, som ur synpunkten av ett bättre tillgodogörande av svenska

frukter och bär för närvarande intages icke blott av vinberedningen utan

även av tillverkningen av kolsyrade s. k. läskedrycker, i vilka även i bästa

fall naturprodukterna mest ingå som smakämnen.

Med betonande att ett rationellt och vinstgivande tillgodogörande av

svenska frukter och bär däremot främst bör inriktas just på att överföra

dessa naturprodukter såsom sådana i hållbar form med bibehållande av

deras hälsobringande egenskaper vill utskottet i övrigt instämma i vad andra

kammarens femte tillfälliga utskott anfört och hemställt samt får sålunda

för sin del hemställa,

Andra

"kammarens

beslut.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i ärendet

fattade beslut.

Stockholm den 28 februari 1935.

Ä utskottets vägnar:

O. A. NORDBORG.

Närvarande: herrar Nordborg, Berling, Forslund, Björck, John, Hansson, Jacob,

Holstenson och von Måhlén fels.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

9

Bilaga A.

1 n

förs

e 1 i

krono

r

1929

1930

1931

1932

1933 j

Frukter och bär, ätbara

därav:

äpplen

färska .....................

torkade ..................

päron

färska .....................

lingon ........................

plommon, sviskon etc....

blandad frukt...............

Konserver av frukt och

grönsaker..................

56,192,584

11,742,980

1,512,433

4,694,780

136

4,808,043

2,487,860

49,561,632

8,317,829

911,490

3,503,214

232

2,292,054

2,648,602

2,069,417

55,597,168

9,701,344

1,039,570

5,561,068

44,722

2,740,126

3,495,111

2,183,501

49,545,349

9,601,444

1,197,533

3,558,178

81,465

1,998,186

2,758,140

901,632

41,395,927

5,193,707

1,505,393

2,420,670

19,963

2,000,699

2,640,331

815,823

O

t f ö r s

e 1 i

kron

r

Frukter och bär, ätbara

1,561,829

1,820,227

701,040

421,012

979,533

därav:

äpplen

färska .....................

460

731,670

2,360

291

342,792

torkade ...................

—

5,232

6,578

—

4,657

päron

32

213

färska .....................

573

3,335

597

lingon .......................

1,360,563

798,470

566,097

341,204

573,581

plommon, sviskon etc....

2,132

9,892

721

5,523

1,753

blandad frukt...............

—

1,478

2,306

2,394

8,563

Konserver av frukt och

650

946

grönsaker.................

1,775

2,009

832

Anni. 1933 års fruktskörd var ovanligt rik.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

Bilaga B.

Till Kungl, kommerskollegium, industribyrån.

Genom remiss den 16 sistlidne december bar kungl, kollegiet anhållit

örn yttrande från Sveriges kemiska industrikontor över en hemställan från

kungl, lantbruksstyrelsen, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för åvägabringande

på i framställningen närmare angivet sätt av ytterligare kontroll

över tillverkningen av och handeln med läskedrycker. Kontoret får med anledning

härav anföra följande.

Med åberopande av den betydande importen av frukter, bär och nötter,

år 1932 uppgående till ett värde av närmare 50 miljoner kronor, framhåller lantbruksstyrelsen

önskvärdheten av att den icke omedelbart förbrukade delen

av den svenska bär- och fruktskörden överföres i sådan form, att den kan

tillgodogöras under hela året. Därvid syftas på att få till stånd en ökad

tillverkning ^ av torkad frukt, sylt (mos), saft och vin. De största förhoppningar

att få till stånd en ökad användning för natursaften synes lantbruksstyrelsen

knyta till användningen av densamma inom läskedrycksindustrien.

I syfte att stimulera till en ökad användning för dylikt ändamål föreslås nu

en sådan kontroll av läskedryckstillverkningen, att läskedrycker, som icke

uteslutande tillverkats av rena naturprodukter, skulle förses med påskriften:

»Innehåller icke naturlig frukt- eller bärsaft.»

Saft som sådan är en utomordentligt värdefull dryck. Den lider dock av

den svagheten, att den för att kunna njutas först måste utspädas med vatten,

under det att läskedrycksfabrikernas produkter äro direkt färdiga till förtäring,

varjämte de på grund av sin kolsyrehalt säkerligen äro mera törstsläckande.

Allmänhetens smak synes också ha utvecklats i den riktningen,

att den föredrager de färdiga kolsyrade läskedryckerna. Emellertid förefaller

det kontoret möjligt att saft som dryck kunde finna ökad användning, örn

den i lantbruksstyrelsens skrivelse omförmälda filtreringsmetoden kunde av

tekniska skäl mera allmänt begagnas. Samtidigt finge givetvis en kraftig

propaganda föras för det nya fabrikatet. Kontoret tillåter sig dessutom

framhålla att tillverkningen av saft redan är i någon mån skyddad genom

förordningen den 29 juni 1917 ang. »förbud i vissa fall mot användande av

vilseledande varubeteckning vid handeln med födoämnen», så att tillverkning

och försäljning av icke ren natursaft, vilken icke deklarerats såsom surrogat,

kan åtalas.

Vad därefter beträffar natursaftens användning inom läskedrycksfabrikationen,

önskar kontoret framhålla följande synpunkter. Omkring hälften

av alla tillverkade läskedrycker utgöras av sockerdricka, som i stort sett består

av vatten, socker och kolsyra. De läskedrycker, vilka innehålla tillsatser,

som giva drycken en viss frukt- eller bärsmak, utgöra en mindre del av hela

omsättningen och innehålla relativt obetydliga mängder extrakter och andra

smakämnen. Aven örn det Amre möjligt att vid deras tillverkning använda

rena frukt- eller bärsafter, bleve åtgången av dessa för den skull ganska betydelselös.

Emellertid är förhållandet det, att den rena natursaften i de flesta

fall icke innehåller smakämnen och dylikt i så koncentrerad form, att den

kan användas som tillsats till lemonader och liknande drycker. En allt för

stor mängd saft skulle vara nödvändig och det har hittills icke \Tarit tekniskt

möjligt att utan tillsats av särskilda konserveringsmedel göra en dylik

dryck hållbar. Eruktsyror och essenser ha därför hittills varit nödvändiga

för att — med eller utan tillsats aAr natursaft — förläna läskedryckerna den

önskade frukt- respektive bärsmaken.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. 11

För att ernå starkare koncentration av de naturliga smakämnena kunna

självfallet vissa extraktionsmetoder användas och sådana äro även införda i

vårt land, men torde dessa icke kunna anses utgöra en idealisk lösning av

föreliggande fråga.

Enligt kontorets uppfattning har lantbruksstyrelsen för den skull i hög

grad överskattat såväl möjligheterna för natursaftens användning vid tillverkning

av läskedrycker som även den ekonomiska betydelsen av denna

användning, örn den överhuvud taget vore tekniskt möjlig. Naturligtvis är

det tänkbart, att nya metoder uppfinnas, som kunna möjliggöra natursaftens

användning för här ifrågakommande ändamål i högre grad än hittills, men

det kan efter vad som ovan framhållits aldrig bliva fråga örn några betydande

mängder.

Av det ovan sagda framgår alltså, att en mera avsevärd ökning i användningen

av natursafter för läskedrycksfabrikation åtminstone för närvarande

är tekniskt omöjlig.

På grund av vad som ovan anförts får kontoret för sin del på det bestämdaste

avstyrka lantbruksstyrelsen förslag örn ytterligare kontroll över

tillverkningen av läskedrycker.

Stockholm den 17 mars 1934.

Sveriges kemiska industrikontor.

Bilaga G.

Till Kungl, kommerskollegium.

Genom remiss den 16 december 1933 har kungl, kommerskollegium anhållit,

att Sveriges vattenfabrikanters riksförbund måtte avgiva yttrande över

en av kungl, lantbruksstyrelsen den 28 november 1933 till Kungl. Maj:t ingiven

underdånig framställning, i vilken lantbruksstyrelsen på anförda grunder

hemställer, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för åvägabringande

på i framställningen närmare angivet sätt av ytterligare kontroll över tillverkning

av och handeln med läskedrycker. Med anledning härav får riksförbundet,

som berett inhemska tillverkare av för läskedrycksframställning

avsedda extrakter och essenser tillfälle att i detta ärende avgiva yttrande,

för sin del anföra följande.

Lantbruksstyrelsens skrivelse utmynnar i ett förslag örn att sådan uppgift

skall lämnas å etikett till kärl, vari läskedrycker försäljas, att allmänheten

kan bilda sig en uppfattning örn vad drycken innehåller, och lantbruksstyrelsen

förmodar, att den konsumerande allmänheten härigenom efter hand

kommer att framtvinga en tillverkning av läskedrycker, beredda av naturliga

frukt- och bärsafter. Då den oinvigde läsaren härav liksom av lantbruksstyrelsens

skrivelse i övrigt lätt kan bibringas den uppfattningen, att det är på

grund av något läskedryckstillverkarnas motstånd, som läskedrycker av sistnämnda

slag nu icke förås i marknaden, anser riksförbundets styrelse det

angeläget vara att framhålla, att ingenting kan vara felaktigare. Riksförbundets

styrelse har tvärtom sedan flera år haft sin oförminskade uppmärksamhet

inriktad på denna fråga och kan försäkra, att intet i detta hänseende är

från läskedrycksindustriens sida försuttet i syfte att befrämja en dylik utveckling.

Att man trots detta icke kommit dit man syftat beror således på

andra orsaker, närmast då på det beklagliga men tyvärr ofrånkomliga förhållandet,

att det ännu icke finnes någon teknisk metod, som möjliggör industrimässig

tillverkning av läskedrycker, beredda uteslutande av frukt- eller

bärsaft. Detta är ett problem, som visserligen sedan åratal sysselsätter hela

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

världens essens- och läskedrycksindustrier, men som ännu icke nått sin lösning.

En god bit på väg Ilar man visserligen kommit genom det av lantbruksstyrelsen

antydda nyuppfunna filtreringsförfarandet av råsafterna, men

slutgiltigt löst Ilar problemet därmed icke blivit, även om lösningen nu synes

ligga inom räckhåll.

Riksförbundets styrelse har sökt skaffa sig närmare informationer rörande

de av lantbruksstyrelsen åberopade förhållandena på läskedrycksmarknaden

i Italien, vilka tillmätts betydelsen av att utgöra belägg för att de hithörande

tekniska problemen äro lösta, men har, under den korta tid, som stått till

buds, icke annat kunnat utrönas, än att man där på olika vägar sökt inom läskedrycksindustrien

få avsättning för det överskott av vin och citroner, som

förefinnes inom landet, samtidigt varmed man även synes hava åsyftat att

skapa en konkurrens mot det italienska ölet, på grund av att detta framställes

uteslutande av utländska råämnen. För att nå detta senare syfte har

man emellertid måst tillgripa läskedrycker med en alkoliolhalt av ända upp

till 4 %. Det oaktat hava stora svårigheter yppat sig på grund av den begränsade

hållbarheten hos de nya läskedryckerna. Pristävlingar hava utlysts

för att råda bot på dessa missförhållanden, men lär därvid som enda sahra

utväg hava framkommit nödvändigheten av snabb omsättning.

Av vad riksförbundets styrelse kunnat inhämta, måste det därför anses

förhastat att tro att man i Italien kommit närmare de tekniska problemens

lösning än här. För att få fram ett fullt tillförlitligt omdöme vore emellertid

en mera ingående undersökning nödvändig.

Örn man beaktar vad ovan anförts angående de tekniska svårigheterna

att tillverka läskedrycker, beredda av frukt- och bärsafter, torde det också

vara förståeligt, att läskedrycksindustrien är hänvisad att arbeta med andra

smakämnen än sådana safter, nämligen naturliga och syntetiska essenser,

extrakter samt organiska syror (huvudsakligen citron- och vinsyra). Intet

av dessa halvfabrikat framställes annat än i undantagsfall av läskedrycksfabrikerna

själva, utan tillhandahållas av för ändamålet bildade industriföretag.

Av essens- och extraktfabriker finnas inom landet ett flertal och

dessa äro den svenska läskedrycksindustriens utan jämförelse största leverantörer

av dessa förnödenheter. Även örn de tekniska metoderna för framställandet

av essenser och extrakter äro de olika essensfabrikernas omsorgsfullt

bevarade fabrikationshemligheter, bör dock i detta sammanhang rättvisligen

erkännas det kända förhållandet att den allmänna tendensen inom

essensindustrien gått mot ett ökat användande av frukter och bär som

råmaterial för essens- och extraktframställningen. Särskilt gäller detta de

s. k. extrakterna. Då man samtidigt kan konstatera en alltmer ökad omsättning

inom läskedrycksindustrien av just extraktdryckerna har otvivelaktigt

en förskjutning även skett inom denna industri från den gamla tidens

essens-läskedrycker över till läskedrycker, beredda av s. k. naturliga essenser

eller extrakter, vilkas huvudsakliga ursprung härleder sig ur frukter eller bär.

Vid sidan av de tekniska problemen, vilka lantbruksstyrelsen betraktar

som lösta, vilar lantbruksstyrelsens skrivelse på den grundförutsättningen att

genom den föreslagna anordningen betydande värden skulle kunna vinnas

åt svenska bär- och fruktodlare respektive bärplockare. Lantbruksstyrelsen

yttrar bl. a. att till belysande härav en utredning vore nödvändig, men tilllägger,

att det icke är lantbruksstyrelsen möjligt att nu åvägabringa denna,

samt att den ej heller torde vara erforderlig för den åtgärd lantbruksstyrelsen

närmast anser sig böra ifrågasätta. Riksförbundets styrelse vill i det

följande söka ge en belysning av problemets storleksordning. Landets totala

tillverkning av söta läskedrycker de senare åren torde kunna uppskattas

till cirka 40 miljoner flaskor (*/3 liter) per år. Härav utgöres hälften av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

sockerdricka och tvenne andra läskedrycker, vilka icke hava frukt- eller bärsmak

och aldrig heller skulle kunna framställas av frukt- eller bärsafter,

medan återstoden, representerande cirka 20 miljoner flaskor, utgöres av

läskedrycker med frukt- eller bärsmak. Det är således denna del av lemouadtillverkningen

hela frågan ytterst rör sig örn. Då genomsnittskostnaden

för smaktillsatsen (extrakter oell essenser) för en vanlig lemonad uppgår till

cirka 4 öre per flaska, finner man att det för framställning av samtliga fruktoch

bärdrycker erforderliga halvfabrikatet representerar ett värde av cirka

800,000 kronor. Utgående från, att lantbruksstyrelsens påstående, att priset

å läskedrycker tillverkade av naturliga bär- och fruktsafter icke skulle bliva

i den allmänna handeln nämnvärt dyrare än sådana tillverkade av essenser

eller extrakter, skulle man således här hava en siffra till utgångspunkt för

beräkningen av de ekonomiska värden, vilka enligt lantbruksstyrelsens resonemang

skulle kunna vinnas åt svenska frukt- och bärodlare respektive

bärplockare, därest lantbruksstyrelsens planer läte sig genomföras och ifrågavarande

lemonadtillverkning med slopande av lemonader från frukter

och bär av utländskt ursprung skulle komma att ske uteslutande med användande

av safter från svenska bär och frukter. Det torde emellertid utan

vidare stå klart, att den konsumerande allmänheten icke på grund av nationalekonomiska

eller andra hänsyn skulle upphöra med att dricka exempelvis

apelsin- och citronlemonader. Då denna grupp av lemonader uppgår

till cirka 6 miljoner flaskor per år måste från ovannämnda värdemätare av

reformen dragas ett belopp av cirka 240,000 kronor. Kvar står ett bruttobelopp

av cirka 560,000 kronor. Att märka är emellertid, att lantbruksstyrelsen

dock icke räknar med att de gamla lemonaderna utan vidare skola

kunna undanträngas av sådana av den nya typ framställningen bryter en

lans för, varför i realiteten endast en del av detta bruttobelopp sålunda

skulle komma att falla på den nya sortens lemonader. Örn man skulle tilllåta

sig'' att räkna med en lika fördelning å de olika slagen skulle bruttobeloppet

ifråga komma att uppgå till cirka 280,000 kronor. Huru stor del

härav, som, efter fråndragande av tillverknings- och distributionskostnader

för råsafterna skulle komma att tillfalla svenska frukt- och bärodlare eller bärplockare

undandrar sig styrelsens bedömande. Det belopp man på detta

sätt till sist skulle få fram, är emellertid icke ens det ett slutgiltigt belopp,

enär man härifrån måste draga värdet av de svenska bär och frukter, som

skulle hava åtgått för framställande av de essenser och extrakter, vilka genom

de nya dryckerna blivit överflödiga. Dessa siffror förtjäna att hållas

i minnet, då den oinvigde eljest av lantbruksstyrelsens skrivelse och dess

inledningsvis åberopade importvärde av utländska frukter och bär av cirka

49,000,000 kronor möjligen skulle kunna bibringas den felaktiga uppfattningen,

att någon större eller ens väsentlig del av detta belopp skulle kunna

vinnas åt svenska frukt- och bärodlare eller bärplockare genom den tänkta

reformen. I övrigt får man icke glömma, att den inkomst reformen avser

att bereda dessa företagare i huvudsak kommer att tagas från den svenska

essensindustrien.

I det föregående har riksförbundets styrelse haft att framföra en del erinringar

mot lantbruksstyrelsens synpunkter på det framlagda problemet.

Riksförbundets styrelse ser detta problem på ett annat sätt än lantbruksstyrelsen.

Styrelsen antar visserligen, att läskedrycker i cn snar framtid

skola kunna framställas av bär- och fruktsafter. Sådana läskedrycker komma

emellertid, eldigt vad hittills gjorda undersökningar givit vid handen, att

ställa sig betydligt dyrare i tillverkningen jin de nuvarande läskedryckerna.

Riksförbundets styrelse hoppas dock, att dessa nya drycker, trots det högre

priset, skola hava utsikt att vinna marknad genom dryckernas karaktär av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

rena fruktdrycker. Dessa läskedrycker komma emellertid att bilda en helt

ny typ av läskedrycker, vilkas större eller mindre omsättning icke kommer

att på något avgörande sätt sammanhänga med eller röna inverkan av prissättningen

å de nuvarande läskedryckerna. Någon egentlig dragkamp mellan

den nya och gamla sortens läskedrycker, där de förra utan ifrågasatt lagskydd

skulle komma att draga det kortare strået, torde därför heller icke

komma att uppstå. Skulle icke de nya läskedryckernas egenskaper vara av

den förnämliga art att de förmå övervinna den nackdel, som ligger i det

högre priset, torde allt arbete på dessa dryckers framförande på marknaden

vara att anse som förspilld möda. Vid denna tankegång skulle det också

innebära ett misstag att tro, att dessa nya läskedrycker skulle behöva särskild

hjälp genom lagstiftningsåtgärder riktade mot de gamla läskedryckerna.

Riksförbundet tror således att den föreslagna åtgärden icke kommer att betyda

något för en ökad omsättning av de nya läskedryckerna, men befarar,

att den däremot allvarligt skulle kunna skada omsättningan av de nuvarande

lemonaderna i form av en minskad konsumtion av dessa drycker. Örn en

sådan förlust å ena sidan skulle äga rum utan motsvarande vinst å den

andra, torde väl knappast någon vara benägen att beteckna en sådan åtgärd

såsom önskvärd.

Med åberopande av vad sålunda anförts får Sveriges vattenfabrikanters

riksförbund hemställa, att kommerskollegium ville för sin del föreslå, att

lantbruksstyrelsens nu ingivna framställning icke måtte till någon Kungl.

Maj:ts åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 februari 1934.

För styrelsen för

Sveriges vattenfabrikanters riksförbund.

Gust. Alexandersson.

Bertel Linder

Bilaga B.

Till Konungen.

Genom remiss den 14 december 1933 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium

att avgiva utlåtande med anledning av en framställning från lantbruksstyrelsen

örn åtgärder för att genom viss utvidgad kontroll över läskedrycksindustrien

befrämja tillverkning av läskedrycker, beredda av naturlig

frukt- och bärsaft.

Av de till kollegium ingivna yttrandena torde framgå, att det visserligen

pågår en utveckling mot ökat användande av inhemska bär och frukt inom

essens- och läskedrycksindustrierna, men att det ännu icke är tekniskt möjligt

att i den utsträckning lantbruksstyrelsen tänkt sig lämna hittills använda

metoder och i stället framställa läskedrycker enbart av bär- och fruktsafter.

Därtill komme sådana läskedrycker att ställa sig betydligt dyrare i

tillverkning än de nuvarande. De läskedrycker av hittills fabricerad typ,

vilka innehålla tillsatser, som giva drycken en viss fruktsmak, utgöra slutligen

endast en del av hela den inhemska produktionen och skulle även vid

ett sådant utbyte av ingredienser, som lantbruksstyrelsen förordar, icke

kunna bereda någon väsentligt ökad åtgång av trädgårdsprodukter eller

skogsbär.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

Med hänsyn till den av kollegium förebragta utredningen rörande läskedrycksindustriens

tekniska möjligheter och allmänna inställning till det av

lantbruksstyrelsen framförda, i och för sig nog så beaktansvärda önskemålet

örn ökat tillgodogörande av inhemska naturprodukter, har kommerskollegium

kommit till den bestämda uppfattningen, att det åtminstone för

närvarande icke vore tillrådligt att i lagstiftningen införa det av lantbruksstyrelsen

föreslagna stadgandet. Örn förhållandena i framtiden bleve gynnsammare

för en stödaktion i samma syfte, förefaller det dessutom icke osannolikt,

att — på sätt vattenfabrikanternas riksförbund antytt — andra vägar

kunna befinnas mera framkomliga till befrämjande av ökad användning av

svensk frukt och bär vid beredning av läskedrycker.

Kommerskollegium hemställer, att den remitterade framställningen från

lantbruksstyrelsen för närvarande icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts

åtgärd.

Underdånigst

G. Holmberger.

Ragnar Sohlman.

Mogens Möller.

Bil. E.

Till Första kammarens andra tillfälliga utskott.

I en motion i andra kammaren har O. Wallén m. fl. hemställt, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn en allsidig utredning

rörande ett rationellt och vinstgivande tillgodogörande av svenska frukter

och bär samt att Kungl. Majit därefter måtte för riksdagen framlägga de

förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Stockholms läns och stads trädgårdsråd, en sammanslutning av representanter

från alla inom länet och staden verksamma trädgårdsorganisationer

har med mycket stort intresse tagit del av den i motionen gjorda framställningen

och tillåter sig därför vördsammast fästa utskottets uppmärksamhet

på följande förhållande.

Det är givetvis ett mycket stort önskemål, att den prima svenska frukten

och bären beredas en tryggad avsättning, vilket önskemål kanske i ännu

högre grad gäller alster av den produktion, som icke kan betecknas som

prima. Då denna mycket väl kan komma till användning vid läskedrycksfabrikationen

örn sådana bestämmelser beträffande denna fabrikation finnes

som förhindra fabrikanterna att begagna sig av kemiska preparater för framställandet

av och smaksättandet av dessa drycker, finner trädgårdsrådet det

uppenbart att den begärda utredningen får anses synnerligen viktig, såväl

ur fruktodlarsynpunkt som även för åstadkommande av sunda och goda läskedrycker

utan anlitande av importerade essenser.

Dessa senare kunna nämligen ur näringsfysiologisk synpunkt betecknas

som mindervärdiga örn icke rent av skadliga. Det torde därför vara ganska

självfallet att ett uteslutande av dessa medel vid framställandet av sådana

drycker endast kan betecknas som en ur folkhälsans synpunkt välgrundad

åtgärd. De kvantiteter av den sekunda frukten och de sekunda hären, som

för närvarande komma till användning vid läskedrycksfabrikationen, äro i förhållande

till de tillgängliga mängderna synnerligen små. Följden bliver

mången gång att dessa sekunda varor trycka marknaden och sålunda bidraga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

till såväl försvårad avsättning som till lägre pris å den prima frukten. Detta

förhållande innebär ett motarbetande av de strävanden, för vilka den med

statsmedel understödda Pomologiska föreningen arbetar.

Härtill torde även böra erinras örn att föregående års riksdag funnit den

svenska fruktodlingen väl värd att uppmuntras genom beslutet örn inrättande

av en statlig fruktodlingslånefond och att det sålunda även synes böra ligga

i riksdagens intresse att i möjligaste mån tillse att en tillfredsställande avsättning

kan beredas den svenska frukten.

På grund härav har trädgårdsrådet enhälligt beslutat hemställa,

att utskottet vid behandlingen av den nu föreliggande frågan måtte beakta

ovan anförda synpunkter.

Stockholm den 27 februari 1935.

För Stockholms läns och stads trädgårdsråd:

C. W. Nisbeth.

1. Wetterberg.

Stockholm 1985. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:75 Skrivelse till Konungen angående ett rationellt och vinstgivande tillgodogörande av svenska frukter och här. s. 1 i texten