Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

1935-03-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1935:2, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1935 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande

nr 2, i anledning av väckt motion om viss ändring

i den s. k. upphandling sförordning en.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 63, har herr von Heland hemställt, att riksdagen i skrivelse

till Konungen ville anhålla, att Konungen måtte vidtaga den ändring

i upphandlingsförordningen, som föranleddes av vissa i motionen närmare

angivna uttalanden med huvudsaklig syftning att upphandling efter glidande

pris måtte författningsenligt medgivas.

Motionären erinrar örn att i gällande upphandlingsförordning (Kungl, förordningen

den 16 januari 1920, nr 10, angående upphandling och arbeten

för statens behov samt försäljning av staten tillhörig egendom) stadgas i

§ 28 moment 1 punkten b, att anbud icke må ifrågakomma vid den slutliga

prövningen, om det innefattar obestämt underbud eller eljest uppgiver obestämt

pris. Därest vid upphandling för successiv leverans priset av anbudsgivaren

satts i relation till noteringen vid tiden för varans avlämnande, har

det, uppgiver motionären, i anledning härav ansetts tveksamt, huruvida anbudet

får ifrågakomma vid den slutliga prövningen. Vissa myndigheter

tillämpade stadgandet så, att de helt avvisa sådana anbud, medan andra

myndigheter ansåge sig kunna godtaga dem för vissa varor.

Det syntes ställt utom allt tvivel, att den omständigheten, att anbud icke

kunde antagas, där priset bestämts i förhållande till noteringen, medförde

olägenheter såväl för den upphandlande myndigheten som för anbudsgivaren.

Ett eventuellt prisfall under leveransterminen komme sålunda icke statsverket

tillgodo, medan anbudsgivaren finge bära risken för eventuella prisförhöjningar.

Ett antagande av ett anbud med absolut bestämda priser

innebure med andra ord en spekulation från båda parternas sida i den

framtida prisutvecklingen. Det syntes av olika skäl mindre lyckligt och lämpligt,

att staten på så sätt deltoge i denna spekulation och föranledde säljaren

att jämväl deltaga i spekulation.

Även ur andra synpunkter torde en ändring av bestämmelsen vara fördelaktig.

Det vore känt, att vissa företag för närvarande icke ingåve anbud

till statliga myndigheter, där varan skulle levereras successivt, på grund av

att priset icke finge sättas i relation till noteringen. Härigenom hade den

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 12 sami. 2 avd. Nr 2. 698 86

Motionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

upphandlande myndigheten undandragits att erhålla anbud från företag, om

vilka det i flera fall kunnat antagas, att de skulle kunnat verkställa leverans

på ett för staten mycket tillfredsställande sätt både vad priser och kvaliteter

beträffar.

Av vad anförts ansåge motionären framgå, att upphandlingsförordningen

borde ändras så att anbud skall ifrågakomma vid den slutliga prövningen,

där priset är bestämt i förhållande till noteringen. Med hänsyn till omöjligheten

att jämföra ett sådant anbud med ett anbud innefattande absolut bestämt

pris syntes det ock böra föreskrivas, att förstnämnda anbud skola

hava företrädesrätt framför de senare.

Såsom av ovanstående sammandrag av motionens innehåll framgår, vänder

sig denna i första hand mot avfattningen eller åtminstone en gängse tolkning

av § 28 momentet 1 punkten b av 1920 års ännu gällande upphandlingsförordning.

förfåttn'' °Ch Ilmebållet i denna punkt har upptagits i upphandlingsförordningen i oförtotkning.

ändrat skick från den tidigare förordningen av den 17 november 1893 angående

statens upphandlings- och entreprenadväsende med mera, vilken avlöstes

av 1920 års förordning. Vid tolkningen av denna punkt må till en

början anmärkas, att i motionen ifrågakomna spörsmål knappast synes ha

tilldragit sig någon uppmärksamhet vid utarbetandet av de författningar,

som alltsedan år 1825 tillkommit i syfte att ordna de leveranser och arbeten,

som skulle för statens räkning av myndigheterna ombesörjas. Även efter det

nämnda bestämmelse influtit i 1893 års förordning, synes dess tillämpning

på det i föreliggande motion angivna området icke ha varit aktuell. Endast

i fjärmare sammanhang berördes ifrågakomna stadgande. Exempelvis överlämnade

styrelsen för svenska teknologföreningen i skrivelse till Kungl. Majit

den 1 juni 1909 bland annat ett av en inom föreningen tillsatt kommitté

avgivet förslag att vid den då tillämnade revisionen av förordningen måtte

övervägas, huruvida icke avgivandet av anbud genom att bjuda vissa hela eller

tiondels procent över eller under prisen i en av vederbörande myndighet uppsatt

prislista borde under vissa villkor medgivas för mindre omfattande arbeten

och leveranser. De sakkunniga, som sedermera år ] 913 tillkallades inom

finansdepartementet för revision av 1893 års förordning (»centralupphandlingssakkunniga»)

uttalade ock i sitt den 15 augusti 1916 avgivna betänkande

örn denna teknologföreningens hemställan, att ett dylikt förfarande icke

mötte något hinder vare sig i då gällande förordning eller i det av de sakkunniga

själva avgivna förslaget till nya bestämmelser. Ett på dylikt sätt avfattat

anbud innefattade, anförde de sakkunniga, icke något obestämt vare

sig över- eller underbud, utan tvärtom ett mycket bestämt bud, ehuru avgivet

i relation till ett av myndigheten upprättat förslag.

Som redan nämnts, kom även ifrågavarande bestämmelse att som § 28

mom. 1 punkt b oförändrad inflyta i 1920 års upphandlingsförordning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 3

Ett förbud av samma art som det i sistnämnda lagrum meddelade mot

obestämda priser vid upphandling för statens behov återfinnes även i förordningens

§ 71, som i avseende å försäljning av staten tillhörig lös egendom

stadgar, att dylikt anbud icke må antagas, om det innefattar obestämt

överbud eller eljest uppgiver obestämt pris. Det ligger i sakens nator, att

denna bestämmelse ännu mindre kan äga samband med varunoteringar och

dithörande i motionen berörda frågor. Det kan även förtjäna anmärkas, att författarna

till den år 1920 utgivna kommentaren till ifrågavarande förordning,

dåvarande sekreteraren Åke Elison och expeditionschefen Karl Levinson,

i avseende å såväl § 28 som § 71 ansluta sig till de sakkunnigas uppfattning,

att under-, respektive överbud av nyssnämda slag icke finge anses

innefatta obestämt vare sig under- eller överbud.

Sistnämnda fråga har jämväl upptagits till behandling i det betänkande,

som 1933 års upph an dl ingssakku nn i ga avgivit den 16 april 1934. Dessa

sakkunniga, som under gången av sitt arbete inhämtat yttranden från ett

större antal myndigheter och sammanslutningar, meddela sålunda bland

annat, att vissa myndigheter till diskussion upptagit spörsmålet, huruvida

icke noteringarna kunde användas som utgångspunkt för prisbedömningen.

I avseende å innehållet av sistberörda yttranden och ifråga örn upphandlingssakkunnigas

i samband därmed gjorda uttalanden får utskottet hänvisa

till de sakkunnigas betänkande. Här må allenast erinras örn att de sakkunniga

funnit det vara en nära nog enhällig uppfattning inom såväl producent-

som köpmannakretsar, att det nuvarande upphandlingssystemet med

fixa priser vid successiv leverans under längre tidsperioder ofta vållat leverantörerna

svåra olägenheter, då några tillförlitliga priskalkyler icke kunnat

läggas till grund vid anbudsgivningen. Med anledning av de stora risker,

som leverantörerna sålunda måst ikläda sig, hade dessa icke sällan ansett

sig nödsakade hålla priserna i överkant, varigenom statens kostnader för

varans anskaffande onödigt ökats.

Huruvida upphandling efter glidande prisskala för närvarande överhuvudtaget

är medgiven, syntes även upphandlingssakkunniga tveksamt. I 28 §

upphandlingsförordningen stadgas ju nämligen, att anbud icke må ifrågakomma

vid den slutliga prövningen, örn det innefattar obestämt underbud

eller eljest uppgiver obestämt pris. Därest vid upphandling för successiv

leverans priset av anbudsgivare satts i relation till noteringen vid tiden för

varans avlämnande, kunde det ifrågasättas, huruvida bestämt pris begärts.

Såsom förut framhållits ansåge upphandlingssakkunniga det emellertid vara

synnerligen önskvärt, att där så vore möjligt upphandling i betydligt större utsträckning

än hittills kunde ske efter noteringspriset vid leveranstillfället. De

hade därför övervägt, huruvida icke i deras samtidigt avlämnade författningsförslag

borde intagas en bestämmelse, som uteslöte varje tvivel om myndigheternas

befogenhet härutinnan. Då även andra varor än de, som avses i

förslaget, med fördel torde kunna upphandlas efter glidande prisskala, syntes

det emellertid vara lämpligare, att ifrågavarande bestämmelse i § 28 upp
-

Yttranden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

handlingsförordningen förtydligas. Som stöd för detta ståndpunktstagande

kunde vidare åberopas, att en dylik bestämmelse torde böra erhålla permanent

giltighet. Frågan syntes följaktligen böra upptagas till fortsatt behandling

i samband med övriga förslag till ändringar i nyssnämnda förordning.

På av utskottet gjord hemställan hava slutligen upphandlingssakkunniga

avgivit yttrande över förevarande motion och därvid i huvudsak anfört följande.

»Såsom av motionen framgår, hava de sakkunniga i sitt den 16 april 1934

avgivna betänkande med förslag till bestämmelser angående upphandling av

lantbruksprodukter m. m. för statens och kommunala inrättningars behov

(statens offentliga utredningar 1934: 15) förklarat sig vilja vid avgivande av förslag

till revision av uppliandlingsförordningen upptaga det i motionen berörda

spörsmålet till närmare övervägande. De sakkunnigas arbete med revisionen

har nu fortskridit så långt, att preliminär ståndpunkt intagits till framkomna

förslag till ändringar i upphandlingsförordningen. Därvid hava de sakkunniga

icke funnit anledning att frånträda sin i betänkandet uttalade uppfattning

beträffande önskvärdheten av en omarbetning av ifrågavarande bestämmelse.

De sakkunniga torde inom någon av de närmaste månaderna komma att till

Kungl. Majit avgiva sitt slutliga yttrande, varför frågan örn ändring i nämnda

bestämmelse — oavsett riksdagens behandling av motionen — kommer

under Kungl. Majlis bedömande inom den närmaste tiden, varefter myndigheterna

torde få tillfälle att uttala sig i frågan, varefter myndigheterna torde

få tillfälle att uttala sig i frågan. Enligt de sakkunnigas uppfattning föreligger

knappast något behov av mera forcerad handläggning av förevarande fråga,

då de sakkunniga hava sig bekant, att 28 § upphandlingsförordningen av

åtskilliga myndigheter tolkas så, att upphandling efter glidande prisskala

redan nu är medgiven, åtminstone i de fall, då notering av varan offentliggöres.

Med hänsyn till det anförda vilja de sakkunniga ifrågasätta, huruvida

motionen lämpligen bör föranleda någon första kammarens vidare åtgärd.»

Av vad härovan i utlåtandet anförts, torde å ena sidan framgå, att ifrågakomna

författningsbestämmelse i § 28 mom. 1 punkten b av gällande upphandlingsförordning

icke vare sig med hänsyn till ordalagen eller förhållandena

vid dess tillkomst nödvändiggör en sådan tolkning, att upphandling

till glidande priser skulle vara utesluten. Särskilt gäller detta de fall, då

genom förhandenvaron av en notering å vederbörande varuslag dess pris

kan anses vara vid varje tidpunkt bestämt.

Detta utesluter å andra sidan icke, att avfattningen av ifrågavarande bestämmelse

ej skulle vara i behov av förtydligande. Med hänsyn till den

tveksamhet och växlande praxis, vartill stadgandet för närvarande givit anledning,

finner utkottet fastmera en dylik omarbetning väl motiverad och i

behov av snart upptagande. Även denna fråga har ju emellertid upptagits

till behandling av 1933 års upphandlingssakkunniga och torde komma

att underställas Kungl. Maj:ts prövning i en så nära framtid, att föga eller

intet torde stå att vinna genom framställning från riksdagens sida i motionens

syfte. Däremot torde motionärens uppfattning att en dylik omarbetning

isolerad och alltså utan samband med översyn av övriga delar av upphandlingsförordningen

ej kunde möta olägenhet knappast vara stödd av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 5

bärande skäl, särskilt som detta spörsmål ovedersägligen äger nära samband

med ordnandet av ett allmännare noteringsväsen, standardisering av skilda

varuslag m. fl. frågor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet, som alltså förväntar

att förevarande spörsmål inom kort förelägges Kungl. Majit till prövning,

hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte föranleda till någon första

kammarens åtgärd.

Stockholm den 14 mars 1935.

Å utskottets vägnar:

EDWIN BERLING.

Närvarande: herrar Berling, Rydberg*, Hansson, Jacob*, Holstenson, Heilman*,

von MUhlenfels, Andersson, Werner, och Karlsson, Gottfrid, i Gillberga.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.