Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3

1935-03-14 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1935:3, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mare 1935 kl. 4 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3, i anledning

av väckt motion angående inrättande av ett statslotteri.

1 en inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 393, Ilar herr

Wallén m. fl. anhållit, att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t hemställa örn slutförande

av den år 1920 hegärda utredningen örn statslotteri samt örn framläggande

av det förelag till dylikt lotteri, vartill utredningen kunde giva anledning.

I fråga örn motiveringen får utskottet hänvisa till motionen, vilket i detta

avseende innehåller en kortfattad och i det väsentliga riktig redogörelse för

lotterifrågans behandling av riksdagen efter år 1920, varjämte motionärerna

erinra örn att de skäl, som därvid åberopats till stöd för inrättandet av ett statligt

penninglotteri, i huvudsak varit följande: Utländska lotterier eller därmed

likställda företag (tippningar o. s. v.) draga till sig avsevärda belopp från vårt

land, vilka uppgå till miljoner kronor. Mångfalden av lotterier inom landet är

näppeligen till gagn. Reda och överskådlighet ernås lättare genom ett enda

större lotteriföretag, anpassat till omslutningen efter behovet och köpkraften

inom landet och så smidigt anordnat med avseende å organisationsdetaljer

(exempelvis möjlighet till inköp av andelar i lotter o. s. v.) att det framgångsrikt

kan upptaga konkurrensen med motsvarande utländska lotterier. Den

oenhetliga prövningen och fördelningen av lotterimedel i fråga örn anslag till

olika ändamål skulle upphöra därigenom att riksdagen finge befogenhet att

själv avväga eller inverka på tillgodoseende av olika intressen, vilka nu stödjas

ömsevis eller samtidigt med budgetmedel och lotterimedel. Den moraliska synpunkten

mot statens handhavande av lotterirörelsen, som tidigare fått uttryck,

torde numera ej kunna med framgång förfäktas, sedan staten själv nyligen omhändertagit

såväl totalisatorspel som tippning.

Andra kammaren hänvisade motionen till sitt femte tillfälliga utskott, vilket

i sitt utlåtande nr 3 till att börja med redogör för frågans riksdagsbehandling

under de senaste åren.

Sedan riksdagen år 1920 beslutit anhålla, att Kungl. M]aj :t täcktes skyndsamt

låta verkställa utredning rörande inrättandet av ett statsobligationslotteri

eller någon annan form av ett under svenska statens kontroll ställt penninglotteri

samt för riksdagen framlägga det förelag, vartill denna utredning kunde

giva anledning, uppdrog chefen för handelsdepartementet år 1920 åt professor

C. V. L. Charlier att såsom sakkunnig till en början verkställa undersökning

angående förekomsten i främmande länder av statliga penninglotterier, dessas

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 12 sami. 2 avd. Nr 3. 1

1920/22 års

utredning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utlåtanden.

2 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

organisation och omfattning samt de erfarenheter, som vunnits beträffande desamma,

ävensom utarbeta plan för utredningsarbetets fortsatta bedrivande.

Dylikt betänkande avgavs den 10 mars 1922 och var huvudsakligen, för att

icke säga enbart, inriktat på att utreda organisationen av utländska lotterier.

Några ytterligare åtgärder torde, anföres i redogörelsen, denna utredning

tills vidare ieke hava föranlett.

I anledning av en vid 1931 års riksdag inom andra kammaren väckt motion

(nr 48 av herr Bergström i Hälsingborg) anfördes av kammarens femte tillfälliga

utskott i dess utlåtande (nr 4) bl. a. följande: Förlusten för landet på

grund av spel på utländska lotterier torde kunna sägas hava nedgått, såväl

genom emitterandet av premieobligationslån som på grund av i övrigt ökade

spelmöjligheter inom landet. Men även under förutsättning att nämnda förlust

genom inträffade förhållanden nedbringats, vore den förlust, som uti ifrågavarande

hänseende drabbade landet, alltjämt mycket stor. Toge man sikte på

att vinna rättelse i det missförhållande, som består i penningutförsel till utländska

lotterier och som ej lärer kunna effektivt förhindras genom lagstiftningsåtgärder,

torde det bästa sättet att vinna ändring härutinnan vara inrättandet

inom landet av ett med de utländska konkurrenskraftigt penninglotteri.

I riksdagsskrivelserna i ämnet funnes helt naturligt icke närmare detaljer

örn det tilltänkta statslotteriet, men utan tvivel torde riksdagens avsikt varit

att ett statsorgan skulle handhava detsamma och att lotteriet framförallt borde

äga så stark konkurrenskraft i förhållande till de utländska klasslotterierna,

att det svenska spelet på sistberörda lotterier i största möjliga grad skulle upphöra

och komma ett svenskt statslotteri till godo.

Vidare erinrade utskottet år 1931 om att i vissa avseenden åtgärder visserligen

vidtagits i av riksdagen avsett syfte, såväl av Kungl. Maj :t som av riksgäldsfullmäktige.

Utskottet erinrade i senare fallet örn premieobligationslotterierna

med deras ökade möjligheter att inom landet tillfredsställa förefintlig

spellust samt att bidraga till allmännare sparande. I förra fallet åter borde

framhållas införandet av totalisatorspelet samt 1922 års utredning i lotterifrågan.

Denna utredning kunde dock knappast göra anspråk på att innehålla

tillräckligt material för bedömandet av själva huvudfrågan, inrättandet av ett

statslotteri, i den omfattning, riksdagen torde hava avsett. Från Kungl. Maj :ts

sida hade riksdagen ej heller under tiden från fattandet av 1920 års beslut

mottagit några förslag till lösning av förevarande spörsmål. Riksdagens hemställan

måste alltså anses vara i avsevärda delar obesvarad.

Utskottet hemställde därjämte, att andra kammaren för sin del måtte besluta,

att av riksdagen framställning gjordes till Kungl. Maj :t örn slutförande

snarast möjligt av den av riksdagen tidigare begärda utredningen rörande ett

under svenska statens kontroll ställt penninglotteri och örn framläggande för

riksdagen av de förslag, som denna utredning kunde föranleda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

3

Andra kammaren beslöt i enlighet med utskottets förslag skrivelse till

Kungl. Maj :t under det att första kammaren avslog begäran örn dylik utredning.

Jämväl vid 1933 års riksdag förelågo motioner i ämnet (I: 21 och II: 26).

Vederbörande tillfälliga utskott i båda kamrarna avstyrkte motionerna. Reservationer

avgåvos i båda utskotten. Första kammaren avslog men andra kammaren

biföll den begärda utredningen. Frågan var alltså även denna gång

fallen.

Vid 1934 års riksdag väcktes inom andra kammaren motion (nr 484 av

herrar Wallén och Nyblom) i frågan.

Andra kammarens femte tillfälliga utskott avstyrkte då motionen i utlåtande

nr 2 (efter lottning), men i reservation till utlåtandet anfördes i huvudsak

följande: Även om det kunde ifrågasättas, huruvida en omändring av

nuvarande halvofficiella penninglotteri genom förstatligande skulle bli billigare

i drift eller giva staten ökade inkomster, och utan att vilja avhända Kungl.

Maj :t möjlighet att efter prövning i varje särskilt fall kunna tillgodose behjärtansvärda

behov av ideell, kulturell eller annan samhällsnyttig art, finge

erkännas att med enbart hittills vidtagna åtgärder på lotteriväsendets område

allt ej vore välbeställt eller slutgiltigt ordnat. Alltjämt förefunnes missförhållanden,

som det gällde finna framkomliga vägar för att undanröja. Kapitalflykten

från landet genom spel på utländska lotterier, de summor, som

årligen offras på olika slag av lotterier, sjul tes motivera en utredning

om lotteriväsendets ordnande efter för våra nuvarande förhållanden mera

lämpade grunder. Härvid torde såväl restriktiva åtgärder som även omläggning

av nuvarande lotteriverksamhet samt behovet av en bättre anpassad lotterilagstiftning

böra komma under omprövning, ävensom i vad mån riksdagen borde

hava inflytande beträffande lotterimedlens användning.

Enär på framställning av riksdagen utredning örn lotteriväsendet påbörjats

men ej fullföljts och då den i ämnet väckta motionen anknöte till nämnda utredning,

hemställdes, att andra kammaren måtte bifalla den då till behandling

föreliggande motionen.

Andra kammaren biföll reservationen, under det att första kammaren intog

annan ståndpunkt, varigenom förslaget örn riksdagsskrivelse förföll.

I anledning av nu förevarande motion anförde andra kammarens femte tillfälliga

utskott härefter följande:

”Utskottet kan i huvudsak ansluta sig till de synpunkter, som lågo till

grund för andra kammarens år 1934 fattade beslut, för ett återupptagande av

den år 1920 anbefallda utredningen.

Dessutom vill utskottet i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av

att en såvitt möjligt enhetlig budgetbehandling förekommer i fråga örn de

ändamål, som med lotterimedel främjas och som kunna anses vara förtjänta

av bidrag från det allmännas sida.

Andra

hammarens

utskott.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

Vid utformningen av plan för ett eventuellt statligt lotteriföretag böra

undersökas alla utvägar för att giva detsamma så stor smidighet och konkurrenskraft

att det med framgång kan upptaga tävlan med motsvarande utländska

företag, på vilka svenska lottköpare lägga ned avsevärda penningbelopp.

Vidare anser utskottet önskvärt, att en undersökning jämväl göres beträffande

de övriga möjligheter, vilka kunna stå till buds för hindrande av den

nu pågående kapitalflykten ur landet till följd av spel på utländska lotterieller

tippningsföretag.

Under åberopande av vad utskottet här ovan anfört ifråga om de synpunkter,

som lågo till grund för andra kammarens vid 1934 års riksdag fattade

beslut samt vad utskottet härutöver ytterligare anfört, får utskottet hemställa,

att andra kammaren måtte för sin del besluta, att riksdagen ville hos Kungl.

Maj :t hemställa örn slutförande av den år 1920 begärda utredningen örn statslotteri

samt örn framläggande av det förslag till dylikt lotteri, vartill utredningen

kan giva anledning.”

Andra

kammarens

beslut.

Utskottsutlåtandet, vilket icke var enhälligt, bifölls av andra kammaren.

Första kammaren, som delgivits detta beslut, har hänvisat ärendet till sitt

andra tillfälliga utskott.

Utskottet vill till en början i jämförelse med de skäl, som i motionen

och härovan anförts till stöd för inrättande av ett statslotteri, uppräkna

några av de huvudgrunder, som under frågans tidigare riksdagsbehandling

åberopats till stöd för en motsatt uppfattning. Behovet av åtgärder mot

kapitalflykt genom spelet på utländska lotterier har sålunda av talesmännen

för denna uppfattning behjärtats i fullt ut samma utsträckning som av statslotteritankens

anhängare. De starkaste skäl talade emellertid mot antagandet,

att denna kapitalflykt kunde i ens någon mån motarbetas genom enbart överförande

av lotteriadministrationen i statens egen hand. Fastmera funnes anledning

befara, att hasardspelet genom ett dylikt sanktionerande skulle slå än

starkare rötter. Det nuvarande lotteriet stöde redan nu under strängaste statliga

kontroll, i vilket avseende därför intet vore att vinna genom att det ersattes

med ett formligt statslotteri. Det vore ingalunda utan vidare riktigt att anse,

att följderna av riksdagens hemställan år 1920 inskränkt sig till den år 1922

avgivna utredningen. Fastmer hade icke blott det huvudsakliga ändamålet med

riksdagsskrivelsen, nämligen inrättandet av ett statsobligationslotteri, blivit

uppfyllt, utan även genom den organisation, de vanliga penninglotterierna

(”teaterlotteriet”) efter hand erhållit, riksdagens alternativa begäran örn

”någon form av ett under statens kontroll ställt penninglotteri” i själva verket

blivit villfaren. Den nuvarande organisationsformen motsvarade i allt väsentligt

ett verkligt statslotteri. Det svenska lotteriet lämnade i förhållande till

sin omfattning högst betydande inkomster för såväl allmänna budgetändamål

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3. 5

sorn ett stort antal kulturella och eljest allmännyttiga ändamål. Till bemötande

av den ofta väckta erinran om de svenska penninglotteriernas bristande konkurrenskraft

i förhållande till vissa utländska lotterier anmärktes, att vid tillskapandet

även av verkliga statslotterder i ett par av våra grannländer (Norge

och Finland) det svenska lotterisystemet tagits till förebild. Slutligen hade

näppeligen bärande skäl anförts för att beröva Kungl. Maj :t möjligheten att

efter prövning i varje särskilt fall kunna utan onödig omgång tillgodose behjärtansvärda

behov av ideell, kulturell eller annan samhällsnyttig art, som

av växlande anledningar ofta endast under betydande svårigheter kunde tillgodoses

på vanlig anslagsväg.

I avseende härefter å föreliggande frågas riksdagsbehandling aktar utskottet

likaledes nödigt att till jämförelse med vad i enlighet med andra kammarens

femte tillfälliga utskott härovan anförts anmärka följande.

Alltsedan riksdagen år 1841 fattade beslut om avskaffande av det dåvarande,

under 1700-talet införda statslotteriet, dröjde det trots ett flertal motionsvis

gjorda framstötar i riksdagen ända till 1916, innan en dylik framställning

äntligen vann riksdagens bifall för att, sedan den år 1920 upprepats, leda till den

sistnämnda år igångsatta sakkunnigutredningen. Denna utredning utmynnade

för övrigt i ett utkast till ett s. k. enkelt lotteri med en årlig omslutning av 48

miljoner kronor (motsvarande siffra för de nuvarande penninglotterierna är

36 milj. kr.). Utvecklingen på lotteriområdet har heller inte stått stilla sedan

denna tid, om än med ali rätt kan sägas att den icke ägt något omedelbart

samband med nyss omförmälda utredning. Utskottet vill härvidlag endast

nämna premieobligationslotteriema samt ordnandet av totalisatorspels- och tippningsfrågorna,

I avseende å frågans riksdagsbehandling vill utskottet vidare anmärka,

att vid 1931 års riksdag den då väckta motionen om införande av statslotteri

avslogs i första kammaren trots att utskottet hemställt, att andra kammarens

beslut om bifall till motionen måtte biträdas.

Vidkommande härefter behandlingen vid 1933 års riksdag vill utskottet

erinra därom, att utskottet då i anledning av en motion med nästan på samma

sätt avfattade yrkanden som de, vilka innevarande år gjorts till föremål för

riksdagens prövning, anförde bland annat, att genom de gällande bestämmelserna

lotteriverksamheten ställts helt under statlig kontroll. Skillnaden mellan

de nuvarande penninglotterierna och ett under statens kontroll ställt penninglotteri,

varom utredning i motionen begärts, syntes sålunda vara av väsentligen

formell art. Motionärerna torde emellertid hava ansett, att ett statslotteri skulle

hava den fördelen framför de nuvarande penninglotterierna, att det skulle

kunna kraftigare än dessa konkurrera med de utländska lotterierna och måhända

helt uttränga ur landet deras försäljning av lottsedlar, vilka enligt vad

som uppgåves i avsevärd mängd nu säljas till svenska köpare. Utskottet vöre

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

icke övertygat därom, att enbart den helstatliga karaktären av lotteriet skulle

få denna verkan. De nuvarande penninglotterierna syntes åtnjuta allmänhetens

fulla förtroende, och deras lotter hade, intill dess depressionen minskat köpkraften

hos allmänheten, slutsålts utan svårighet på mycket kort tid. Prägeln

av statslotteri torde icke kunna öka förtroendet och därmed konkurrenskraften

gentemot utländska lotterier. Befunnes det emellertid önskligt eller nödvändigt

att öka konkurrenskraften hos de svenska lotterierna, kunde detta, såvitt utskottet

såge, ske utan att ett lotteri, som även formellt ''bleve statligt, inrättades.

Så t. ex. kunde, i den mån som efterfrågan å lottsedlar i tillräcklig grad överstege

tillgången, lotternas antal på sätt som hittills skett okas, och utskottet

ville i detta sammanhang påpeka, att omsättningen å lotterierna sedan år 1920

till år 1931 ökats från 14,850,000 kronor till 36,000,000 kronor. Även andra

åtgärder i konkurrensstegrande syfte kunde vidtagas inom den nuvarande organisationens

ram och således utan att riksdagen'' begärde inrättande av ett statslotteri.

Mot inrättande av statslotteri talade även den omständigheten, att,

sedan utskottet år 1931 tog ställning till frågan, förhållandena hade ändrat

sig. Omsättningen på lotterierna hade nämligen ökats med 7,200,000 kronor.

Det ekonomiska läget motiverade därjämte icke för det dåvarande åtgärder i

motionens syfte.

Slutligen torde i avseende å lotterifrågan vid 1934 års riksdag böra —

vid jämförelse med den reservation till förmån för statslotteri, vilken vann

andra kammarens bifall och härovan finnes intagen — böra fasthållas att såväl

utskottet som vederbörande utskott i andra kammaren avstyrkte motionen under

åberopande av i stort sett sådana skäl, som regelbundet plägat anföras mot

inrättande av statslotteri och härovan i huvudsak blivit uppräknade.

Utskottets

hemställan.

Utskottet bär tagit i övervägande vad sålunda blivit i frågan anfört och

vid dess behandling inför utskottet ytterligare utrett samt finner inga nya skäl

förebragta utöver dem, som voro för första kammaren kända, då kammaren

senast vägrade sitt bifall åt en motsvarande motion. Utöver vad utskottet

anfört i sina ovannämnda utlåtanden i hithörande frågor torde ej heller vara

erforderligt att nu lämna ytterligare historik. Då det emellertid i avseende å

nuvarande lotteriorganisation synes lämpligt att i samband med förevarande

motion lämna något utförligare underrättelser, vill utskottet såsom bilaga till

detta utlåtande foga en uppställning i ämnet.

Utskottet, som saknar anledning att frånträda sin tidigare uttalade uppfattning

i föreliggande fråga, får hemställa,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

7

att första kammaren icke måtte biträda andra kammarens i

ärendet fattade beslut.

Stockholm den 14 mars 1935.

Å utskottets vägnar:

EDWIN BERLING.

Närvarande: Herrar Berling, Forslund, Rydberg*, Hansson, Jacob, Holstenson,

Heuman, von Muhlenfels och Karlsson, Gottfrid, i Gillberga.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation.

av herrar Holstenson och von Muhlenfels, vilka ansett, att utskottets utlåtande

bort erhålla följande avfattning:

I en inom---------blivit uppräknade.

Riksdagen har senast år 1920 anhållit örn utredning rörande lotteriväsendet,

eventuellt inrättande av statslotteri. Utredning har varit igångsatt, men

har icke fullföljts.

Åren 1931, 1933 och 1934 har frågan varit uppe i riksdagen, och har alla

åren gått igenom i andra kammaren, under det att densamma fallit i första

kammaren.

Det bär väl aldrig varit någon meningsskiljaktighet i önskemålet att förhindra

att stora penningsummor genom spel på utländska lotterier gå ur landet,

utan det bär väl i första rummet varit den moraliska synpunkten, sorn varit

avgörande för första kammarens ställningstagande till denna sak.

Då vi numera ha en massa olika spelinrättningar, och senast fått tippningsförfarandet

legaliserat i landet, bör väl frågan hava kommit i ett annat läge,

som gör att de moraliska synpunkterna ej vidare dominera.

Det skulle därför vara önskvärt, om ett enda statligt större lotteriföretag,

anpassat efter behovet och köpkraften inom landet, kunde komma till stånd,

och anser utskottet, att örn detsamma anordnades tillräckligt smidigt, så skulle

konkurrensen från utlandet och den därmed förenade kapitalförlusten i det

närmaste komma att upphöra.

Utskottet får därför hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens beslut

och sålunda bifalla motionen II: 393.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

Bilaga.

P. M.

rörande penninglotterierna.

Första penninglotteriet beviljades den 18 september 1896 till förmån för

Stockholmsutställningen 1897 och Nordiska museet. Detta lotteri anordnades

i tre dragningar, vardera med 100,000 lotter å 10 kr. Sedermera ökades lotteriernas

antal från till en början 2 å 3 örn året och storlek successivt. Som

exempel kan nämnas att år 1914 anordnades 6 lotterier, år 1915 5 lotterier,

år 1916 6 lotterier, år 1919 8 lotterier, år 1920 9 lotterier etc. Från och med

år 1926 infördes den nuvarande ordningen med ett lotteri per månad. Antalet

lotter per lotteri utgjorde ursprungligen 100,000, från och med 1918 150,000,

från och med julidragningen 1927 200,000 samt från och med oktober 1931

250,000.

Årsomslutningen av lotterierna framgår av följande tabell.

1904—1908 ....

1916—1917 ....

1921..........

1924—1925 _____

1926 ...........

1928—sept. 1931

Okt. 1931 ......

4.000. 000 kr.

6.000. 000

14.850.000

18.150.000

19.800.000

28.800.000

36,000,000

Från och med juli månad 1917 hava lottsedlarna stämpelbelagts med 1 kr.

per lott samt från och med augusti 1927 med 2 kr. per lott. Denna skatt

inbringar för närvarande 6,000,000 kr. årligen.

Vidare inbringar skatten å lotterivinster cirka 2,000,000 kr. årligen. Vinnare

är nämligen befriad från skyldighet att själv erlägga skatt för lotterivinst,

men å dylik vinst skall, därest densamma överstiger 25 kronor, innehållas ett

belopp, motsvarande 10 procent å vinstens värde. Det sålunda innehållna

beloppet inlevereras till statsverket som en särskild skatt, av vilket hälften

användes till utjämning skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter

emellan. (Se Svensk författningssamling 1928, nr 376.)

Slutligen inbetalas för närvarande från och med budgetåret 1933—1934

2,000,000 kr. årligen av lotteriernas behållning till statskassan, som sålunda

har en årlig inkomst av lotterierna örn tillhopa cirka 10,000,000 kr.

I varje månad säljas numera, enligt lotteriföreståndarens

250,000 st. lottsedlar å kr. 12:—........................ kr.

vilket belopp fördelas sålunda:

I vinster till allmänheten utbetalas........ kr. 1,915,000: —

I understöd till av Kungl. Majit bestämda

institutioner.......................... „ 540,000

I skatt kr. 2: — per lottsedel............ „ 500,000

Till omkostnader.................... „ 45,000

beräkningar,

3,000,000: —

3,000,000: ■

ff

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

9

ÅRSBUDGET Föll

1) Svenska penninglotteriet.

Inkomst av lottförsäljningen .. 36,000,000: — kronor

Utgifter:

‘ ‘ “ ...... = 1,6 %

% } - 22.° %

= 12,4 %

= 63,8 %

= 100 %

Administration ............. o40,000

Stämpel.................... 6,000,000

Budgetstillskott ............. 2,000,000

Kulturella m. fl. ändamål .... 4,480,000

Vinster ............ 22,980,000

Summa 36,000.000

16,7

5,6

kronor

Räntor och preskriberade vinster tillfalla f. n. humanistiska fonden.

2) Danska klasslotteriet.

Inkomst av lottförsäljningen

här beräknad till......... 27,280,000: — kronor

Utgifter:

Kollektörer ................ 1,659,000:— „ = 6,08 % \

Annan administration ...... 475,000:— „ = 1,74 % /

Staten .................... 5,963,000:— „

Vinster ................... 19,183,000:— „

Summa 27,280,000:— kronor = 100 %

Räntor och preskriberade vinster torde tillfalla staten. Obs. I samband

nied indragningen av det mindre välkända danska koloniallotteriet har övervägts,

att lotteriet skulle utökas till en början med 10,000 lotter.

Ovanstående tabell har utarbetats efter uppgifter i professor Charliers

betänkande samt nyare danska författningsbestämmelser.

= 7,82 %

= 21,86 %

= 70,32 %

3) Norska penninglotteriet.

Inkomst av lottförsäljningen.............. 27,000,000:— kronor

Utgifter:

Administration ..............

Kulturella m. fl. ändamål ....

Vinster ....................

............ 1,485,000: —

........... 8,235.000: —

........... 17,280,000: —

V ~

5,5 %

30,n %

64 %

Summa 27,000,000: —

kronor =

100 %

Norska penninglotteriet handhaves av en lotterikommitté, som emellertid

överlåtit själva administrationen till Norska Creditbanken mot en ersättning

av 1,485,000:— kr. samt i lotteriet inflytande räntor. Preskriberade vinster

tillfalla staten med undantag av vad som åtgår till arvode åt kommitterade.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:155 Skrivelse till Konungen angående utredning om inrättande av statslotteri. a1 i texten