Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts, proposition angående understöd åt fiskare vid förlust av eller skada å fiskredskap jämte i ämnet väckt motion.

1935-03-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1935:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts, proposition angående understöd åt fiskare vid förlust av eller skada å fiskredskap jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 41.

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts, proposition angående understöd

åt fiskare vid förlust av eller skada å fiskredskap

jämte i ämnet väckt motion.

(lia avd.)

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 138, har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, till bidrag åt fiskare vid förlust

av eller skada å fiskredskap beräkna för budgetåret 1935/1936 ett reservationsanslag

av 45,000 kronor.

Sedermera bar Kungl. Majit i en till riksdagen den 1 februari 1935 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 77, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att till avsättning till statens fiskredskapsfond

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 45,000 kronor.

I samband härmed bar utskottet till behandling förebaft en i anledning

av sistnämnda proposition inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad

motion, nr 506, av herr Hansson i Hönö m. fl., vari hemställts, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn vidtagande av

åtgärder för anordnande genom befintliga försäkringsföreningar under en

försökstid av 5 år i Göteborgs och Bobus samt Hallands län av fiskredskapsförsäkring

samt för ändamålet anvisa ett anslag av 150,000 kronor,

därav 30,000 kronor att utgå under budgetåret 1935/1936.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till

denna.

För beredande av ersättning åt fiskare, som genom förlust av eller skada

å fiskredskap eller därmed jämförliga anordningar råkat i svår belägenhet,

bar Kungl. Majit för varje år från och med 1919 haft möjlighet att

anvisa medel, först ur undsättningsfonden och därefter ur allmänna nödhjälpsfonden.

I regel bar bidrag lämnats med belopp motsvarande två tredjedelar

av förlustens eller skadans värde. Av bidraget bar hälften lämnats såsom

understöd utan återbetalningsskyldigbet och hälften såsom räntefritt lån,

att amorteras efter viss tid i regel icke överstigande fem år. Understöd

bar endast beviljats i sådana fall, då trängande behov därav befunnits

föreligga. Ansökan örn understöd bar plägat ingivas till länsstyrelsen, som

genom vederbörande polismyndighet låtit verkställa undersökning angå
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 41.

7

ende den förlorade redskapens eller den uppkomna skadans värde och om

sökandens ekonomiska ställning.

Med hänsyn till bland annat att nyssnämnda båda fonder blivit i det

närmaste förbrukade anvisade 1934 års riksdag (prop. nr 262; skr. nr 342)

för åtgärder till fiskerinäringens främjande samt beredande av ersättning

åt fiskare för förlust av eller skada å fiskredskap för budgetåret 1934/

1935 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 250,000 kronor.

Med tillämpning av förut omförmälda principer har under 1934 ur sagda

anslag såsom understöd vid förlust av eller skada å fiskredskap anvisats

sammanlagt omkring 30,500 kronor. Ur allmänna nödhjälpsfonden har

under nämnda år icke utlämnats något dylikt understöd.

I anledning av två vid 1931 års riksdag väckta likalydande motioner

(1:185 och 11:215) anhöll riksdagen (skr. nr 277), att Kungl. Maj:t ville

låta verkställa utredning rörande de åtgärder, som från statens sida kunde

vidtagas för att bereda fiskarebefolkningen tillgång till försäkring av

båtar och fiskredskap samt för riksdagen framlägga de förslag, som av utredningen

kunde föranledas. Genom beslut den 12 juni 1931 uppdrog

Kungl. Maj:t åt lantbruksstyrelsen att verkställa den sålunda begärda utredningen.

Efter verkställd utredning har lantbruksstyrelsen den 27 augusti 1934

avgivit utlåtande jämte förslag i ämnet.

Lantbruksstyrelsen, som funnit särskilda statsåtgärder för anordnande

av försäkring av fiskebåtar icke för närvarande vara av behovet påkallade,

har beträffande frågan örn försäkring av fiskredskap framhållit, att

sådana privata försäkringsföreningar, vilka meddelat försäkring mot partiella

förluster av fiskredskap, d. v. s. redskapsförluster utan samband med

båtförlust, vanligtvis efter tämligen kort tid på grund av svårt ekonomiskt

avbräck måst upphöra med dylik försäkringsverksamhet. De speciella

svårigheter, som en redskapsförsäkring sålunda syntes hava att kämpa

med, sammanhängde enligt lantbruksstyrelsens åsikt därmed, att fiskredskap

i regel på grund av hastig förslitning och värdeminskning vore

mindre lämpliga såsom försäkringsobjekt. De svårberäkneliga riskerna

för förluster bidroge också till att genom en stark stegring av premierna

försvåra fiskarenas anslutning till en redskapsförsäkring. Härjämte

torde en dylik försäkringsverksamhet — med hänsyn icke minst till

svårigheten att utöva nödig kontroll mot missbruk — kräva en både vidlyftig

och relativt kostsam förvaltningsapparat. Alla dessa svårigheter

bomme att kvarstå med oförminskad styrka såväl vid en statlig försäkring

som vid en ömsesidig försäkring med större eller mindre statsunderstöd.

På grund härav ansåge lantbruksstyrelsen sig ej kunna förorda vidtagande

av åtgärder för åvägabringande med statens hjälp av fiskredskapsförsäkring.

Lantbruksstyrelsen har i stället föreslagit inrättande av en fond, benämnd

statens fiskredskapsfond, varur understöd skulle iitgå till beredande

av ersättning åt fiskare för förlust av eller skada å fiskredskap vid

fisko i saltsjön. Av det årliga understödsbeloppet, beräknat till 45,000

kronor, skulle en tredjedel tillskjutas av statsmedel och återstoden täckas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 41.

genom upptagande av årliga avgifter av fiskarena. För budgetåret 1935/

1936 har lantbruksstyrelsen emellertid hemställt örn anvisande av statsmedel

av hela det beräknade beloppet 45,000 kronor.

Över lantbruksstyrelsens utlåtande och förslag hava yttranden avgivits

av statskontoret och länsstyrelserna i rikets kustlän ävensom av svenska

ostkustfiskarnas centralförbund, svenska västkustfiskarnas centralförbund,

Malmöhus läns havsfiskeförening och Smygeortens fiskeriförening.

I flertalet yttranden har lantbruksstyrelsens förslag örn inrättande av en

statens fiskredskapsfond principiellt förordats eller lämnats utan erinran.

Beträffande utformningen av lantbruksstyrelsens förslag hava emellertid

i flera avseenden framställts erinringar. Med få undantag har i yttrandena

vidare givits uttryck åt den uppfattningen, att försäkring av

fiskebåtar icke nu borde göras till föremål för statsåtgärder.

Departementschefen har beträffande frågan örn försäkring av fiskredskap

anfört:

»Såsom i det föregående berörts hade 1931 års riksdag vid sitt beslut

örn utredning i förevarande avseende närmast för ögonen anordnandet av

en försäkring av fiskredskap genom ömsesidiga försäkringsbolag, vilka

vid inträffade större förluster skulle kunna erhålla understöd av statsmedel.

En dylik anordning torde principiellt sett äga betydande företräden

framför varje annan form av statshjälp på ifrågavarande område. Utredningen

i ärendet synes emellertid hava givit vid handen, att en fiskredskapsförsäkring

med hänsyn till de svårigheter av skiftande art, som

därvid möta, åtminstone för närvarande äger ytterst ringa utsikter att

utan orimligt stora ekonomiska uppoffringar från statsverkets sida kunna

med framgång genomföras. Åtgärder för främjande genom statsbidrag av

sådan försäkring hava också praktiskt taget enhälligt avstyrkts i de i

ärendet avgivna yttrandena.

Då jag sålunda icke anser mig kunna nu förorda statsåtgärder i syfte att

förmå fiskarena att genom försäkring bereda sig ersättning för förlust

av eller skada å fiskredskap, vill jag ej därmed hava sagt, att icke statsmakterna

i den utsträckning så lämpligen kan ske böra stödja en efter ekonomiskt

sunda principer avvägd och i övrigt ändamålsenligt anordnad försäkringsverksamhet.

Frågan huruvida dylikt stöd bör lämnas torde emellertid

få avgöras från fall till fall. Skulle sålunda exempelvis fiskarena

inom en viss trakt finna med sin fördel förenligt att till skydd mot förlust

av eller skada å fiskredskap organisera en privat försäkringsrörelse

och härför anse sig i behov av bistånd från statens sida, torde framställning

i ämnet få göras hos Kungl. Majit, som torde, därest framställningen

finnes böra bifallas, för riksdagen framlägga det förslag, vartill

förhållandena kunna föranleda.»

Departementschefen har funnit uppenbart, att ett behov föreligger av

möjlighet till statsunderstöd vid redskapsförluster. Då nödhjälpsfondens

tillgångar nu i det närmaste äro slut och eventuell reservation å det inledningsvis

berörda, av 1934 års riksdag beviljade anslaget avsetts för annat

ändamål (jämför utskottets utlåtande nr 40), blir ny medelsanvisning erforderlig.

Angående den form, vari fortsatt understödsverksamhet bör

bedrivas, har departementschefen anfört:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 41.

9

»Jag förutskickar, att jag i likhet med lantbruksstyrelsen icke för närvarande

finner anledning att föreslå åtgärder för beredande av ersättning

vid förlust av fiskebåtar. Spörsmålet synes böra begränsas att gälla

fiskredskap i egentlig mening.

Lantbruksstyrelsens förslag, som i viktiga avseenden utformats med nuvarande

understödssystem som förebild, bygger till skillnad från berörda

system på den principen, att fiskarena själva i huvudsak skola bekosta

hjälpverksamheten. Örn än en dylik anordning kan finnas i och för sig riktig,

synes den dock i förevarande fall leda till ohållbara konsekvenser.

Den kritik, som med angivna utgångspunkt riktats mot förslaget, måste

jag finna i huvudsak berättigad. Särskilt synes mig mot godtagande av

lantbruksstyrelsens förslag tala den omständigheten, att ett stort antal av

fiskarena skulle, ehuru de nödgades erlägga avgifter, vara uteslutna från

möjligheten att komma i åtnjutande av ersättning från den föreslagna

fonden. En ändring av förslaget därhän, att envar avgiftsbetalande skulle

äga tillgodonjuta dylik ersättning, torde å andra sidan av ekonomiska skäl

icke kunna genomföras. Med hänsyn till vad sålunda anförts har jag icke

ansett mig kunna biträda lantbruksstyrelsens förslag.

Efter övervägande av de olika synpunkter, som kommit till uttryck i

ärendet, förefaller det i nuvarande läge vara mest lämpligt att, såsom

statskontoret föreslagit, ifrågavarande verksamhet anordnas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad hittills skett. Staten torde alltså helt höra

bestrida kostnaderna för densamma. Beträffande grunderna för verksamhetens

bedrivande torde vidare höra gälla, att envar fiskare, som genom

förlust av eller skada å fiskredskap befinnes hava råkat i nödställd

belägenhet, bör äga möjlighet att efter ansökan hos Kungl. Maj:t utfå ersättning

med visst belopp. En förutsättning härför hör givetvis dock vara,

att förlusten eller skadan icke är att hänföra till försummelse eller vårdslöshet

från sökandens sida. Uppenbart är också, att ersättning ej hör

utgå för sådan skada eller förlust, som normalt sammanhänger med redskapens

användning. Ersättning torde som regel icke böra utgå, därest

förlustens eller skadans värde understiger 50 kronor. Ersättningens belopp

synes, liksom hittills, höra bestämmas till högst två tredjedelar av

värdet. Av beloppet bör regelmässigt högst hälften lämnas såsom bidrag

utan återbetalningsskyldighet samt återstoden utgå såsom räntefritt lån

med en amorteringstid av åtta år. Nu angivna grunder torde dock endast

böra betraktas såsom normgivande. De torde icke böra fastställas i författningsform,

och Kungl. Maj:t bör äga rätt att medgiva de avvikelser,

vartill förhållandena kunna giva anledning."

För beredande av medel till den av departementschefen angivna understödsverksamheten

har Kungl. Maj:t föreslagit upptagande å riksstaten

för nästa budgetår av ett särskilt anslag linder nionde huvudtiteln å det

av lantbruksstyrelsen föreslagna och i statsverkspropositionen beräknade

beloppet 45,000 kronor. De anvisade medlen föreslås skola bokföras under

särskild diversemedelstitel, benämnd »statens fiskredskapsfond», vilken

skulle förvaltas av statskontoret. I anslutning härtill har anslaget givits

formen av bestämt anslag. Även i den man beviljade ersättningsbelopp

utgöras av bidrag utan återbetalningsskyldighet avses de, för enkelhetens

skull, skola utbetalas ur fonden och icke avföras direkt å anslaget. Med

hänsyn till den sålunda förordade anordningen bär den i statsverksprofiilianrj

till riksdagens protokoll Ullin. 10 sami. Nr ''lil—lil. g

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 41.

positionen föreslagna anslagsrubriken ändrats till »avsättning till statens

fiskredskapsfond».

Erforderliga föreskrifter för genomförandet av den här angivna anordningen

avses bliva meddelade av Kungl. Majit.

Motionärerna anse, att statens hjälp bättre kunde lämnas såsom bistånd

till fiskredskapsförsäkring än enligt understödslinjen. De hava tänkt sig,

att de nuvarande fiskebåtsförsäkringsföreningarna i Bohuslän och Halland

under en försökstid av fem år och med staten sorn garant skulle få

utvidga sin verksamhet till att avse försäkring av fiskredskap. Statens

kostnader härför hava i motionen beräknats till högst 30,000 kronor för år.

Utskottet biträder Kungl. Majda förslag örn inrättande av en statens

fiskredskapsfond, från vilken fiskare kunna beredas understöd vid förlust

av eller skada å fiskredskap enligt de av departementschefen angivna

riktlinjerna.

Vad beträffar motionärernas hemställan örn statens bistånd till fiskredskapsförsäkring,

anser utskottet, i likhet med departementschefen, att

statsmakterna i den utsträckning så lämpligen kan ske böra stödja en

efter ekonomiskt sunda principer avvägd och i övrigt ändamålsenligt anordnad

försäkringsverksamhet. I frågans nuvarande läge kan utskottet

dock icke tillstyrka motionärernas förslag örn anvisande av anslag för

fiskredskapsförsäkring. Skulle de i motionen omnämnda försäkringsföreningarna

vilja utvidga sin verksamhet till att avse försäkring av fiskredskap

och härför påkalla statens bistånd, lärer frågan böra behandlas i

den ordning departementschefen angivit, d. v. s. framställning i ämnet

göras till Kungl. Majit, sorn, därest framställningen finnes böra bifallas,

för riksdagen framlägger det förslag, vartill förhållandena föranleda.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis

förslag, till Avsättning till statens fiskredskapsfond

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 45,000

kronor;

2) att motionen 11:506 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 mars 1935.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Härvarande: se utlåtande nr 40.

350S80. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:94 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående understöd åt fiskare vid förlust eller skada å fiskredskap. a1 i texten