Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet åt jordbrukare att medelst förbättringsarbete återbetala erhållna stödlån.

1935-03-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1935:43, Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet åt jordbrukare att medelst förbättringsarbete återbetala erhållna stödlån.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet

åt jordbrukare att medelst förbättringsarbete återbetala

erhållna stödlån.

(lia avd.)

Jordbruksutskottet bar till behandling i ett sammanhang förehaft följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

1) 1:190 av herr Bengtsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

hos Kungl. Majit hemställa, att åtgärder skyndsamt måtte vidtagas för

att bereda de stödlåntagare, vilka hava att kontant återbetala lånen, möjlighet

att få gälda lånen medelst förbättringsarbete;

2) lii 34 av herr Gustafson i Kasenberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen

för beredande av lättnader åt de i motionen berörda, ekonomiskt

hårdast belastade jordbrukarna ville besluta att de stödlånetagare, som

till vederbörande lånenämnd före den 1 november 1935 därom ingiva framställning,

måtte beredas tillfälle återbetala beviljade stödlån medelst utförande

av förbättringsarbete.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas

till dessa.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från centralnämnden för ackords- och stödlåneärenden.

1932, 1933 och 1934 års riksdagar hava anvisat anslag för utlämnande

av ackordslån och stödlån åt jordbrukare. Bestämmelser i ämnet hava

av Kungl. Majit meddelats i kungörelser den 30 juni 1932 (nr 366), den

21 april 1933 (nr 135) och den 23 mars 1934 (nr 54). Beträffande stödlånen

gäller, att de i viss utsträckning skola anses guldna, därest låntagaren

utför förbättringsarbete å den av honom brukade fastigheten.

I 8 § av 1932 års kungörelse föreskrives bland annat, att där låntagare

åtagit sig att enligt godkänd plan och kostnadsberäkning utföra förbättringsarbete

å den av låntagaren brukade fastigheten, skall så stor

del av lånet, som motsvarar beräknade kostnaden för arbetet, dock ej

mer än 750 kronor, anses gulden, då arbetet inom föreskriven tid vederbörligen

utförts. Den tid, inom vilken förbättringsarbetet skall vara utfört,

må ej bestämmas längre än till dess tre år förflutit från lånets

beviljande.

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 10 sami. Nr A3—M.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.

Såsom i Kungl. Maurts proposition nr 92 (sid. 16—18) till 1933 års riksdag

omförmäles hade vissa lånenämnder föreslagit, att frågan om

förbättringsarbete ej borde sammankopplas med stödlånets beviljande,

utan att låntagaren borde hava möjlighet att, sedan lånet utanordnats,

göra framställning örn dess gäldande genom utförande av sådant arbete.

Det hade också ifrågasatts, att i låneansökningen skulle behöva angivas

allenast, huruvida och till vilket belopp lånet avsåges skola gäldas genom

förbättringsarbete, samt att närmare förslag å det arbete, som skulle

komma till utförande, skulle kunna insändas sedan lånets storlek bestämts

och medlen utbetalats. Centralnämnden för ackordsocli

stödlåneärenden ansåg, att planer och kostnadsberäkningar

för ifrågasatta förbättringsarbeten borde kunna ingivas till lånenämnden

först sedan meddelande lämnats, att lån blivit beviljat. Härigenom

undvekes att den, som fått sin låneansökan avslagen, åsamkades utlägg

för upprättande av dylika handlingar. Dock syntes det kravet böra uppställas,

att redan i låneansökningen angåves, huruvida lånet avsåges

skola återbetalas medelst utförande av förbättringsarbete, samt i jakande

fall, arten av detta arbete. Centralnämnden ansåge sig däremot ej kunna

tillstyrka det förslag, som framkommit därom, att frågan, huruvida lån

finge återbetalas genom förbättringsarbete, borde hänskjutas till tidpunkten

efter lånets utanordnande. Departementschefen fann i

likhet med centralnämnden icke lämpligt att såsom ifrågasatts låta låntagaren,

först sedan stödlånet blivit till honom utbetalt, avgöra huruvida

han önskade gälda detsamma genom förbättringsarbete. Däremot hade

departementschefen ej något att erinra mot ett sådant tillvägagångssätt

som det av centralnämnden tillstyrkta eller att i låneansökningen uppgåves

allenast, huruvida lånet avsåges skola gäldas genom förbättringsarbete

samt, där så vore fallet, arten av detta arbete, varemot plan och

kostnadsberäkning för arbetets utförande icke ingåves förrän efter det

lånet blivit beviljat.

På grund av departementschefens uttalande, vilket av riksdagen lämnades

utan erinran, har centralnämnden för ackords- och stödlåneärenden

avslagit framställningar örn låns gäldande genom utförande av förbättringsarbete,

då detta ej i låneansökningen angivits, såvida ej godtagbara

skäl anförts för en sådan underlåtenhet.

I 1933 och 1934 års lånekungörelser intogs i 15 § den bestämmelsen, att,

sedan lånenämnds beslut örn beviljat lån översänts till länsstyrelsen,

lånenämnden skulle, därest förbättringsarbete skulle äga rum, så snart

ske kunde till länsstyrelsen insända plan och kostnadsberäkning för

arbetet.

Motionerna avse beredande av möjlighet för de jordbrukare, som beviljats

stödlån enligt 1932, 1933 och 1934 års lånekungörelser och som helt

eller delvis skola kontant återbetala lånen, att genom utförande av förbättringsarbeten

få gälda lånen. I motionen II: 34 framhålles särskilt,

att jordbrukare, som år 1932 erhållit lån med belopp överstigande 750 kronor,

borde få gälda lånet i dess helhet genom förbättringsarbete. I sistnämnda

motion har även föreslagits, att framställning örn förbättringsarbetes

utförande skall vara till vederbörande lånenämnd inkommen före

den 1 november 1935.

För att möjliggöra en överblick av den stödverksamhet, som i motio
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.

3

nema ifrågasattes, har vid detta utlåtande fogats en av centralnämnden

för ackords- och stödlåneärenden upprättad tabell över antalet lån och

lånebelopp, som beviljats av de olika lånenämnderna av 1932 och 1933

års låneanslag, ävensom antalet lån, som helt eller delvis skola kontant

återbetalas, jämte de till återbetalning fastställda beloppen. Även finnes

angivet antalet låntagare, som år 1932 tilldelats lån, överstigande

750 kronor. För 1934 års låneverksamhet kunna fullständiga uppgifter

ännu ej lämnas.

Av tabellen framgår, att antalet låntagare, som hava att kontant återbetala

erhållna stödlån, utgjorde år 1932 7,573 och år 1933 2,228 eller tillsammans

9,801, samt att det till kontant återbetalning fastställda beloppet

uppgick år 1932 till 3,724,539 kronor och år 1933 till 703,562 kronor

eller sammanlagt till 4,428,101 kronor. Sistnämnda summa bör ökas med

det belopp av 1934 års lån, som skall kontant återbetalas, vilket belopp

säkerligen avsevärt kommer att understiga det för år 1933 angivna. Vid

några lånenämnder hava samtliga de låntagare, vilka erhållit rätt att

utföra förbättringsarbeten, ännu icke inkommit med planer och kostnadsberäkningar

för arbetena, varför de under 1933 angivna beloppen, som

skola kontant återbetalas, torde komma att något minskas.

Centralnämnden för ackords- och stödlåneärenden har i sitt yttrande

över motionerna till en början anfört:

»Såsom i motionerna framhålles bar säkerligen ett stort antal låntagare

av okunnighet örn gällande bestämmelser underlåtit att i ansökningen

angiva, att de önskade gälda lånet eller del därav genom förbättringsarbete.

I vissa fall kan detta även hava berott på oförstånd eller

bristande förutseende. I sådana fall synes det centralnämnden rimligt,

att låntagare beredes möjlighet återbetala lånet genom förbättringsarbete,

så mycket mera som ett behov av sådan möjlighet, såsom av motionerna

synes framgå, torde föreligga. Men medgivande till den föreslagna återbetalningen

genom förbättringsarbete bör lämnas, allenast då ett behov

förefinnes, sålunda endast åt den, vilkens ekonomiska ställning är sådan,

att lånets kontanta återbetalning skulle för honom medföra allvarliga

ekonomiska svårigheter. En del låntagare torde på grund av ändrade

konjunkturer och större möjlighet att erhålla extraarbeten vara i stånd att

utan fara för deras ekonomi fullgöra dem åliggande ränte- och amorteringsskyldighet.

Det kan också inträffa, att låntagare efter lånets beviljande

fått sin ekonomi så förbättrad, t. ex. genom arv, virkesförsäljning

e. dyl., att ett efterskänkande av lånet måste anses opåkallat. Ett utbyte

av kontant återbetalning mot förbättringsarbete bör därför medgivas endast

efter prövning av behovet i varje särskilt fall. Vid en sådan prövning

har lånenämndon att med ledning av förefintliga handlingar och

inhämtade upplysningar bedöma, huruvida låntagaren kan anses vara

förtjänt och i behov av det ytterligare understöd, som ett tillstånd att

gälda lånet genom förbättringsarbete innebär.

Det bör dock uppmärksammas, att en del låntagare endast hava att kontant

återbetala en mindre del av lånet, stundom endast ett eller ett par tiotal

kronor. I sådana fall synes något behov av tillstånd till utförande av

ytterligare förbiittringsarbete icke föreligga. Medgivande att genom sådant

arbete gälda den del av lånet som skall kontant återbetalas bör alltså

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.

icke lämnas i de fall, då det till kontant återbetalning fastställda beloppet

understiger viss summa, som centralnämnden, med hänsyn jämväl till

de med prövningen av ansökningarna förenade kostnaderna för det allmänna,

finner kunna lämpligen fastställas till 100 kronor. I några fall

har det inträffat, att låntagare, som erhållit stödlån av 1932 års anslag,

redan till länsstyrelsen inbetalt det belopp, som skolat kontant gäldas.

Att i dessa fall låntagare ånyo skulle hos länsstyrelsen utfå det inbetalda

beloppet och gälda detsamma genom utförande av förbättringsarbete, bör

enligt centralnämndens mening ej medgivas.»

Centralnämnden har vidare beträffande det i motionen II: 34 framförda

förslaget, att jordbrukare, som år 1932 erhållit lån med belopp

överstigande 750 kronor, skulle få gälda hela lånet genom förbättringsarbete,

anfört:

»I 1932 års lånekungörelse, enligt vilken stödlån kunde beviljas med belopp

upp till 1,500 kronor, bestämdes det högsta belopp, låntagare borde få

tillgodoräkna sig genom förbättringsarbete, till 750 kronor, eller samma

summa som föreslagits såsom maximum för stödlån till egnahemslåntagare

till utförande av förbättringsarbete. I 1933 och 1934 års lånekungörelser

fastställdes maximum för stödlån till 750 kronor.

Av de år 1932 inkomna 33,012 ansökningarna örn stödlån kunde 10,987

icke beviljas, till stor del därför att de anvisade medlen voro otillräckliga.

Många av de jordbrukare, som nämnda år fingo sina ansökningar

avslagna, hava påföljande år beviljats lån. För dessa senare måste det

kännas såsom en orättvisa, att de, fastän de år 1932 uppfyllde villkoren

för låns erhållande, icke endast gått miste om möjligheten att erhålla lån

till belopp över 750 kronor, utan jämväl örn den ytterligare förmån — att

få återbetala även lån överstigande 750 kronor genom förbättringsarbete

— som genom den föreslagna författningsändringen bereddes vissa av

dem, som år 1932 erhöllo lån.

Mot att en låntagare, som på grund av en formell underlåtenhet ej tilllåtits

gälda sitt lån genom förbättringsarbete, tillerkännes denna förmån

på de i vederbörande kungörelse stadgade villkor

synes icke böra möta betänkligheter, men att dessa villkor ändras så, att

de låntagare, vilka år 1932 dragit fördel av den då förefintliga möjligheten

att erhålla lån utöver 750 kronor, beredas ännu en förmån, synes

icke vara riktigt. Centralnämnden anser sig därför icke kunna tillstyrka

förslaget i denna del.»

Vad angår den tid, inom vilken ansökan örn utförande av nu ifrågavarande

förbättringsarbeten bör ingivas, har centralnämnden funnit den

i motionen II: 34 föreslagna tiden — före den 1 november 1935 —- onödigt

lång. Örn ansökningstiden begränsades till två månader efter det kungörelsen

i ämnet utfärdats, borde detta enligt centralnämndens mening

vara tillräckligt.

Slutligen har centralnämnden anfört:

»Enligt nu gällande bestämmelser får den tid, inom vilken förbättringsarbete

skall vara utfört, ej bestämmas längre än till dess tre år förflutit

från lånets beviljande. Lämpligt synes vara, att tiden för de nya förbättringsarbetenas

fullbordande bestämmes till högst två år efter det

tillstånd till återbetalning genom förbättringsarbete meddelats. De nu

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.

5

ifrågasatta förbättringsarbetena skulle då senast vara färdigställda ungefär

samtidigt med de för 1934 års lån medgivna förbättringsarbetena.

Med åberopande av vad ovan anförts får centralnämnden vördsamt tillstyrka,

att jordbrukare, som erhållit stödlån enligt 1932, 1933 eller 1934

års lånekungörelser och som skall helt eller delvis kontant återbetala hela

lånet eller del därav samt ännu icke verkställt sådan återbetalning, må

berättigas att, efter vederbörande lånenämnds beprövande, gälda det till

kontant återbetalning fastställda beloppet genom utförande av förbättringsarbete

under villkor:

att det belopp, som skall kontant återbetalas, uppgår till minst 100 kronor,

att jordbrukare, som av 1932 års låneanslag erhållit stödlån, överstigande

750 kronor, endast må, med inberäknande av belopp, ifråga örn vilket

motsvarande medgivande tidigare lämnats, berättigas att genom förbättringsarbete

sammanlagt gälda högst 750 kronor,

att ansökan örn utförande av förbättringsarbete jämte plan och kostnadsberäkning

för arbetet till lånenämnden ingives inom två månader

efter det kungörelse i ämnet från trycket utkommit,

att den tid, inom vilken förbättringsarbete skall vara fullbordat, ej

må bestämmas längre än till dess två år förflutit från det tillstånd till

arbetets utförande av lånenämnden beviljats, samt

att i övrigt de i 1934 års lånekungörelse meddelade bestämmelserna

rörande förbättringsarbete skola lända till efterrättelse.»

Utskottet anser, i likhet med såväl motionärerna som centralnämnden

för ackords- och stödlåneärenden, att medgivande under vissa förutsättningar

bör lämnas stödlåntagare, som helt eller delvis skall verkställa

återbetalning kontant, att i stället utföra förbättringsarbete. På grund

härav tillstyrker utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit gör

hemställan örn utfärdande av kungörelse i ämnet.

Vad angår detaljbestämmelserna i kungörelsen, bör, såsom centralnämnden

anfört, medgivande att utföra förbättringsarbete i stället för

kontant återbetalning lämnas allenast efter i varje särskilt fall verkställd

prövning, att behov därav föreligger; och beträffande lån av 1932

års låneanslag torde medgivandet icke få avse högre belopp än att detsamma

jämte belopp, i fråga örn vilket motsvarande medgivande tidigare

lämnats, uppgår till högst 750 kronor. Jämväl i övrigt synas bestämmelserna

i ämnet kunna avfattas i nära anslutning till vad centralnämnden

föreslagit.

Med hänsyn till angelägenheten av denna stödverksamhets snara avveckling

förutsätter utskottet, att kungörelse i ämnet utfärdas så fort

som möjligt och att tiden för ingivande av ansökan örn utförande av förbättringsarbete

begränsas till högst två månader från utfärdandet.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionerna 1:190

och 11:34 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att

Kungl. Maj:t med beaktande av vad utskottet här

ovan anfört måtte utfärda bestämmelser för tillgodoseende

av det i motionerna angivna syftet.

Stockholm den 9 mars 1935.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

fran första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Gabrielsson, von Stockenström,

Granath, Bengtsson, Dalberg och Henriksson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,

Olsson i Rödningsberg, Gustafson i Kasenberg, Andersson i Löbbo, Carlström och Pettersson

i Rosta.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.

7

Lånenämnd

1932 års lånemedel

15,000,000 kr.

Budgetåret 1932/1933

1933 års lånemedel

10,000,000 kr.

Budgetåret 1933/1934

Antal

låntaga- re, so m

1932 be- viljats

stödlån

över 750

krono r

Beviljade stödlåil

Därav skall kon- tant återbetalas

Beviljade stödlån

Därav skall kon- tant återbetalas

antal

kr.

antal

låntag.

kr.

antal

kr.

antal

låntag.

kr.

Stockholms läns och stads

251

148,850

129

55,132

300

96,485

40

9,709

33

Uppsala läns ..............

410

251,600

98

47,289

347

99,700

13

4,878

25

Södermanlands läns......

378

279,650

241

146,540

314

133,400

75

31,080

88

Östergötlands läns.........

475

320,450

366

184,479

465

144,225

110

28,622

122

Jönköpings läns .........

1,020

532,200

114

35,655

1,180

459,499

32

12,980

—

Kronobergs läns............

1,118

669,450

335

115,400

1,243

459,300

36

6,480

163

Kalmar läns norra ......

194

129,000

93

40,850

175

53,650

13

2,929

44

Kalmar läns södra........

235

189,600

ilo

57,404

259

124,450

44

13,224

53

Gotlands läns...... ........

394

199,000

105

31,807

557

127,900

1

100

44

Blekinge läns...............

675

359,980

91

31,270

735

243,250

9

1,587

36

Kristianstads läns.........

1,649

803,450

312

106,183

1,532

480,050

129

34,350

84

Malmöhus läns ............

783

586,200

598

395,120

441

228,800

218

97,692

142

Hallands läns..............

705

426,460

496

196,765

586

209,050

112

34,789

44

Göteborgs och Bohus läns

655

370,247

544

198,109

468

164,040

391

112,502

60

Älvsborgs läns norra

762

471,680

584

329,522

744

241,470

150

45,050

153

Älvsborgs läns södra ...

502

300,000

231

89,624

335

134,425

16

3,940

96

Skaraborgs läns............

832

510,950

458

431,979

703

260,600

458

143,593

133

Värmlands läns............

588

467,707

465

329,727

310

148,450

106

49,762

223

Örebro läns..................

518

223,100

50

16,450

1,036

221,350

7

1,400

30

Västmanlands läns ......

341

211,550

217

96,402

358

120,900

77

23,870

25

Kopparbergs läns .........

367

265,650

309

170,025

214

86,900

62

13,655

109

Gävleborgs läns............

821

515,050

353

209,898

836

239,050

125

30,000

41

Västernorrlands läns ...

1,402

700,000

474

134,005

1,574

479,150

—

—

73

Jämtlands läns ............

1,209

586,295

36

15,300

2,185

545,670

—

—

36

Västerbottens läns.........

2,538

1,314,980

205

74,980

3,802

1,319,210

—

—

158

Norrbottens läns ........

3,203

1,685,629

559

184,694

3,718

1,307,860

4

1,370

191

Summa

22,02ö| 12,518,728

7,573|3,724,539

| 24,415

8,128,834

2,228

703,562

2,206

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:96 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet åt jordbrukare att medelst förbättringsarbete återbetala erhållna stödlån. a1 i texten