Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet åt jordbrukare att medelst förbättringsarbete återbetala erhållna stödlån.
1935-03-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1935:43, Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet åt jordbrukare att medelst förbättringsarbete återbetala erhållna stödlån.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.
1
Nr 43.
Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1935 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet
åt jordbrukare att medelst förbättringsarbete återbetala
erhållna stödlån.
(lia avd.)
Jordbruksutskottet bar till behandling i ett sammanhang förehaft följande
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:
1) 1:190 av herr Bengtsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
hos Kungl. Majit hemställa, att åtgärder skyndsamt måtte vidtagas för
att bereda de stödlåntagare, vilka hava att kontant återbetala lånen, möjlighet
att få gälda lånen medelst förbättringsarbete;
2) lii 34 av herr Gustafson i Kasenberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen
för beredande av lättnader åt de i motionen berörda, ekonomiskt
hårdast belastade jordbrukarna ville besluta att de stödlånetagare, som
till vederbörande lånenämnd före den 1 november 1935 därom ingiva framställning,
måtte beredas tillfälle återbetala beviljade stödlån medelst utförande
av förbättringsarbete.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas
till dessa.
Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande
från centralnämnden för ackords- och stödlåneärenden.
1932, 1933 och 1934 års riksdagar hava anvisat anslag för utlämnande
av ackordslån och stödlån åt jordbrukare. Bestämmelser i ämnet hava
av Kungl. Majit meddelats i kungörelser den 30 juni 1932 (nr 366), den
21 april 1933 (nr 135) och den 23 mars 1934 (nr 54). Beträffande stödlånen
gäller, att de i viss utsträckning skola anses guldna, därest låntagaren
utför förbättringsarbete å den av honom brukade fastigheten.
I 8 § av 1932 års kungörelse föreskrives bland annat, att där låntagare
åtagit sig att enligt godkänd plan och kostnadsberäkning utföra förbättringsarbete
å den av låntagaren brukade fastigheten, skall så stor
del av lånet, som motsvarar beräknade kostnaden för arbetet, dock ej
mer än 750 kronor, anses gulden, då arbetet inom föreskriven tid vederbörligen
utförts. Den tid, inom vilken förbättringsarbetet skall vara utfört,
må ej bestämmas längre än till dess tre år förflutit från lånets
beviljande.
Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 10 sami. Nr A3—M.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.
Såsom i Kungl. Maurts proposition nr 92 (sid. 16—18) till 1933 års riksdag
omförmäles hade vissa lånenämnder föreslagit, att frågan om
förbättringsarbete ej borde sammankopplas med stödlånets beviljande,
utan att låntagaren borde hava möjlighet att, sedan lånet utanordnats,
göra framställning örn dess gäldande genom utförande av sådant arbete.
Det hade också ifrågasatts, att i låneansökningen skulle behöva angivas
allenast, huruvida och till vilket belopp lånet avsåges skola gäldas genom
förbättringsarbete, samt att närmare förslag å det arbete, som skulle
komma till utförande, skulle kunna insändas sedan lånets storlek bestämts
och medlen utbetalats. Centralnämnden för ackordsocli
stödlåneärenden ansåg, att planer och kostnadsberäkningar
för ifrågasatta förbättringsarbeten borde kunna ingivas till lånenämnden
först sedan meddelande lämnats, att lån blivit beviljat. Härigenom
undvekes att den, som fått sin låneansökan avslagen, åsamkades utlägg
för upprättande av dylika handlingar. Dock syntes det kravet böra uppställas,
att redan i låneansökningen angåves, huruvida lånet avsåges
skola återbetalas medelst utförande av förbättringsarbete, samt i jakande
fall, arten av detta arbete. Centralnämnden ansåge sig däremot ej kunna
tillstyrka det förslag, som framkommit därom, att frågan, huruvida lån
finge återbetalas genom förbättringsarbete, borde hänskjutas till tidpunkten
efter lånets utanordnande. Departementschefen fann i
likhet med centralnämnden icke lämpligt att såsom ifrågasatts låta låntagaren,
först sedan stödlånet blivit till honom utbetalt, avgöra huruvida
han önskade gälda detsamma genom förbättringsarbete. Däremot hade
departementschefen ej något att erinra mot ett sådant tillvägagångssätt
som det av centralnämnden tillstyrkta eller att i låneansökningen uppgåves
allenast, huruvida lånet avsåges skola gäldas genom förbättringsarbete
samt, där så vore fallet, arten av detta arbete, varemot plan och
kostnadsberäkning för arbetets utförande icke ingåves förrän efter det
lånet blivit beviljat.
På grund av departementschefens uttalande, vilket av riksdagen lämnades
utan erinran, har centralnämnden för ackords- och stödlåneärenden
avslagit framställningar örn låns gäldande genom utförande av förbättringsarbete,
då detta ej i låneansökningen angivits, såvida ej godtagbara
skäl anförts för en sådan underlåtenhet.
I 1933 och 1934 års lånekungörelser intogs i 15 § den bestämmelsen, att,
sedan lånenämnds beslut örn beviljat lån översänts till länsstyrelsen,
lånenämnden skulle, därest förbättringsarbete skulle äga rum, så snart
ske kunde till länsstyrelsen insända plan och kostnadsberäkning för
arbetet.
Motionerna avse beredande av möjlighet för de jordbrukare, som beviljats
stödlån enligt 1932, 1933 och 1934 års lånekungörelser och som helt
eller delvis skola kontant återbetala lånen, att genom utförande av förbättringsarbeten
få gälda lånen. I motionen II: 34 framhålles särskilt,
att jordbrukare, som år 1932 erhållit lån med belopp överstigande 750 kronor,
borde få gälda lånet i dess helhet genom förbättringsarbete. I sistnämnda
motion har även föreslagits, att framställning örn förbättringsarbetes
utförande skall vara till vederbörande lånenämnd inkommen före
den 1 november 1935.
För att möjliggöra en överblick av den stödverksamhet, som i motio
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.
3
nema ifrågasattes, har vid detta utlåtande fogats en av centralnämnden
för ackords- och stödlåneärenden upprättad tabell över antalet lån och
lånebelopp, som beviljats av de olika lånenämnderna av 1932 och 1933
års låneanslag, ävensom antalet lån, som helt eller delvis skola kontant
återbetalas, jämte de till återbetalning fastställda beloppen. Även finnes
angivet antalet låntagare, som år 1932 tilldelats lån, överstigande
750 kronor. För 1934 års låneverksamhet kunna fullständiga uppgifter
ännu ej lämnas.
Av tabellen framgår, att antalet låntagare, som hava att kontant återbetala
erhållna stödlån, utgjorde år 1932 7,573 och år 1933 2,228 eller tillsammans
9,801, samt att det till kontant återbetalning fastställda beloppet
uppgick år 1932 till 3,724,539 kronor och år 1933 till 703,562 kronor
eller sammanlagt till 4,428,101 kronor. Sistnämnda summa bör ökas med
det belopp av 1934 års lån, som skall kontant återbetalas, vilket belopp
säkerligen avsevärt kommer att understiga det för år 1933 angivna. Vid
några lånenämnder hava samtliga de låntagare, vilka erhållit rätt att
utföra förbättringsarbeten, ännu icke inkommit med planer och kostnadsberäkningar
för arbetena, varför de under 1933 angivna beloppen, som
skola kontant återbetalas, torde komma att något minskas.
Centralnämnden för ackords- och stödlåneärenden har i sitt yttrande
över motionerna till en början anfört:
»Såsom i motionerna framhålles bar säkerligen ett stort antal låntagare
av okunnighet örn gällande bestämmelser underlåtit att i ansökningen
angiva, att de önskade gälda lånet eller del därav genom förbättringsarbete.
I vissa fall kan detta även hava berott på oförstånd eller
bristande förutseende. I sådana fall synes det centralnämnden rimligt,
att låntagare beredes möjlighet återbetala lånet genom förbättringsarbete,
så mycket mera som ett behov av sådan möjlighet, såsom av motionerna
synes framgå, torde föreligga. Men medgivande till den föreslagna återbetalningen
genom förbättringsarbete bör lämnas, allenast då ett behov
förefinnes, sålunda endast åt den, vilkens ekonomiska ställning är sådan,
att lånets kontanta återbetalning skulle för honom medföra allvarliga
ekonomiska svårigheter. En del låntagare torde på grund av ändrade
konjunkturer och större möjlighet att erhålla extraarbeten vara i stånd att
utan fara för deras ekonomi fullgöra dem åliggande ränte- och amorteringsskyldighet.
Det kan också inträffa, att låntagare efter lånets beviljande
fått sin ekonomi så förbättrad, t. ex. genom arv, virkesförsäljning
e. dyl., att ett efterskänkande av lånet måste anses opåkallat. Ett utbyte
av kontant återbetalning mot förbättringsarbete bör därför medgivas endast
efter prövning av behovet i varje särskilt fall. Vid en sådan prövning
har lånenämndon att med ledning av förefintliga handlingar och
inhämtade upplysningar bedöma, huruvida låntagaren kan anses vara
förtjänt och i behov av det ytterligare understöd, som ett tillstånd att
gälda lånet genom förbättringsarbete innebär.
Det bör dock uppmärksammas, att en del låntagare endast hava att kontant
återbetala en mindre del av lånet, stundom endast ett eller ett par tiotal
kronor. I sådana fall synes något behov av tillstånd till utförande av
ytterligare förbiittringsarbete icke föreligga. Medgivande att genom sådant
arbete gälda den del av lånet som skall kontant återbetalas bör alltså
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.
icke lämnas i de fall, då det till kontant återbetalning fastställda beloppet
understiger viss summa, som centralnämnden, med hänsyn jämväl till
de med prövningen av ansökningarna förenade kostnaderna för det allmänna,
finner kunna lämpligen fastställas till 100 kronor. I några fall
har det inträffat, att låntagare, som erhållit stödlån av 1932 års anslag,
redan till länsstyrelsen inbetalt det belopp, som skolat kontant gäldas.
Att i dessa fall låntagare ånyo skulle hos länsstyrelsen utfå det inbetalda
beloppet och gälda detsamma genom utförande av förbättringsarbete, bör
enligt centralnämndens mening ej medgivas.»
Centralnämnden har vidare beträffande det i motionen II: 34 framförda
förslaget, att jordbrukare, som år 1932 erhållit lån med belopp
överstigande 750 kronor, skulle få gälda hela lånet genom förbättringsarbete,
anfört:
»I 1932 års lånekungörelse, enligt vilken stödlån kunde beviljas med belopp
upp till 1,500 kronor, bestämdes det högsta belopp, låntagare borde få
tillgodoräkna sig genom förbättringsarbete, till 750 kronor, eller samma
summa som föreslagits såsom maximum för stödlån till egnahemslåntagare
till utförande av förbättringsarbete. I 1933 och 1934 års lånekungörelser
fastställdes maximum för stödlån till 750 kronor.
Av de år 1932 inkomna 33,012 ansökningarna örn stödlån kunde 10,987
icke beviljas, till stor del därför att de anvisade medlen voro otillräckliga.
Många av de jordbrukare, som nämnda år fingo sina ansökningar
avslagna, hava påföljande år beviljats lån. För dessa senare måste det
kännas såsom en orättvisa, att de, fastän de år 1932 uppfyllde villkoren
för låns erhållande, icke endast gått miste om möjligheten att erhålla lån
till belopp över 750 kronor, utan jämväl örn den ytterligare förmån — att
få återbetala även lån överstigande 750 kronor genom förbättringsarbete
— som genom den föreslagna författningsändringen bereddes vissa av
dem, som år 1932 erhöllo lån.
Mot att en låntagare, som på grund av en formell underlåtenhet ej tilllåtits
gälda sitt lån genom förbättringsarbete, tillerkännes denna förmån
på de i vederbörande kungörelse stadgade villkor
synes icke böra möta betänkligheter, men att dessa villkor ändras så, att
de låntagare, vilka år 1932 dragit fördel av den då förefintliga möjligheten
att erhålla lån utöver 750 kronor, beredas ännu en förmån, synes
icke vara riktigt. Centralnämnden anser sig därför icke kunna tillstyrka
förslaget i denna del.»
Vad angår den tid, inom vilken ansökan örn utförande av nu ifrågavarande
förbättringsarbeten bör ingivas, har centralnämnden funnit den
i motionen II: 34 föreslagna tiden — före den 1 november 1935 —- onödigt
lång. Örn ansökningstiden begränsades till två månader efter det kungörelsen
i ämnet utfärdats, borde detta enligt centralnämndens mening
vara tillräckligt.
Slutligen har centralnämnden anfört:
»Enligt nu gällande bestämmelser får den tid, inom vilken förbättringsarbete
skall vara utfört, ej bestämmas längre än till dess tre år förflutit
från lånets beviljande. Lämpligt synes vara, att tiden för de nya förbättringsarbetenas
fullbordande bestämmes till högst två år efter det
tillstånd till återbetalning genom förbättringsarbete meddelats. De nu
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.
5
ifrågasatta förbättringsarbetena skulle då senast vara färdigställda ungefär
samtidigt med de för 1934 års lån medgivna förbättringsarbetena.
Med åberopande av vad ovan anförts får centralnämnden vördsamt tillstyrka,
att jordbrukare, som erhållit stödlån enligt 1932, 1933 eller 1934
års lånekungörelser och som skall helt eller delvis kontant återbetala hela
lånet eller del därav samt ännu icke verkställt sådan återbetalning, må
berättigas att, efter vederbörande lånenämnds beprövande, gälda det till
kontant återbetalning fastställda beloppet genom utförande av förbättringsarbete
under villkor:
att det belopp, som skall kontant återbetalas, uppgår till minst 100 kronor,
att jordbrukare, som av 1932 års låneanslag erhållit stödlån, överstigande
750 kronor, endast må, med inberäknande av belopp, ifråga örn vilket
motsvarande medgivande tidigare lämnats, berättigas att genom förbättringsarbete
sammanlagt gälda högst 750 kronor,
att ansökan örn utförande av förbättringsarbete jämte plan och kostnadsberäkning
för arbetet till lånenämnden ingives inom två månader
efter det kungörelse i ämnet från trycket utkommit,
att den tid, inom vilken förbättringsarbete skall vara fullbordat, ej
må bestämmas längre än till dess två år förflutit från det tillstånd till
arbetets utförande av lånenämnden beviljats, samt
att i övrigt de i 1934 års lånekungörelse meddelade bestämmelserna
rörande förbättringsarbete skola lända till efterrättelse.»
Utskottet anser, i likhet med såväl motionärerna som centralnämnden
för ackords- och stödlåneärenden, att medgivande under vissa förutsättningar
bör lämnas stödlåntagare, som helt eller delvis skall verkställa
återbetalning kontant, att i stället utföra förbättringsarbete. På grund
härav tillstyrker utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit gör
hemställan örn utfärdande av kungörelse i ämnet.
Vad angår detaljbestämmelserna i kungörelsen, bör, såsom centralnämnden
anfört, medgivande att utföra förbättringsarbete i stället för
kontant återbetalning lämnas allenast efter i varje särskilt fall verkställd
prövning, att behov därav föreligger; och beträffande lån av 1932
års låneanslag torde medgivandet icke få avse högre belopp än att detsamma
jämte belopp, i fråga örn vilket motsvarande medgivande tidigare
lämnats, uppgår till högst 750 kronor. Jämväl i övrigt synas bestämmelserna
i ämnet kunna avfattas i nära anslutning till vad centralnämnden
föreslagit.
Med hänsyn till angelägenheten av denna stödverksamhets snara avveckling
förutsätter utskottet, att kungörelse i ämnet utfärdas så fort
som möjligt och att tiden för ingivande av ansökan örn utförande av förbättringsarbete
begränsas till högst två månader från utfärdandet.
Utskottet.
6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av motionerna 1:190
och 11:34 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att
Kungl. Maj:t med beaktande av vad utskottet här
ovan anfört måtte utfärda bestämmelser för tillgodoseende
av det i motionerna angivna syftet.
Stockholm den 9 mars 1935.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
fran första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Gabrielsson, von Stockenström,
Granath, Bengtsson, Dalberg och Henriksson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,
Olsson i Rödningsberg, Gustafson i Kasenberg, Andersson i Löbbo, Carlström och Pettersson
i Rosta.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43.
7
Lånenämnd
1932 års lånemedel
15,000,000 kr.
Budgetåret 1932/1933
1933 års lånemedel
10,000,000 kr.
Budgetåret 1933/1934
Antal
låntaga- re, so m
1932 be- viljats
stödlån
över 750
krono r
Beviljade stödlåil
Därav skall kon- tant återbetalas
Beviljade stödlån
Därav skall kon- tant återbetalas
antal
kr.
antal
låntag.
kr.
antal
kr.
antal
låntag.
kr.
Stockholms läns och stads
251
148,850
129
55,132
300
96,485
40
9,709
33
Uppsala läns ..............
410
251,600
98
47,289
347
99,700
13
4,878
25
Södermanlands läns......
378
279,650
241
146,540
314
133,400
75
31,080
88
Östergötlands läns.........
475
320,450
366
184,479
465
144,225
110
28,622
122
Jönköpings läns .........
1,020
532,200
114
35,655
1,180
459,499
32
12,980
—
Kronobergs läns............
1,118
669,450
335
115,400
1,243
459,300
36
6,480
163
Kalmar läns norra ......
194
129,000
93
40,850
175
53,650
13
2,929
44
Kalmar läns södra........
235
189,600
ilo
57,404
259
124,450
44
13,224
53
Gotlands läns...... ........
394
199,000
105
31,807
557
127,900
1
100
44
Blekinge läns...............
675
359,980
91
31,270
735
243,250
9
1,587
36
Kristianstads läns.........
1,649
803,450
312
106,183
1,532
480,050
129
34,350
84
Malmöhus läns ............
783
586,200
598
395,120
441
228,800
218
97,692
142
Hallands läns..............
705
426,460
496
196,765
586
209,050
112
34,789
44
Göteborgs och Bohus läns
655
370,247
544
198,109
468
164,040
391
112,502
60
Älvsborgs läns norra
762
471,680
584
329,522
744
241,470
150
45,050
153
Älvsborgs läns södra ...
502
300,000
231
89,624
335
134,425
16
3,940
96
Skaraborgs läns............
832
510,950
458
431,979
703
260,600
458
143,593
133
Värmlands läns............
588
467,707
465
329,727
310
148,450
106
49,762
223
Örebro läns..................
518
223,100
50
16,450
1,036
221,350
7
1,400
30
Västmanlands läns ......
341
211,550
217
96,402
358
120,900
77
23,870
25
Kopparbergs läns .........
367
265,650
309
170,025
214
86,900
62
13,655
109
Gävleborgs läns............
821
515,050
353
209,898
836
239,050
125
30,000
41
Västernorrlands läns ...
1,402
700,000
474
134,005
1,574
479,150
—
—
73
Jämtlands läns ............
1,209
586,295
36
15,300
2,185
545,670
—
—
36
Västerbottens läns.........
2,538
1,314,980
205
74,980
3,802
1,319,210
—
—
158
Norrbottens läns ........
3,203
1,685,629
559
184,694
3,718
1,307,860
4
1,370
191
Summa
22,02ö| 12,518,728
7,573|3,724,539
| 24,415
8,128,834
2,228
703,562
2,206
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:96 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet åt jordbrukare att medelst förbättringsarbete återbetala erhållna stödlån. a1 i texten