Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av kamrarnas åter förvisning sbeslut beträffande punkten 175 i utskottets utlåtande nr 1.

1935-03-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1935:46, Utlåtande i anledning av kamrarnas åter förvisning sbeslut beträffande punkten 175 i utskottets utlåtande nr 1.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

litskottet.

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1935 kl. 3 c. m.

Utlåtande i anledning av kamrarnas åter förvisning sbeslut beträffande

punkten 175 i utskottets utlåtande nr 1.

(Ira avd.)

Under punkt 175 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition

hade Kungl. Majit föreslagit riksdagen att fastställa viss personalförteckning

och godkänna viss avlöningsstat för rikets allmänna kartverk

samt att till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 399,500 kronor.

Den av Kungl. Majit föreslagna personalförteckningen upptog under

rubriken tjänstemän å extra stat tre statstopografer i lönegraden B 21.

Avlöningsstaten upptog i post 2 för avlöningar till tjänstemän å extra

stat förslagsvis 21,100 kronor.

I en i anledning av propositionen inom andra kammaren väckt, till utskottet

hänvisad motion, nr 282, av herrar Arnemark och Lundqvist, hade

hemställts, att riksdagen måtte besluta

1) att statstopograferna vid rikets allmänna kartverk uppföras under

rubriken:

»Tjänstemän å övergångsstat .................................... B 21.»

2) att genom uppräkning i högsta löneklass av lönegrad B 21 det i statsverkspropositionen

uppförda anslaget till statstopograferna höjes från förslagsvis

21,100 kronor till förslagsvis 22,400 kronor.

I sitt utlåtande nr 1, punkt 175, hade utskottet på anförda skäl gjort en

hemställan, som innefattade bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

och avslag å motionen II: 282.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava kamrarna visat

punkten åter till utskottet.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sitt utlåtande

nr 1.

Utskottet vill i anledning av motionärernas förslag örn statstopografernas

löneställning erinra, att sagda befattningshavare, då de år 1912

uppfördes å kartverkets övergångsstat, tillförsäkrades dels samma villkor

för avlöningens åtnjutande som de för kartograf stadgade, dels ock

avlöning i form av arvode med ålderstillägg till enahanda belopp, som

i ordinarie avlöning bestämts för kartograf, minskat med så stort belopp

— avrundat till närmast högre fem- eller tiotal kronor — som motsvarade

den pensionsavgift, vilken skulle erläggas av kartograf i mot
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46. 5

svarande lönegrad. Å dessa förmåner hava de nuvarande tjänsteinnehavarna

erhållit fullmakt av verket. Det löneavdrag, som stadgades för

topograferna i förhållande till kartograferna, motiverades därmed, att

riksdagen kunde förväntas i en framtid icke komma att undandraga sig

att, örn civil topograf uppnådde den levnads- och tjänstålder, vid vilken

kartograf skulle Wiva berättigad att åtnjuta pension, även tilldela civil

topograf skäligt pensionsbelopp. Ehuru topografbefattningarna vid 1923

års lönereglering behandlats som örn de varit å extra stat, synas de dock

utskottet intaga en sådan särställning, att befattningshavarna icke böra,

såsom Kungl. Maj:t föreslagit, för att komma i åtnjutande av pension

enligt civila tjänstepensionsreglementet överföras till extra stat. Enligt

Kungl. Maj :ts förslag skulle avlöningen liksom hittills beräknas efter

23:e löneklassen men på grund av pensionsavdragen komma att utgå med

minskat belopp. Med hänsyn till vad utskottet här ovan anfört torde detta

icke vara skäligt. Utskottet vill därför, i anslutning till motionen, förorda,

att de tre statstopograferna bibehållas å övergångsstat samt, i samband

med att Kungl. Maj:t förordnar örn civila tjänstepensionsreglementets

tillämpning å dem, uppflyttas i 24 :e löneklassen. En sådan anordning

kan icke få någon prejudicerande betydelse för andra fall, enär statstopograferna,

utskottet veterligen, äro de enda å övergångsstat uppförda ickeordinarie

befattningshavarna inom statsförvaltningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och motionen II: 282

1) för rikets allmänna kartverk fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1. Ben geodetiska avdelningen.

2 observatörer ........................................................ B 26

8 statsgeodeter B 21

2. Ben topografiska avdelningen.

12 gravörer eller heliogravyrritare B 15

3. Avdelningen för ekonomiska arbeten och stomkartearbeten.

1 arbetschef........................................................... B 28

18 statskartografer B 21

3 ritare B 11

5 ritbiträden ....................................................... B 7

3 expeditionsvakter B 5

Alim. Därest till arbetschef förordnas militär på aktiv stat eller

på reservstat eller i reserven (med pension), äger arbetschefen allenast

uppbära arvode till belopp, sorn kan varda medgivet av Kungl. Maj:t.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

Tjänstemän å övergångsstat.

3 statstopografer ........................................................ B 21;

Anm. Vid nuvarande statstopografs avgång må befattning såsom

statstopograf icke tillsättas.

2) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tillsvidare från och med

budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ........................ kronor 328,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis........................... » 22,400

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit ................ » 6,970

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m. .................... kronor 28,100

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., för
-

slagsvis ............

» 3,600 »

31,700

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie

tjänstemän, för-

slagsvis....................

................................ »

11,730

summa kronor 400,800;

3) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

400,800 kronor.

Stockholm den 21 mars 1935.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

7

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

tran törsta kammaren: herrar Sederholm, Allgust Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,

Tjällgren, von Stockenström, Fritiof Gustafson och Dalberg; samt

tran andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Olsson i

Rödingsberg. Andersson i Löbbo, Liedberg, Andersson i Tungelsta, Pettersson i Rosta och

Osberg.

Reservation

av herr Johansson i Uppmälby.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:152 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående rikets allmänna kartverk: avlöningar jämte en i ämn s. 7 i texten