Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag angående kapitalökning till statens avdikningslånefond m. m. ävensom väckta motioner örn sänkning av räntan å lån ur nämnda fond. ''

1935-03-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1935:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag angående kapitalökning till statens avdikningslånefond m. m. ävensom väckta motioner örn sänkning av räntan å lån ur nämnda fond. ''

Dokumentets text

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

*

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1935 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag angående kapitalökning

till statens avdikningslånefond m. m. ävensom väckta

motioner örn sänkning av räntan å lån ur nämnda fond.

''(lia avd.)

I årets statsverksproposition, utgifter för kapitalökning, bilaga 6, punkt

14, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1935/1936 från statens

avdikningslånefond bevilja lån å tillhopa högst 3,800,000 kronor;

2) såsom kapitalökning för statens avdikningslånefond anvisa för budgetåret

1935/1936 ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Härjämte har Kungl. Majit i en till riksdagen den 16 januari 1935 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 35, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må, för beredande av

erforderligt rådrum åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter, under

tiden 1 juli 1935—30 juni 1936 medgiva anstånd med erläggande av annniteter

å lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen Ii 196 av herr

Johansson, Johan, m. fl. och lii 379 av herr Wallén m. fl., vari hemställts,

att riksdagen för sin del måtte besluta att å lån ur statens avdikningslånefond

skall erläggas en årlig ränta med högst 3.5 procent.

Beträffande grunderna för Kungl. Majits förslag hänvisas till de vid

propositionerna fogade statsrådsprotokollen. De skäl, som åberopats till stöd

för motionerna, hava angivits i motionen Ii 195.

över dessa motioner jämte ett flertal motioner örn liknande räntesänkning

beträffande andra fonder har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

yttranden av statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret. I

fråga örn yttrandenas innehåll hänvisas till redogörelsen i utskottets utlåtande

nr 49, punkt 4.

Statens avdikningslånefond, vilken före den 1 juli 1926 benämndes odlingslånefonden,

är avsedd för utlämnande av lån till utförande av sådana torr
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50. 29

läggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med

hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- eller betesvall.

Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i

kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258) med däri genom kungörelserna nr

166/1929 och 300/1933 gjorda ändringar.

Beviljat lån är avsett att utbetalas i olika delar i den mån arbetets

fortgång styrkes. Å lånesumman beräknas för de tre första åren från första

lyftningsdagen icke någon ränta. För näst därpå följande tre år beräknas

å lyftade belopp tre och sex tiondels procent årlig ränta, vilken vid dessa

tre års slut lägges till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande

beloppet erlägges från och med det sjunde året efter första lyftningsdagen,

till dess lånet blivit slutbetalt, en annuitet av sex procent, därav

såsom ränta räknas tre och sex tiondels procent å det oguldna kapitalbeloppet.

Sedan beslut örn lånets återbetalning och fördelning vunnit laga

kraft, äger jordägare, som sådant önskar, att, oberoende av det stadgade

återbetalningssättet, när som helst under lånetiden, sex månader efter hos

statskontoret gjord uppsägning, inbetala hela det på hans fastighet belöpande

skuldbelopp jämte all därå upplupen, ogulden ränta.

Jämlikt riksdagens beslut har det belopp, vartill lån ur fonden fått för

år högst beviljas, uppgått till för ett vart av budgetåren 1930/1931 och

1931/1932 3,000,000 kronor samt för budgetåret 1932/1933 2,900,000 kronor.

För vartdera av budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 är motsvarande belopp

bestämt till 5,000,000 kronor.

Departementschefen har beträffande beviljandet av lån från statens avdikningslånefond

samt anslag till fonden anfört:

»Vid behandlingen av frågan örn statens avdikningsanslag under punkt

123 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har jag, med bifall

till lantbruksstyrelsens förslag därutinnan, tillstyrkt, att statsbidrag till

torrläggningsföretag må under budgetåret 1935 1936 beviljas intill 5,400,000

kronor. Det av lantbruksstyrelsen föreslagna beloppet för utlåning under

sagda budgetår ur avdikningslånefonden, 3,800,000 kronor, synes tillräckligt

för mötande av lånebehovet i avseende å de företag, vilka sålunda avses

skola kunna ifrågakomma till statsbidrag. Ej heller ur andra synpunkter

föranleder sistsagda belopp erinran från mili sida.

Vad angår det för budgetåret 1935/1936 erforderliga kapitalökningsanslaget

till fonden, torde detta i anslutning till statskontorets beräkningar böra

bestämmas till 2,000,000 kronor.»

Vidkommande ifrågasatt bemyndigande för Kungl. Majit att medgiva

anstånd med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och

från statens avdikningslånefond må här erinras, att Kung}. Majit genom

beslut vid 1933 och 1934 års riksdagar erhållit bemyndigande att under

tiden till och med den 30 juni 1935 medgiva dylikt anstånd.

Departementschefen har härom bland annat anfört följande:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

VUkottet.

»Den Kungl. Majit beredda möjligheten att medgiva betalningsanstånd

och räntefrihet för ifrågavarande lån har varit av stort värde. Jag biträder

lantbruksstyrelsens mening angående önskvärdheten av att sådan

möjlighet förefinnes även under tiden 1 juli 1935—30 juni 1936. Det

nya bemyndigande för Kungl. Majit, som sålunda torde böra begäras av

riksdagen, synes böra avse såväl de fall, då intressenterna i ett torrläggningsföretag

råkat i ekonomiska svårigheter på grund av omständigheter,

sammanhängande med företaget, som jämväl fall, där svårigheterna icke

omedelbart bero av företaget men deltagarna av andra orsaker behöva anstånd

med fullgörande av sina med företaget förbundna skyldigheter. Ehuru

jämväl de hittills lämnade bemyndigandena torde få anses äga den innebörd,

som nu angivits, ifrågasätter jag, huruvida icke detta i ett nytt

bemyndigande bör bringas till klarare uttryck genom någon jämkning av

bemyndigandets avfattning.»

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag.

Vad angår motionärernas hemställan örn sänkning av räntan å lån ur

fonden från 3.6 till 3.5 procent, får utskottet under hänvisning till vad

som anförts i utskottets utlåtande nr 49, punkt 4, avstyrka denna framställning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits

förslag

1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret

1935/1936 från statens avdikningslånefond bevilja lån

å tillhopa högst 3,800,000 kronor,

2) såsom kapitalökning för statens avdikningslånefond

anvisa för budgetåret 1935/1936 ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor,

3) medgiva, att Kungl. Majit må, för beredande av

erforderligt rådrum åt i trångmål varande intressenter

i torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande

särskilda omständigheter, under tiden 1 juli 1935—30

juni 1936 medgiva anstånd med erläggande av annuiteter

å lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond

;

II) att motionerna Ii 196 och lii 379 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning avsedda medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

Stockholm den 29 mars 1935.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 49.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:167 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar jäm s. 4 i texten