Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om uppskov med erläggande av amorteringar å lån från fiskerilånefonden samt örn sänkning av räntan å lån ur nämnda fond.

1935-03-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1935:53, Utlåtande i anledning av väckta motioner om uppskov med erläggande av amorteringar å lån från fiskerilånefonden samt örn sänkning av räntan å lån ur nämnda fond.

Dokumentets text

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

Nr 53.

Ankoui till riksdagens kansli den 29 mars 1935 kl. 4 e. in.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om uppskov med erläggande

av amorteringar å lån från fiskerilånefonden samt

örn sänkning av räntan å lån ur nämnda fond.

(lia avd.)

Jordbruksutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:110 av herr Sanne och II: 242 av herr Hansson i Hönö m. fl., likalydande,

vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla, att uppskov med erläggande av amorteringar å lån från fiskerilånefonden

må kunna beviljas under tiden 1 juli 1935—30 juni 1936 och i

övrigt i överensstämmelse med riksdagens beslut 1934;

2) 1:198 av herr Johansson, Johan, m. fl., vari hemställts, att riksdagen

för sin del måtte besluta att å lånebelopp lyftat ur fiskerilånefonden skall

erläggas en årlig ränta med högst 3.5 procent;

3) II: 377 av herr Wallén m. fl., vari hemställts, att riksdagen för sin

del måtte besluta att å lån ur fiskerilånefonden skall erläggas en årlig ränta

med högst 3.5 procent.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna 1:110 och

lii 242, hänvisas till dessa. Till stöd för motionerna 1:198 och lii 377, vilka

i allt väsentligt äro likalydande, har åberopats vad som anförts i motionen

1:195.

Av utskottet hava i vederbörlig ordning införskaffats yttranden dels över

motionerna 1:110 och II: 242 av statskontoret efter lantbruksstyrelsens hörande,

dels ock över motionerna 1:198 och II: 377 jämte ett flertal motioner

örn sänkning av räntan å lån ur andra fonder av statskontoret och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

Gällande bestämmelser för fiskerilånefonden, vilken inrättades år 1891

för fiskerinäringens befrämjande, återfinnas i kungörelsen den 7 augusti

1907 (nr 61) med däri genom kungörelserna nr 359/1921, 130/1928, 298/1930

och 112/1932 gjorda ändringar. Från fonden utlämnas genom förmedling

av hushållningssällskap eller landsting låneunderstöd för anskaffande av

fiskebåtar, motorer för sådana båtar, fiskredskap eller för fisktransport avsedda

fordon, smärre båtar eller andra smärre inrättningar eller för anläggande

av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling av fiskets

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

37

produkter eller för utförande av fiskodling. Hushållningssällskap eller landsting,

som önskar erhålla statslån för utlämnande av ifrågavarande låneunderstöd,

må därom göra skriftlig ansökan för Göteborgs och Bohus län

hos länsstyrelsen i länet och för rikets övriga län hos lantbruksstyrelsen.

Länsstyrelsen och lantbruksstyrelsen äga att, efter prövning av sålunda

gjorda framställningar, inom av Kungl. Majit bestämt belopp bevilja hushållningssällskap

eller landsting statslån. Dylikt lån må innehavas amorteringsfritt

under två år från lyftningsdagen. Därefter skall lånet återbetalas

inom högst tio år med lika kapitalbelopp varje år jämte upplupen ränta.

Räntefrihet åtnjutes likaledes under två år från lyftningsdagen, varefter

lånet skall förräntas med 3.6 procent örn året. Därest förfallet kapitalbelopp

icke inom föreskriven tid inbetalas, skall å det förfallna beloppet erläggas

6 procent årlig ränta. Motsvarande bestämmelser skola gälla för lån, som

utlämnas av hushållningssällskap eller landsting till de enskilda låntagarna.

Lån, som utlämnas av hushållningssällskap eller landsting, får utgöra högst

25,000 kronor.

Sedan 1934 års riksdag (prop. nr 228; R. skr. nr 184) bifallit ett av Kungl.

Majit framlagt förslag örn uppskov med erläggande av amorteringar å lån

från fiskerilånefonden, har Kungl. Majit utfärdat kungörelse i ämnet den

18 maj 1934 (nr 149). Enligt denna kungörelse kan hushållningssällskap

eller landsting, som åtnjuter lån från fonden, efter prövning av omständigheterna

i det särskilda fallet av den myndighet, som beviljat lånet, på ansökan

medgivas uppskov, längst för tiden t. o. m. lx/2 år efter amorteringstidens

utgång, med erläggande helt eller delvis av sådan amortering å lånet,

som förfallit eller förfaller till betalning under tiden den 1 januari 1934—

den 30 juni 1935, under förutsättning att innehavare av låneunderstöd från

samma lån medgives enahanda lindring för motsvarande belopp i de för

understödets tillgodonjutande bestämda villkoren. Dylikt uppskov kan medgivas

oberoende av att vederbörande hushållningssällskap eller landsting

redan inbetalat ifrågakommande belopp. För sådant fall äger hushållningssällskapet

eller landstinget att, under nyss angiven förutsättning, räkna sig

beloppet till godo vid den amortering, som skall verkställas närmast efter

uppskovsbeslutet.

Beträffande motionerna 1:110 och II: 242, vilka åsyfta, att uppskov med

erläggande av amorteringar må kunna beviljas även under tiden den 1 juli

1935—den 30 juni 1936, har lantbruksstyrelsen i sitt inledningsvis berörda

yttrande anfört!

»Den möjlighet till uppskov med ifrågavarande amorteringar, som bereddes

genom beslut av 1934 års riksdag (se kungl, kungörelsen nr 149/1934), har

hittills icke tagits i anspråk. Icke någon förmedlare av fiskerilån har gjort

ansökan örn statens medverkan till dylikt uppskov. Enligt vad lantbruksstyrelsen

inhämtat hava dock inom vissa län inkommit ett flertal ansökningar

från fiskare om uppskov med amorteringarna, men i de fall, där

behov visat sig föreligga, har vederbörande låneförmedlare beviljat uppskov

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

Utskottet.

utan att påkalla statens medverkan. Hos låneförmedlarna synes den meningen

råda, att ett anlitande av staten i detta fall skulle medföra betydande

besvär med räkenskaper m. m., varför de hellre själva söka tillgodose behovet

av uppskov.

Det må i detta sammanhang erinras därom att, när 1921 års riksdag

beredde möjlighet till liknande uppskov, denna möjlighet icke heller kom

att tagas i anspråk.

Det vill därför synas som örn låneförmedlarna hade möjlighet att i avsevärd

omfattning tillgodose behovet av ifrågavarande uppskov, varför det

icke synes föreligga något större behov av att riksdagen förnyar sitt år

1934 fattade beslut i ämnet.»

Statskontoret har i sitt yttrande över motionerna I: 110 och II: 242,

med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen framhållit, funnit anledning icke

föreligga att tillstyrka särskilda åtgärder i det av motionärerna avsedda

syftet.

Beträffande det i motionerna 1:198 och 11: 377 framställda förslaget

örn sänkning av räntan å lån ur fonden från 3.6 till 3.5 procent samt de

över dessa motioner avgivna yttrandena av statskontoret och fullmäktige i

riksgäldskontoret tillåter sig utskottet att hänvisa till redogörelsen i utskottets

utlåtande nr 49, punkt 4.

Vad angår det i motionerna I: 110 och II: 242 framförda förslaget, att

uppskov med erläggande av amorteringar å lån från fonden må kunna beviljas

under tiden den 1 juli 1935—den 30 juni 1936, vill utskottet erinra

att, enligt lantbruksstyrelsens här ovan återgivna yttrande, den möjlighet

till dylikt uppskov, som av 1934 års riksdag medgivits för tiden den 1

januari 1934—den 30 juni 1935, hittills icke tagits i anspråk. Med hänsyn

härtill och då låneförmedlarna synas hava möjlighet att i avsevärd omfattning

tillgodose behovet av uppskov utan att anlita statens medverkan, finnér

utskottet någon åtgärd i anledning av motionerna I: 110 och II: 242 icke

vara påkallad.

På skäl, som angivits i utskottets utlåtande nr 49, punkt 4, kan utskottet

icke biträda det i motionerna I: 198 och II: 377 framförda förslaget örn

sänkning av räntan å lån ur fonden.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att motionerna I: 110 och II: 242 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

2) att motionerna I: 198 och II: 377 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 mars 1935.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

39

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

Irån första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,

Tjällgren, von Stockenström, Jacob Hansson och Sanne; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Olsson i Rödningsberg, Gustafson

i Kasenberg. Liedberg, Andersson i Tungelsta, Pettersson i Rosta, Karlsson i Munkedal

och Osberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.