Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphäv ande av sekreterares hos hushållningssällskap ställning såsom självskriven ledamot eller suppleant i sällskapets förvaltningsutskott.

1935-04-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1935:63, Utlåtande i anledning av väckt motion om upphäv ande av sekreterares hos hushållningssällskap ställning såsom självskriven ledamot eller suppleant i sällskapets förvaltningsutskott.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63.

1

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den il april 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphäv ande av sekreterares

hos hushållningssällskap ställning såsom självskriven

ledamot eller suppleant i sällskapets förvaltningsutskott.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 388, av herr Osberg har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att sekreterare hos hushållningssällskap icke må vara självskriven ledamot

eller suppleant i sällskapens förvaltningsutskott, samt att det utskott,

som behandlar denna framställning, måtte vidtaga ändring i nu gällande

förordning, som ett bifall till ifrågavarande hemställan nödvändiggör.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, hänvisas

till motionen.

Över motionen har utlåtande i vederbörlig ordning inhämtats från

1 anthr uksstyrelsen.

Jämlikt förordningen den 8 juni 1923 (nr 228) angående visst villkor

för statsbidrag åt hushållningssällskap skall sällskap, som vill komma i

åtnjutande av statsbidrag för sin verksamhet, äga stadgar, som fastställts

av Kungl. Maj:t. För att erhålla fastställelse skola stadgarna vara avfattade

i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Majit fastställda

allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation. Dylika allmänna

grunder återfinnas i kungörelsen den 8 juni 1923 (nr 229) med däri

genom kungörelsen den 4 november 1932 (nr 492) gjord ändring. Hushållningssällskaps

styrelse utgöres av förvaltningsutskott. Jämlikt 17 § i

kungörelsen består förvaltningsutskottet av hushållningssällskapets ordförande,

vice ordförande och sekreterare, vilka utöva samma befattningar

inom utskottet, samt högst 9 därtill av hushållningssällskapet

bland dess ledamöter för en tid av högst fyra år valda ledamöter. Annan

hushållningssällskapets befattningshavare, än ovan nämnts, må icke

vara ledamot eller suppleant i utskottet. Sekreterare tillsättes av förvaltningsutskottet.

Ej må någon antagas till sekreterare, som icke med hänsyn

till teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet förklarats till platBihang

till riksdagens protokoll 1935. 10 sami. Nr 63—64.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63.

sen kompetent av lantbruksstyrelsen eller, efter besvär över av lantbruksstyrelsen

meddelat beslut, av Kungl. Maj:t.

Enligt författning, som gällde innan 1923 års kungörelse trädde i kraft,

voro endast ordföranden oell vice ordföranden i hushållningssällskap

självskrivna ledamöter i förvaltningsutskottet. I femton sällskap voro

emellertid jämlikt föreskrift i stadgarna även tidigare sekreterarna självskrivna

ledamöter i utskotten, och kunde de eljest väljas till ledamöter,

vilket i en del sällskap var brukligt.

I ett av särskilda sakkunniga för utredning av frågan rörande omorganisation

av hushållningssällskapen den 8 juni 1921 avgivet betänkande,

som sedermera lades till grund för en år 1923 av statsmakterna

beslutad omorganisation av hushållningssällskapen, framhölls, att sekreterarna

innehade en så framskjuten plats, att de ej lämpligen kunde

lämnas utanför förvaltningsutskottet.

Under riksdagen år 193i hemställde motionären i en då väckt motion,

II: 311, att riksdagen måtte besluta, att samtliga befattningshavare hos

hushållningssällskap icke finge vara ledamot eller suppleant i sällskapens

förvaltningsutskott.

Jordbruksutskottet, dit motionen hänvisades, yttrade i utlåtande nr 2

under punkt 25, att i motionen framställt förslag närmast syntes avse att

utestänga hushållningssällskapens sekreterare från ledamotskap i respektive

sällskaps förvaltningsutskott, samt att erfarenheten torde hava

visat, att sekreterarnas självskrivenhet i förvaltningsutskotten varit till

fördel för hushållningssällskapens verksamhet. Utskottet kunde icke

finna, att i motionen anförts något skäl, som skulle kunna motivera en

förändring av gällande bestämmelser i förevarande hänseende, samt hemställde

därför, att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vid frågans behandling i riksdagen bifölls utskottets hemställan.

Lantbruksstyrelsen har i yttrandet över motionen huvudsakligen anfört

följande:

»Motionären motiverar icke närmare sitt förslag utan anför endast, att

det vore mindre lämpligt, att val till en befattning skulle medföra, att

befattningshavaren utan vidare tillträdde en annan uppgift.

Lantbruksstyrelsen anser sig till en början böra erinra, att det vid hushållningssällskapens

omorganisation ansågs lämpligt, att sekreterare hos

sällskap tillförsäkrades säte och stämma i sällskapets förvaltningsutskott.

Tidigare, då sällskapen saknade gemensamma grundstadgar, rådde i detta

avseende olika praxis. Vissa sällskap hade redan infört sådan bestämmelse

i stadgarna, att sekreteraren vore självskriven såsom ledamot av

förvaltningsutskottet. I vissa fall var förhållandet detsamma med sällskapens

skattmästare.

Det senare förhållandet ansågs emellertid mindre tillfredsställande, då

skattmästaren vore redogörare inför förvaltningsutskottet. Däremot ansågs

mycket tala för att generalisera bestämmelserna angående sekreterares

självskrivenhet såsom ledamot i hushållningssällskaps förvaltningsut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63. 3

skott. Motivet härför torde i första hand hava varit en önskan att stärka

sekreterarens auktoritet. Sekreteraren hade nämligen att verkställa utskottets

beslut och vara chef för sällskapets befattningshavare. Han är

med andra ord att anse som sällskapets verkställande direktör.

Att döma av motionens ordalydelse åsyftar motionären icke blott ett

upphävande av statsmakternas beslut örn sekreterares självskrivenhet såsom

ledamot av hushållningssällskaps förvaltningsutskott utan även att

förhindra att ett sällskap självt stadgeenligt tillförsäkrar sill sekreterare

en sådan ställning. Att märka är emellertid, att motionären tydligen

icke avser förhud för att sekreterare genom val herodes ledamotskap i utskottet.

Som nämnts framför motionären inga egentliga motiv för sin framställning.

Några olägenheter av rådande förhållanden påvisas icke. LantIj

riik sstyr elsen har under sitt samarbete nied hushållningssällskapen aldrig

funnit, att bestämmelsen örn sekreterarens ställning i detta avseende

medfört olägenhet. Med hänsyn härtill och till de motiv, som ledde till

ifrågavarande bestämmelse, anser sig lantbruksstyrelsen höra avstyrka

bifall till motionen.»

Utskottet veterligt hava icke några olägenheter förmärkts av den år 1923

genomförda anordningen, att hushållningssällskapens sekreterare skola

vara självskrivna ledamöter i sällskapens förvaltningsutskott. Emellertid

förefaller det överflödigt att på dylikt sätt inskränka sällskapens självbestämmanderätt.

Frågan örn sekreterarens ställning gentemot förvaltningsutskottet

synes vara av elen natur, att den med fördel avgöres av

sällskapen själva. Det torde i varje fall icke kunna betecknas som ett

allmänt intresse att hindra de sällskap, som så finna lämpligt, att utesluta

sina sekreterare från medlemskap i förvaltningsutskottet. Att uppställa

förbud för sekreterarens självskrivenhet i förvaltningsutskotten,

finner utskottet emellertid icke befogat. Mot införandet av ett sådant förbud

talar enligt utskottets förmenande särskilt den omständigheten, att

statsmakterna år 1923 ålade sällskapen att i sina stadgar föreskriva, att

sekreterarna skola vara ledamöter i förvaltningsutskotten. Vid sådant

förhållande måste det nämligen synas föga konsekvent att 12 år senare,

utan att olägenheter i anledning av det tidigare beslutet påvisats, föranleda

sällskapen att ändra sina stadgar i rakt motsatt riktning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionen II: 388 må i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

beslutar sådan ändring i de allmänna grunderna för

hushållningssällskaps organisation, att föreskriften

örn sekreterarens självskrivenhet i sällskapens förvaltningsutskott

utgår.

Stockholm den 11 april 1935.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,

Tjällgren, Granath, Fritiof Gustafson och Elof Andersson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Gustafson i Kasenberg,

Andersson i Löbbo, Liedberg, Pettersson i Rosta, Ericsson i Sörsjön och Osberg.

Reservation

av herrar Gabrielsson och Fritiof Gustafson, som ansett, att utskottets

yttrande bort erhålla följande lydelse:

»Av den föregående redogörelsen framgår, att statsmakterna så sent

som år 1923 genomfört omorganisation av hushållningssällskapen. De

beslut, som därvid fattades, hade föregåtts av en utredning utav tillkallade

sakkunniga. I överensstämmelse med vad dessa sakkunniga

föreslagit beslöts, bland annat, att såsom villkor för att hushållningssällskapen

kunde erhålla statsbidrag stadgarna skulle innehålla föreskrift

att sekreteraren vore självskriven ledamot av sällskapets förvaltningsutskott.

Såsom utskottet vid behandling av nyssnämnda, utav

samme motionär under föregående års riksdag väckta motion yttrat, torde

erfarenheten hava visat, att sekreterarens självskrivenhet i förvaltningsutskotten

varit till fördel för hushållningssällskapens verksamhet.

Utskottet veterligt har icke å något håll olägenheter kunnat förmärkas

av nuvarande anordning. Ej heller motionären har såsom skäl för sin

framställning anfört och än mindre påvisat något sådant förhållande.

Av lantbruksstyrelsen infordrade yttrande framgår jämväl, att styrelsen

under sitt samarbete med hushållningssällskapen aldrig funnit, att

sekreterarens nuvarande ställning medfört olägenhet. Slutligen må här

framhållas, att det kan förefalla mindre konsekvent, örn statsmakterna

— sedan år 1923, efter verkställd sakkunnig utredning, genomförda bestämmelser

föranlett hushållningssällskapen att i sina stadgar intaga

föreskrift därom, att sekreterarna skola vara ledamöter i sällskapens

förvaltningsutskott — 12 år senare tvingade sällskapen att ändra stadgarna

därhän, att sekreterarnas självskrivenhet förbjödes. I varje fall

torde kunna fordras, att en dylik förändring icke genomföres utan att

starkt vägande skäl därtill föreligga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 388 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:197 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om upphävande av sekreterares hos hushållningssällskap ställning såsom självskriven ledamot eller suppleant a1 i texten