Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn viss märkning å förpackningen av salubjudna konserverade fiskvaror.

1935-05-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1935:74, Utlåtande i anledning av väckt motion örn viss märkning å förpackningen av salubjudna konserverade fiskvaror.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

5

Nr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1935 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion örn viss märkning å förpackningen

av salubjudna konserverade fiskvaror.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 440, av herr Osberg har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att salubjudna

konserverade fiskvaror skola å förpackningen bära officiellt styrkt

kvalitetsmärke, t. ex. prima, god, medelgod.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för denna framställning, hänvisas

till motionen.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttranden

från lantbruksstyrelsen och kommerskollegium. Kommerskollegium

har vid sitt yttrande fogat utlåtanden från Sveriges kemiska industrikontor,

Sveriges köpmannaförbund, Sveriges grossistförbund och aktiebolaget

Molinderska konservfabriken.

Till en början må erinras örn kungörelsen den 24 juli 1934 (nr 459) angående

märkning av kärl till fiskkonserver för avsalu m. m., vilken träder

i kraft den 1 juli 1935. Häri stadgas, att slutet kärl, vari fisk eller skaldjur

eller produkt därav är genom saltning, kryddning, rökning eller på

annat sätt konserverad, skall, därest varan saluhålles i minuthandeln, vara

åsatt tydliga uppgifter örn beredarens namn och hemvist, kärlets innehåll

samt antingen innehållets vikt eller kärlets rymd. Träkärl, vari strömming

inom Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar,

Gotlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens eller Norrbottens

län nedsaltas för avsalu annorledes än i minuthandeln, skall vara åsatt

uppgifter örn insaltarens namn och hemvist, kärlets innehåll, kärlets rymd

i liter samt året, då nedsaltningen skedde.

I kungörelsen den 31 maj 1934 (nr 298) angående märkningen av kärl,

vari surströmming beredes för avsalu, m. m., vilken trädde i kraft den 1

juli 1934, stadgas, att kärl, vari strömming inlägges för beredning till surströmming,

skall, därest varan är avsedd till försäljning, vara åsatt tydlig

uppgift å beredarens namn och hemvist samt året, då inläggningen

skedde. Samma kungörelse föreskriver vidare, att surströmming icke må

utlämnas från salteri eller beredningslokal före den 20 augusti det år, beredningen

ägt rum.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande över motionen huvudsakligen

anfört följande:

»Motionärens förslag att salubjudna konserverade fiskvaror skulle å förpackningen

bära officiellt styrkt kvalitetsmärke, t. ex. prima, god, medelgod,

avser främjande av ett i och för sig gott syfte. . Ett realiserande av

förslaget torde emellertid stöta på praktiskt taget oövervinnerliga svårigheter.

Man torde sålunda betänka vilken stor apparat, som skulle behövas

för att sköta den erforderliga kontrollen i de talrika fabrikerna i

fråga örn dessas produktion av miljontals småkärl fiskkonserver. Det är

nämligen icke säkert, att en råvara av särskilt fet och god beskaffenhet

alltid giver en särskilt god färdig konserv. Resultatet av konserveringen

kan i icke ringa mån hero på fiskens behandling och konserveringsmeioden.

. Därtill kommer, att smaken och anspråken hos olika människor äro

så. olika. Även örn kontrollen skulle kunna genomföras, skulle det därför

bliva synnerligen vanskligt att på konservförpackningen sätta ett kvalitetsmärke,

som av alla konsumenter skulle godkännas såsom riktigt.

Vidare må framhållas, att huvudmassan av svenska fiskkonserver, ansjovis

och gaffelbitar, icke är steriliserad och sålunda vid förvaringen

kan undergå förändringar, som skulle kunna medföra, att det ursprungligen

åsätta kvalitetsmärket kunde bliva missvisande.

Enligt lantbruksstyrelsens mening skulle ett realiserande av motionärens

förslag medföra så stora svårigheter och olägenheter, att styrelsen

måste avstyrka bifall till detsamma.

Motionärens syfte att åstadkomma allt bättre fiskkonserver torde bäst

nås genom konservfabrikanternas strävan att i sitt eget intresse föra allt

bättre varor i marknaden.»

Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges

grossistförbund och aktiebolaget Molinderska konservfabriken hava i sina

utlåtanden under framhållande av de svårigheter, som skulle vara förenade

med en tillförlitlig och rättvis kvalitetsmärkning av fiskkonserver,

bestämt avstyrkt bifall till motionen. Sålunda påpekades, att, även örn en

kontroll före inläggningen av fiskkonserven vore möjlig, kunde konserven,

sedan den lämnat fabriken undergå vissa förändringar, beroende såväl på

råvaran själv som på sättet och tiden för lagringen. Även med den bästa

råvara kunde slutprodukten för den skull bliva av mindre god kvalitet,

varför det påtagligen vore omöjligt, att på grundval av olika råvaror införa

kvalitetsbeteckningar. Vidare framliålles särskilt av grossistförbundet,

att man även måste taga hänsyn till att i handeln salubjudas ett stort

antal utländska konservinläggningar, för vilka väl skulle komma att gälla

liknande bestämmelser som för de svenska, men beträffande vilka ännu

större svårigheter för kvalitetsmärkning skulle uppkomma. Slutligen

framhålles, att den oavlåtliga konkurrensen, som ägde rum, tvingade varje

fabrikant och försäljare att upprätthålla hög kvalitet. Även med hänsyn

härtill hade kvalitetsmärkningen av fiskkonserver ansetts överflödig.

Kommerskollegium har i sitt yttrande förklarat, att kollegium anslöte

sig till den uppfattning, som kommit till uttryck i förenämnda utlåtanden,

samt vidare anfört huvudsakligen följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

7

»Att såsom motionären föreslagit med beteckningen ''prima’ etc. kontrollmärka

en vara, som efter märkningen under själva lagringen kan undergå

kvalitetsförändring, skulle enligt kollegii mening vara missvisande

och lätt kunna leda till att den köpande allmänhetens förtroende för den

officiella märkningen och kontrollen komme att undergrävas. Även med

hänsyn till de skilda smakriktningar, som torde förefinnas beträffande

fiskkonserver, synes det olämpligt att införa en officiell kvalitetsgradering

av skilda fiskkonserver, och detta i synnerhet som den konserverade

varans beskaffenhet ej enbart är beroende på råvaran utan även på inläggni

ngssättet, konserveringsmedlen och lagringsförhållanden m. m.

Kollegium har även tagit under övervägande, huruvida ett angivande å

konserverna av inläggningsdatum eller dylikt skulle kunna tjäna de av

motionären avsedda syftena. Men ej heller en sådan åtgärd anser kollegium

tillrådlig, enär förvaringssättet för fiskkonserverna uppenbarligen

spelar en stor roll för varans hållbarhet och således den handlande, som

hade olämpliga fövaringsrum, genom en dylik märkning skulle bliva gynnad

på bekostnad av den, som holle sig med tidsenliga lagringsrum.

På grund av vad sålunda anförts, får kollegium hemställa, att utskottet

måtte avstyrka förevarande motion.»

Utskottet vill icke förneka, att förekomsten av kvalitetsmärken å salubjudna

konserverade fiskvaror kunde vara till gagn vid handeln med

dessa varor. Såsom av de infordrade yttrandena närmare framgår, lärer

det emellertid erbjuda stora praktiska svårigheter för det allmänna att

vidtaga av motionären påkallade åtgärder. Därest statsmakterna föreskriva,

att konserver å förpackningarna skola bära officiella kvalitetsbeteckningar,

torde det vara nödvändigt, att därvid tillika sörjes för att

kontrollen över att beteckningarna icke missbrukas bliver effektiv. Enligt

utskottets förmenande kan en dylik kontroll icke åstadkommas för

kostnader, som stå i rimligt förhållande till de fördelar kvalitetsbeteckningarna

innebära.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning till vad som

yttrats i de infordrade utlåtandena hemställer utskottet,

att motionen II: 440 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 maj 1935.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. J. JOHANSSON.

Utikottet.

Närvarande: se utlåtande nr 73.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.