Utlåtande i anledning av väckt motion örn inköp och bibehållande såsom naturskyddspark av ett skogsområde i Örkeneds socken av Kristianstads län.
1935-05-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1935:76, Utlåtande i anledning av väckt motion örn inköp och bibehållande såsom naturskyddspark av ett skogsområde i Örkeneds socken av Kristianstads län.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
9
Nr 76.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1935 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion örn inköp och bibehållande
såsom naturskyddspark av ett skogsområde i Örkeneds socken
av Kristianstads län.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 105, av herr De Geer m. fl. har hemställts, att riksdagen ville besluta
hos Kungl. Maj:t anhålla därom att domänstyrelsen måtte bemyndigas
inköpa ett skogsområde örn cirka 51.77 har av hemmanet 7/a2 mantal
Nyteboda nr 1 i Örkeneds socken i Kristianstads län och att, sedan
det inköpta området och skogen av domänstyrelsen övertagits, detsamma
måtte så förvaltas att dess utseende och karaktär i möjligaste mån hibehålles
och skogen skyddas mot större avverkningar.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för denna framställning,
hänvisas till motionen.
Över motionen hava yttranden i vederbörlig ordning införskaffats från
domänstyrelsen och vetenskapsakademien. Domänstyrelsen har vid sitt
yttrande fogat utlåtanden från jägmästaren i Blekinge-Åhus revir och
överjägmästaren i södra distriktet. Vid vetenskapsakademiens yttrande
hava fogats utlåtanden från professorn Henrik Hesselman ävensom från
rektorn vid skogshögskolan Tor Jonson, professorerna vid högskolan
Torsten Lagerberg och Olof Eneroth samt lektorn vid högskolan Henrik
Carbonnier.
Det till inköp föreslagna området innehåller 51.77 hektar, varav 47.28 hektar
produktiv skogsmark och 4.49 hektar impediment. Virkesförrådet har
uppskattats till sammanlagt 10,540 kubikmeter. Området är av överjägmästaren
i södra distriktet och länsjägmästaren i Kristianstads län värderat
till 82,552 kronor, varav 1,891 kronor utgör markvärde.
Nils Larsson, nuvarande ägaren till hemmanet Vaa mantal Nyteboda nr
1, och hans hustru Bengta Larsson hava den 13 januari 1935 skriftligen
förbundit sig att för 87,000 kronor till kronan försälja förenämnda skogsområde,
vilket anbud skulle vara för dem bindande till den 1 augusti 1935.
Jägmästaren i Blekinge-Åhus revir anför i sitt utlåtande huvudsakli
gen följande:
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
»Staten äger betydande skogsområden i nordöstra Skåne och nordvästra
Blekinge. Dessa skogsområden hava bildats huvudsakligen genom
inköp, med början i slutet av 1880-talet, av mindre och medelstora
hemman. Allt vad kronan förvärvat i dessa trakter var före försäljningen
renskrapat på all saluduglig skog. Följden härav är, att gammal
grov skog icke förekommer av någon betydenhet å kronoparkerna i
dessa trakter. Samma är förhållandet å de enskilda skogarna. Det enda
undantaget utgöres av hemmanet Stora Nyteboda, litt. B, som tack vare
ägarens stora kärlek för sin skog till stora delar utgöres av tämligen
orörd naturskog. Nuvarande ägaren av hemmanet är emellertid över 80
år gammal, och man har anledning förmoda, att efter hans död avverkningarna
komma att sättas i gång, örn icke staten på något sätt träder
emellan.
Såsom motionären framhållit vore det av utomordentligt stort intresse,
örn detta hemman, eller delar av detsamma, kunde undgå en ren exploateringsavverkning
såsom varande den sista resten av gammal naturskog
i Skåne. Domänstyrelsen har också, med insikt härom, redan tidigare
gjort ett försök att förvärva hemmanet och värderade detsamma för inköp
år 1931. Vid denna tidpunkt fasthöll ägaren vid ett värde av 400,000
kronor för hemmanet, under det att undertecknad vid värderingen icke
kom till ett högre värde än cirka 275,000 kronor. Då utsikt icke fanns,
att ägaren skulle nedsätta sina anspråk, fick frågan då förfalla.
Enligt vid värderingstillfället upprättade handlingar omfattar hela
hemmanet en sammanlagd areal av 260 har, varav 17 har åker, 218 har
produktiv skogsmark samt 25 har impediment. Av denna areal föreslås
nu att 51.77 har av den äldsta skogen skulle inköpas. Då något är bättre
än intet är ju detta förslag en acceptabel nödfallsutväg. Från alla synpunkter
vore det dock bättre, örn hela hemmanet kunde inköpas. Örn så
skedde skulle icke det område, som är avsett att i viss mån skonas från
kraftigare avverkningar hehöva lösryckas ur sitt naturliga sammanhang
med alla därav följande olägenheter, till exempel stormfaran, örn, såsom
med säkerhet kommer att ske, skogen ikring naturskyddsområdet hugges
ned och detta sedan får stå kvar som en oas med intillbelägna skövlade
marker. En föga uppbygglig bild.
Jag föreslår därför, att först och främst bör undersökas, örn icke hela
hemmanet kan förvärvas. Detta hör ju icke taga någon längre tid i anspråk,
då detsamma förut är värderat och några avverkningar att tala
örn sedan dess icke skett. Under alla omständigheter har icke mera avverkats
än som kompenseras av tillväxten. Jag har talat med ägaren
örn saken och har han troligen icke något emot att sälja det hela, med
undantag av en tomtplats vid Immeln där han har för avsikt att bygga
ett hus. Hans prisidéer äro nog inte heller så uppskruvade nu som år
1931.
Örn hela hemmanet kommer att förvärvas och en del därav skall avsättas
till naturskyddsområde, eller endast naturskyddsområdet kommer att
köpas, hör dock i instruktioner för områdets skötsel tydligt sägas ifrån, att
en försiktig avverkning dock bör ske i detsamma, så att skadade, döende
och föryngringen överskärmande träd böra nyttiggöras. Även ungskogarna
böra vara underkastade rationell skötsel. Området är nämligen
icke orörd urskog utan har förut avverkning skett i detsamma.»
Över jägmästaren biträder i sitt utlåtande de skäl, revirjägmästaren anfört
för att staten skulle inköpa hela hemmanet 7/32 mantal Nyteboda nr 1.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
11
Utan tvivel skulle — framhåller över jägmästaren — det för inköp föreslagna
mindre skogsområdet, örn det förvärvades i samband med hemmanet
för övrigt, betinga ett förhållandevis lägre pris än det nu fordrade.
De särskilda skäl, som av motionärerna anförts, vore emellertid av sådan
betydelse, att ett inköp av det redan hembjudna området borde komma
till stånd, oaktat den fordrade köpeskillingen, 87,000 kronor, icke kunde
beräknas bliva nöjaktigt förräntad. Såsom studieobjekt i fråga örn betingelserna
för uppkomst och utveckling av naturlig återväxt i barrblandskog
ägde nämligen denna skog ett sådant värde, att dess bibehållande
enbart för detta ändamål, så länge sådant vore möjligt, väl motiverade
att ej enbart ekonomiska synpunkter bleve avgörande vid dess inköp.
Domänstyrelsen yttrar i ämnet:
»Den i försäljningsanbudet angivna köpeskillingen, 87,000 kronor, kan
ej skäligt förräntas, även örn området lägges under rationell skötsel med
därav föranledda virkesuttag. En skälig förräntning kan vid sådan skötsel
endast erhållas, därest köpeskillingen avsevärt nedsättes.
Då avsikten med inköpet är att för framtiden freda området från egentliga
avverkningar skulle den ringa inkomst, som uppkomme vid tillgodogörande,
i huvudsak, av allenast döda och döende träd, praktiskt taget
ej lämna någon förräntning å kostnaden för inköp och för framtida tillsyn,
även örn priset bleve mycket lågt. Ett beslut i den riktning, att medel
ur domänfonden skulle för ändamålet anlitas, skulle helt strida emot
de grunder, som gälla för domänverkets affärsmässiga förvaltning av domänfonden,
och måste därför av styrelsen bestämt avstyrkas.
Ur ren naturskyddssynpunkt kunna skäl tala för att ifrågavarande område,
örn medel därtill kunna anvisas, inköpes och avsättes till nationalpark
för att, jämlikt nådiga reglementet den 22 december 1911 rörande
nationalparkernas förvaltning, ställas under vederbörande myndighets -—
vetenskapsakademiens — vård.»
Professorn Hesselman, som besökt skogsområdet i fråga tillsammans med
tjänstgörande överjägmästaren i södra distriktet byråchefen Erik Måhlén
och länsjägmästaren Frank af Peterséns, anför i sitt utlåtande huvudsakligen
följande:
»Det till inköp föreslagna området intages av en av tall, gran och något
bok bestående naturskog av sällsynt skönhet. Genom att avverkningen
i skogen sedan långliga tider tillbaka varit mycket försiktig, ha träden
kunnat utveckla sig under förhållanden, som så mycket som möjligt närma
sig natur- eller urskogens. Skogens ålder växlar från 10—över 200
år. Med sannolikhet har utvecklingen varit den, att beståndet ursprungligen
bestått av tall och bok, i vilket granen så småningom vandrat in.
Granföryngringen har framförallt försiggått i luckor. Genom den försiktiga
avverkningen och det sparsamma men tillräckliga ljustillflödet
ha såväl tallen som granen uppnått en sällsynt hög grad av fulländning.
Inom området finnas tallar, som ha en höjd av omkring 30 meter med
en omkring 20 meter lång kvistfri stamdel, täckt av on bark uppdelad i
fält, påminnande om skalet hos en sköldpadda. Granen når en höjd av
över 30 meter. Grankronorna äro smala, spetsiga med fina hängande grenar,
15 till 20 meter av stammen är hos många individ kvistfri. Att döma
av de avverkade, ur skogen ännu icke utforslade stammarna är till
-
Vtgkottet.
12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
växten sällsynt jämn, årsring sluter sig till årsring utan större växling
i bredden. Virket synes av dessa stammar att döma uppfylla de högsta
kvali tetsf ordringar.
Marktillståndet i skogen är gott, föryngringen av såväl gran som tall
är riklig i luckorna. Markbeteckningen är den för den svenska barrskogen
karakteristiska med husmossor och linnéa, goodyera, pyrola-arter
m. fl.
I sitt nuvarande tillstånd representerar skogen på ett ovanligt vackert
sätt det skogstillstånd, som av den bekante tyske professorn Möller benämnes
’Dauerwald\ d. v. s. ett tillstånd i skogen, där markens och trädets
krafter äro fullt utnyttjade, där den naturliga föryngringen snabbt
följer på avverkningen och där träden i biologiskt och tekniskt hänseende
nå en fulländad utveckling.
I skogsbiologiskt hänseende är sålunda den till inköp föreslagna skogen
av ett mycket stort intresse, i flera hänseenden erbjuder den ett utmärkt
tillfälle till studier och undersökningar av viktiga skogs vetenskapliga
problem. Även som undervisnings- och demonstrationsobjekt är skogen
av mycket stort värde.
För att bibehålla skogen i dess nuvarande skick fordras försiktiga avverkningar,
man kan ej lämna skogen helt åt sig själv. Utan att ha gjort
några kalkyler har jag genom diskussion med mina följeslagare, byråchefen
Måhlén och länsjägmästare af Peterséns, kommit till den uppfattningen
att genom dylika försiktiga avverkningar skulle kunna erhållas
en ej föraktlig ränta å inköpssumman.»
Rektorn Jonson, professorerna Lagerberg och Eneroth samt lektorn Carbonnier,
vilka genom besök på platsen väl känna till skogen, bekräfta i
sitt utlåtande, att det ur flera synpunkter vore angeläget, att den märkliga
skogen genom statsinköp kunde bevaras åt framtiden. Skogens utvecklingshistoria
och biologi gjorde den till ett i hög grad intressant
forskningsobjekt, och i rent pedagogiskt avseende vore den för den skogliga
utbildningen av stort värde.
Vetenskapsakademien — som i sitt yttrande erinrar, att akademiens
natur skyddskommitté beslutit livligt tillstyrka de åtgärder varom motionerats
— instämmer i kommitténs beslut och åberopar till stöd för sådan
tillstyrkan professor Hesselmans utlåtande.
De infordrade yttrandena torde otvivelaktigt giva vid handen, att det
av motionärerna till inköp föreslagna området ur skogsvårds- och naturskyddssynpunkt
är av synnerligen värdefull beskaffenhet. Det synes utskottet
vara i hög grad önskvärt, att området skyddas från avverkningar,
som kunna äventyra dess nuvarande speciella karaktär. Enda möjligheten
att sålunda bevara området lärer vara, att staten förvärvar detsamma.
Skulle så äga rum, torde området, åtminstone icke för närvarande,
behöva avsättas till nationalpark. Skogen synes, enligt vad i ärendet blivit
upplyst, vara av sådan beskaffenhet, att viss sparsam avverkning
lämpligen kan och bör äga rum. Ett statsinköp lärer jämväl ekonomiskt
kunna försvaras. Skogen kommer otvivelaktigt att lämna viss avkast
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
13
ning, ehuru denna likväl ej, i synnerhet då den värdefullaste delen av
skogen måste skyddas, kan väntas uppgå till sådan omfattning, att kapitalet
nöjaktigt förräntas. Vid sidan härav måste emellertid beaktas, att
skogen kommer att tjäna undervisningen, den forstliga och biologiska
forskningen samt naturskyddsintresset.
Vissa skogsstatens tjänstemän hava framhållit, att det för staten skulle
ställa sig mera ekonomiskt, örn ej allenast det i motionen angivna skogsområdet
utan hela hemmanet, varå området är beläget, inköptes. Huru
därmed förhåller sig, kan icke nöjaktigt bedömas på grundval av det
föreliggande utredningsmaterialet. Då frågor örn markförvärv med anlitande
av domänfondens medel avgöras av Kungl. Majit utan riksdagens
hörande, anser sig utskottet icke behöva närmare ingå på förenämnda
spörsmål, vilket i allt fall torde bliva föremål för Kungl. Majits uppmärksamhet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av motionen II: 105 må i
skrivelse till Kungl. Majit anmäla, att riksdagen för
sin del finner det önskvärt, att förenämnda skogsområde
örn cirka 51.77 hektar av hemmanet 7/a2 mantal
Nyteboda nr 1 i Örkeneds socken av Kristianstads
län inköpes av domänstyrelsen och därefter så förvaltas,
att områdets karaktär i möjligaste mån bibehålies.
Stockholm den 7 maj 1935.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
irån lörsta kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Tjällgren,
von Stockenström, Granath, Bengtsson och Sanne; samt
Irån andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,
Gustafson i Kasenberg, Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Osberg och De Geer.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:247 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående utvidgad rätt till ersättning för skada av björn m. m. s. 4 i texten