Utlåtande i anledning av väckt motion angående upprättande av en fast försöksgård för fåravel.
1935-05-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1935:77, Utlåtande i anledning av väckt motion angående upprättande av en fast försöksgård för fåravel.
Dokumentets text
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
Nr 77.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1935 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående upprättande av en
fast försöksgård för fåravel.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion.
nr 387, av herr Osberg har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Majit måtte verkställa en allsidig
utredning örn lämpligheten av att upprätta en fast försöksgård för
fåravel samt snarast möjligt till riksdagen inkomma med det förslag, vartill
utredningen kan föranleda.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för denna framställning,
hänvisas till motionen.
Över motionen har yttrande i vederbörlig ordning införskaffats från
lantbruksstyrelsen efter hörande av svenska fåravelsföreningen.
Statskonsulenten i får- och getskötsel har i skrivelse den 23 februari
1935 till lantbruksstyrelsen framlagt en generalplan för den svenska fåravelns
organisation och stödjande samt därvid föreslagit, att skrivelsen
överlämnades för ytterligare utredning åt av lantbruksstyrelsen tillkallade
sakkunniga. Enligt statskonsulentens uppfattning vore det önskvärt,
att utredningen slutfördes i så god tid, att det slutliga förslaget kunde
ingå i lantbruksstyrelsens till Kungl. Majit år 1935 avlämnade riksdagspetita.
Svenska fåravelsföreningen har i sitt utlåtande över motionen framhållit,
att föreningen hälsade med tillfredsställelse varje strävan att höja den
svenska fåraveln, så ock denna motion. Enligt föreningens mening förelåge
— såsom motionären anfört — ett synnerligen stort behov av ökad
och förbättrad ullproduktion inom riket, men avgörande för, huruvida
vår fåravel borde inriktas huvudsakligen på ull eller kött, bleve dock det
pris, som visade sig kunna betalas för produkterna. Föreningen delade
fullkomligt motionärens mening örn förefintligheten inom vårt land av
lämpliga, hittills ofta outnyttjade områden, där fåraveln med fördel skulle
kunna bedrivas.
Fåravelsföreningen har vidare anfört bland annat följande:
»Behovet av vägledande försök har länge varit kännbart inom vår fåravel.
Vi vilja härvid blott nämna följande, som inom försöksverksamheten
borde bli föremål för behandling:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77. 15
1) De olika ullegenskapernas renodling och utrönande av deras nedärvning.
2) Utrönande av övriga bruksegenskaper, såsom i ändamål att gynna
larens lämplighet för köttproduktion.
3) Fortsatta försök med utfodring av får, särskilt för att vinna klarhet
i frågan örn den på en gång billigaste och mest effektiva utfodringen av
fåren i sådana delar av vårt land, där tiden för vinterutfodringen måste
bli lång (Norrland).
4) Gödning av får (utfodring, behandling, försäljning).
5) Utrönande av lämpligaste tiden för lammens födelse och i samband
därmed frågor, som röra tackornas fruktsamhet.
6) Räntabilitetsundersökningar.
Av dessa försöksgrenar anse vi, att 1) angående ullens nedärvning bör
frånkopplas den tilltänkta försöksgården och överlämnas åt Institutet för
husdjursförädling. Denna försöksgren är av så speciellt slag och kommer
säkerligen att på grund av avelsmetoderna (inavel) understundom medföra
så stora förluster i form av förkrympta eller döda djur, att detta skulle
inverka menligt på, vad som man i övrigt vili utröna å försöksgården.
I många avseenden vore en fördel att till en och samma gård förlägga
de övriga försöken. Men en oeftergivlig fordran, för att någon framgång
skall väntas av en sådan på en plats samlad försöksverksamhet är dock,
att där väl sörjas för några av de mest vitala sidorna av fåraveln — vi
nämna blott:
1) att marken ej får lida av fosfatbrist;
2) att gårdens läge eller skötseln av fåren ej får vara sådana, att parasiter
gynnas och utbreda sig;
3) att tillräckligt stor areal finnes till förfogande, så att fåren kunna
få nödig omväxling i bete;
4) att tillsyn ej får fattas, och att den personal, som har närmaste hand
örn fåren, äger det rätta intresset och är pålitlig och ordentlig.
Utan iakttagande av dessa villkor kommer hela försöksverksamheten att
bli lidande, och särskilt räntabilitetsundersökningen kommer att visa ett
negativt resultat, såsom ofta varit fallet i vårt land, då de lokala förhållandena
varit olämpliga eller fåraveln handhafts utan intresse och ordning.
Det är i sådana fall, som den svenska fårskötseln gått med förlust,
och detta har i sin ordning medfört fårskötselns nedläggande på många
orter samt att hela hanteringen råkat i vanrykte.
Försök rörande fårens bruksegenskaper (2) synes oss böra ske i närmaste
kontakt nied Lantbrukshögskolans avelsdjurssektion och försök rörande
fårens utfodring (3) i närmaste kontakt eller under fullständig ledning
av Centralanstaltens husdjursavdelning.»
Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande över motionen förklarat sig kunna
i stort sett ansluta sig till vad fåravelsföreningen i sitt utlåtande anfört.
Under erinran örn statskonsulentens i får- och getskötsel förenämnda
skrivelse ansåge emellertid styrelsen, som för sin del ville tillstyrka
vidtagande av åtgärder i det av motionären avsedda syfte, att spörsmålet
örn en eventuell fast försöksgård på fåravelns område lämpligen borde
upptagas till omprövning i samband med en utredning rörande den svenska
fåravelns stödjande i allmänhet.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
Utskottet.
Utskottet har inhämtat, att lantbruksstyrelsen påbörjat utredning av
frågan angående statliga åtgärder för främjande av fåraveln samt därvid
tillkallat tre sakkunniga. Lantbruksstyrelsens yttrande över motionen
giver vid handen, att spörsmålet örn lämpligheten att upprätta en fast
försöksgård på fåravelns område kommer att prövas i samband med utredningen.
Med hänsyn härtill torde någon åtgärd från riksdagens sida
i det av motionären avsedda syftet icke nu vara påkallad. Utskottet hemställer
därför,
att motionen II: 387 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 maj 1935.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
Srån första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Tjällgren, von Stockenström,
Granath, Bengtsson, Jacob Hansson och Sanne; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,
Gustafson i Kasenberg, Andersson i Löbbo, Pettersson i Rosta, Ericsson i Sörsjön och Osberg.
351507. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.