Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående tredje mans rätt och en hedersdomstol i tryckfrihetsmål.

1935-04-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1935:10, Utlåtande i anledning av väckt motion angående tredje mans rätt och en hedersdomstol i tryckfrihetsmål.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1935 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

tredje mans rätt och en hedersdomstol i tryckfrihetsmål.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 226, har herr Lindhagen hemställt: »1) att riksdagen ville hos Kungl.

Maj :t begära övervägande av en revision även av andra delar av tryckfrihetsförordningen

än som berör kommunala handlingars offentlighet och tryckfrihetsprocessen

och särskilt sådana bestämmelser, varigenom tredje mans rätt,

på sätt i motionen sägs, äventyras, 2) att riksdagen tillika ville kräva övervägande

av en överkomlig lagstadgad hedersdomstol vid sidan av ett vanligt

domstolsförf arande.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Nu gällande tryckfrihetsförordning av år 1812 har vid olika tillfällen undergått

flera ändringar, varigenom densamma, vars uppställning från början

varit föga överskådlig, i formellt avseende blivit otillfredsställande. Emellertid

hava alla förslag örn en formell eller allmän revision av tryckfrihetsförordningen

avvisats. Då konstitutionsutskottet senast vid 1933 års riksdag behandlade

frågan örn en dylik revision av tryckfrihetsförordningen, framhöll

utskottet i sitt utlåtande nr 33, att orsaken till att alla förslag att ersätta tryckfrihetsförordningen

med en ny lag avvisats, torde bland annat hava varit att på

grundval av tryckfrihetsförordningens bestämmelser utbildat sig en fast och

stadig praxis, som man icke velat rubba och vilken befarats kunna äventyras

vid införande av en formellt helt nyredigerad tryckfrihetsförordning. I de

fall där sakliga ändringar varit påkallade hade vid flera tillfällen dylika partiella

reformer av bestämmelserna genomförts. Utskottet ansåg jämväl, attdet

vore lämpligast att på de partiella reformernas väg söka genomföra de

ändringar, som kunde finnas nödiga och nyttiga. Utskottet fann därvid, att

tryckfrihetsprocessen för enskilda målsägande erbjöde sådana svårigheter, att

dess tillgripande för erhållande av erforderlig upprättelse i förekommande fall

oftast torde undvikas även när ingen annan väg stöde öppen. På grund härav

föreslog utskottet och beslöt riksdagen skrivelse till Kungl. Majit med anhållan

om utredning av frågan om möjligheterna att ombilda processen i tryckfrihetsmål,

anhängiggjorda av enskilda, i sådan riktning, att större säkerhet

för de enskilda därigenom uppnåddes, samt örn framläggande för riksdagen

av de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. I anledning av denna

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 10.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

skrivelse tillkallades sakkunniga för att biträda vid utredning av frågorna

om en reform av tryckfrihetsprocessen och örn sådana ändringar i tryckfrihetsförordningen

i övrigt, att hinder icke mötte för residensstads förening med

angränsande landsbygd under gemensam jurisdiktion. De sakkunniga avgåvo

betänkande den 14 december 1934. I enlighet med det av Kungl. Maj :t meddelade

uppdraget är betänkandet av vidare omfattning än som avsågs i riksdagens

ovannämnda skrivelse. Betänkandet innehaller således förslag till

ändrade bestämmelser i avseende å tryckfrihetsprocessen i dess helhet samt

beträffande juryns sammansättning och uppgifter, kvarstad m. m.

Sedan riksdagen vidare i särskilda skrivelser år 1921 och 1925 anhållit

dels örn revision av tryckfrihetsförordningens sekretessbestämmelser dels ock

om utredning och förslag till sådana ändringar i tryckfrihetsförordningen, varigenom,

med erforderliga undantag, kommunala handlingars offentlighet bleve

tydligt lagfästad m. m., samt tillkallad sakkunnig den 11 februari 1927 avgivit

utredning med förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna handlingars

offentlighet, har Kungl. Maj:t 1933 tillkallat sakkunniga att biträda

vid fortsatt utredning av frågan örn allmänna handlingars offentlighet. Sistnämnda

sakkunniga hava den 14 januari 1935 avgivit förslag i frågan, vari

föreslås fullständig omläggning av sistberörda bestämmelser i tryckfrihetsförordningen

samt överförande av vissa av dessa bestämmelser fran grundlagen

till vanlig av Kungl. Maj:t och riksdagen stiftad lag.

Slutligen har i ett den 11 januari 1935 av tillkallade sakkunniga avgivet betänkande

med förslag angående åtgärder mot statsfientlig verksamhet föreslagits

ändringar i tryckfrihetsförordningen i avseende å bland annat bestämmelserna

angående brott mot tryckfriheten och vissa straffbestämmelser ävensom

bestämmelserna angående ansvarigheten för innehållet i periodiska skrifter

m. m.

Av det anförda framgår att omfattande förslag till partiella reformer

av tryckfrihetsförordningen äro under överarbetning hos Kungl. Majit. Utskottet

finner inga nya skäl vara anförda för en allmän revision av tryckfrihetsförordningen.

Resultatet av de nu pågående utredningarna bör emellertid

avvaktas, och anledning saknas för utskottet att nu taga ställning till

dessa eller för riksdagen att nu göra någon framställning i ämnet. Motionären

har särskilt påyrkat revision av sådana bestämmelser, varigenom »tredje

mans rätt» äventyras. Motionären torde därmed avse de icke sällan förekommande

fall, då i tryckt skrift, särskilt i den periodiska pressen, enskilda personers

privata förhållanden göras till föremål för vrängda och lögnaktiga

framställningar eller eljest enskilda personer förfördelas. Beträffande denna

fråga hänvisar utskottet till ovannämnda på utskottets förslag år 1933 beslutade

riksdagsskrivelse, som just avser dessa förhållanden.

Motionären har vidare föreslagit införande av bestämmelser i tryckfrihetsförordningen

örn en lagstadgad hedersdomstol vid sidan av vanligt domstolsförfarande.

Utskottet har behandlat liknande förslag av samme motionär år

1928 och 1933, sistnämnda år gällde förslaget en pressens hedersdomstol. Ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

3

stöttet framhöll att tryckfrihetsförordningen icke bör reglera pressens organisation

och att bestämmelser rörande pressens hedersdomstol icke heller böra

införas i tryckfrihetsförordningen. Denna ståndpunkt har ej genom motionen

kunnat rubbas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion 1:226 icke måtte til] någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 april 1935.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Bergman, Sandegård*, David Pettersson,

Källman, Carl Lindmark*, Rydberg, Nils Andersson*, Hagström*, Borg,

Pehrsson i Göteborg, Fast, Olsson i Mora, Vougt*, Ewald Lindmark, Lundgvist,

Nordström, Eriksson i Toftered samt Svensson i Landskrona.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.