Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12

1935-04-26 · 194 sidor, varav 180 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 180 av 194 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1935:12, Konstitutionsutskottets memorial Nr 12

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1935 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial angående granskning av de i

statsrådet förda protokoll.

Till konstitutionsutskottet hava på därom hos vederbörande gjord framställning

blivit överlämnade de under tiden från och med den 10 januari

1934 till och med den 9 januari 1935 i statsrådet förda protokoll, nämligen

över

justitiedepartement sär enden från och med den 11 januari 1934 till och med

den 9 januari 1935;

justitieärenden från och med den 26 januari 1934 till och med den 31 december

samma år;

utrikesdepartementsärenden från och med den 12 januari 1934 till och med

den 4 januari 1935;

försvarsärenden från och med den 12 januari 1934 till och med den 9 januari

1935;

socialärenden från och med den 12 januari 1934 till och med den 9 januari

1935;

kommunikationsärenden från och med den 12 januari 1934 till och med den

9 januari 1935;

finansärenden från och med den 12 januari 1934 till och med den 9 januari

1935;

ecklesiastikärenden från och med den 12 januari 1934 till och med den

9 januari 1935;

jordbruksärenden från och med den 12 januari 1934 till och med den

9 januari 1935; samt

handelsärenden från och med den 12 januari 1934 till och med den 9 januari

1935.

Därjämte hava på därom särskilt gjorda framställningar till utskottet överlämnats
dels

de över socialärenden den 8 och den 22 februari 1935 förda protokoll

i vad de avse besvär av I. Samzelius och Å. Hassler, var för sig, i frågan örn

utsättande av dag för stadsfullmäktige- och elektorsval i Stockholm,

dels ock utdrag av det över socialärenden den 8 mars 1935 förda protokoll

i vad det avser ansökan om lån av Gustaf G. Folcker, aktiebolag.

Slutligen har från utskottet den 4 april 1935 framställning gjorts även örn

överlämnande av det eller de protokoll över utrikesdepartementsärenden —

däri inbegripet sådant särskilt protokoll som avses i § 9 regeringsformen —

som under innevarande år må hava förts angående den konferens, som den

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 12. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

2 april 1935 hållits i Köpenhamn mellan de tre nordiska ländernas utrikesministrar,

men har upplysning vunnits, att något annat protokoll rörande omförmälda

ärende icke finnes än protokollet över utrikesdepartementsärenden den

5 april 1935 i vad det avser sammankallande av utrikesnämnden.

Därjämte har utskottet i samband med granskningen av de över socialärenden

den 8 och den 22 februari 1935 förda protokoll i vad de avse frågan örn

utsättande av dag för stadsfullmäktige- och elektorsval i Stockholm till behandling

förehaft en jämlikt § 57 riksdagsordningen från andra kammaren

till utskottet remitterad, av herr Lindman gjord anmälan örn anledning till anmärkning

mot statsrådet och chefen för socialdepartementet i anledning av

socialärendet den 22 februari 1935 angående besvär av I. Samzelius och Å.

Hassler, var för sig, i frågan örn utsättande av dag för stadsfullmäktige- och

elektorsval i Stockholm, vilken anmärkningsanledning blivit närmare omförmäld

uti ett till utskottet tillika överlämnat av herr Lindman undertecknat

skriftligt anförande.

Vid den granskning av ovan omförmälda protokoll och protokollsutdrag, som

i överensstämmelse med grundlagens föreskrift av utskottet företagits,

har anledning icke förekommit att mot någon ledamot av

statsrådet tillämpa § 106 regeringsformen;

varemot utskottet

funnit nedan under punkterna 1 :o—7 :o omförmälda ärenden

jämlikt § 107 regeringsformen föranleda anmärkning.

Innan utskottet övergår till dessa ärenden, finner utskottet sig föranlåtet

meddela följande förhållande. Vid granskningen av statsrådsprotokollen och

till dessa anknutna handlingar har utskottet i visst socialärende funnit, att

handlingar till detta, ehuru de otvivelaktigt enligt § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen

varit »allmänna ärenden rörande handlingar» av betydelse för

ärendets avgörande i statsrådet samt för den efterföljande konstitutionella

granskningen, inom socialdepartementet betraktats och behandlats såsom enskilda.

Anledningen härtill har uppgivits vara, att handlingarna lämnats befattningshavare

i departementet med förklaring att de vore konfidentiella eller

under förbehåll, att de icke bragtes till offentligheten. Utskottet inser till

fullo, att det i vissa särskilda slag av ärenden kan förekomma, att uppgifter

lämnas av enskilda örn sådana enskilda personers eller företags förhållanden,

som ej utan men för dessa kunna bringas till offentligheten. Men denna omständighet

får ej medföra, att garantierna för att konstitutionsutskottet erhåller

alla till ett ärende hörande handlingar äventyras eller att tryckfrihetsförordningens

bestämmelser örn allmänna handlingar icke iakttagas. Åro

handlingar av nyss nämnda ömtåliga beskaffenhet, bör den möjligheten be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1%.

3

gagnas, som tryckfrihetsförordningen själv erbjuder, nämligen att göra dem

till »statsrådets handlingar» (§ 2 mom. 4) genom att foga dem till vederbörande

statsrådsprotokoll, varigenom de undandragas offentligheten men ej

konstitutionsutskottet. Då utskottet emellertid efter särskild anmaning erhållit

de handlingar, varom i förevarande fall är fråga, och då för utskottet

uppgivits, att anledningen till att desamma ej redan från början överlämnats

till utskottet jämte övriga handlingar i akten vore ett missförstånd å vederbörande

byrå inom departementet, samt då utskottet förväntar, att den av utskottet

anvisade vägen i särskilda fall anlitas, har utskottet ansett sig böra

låta bero med det gjorda uttalandet samt med att bringa till riksdagens kännedom

vad sålunda förekommit.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Stendahl, Bergman, Sandegård, David

Pettersson, Källman, Mellén, Karl August Johanson*, Hagström, Anders Andersson*,

Andersson i Igelboda, Lindskog, Olsson i Hora, Vougt, Nordström, Petersson i

Broaryd, Björck i Kristianstad, Ossbahr och Svensson i Landskrona.

* Ej närvarande vid justeringen.

l:o.

Yppa sig förbrytelser enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser, åligger

det chefen för justitiedepartementet, i egenskap av övervakare av tryckta

skrifters allmängörande, jämlikt § 4 mom. 3 tryckfrihetsförordningen att —

med undantag som här ej komma i betraktande — antingen han funnit kvarstad

böra äga rum eller endast åtal vid laga domstol, skriften ofördröjligen

och omedelbart till justitiekanslerns laga åtgärd överlämna.

Konstitutionsutskottet har vid 1926 och 1927 års riksdagar beslutat anmärkningar

jämlikt § 107 regeringsformen mot vederbörande chefer för justitiedepartementet

för underlåtenhet att vidtaga åtgärder enligt § 4 mom. 3

tryckfrihetsförordningen i anledning av missbruk av tryckfriheten, innebärande

fara för manstuktens upprätthållande inom krigsmakten.

Vid den undersökning, som utskottet nu företagit av huru chefen för justitiedepartementet

under förevarande granskningsår fullgjort honom enligt

tryckfrihetsförordningen ålagd övervakning av tryckta skrifters allmängörande,

har utskottet funnit, att, ehuru under denna tid i justitiedepartementets diarium

över tryckfrihetsärenden varit angivna flera skrifter, som otvetydigt innefattat

straffbar försvarsfientlig propaganda, chefen för justitiedepartementet

dock regelbundet synes hava underlåtit att till justitiekanslerns laga åtgärd

överlämna dylika skrifter. Utskottet finner denna underlåtenhet desto mera

märklig, som chefen för justitiedepartementet — otvivelaktigt sin plikt likmätigt

— i två andra fall vidtagit åtgärder enligt § 4 mom. 3 tryckfrihetsförordningen

i anledning av innehållet i tryckta skrifter, som innefattat sraädelser

mot landets regering, och som härrört från en annan statsfientlig ytterlighetsriktning

än den, från vilken den otillåtna försvarsfientliga propagandan

plägar leda sitt ursprung.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

Följande i justitiedepartementets ifrågavarande diarium upptagna ärenden

utgöra anmärkningsvärda exempel på dylik underlåtenhet att vidtaga åtgärd

enligt § 4 mom. 3 tryckfrihetsförordningen.

Nr 110 i justitiedepartementets diarium. Chefens för justitiedepartementet

ombud i Morastrand har med skrivelse den 20 februari 1934 insänt en affisch

med underrättelse örn att densamma funnes anslagen på olika platser i Älvdalen

och Vansbro, där inskrivning av värnpliktige skulle ske den 8—10 mars

samma år.

Affischen har följande lydelse:

»K rossa Sveriges militärväsende!

Vägra bli broder dråpare!

Slå ned knektväldet!

Utrym omedelbart regementena!

Vägra värnpliktstj änstgöring!

Vägra krigstjänst!

Revolt mot militarismen!»

De använda ordalagen visa uppenbarligen, att avsikten här icke är att giva

uttryck åt en ideell, pacifistisk åskådning på helt annat plan än den rörelse,

från vilken den egentliga försvarsfientliga propagandan härrör. Uppmaningarna

i affischen: »Krossa Sveriges militärväsende», »Utrym omedelbart regementena»,

»Vägra värnpliktstjänstgöring», »Vägra krigstjänst», syfta omedelbart

till att undergräva krigslydnaden och innefatta uppenbarligen förbrytelser

jämlikt § 3 mom. 7 tryckfrihetsförordningen. Chefen för justitiedepartementet

hade haft desto större anledning att fatta beslut örn kvarstad och örn skriftens

överlämnande till justitiekanslerns laga åtgärd, som skriften hade karaktären

av en affisch, avsedd att falla under värnpliktigas ögon och varit anslagen å

olika ställen vid tiden för en förestående inskrivningsförrättning.

Nr 357 i justitiedepartementets diarium. En så lydande anmälan har inkommit

från chefen för marinstaben:

»Till Chefen för Kungl. Justitiedepartementet.

Följande utdrag ur ett upprop infört i tidningen Stormklockan nr 35/34 den

1 september och Ny Dag nr 200/34 den 29 augusti innevarande år får jag härmed

fästa Chefens för Justitiedepartementet uppmärksamhet på till den åtgärd,

som befinnes påkallad.

’I Thälmanns anda!

JJngdomsinternationalens paroller till Internationella ungdomsdagen 1 september.

Soldater och flottister! Örn ni inte vill ett brodermördande imperialistiskt

krig, så kämpa mot de fascistiska krigshetsarna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

5

Soldater! Marschera inte mot era egna bröder, arbetarna och bönderna.

Kämpa gemensamt med vapen i hand mot ert eget lands borgarklass!

Flottister. Följ det hjältemodiga exemplet från pansarkryssaren Potemkin

och De Zeven Provinzien.’

Det synes mig fullständigt uppenbart att detta upprop innehåller sådan uppmaning

till brott och försök att förleda till ohörsamhet mot lag och laga myndighet,

som omförmäles i Tryckfrihetsförordningen 3 § 7 mom. och Allmänna

Strafflagen 10 kap. 14 §.

Stockholm den 1 september 1934.

Otto Lybeck.»

De båda meningarna i skriften: »Flottister, Följ det hjältemodiga exemplet

från pansarkryssaren Potemkin och De Zeven Provinzien» och »Soldater —- -—- Kämpa gemensamt med vapen i hand mot ert eget lands borgarklass», innefatta

uppenbara uppmaningar till uppror och till våld å person, straffbara enligt

§ 3 mom. 7 tryckfrihetsförordningen. Vederbörande departementschef

hade alltså haft grundad anledning att jämlikt § 4 mom. 3 tryckfrihetsförordningen

överlämna skriften till justitiekanslerns laga åtgärd.

Nr 230 och 231 i justitiedepartementets diarium. Anmälan har inkommit

i anledning av en artikel i tidningen Stormklockan nr 19 den 12 maj 1934

dels från ett av chefens för justitiedepartementet ombud dels ock från chefen

för marinstaben. Den senares skrivelse är av följande lydelse:

»Till Chefen för Kungl. Justitiedepartementet.

Följande utdrag ur en artikel i tidningen Stormklockan nr 19 den 12 maj

innevarande år får jag härmed fästa Chefens för Justitiedepartementet uppmärksamhet

på till den åtgärd, som befinnes påkallad.

’Kustis’manskap i Karlskrona vägrade äta rutten potatis. Strejkunge, som

omedelbart gav resultat. — Upprepade gånger har Stormklockan kunnat meddela

hur viljan till kamp och nya aktioner befinner sig på stadig tillväxt

bland härens och isynnerhet flottans manskap. Missnöjet har framför allt

koncentrerats till Karlskrona, där ju de allra värsta manskapsplågarna till

befäl finnes.---Med den minsta omsorg från befälets sida ifråga örn

den mat manskapet erhåller, skulle detta förhållande självklart inte existera.

Men officerarna bryr sig inte ett dyft om huruvida manskapet utspisas med

ordentlig mat, svinföda eller örn de överhuvud taget får någon mat alls. —---

Ett sextiotal mannar reste sig från bordet och förklarade samstämmigt att

de vägrade äta, förrän annan potatis anskaffades.---—• Men manskapet

var herrn vuxen -—• — —.

Så skall det gå till, då motsträviga myndigheter och befäl skall tvingas

på knä för manskapets rättmätiga krav. Exemplet från ’Kustis’ bör tas till

intäkt för aktioner på alla förläggningar och båtar, varest officerarnas nonchalans

och godtycke medför försämrade matförhållanden för manskapet.’

Det synes mig uppenbart att denna artikel innehåller sådan uppmaning till

brott och försök att förleda till ohörsamhet mot lag och laga myndighet, som

omförmäles i Tryckfrihetsförordningen 3 § 7 mom. och Allmänna Strafflagen

10 Kap. 14 §.

Stockholm den 14 maj 1934.

Otto Lybeck.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial Nr IS.

Vederbörande ombud har förordnat om indragning jämlikt § 4 mom. 12

tryckfrihetsförordningen beträffande detta nummer av »Stormklockan», och

efter prövning har tryckfrihetskommittén funnit förordnandet skola äga bestånd.

Missbruk av tryckfriheten föreligger enligt § 3 mom. 12 tryckfrihetsförordningen

vid meddelandet av lögnaktiga uppgifter och vrängda framställningar

till allmänhetens förvillande och förledande.

Då i förevarande skrift — med uppenbart syfte att uppväcka hat mot

befälet — officerarna vid krigsmakten beskyllas för »nonchalans och godtycke»

mot manskapet samt för att ej bry sig »ett dyft örn huruvida manskapet utspisas

med ordentlig mat, svinföda eller örn de överhuvud taget får någon mat

alls», innefattas häri förbrytelser jämlikt § 3 mom. 12 tryckfrihetsförordningen.

Nr 463, 483 och 514 i justitiedepartementets diarium. Chefens för justitiedepartementet

ombud i Karlskrona, Östersund och Skövde hava i skrivelser

respektive den 5, 12 och 28 november 1934 anmält, att de på hemställan av

respektive befälhavande amiralen i Karlskrona, chefen för Kungl. Jämtlands

fältjägareregemente och chefen för Kungl. Skaraborgs regemente jämlikt § 4

12 :o tryckfrihetsförordningen förordnat örn indragning av en så lydande skrift:

»Blint verktyg — eller vaken klasskämpe?

Du övas i militärmakten för att den svenska borgarklassen vill få soldaterna

lydiga och säkra i tjänsten, då den behöver dem till sina rövarkrig och mord

på arbetare. Endast i kapitalisternas intresse excerseras du.

Därför de ständiga åtalen mot arbetartidningar, då dessa talat för manskapets

intressen. Därför åtgärderna från regeringens sida för att hindra Kommunistiska

Partiet och Ungdomsförbundet att föra en upplysningspropaganda

bland manskapet. Därför den ökade nationalpatriotiska agitationen

för försvar av ''folkhemmet’, fosterlandet Sverige.

Fosterlandets härskare har gett er fattigdom. Lant- och skogsarbetarungdomen

har de dömt till ohygglig utsugning. Småjordbrukarnas söner har

de gett slit och släp på en gård, där banken äger allt och ni själva intet. De

arbetslösa har de bara skänkt en tröstlös tillvaro med ändlöst spring på AKbyråer

för att få ett knappt understöd.

Fosterlandet är kapitalisternas egendom!

Slut dig enigt samman med dina kamrater, för att tillkämpa bättre och

mer människovärdiga förhållanden! Kräv höjning av dagavlöningen till 1

krona! Fordra sund och närande mat överallt! Kämpa för de stamanställdas

intressen och för enhet mellan värnpliktigt och stamanställt manskap mot

officersgodtycket och kadaverdisciplinen!

För aktionsenhet mellan arbetare, soldater och flottister!

Ned med kapitalisternas rövarkrig och militarism, för försvar av arbetarklassens

enda fosterland, Sovjetunionen!

För ett socialistiskt Sverige!

Sveriges Kommunistiska Parti. Sveriges Kommunistiska TJngdomsförhund.-»

Tryckfrihetskommittén har funnit de meddelade förordnandena örn indragning

böra äga bestånd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

7

Förevarande skrift innefattar i flera hänseenden, men främst genom uppgiften

örn att de värnpliktiga övas i militärmakten för borgarklassens »rövarkrig

och mord på arbetare», förbrytelser enligt § 3 mom. 12 tryckfrihetsförordningen.

Med hänsyn härtill och då skriften synes hava nått avsevärd spridning

hade chefen för justitiedepartementet bort belägga den med kvarstad

och överlämna den till justitiekanslerns laga åtgärd.

Av de nu ifrågavarande ärendena hava ärendena nr 357 samt 230 och 231

handlagts av statsrådet Undén, nr 463 av statsrådet Levinson, de övriga av

statsrådet Schlyter, vilken såsom ordinarie departementschef torde få anses

ansvarig för den praxis att icke till justitiekanslerns laga åtgärd överlämna

ens starkt förgripliga s. k. antimilitaristiska propagandaskrifter, vilken praxis

utskottet sålunda funnit sig kunna konstatera. I anledning härav har utskottet

ansett sig böra mot sagda departementschef besluta anmärkning, vilket

utskottet får för riksdagen

anmäla.

Närvarande: a) vid behandlingen av nr Ilo, 357, 230, 231 samt vid det slutliga

beslutet: herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson*,

Stendahl, Bergman, Sandegård, Mellén, Karl Bodin*, Nils Andersson*, Borg,

Fehrsson i Göteborg, Andersson i Igelboda, Fast, Olsson i Mora, Petersson i Broaryd,

Björck i Kristianstad, Ossbahr samt Svensson i Landskrona;

b) vid behandlingen av nr 463, 483, 514: desamma, dock att herr Johnsson i

K orrhammar deltagit i stället för herr Fast.

* Ej närvarande vid justeringen.

2:o.

(Protokoll över socialärenden den 9 mars 1934.)

a) I skrivelse till Kungl. Majit den 6 december 1933 anförde Storkyrkoförsamlingens

i Stockholm kyrkoråd huvudsakligen följande:

Den utvändiga putsen på Storkyrkan hade under flera år varit bristfällig

och företett mycket vanprydande avflagningar. Kopparbeslagen å tornets

nedre altan och över urtavlorna samt över och intill murpartierna på tornet

och kyrkans gavlar erfordrade reparationer och delvis omtäckning. De stora

»urnorna» samt urtavlorna erfordrade likaledes reparationer. Utredning och

förslag rörande ifrågavarande reparationsarbeten hade på uppdrag utarbetats

av assistenten hos byggnadsstyrelsen Simon Brådhe och bifogades ansökningen.

Kostnaderna hade approximativt beräknats till 172,000 kronor.

Behovet av de ifrågasatta åtgärderna hade ingående motiverats i förslaget.

Det hade även efter riksantikvariens tillstyrkan fastställts av byggnadsstyrelsen

den 24 november 1933. Ehuru arbetena sålunda otvivelaktigt vore synnerligen

önskvärda och därjämte skulle kunna avsevärt bidraga till arbetslöshetens

bekämpande inom kommunen, men ett uppskjutande av desamma

icke syntes äventyra kyrkobyggnadens bestånd, hade fråga om anstånd under

ytterligare någon tid uppstått med hänsyn därtill, att uttaxeringen år 1933

till följd av riksdagens beslut måst avsevärt höjas och skatteunderlaget på

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

grund av ökad utflyttning försvagats. Inför denna situation hade det framkommit,

att de medel, som 1933 års riksdag ställt till förfogande för kommunala

beredskapsarbeten, kunde ifrågakomma för sådana kommunala arbeten,

som eljest skulle få anstå i avbidan på bättre konjunkturer, då åsyftade

ändamål icke ansåges trängande. Med anledning härav hade förslag väckts

rörande framställning örn att fa de för reparationerna i fråga erforderliga medlen

täckta genom ovanberörda anslag till kommunala beredskapsarbeten. Kyrkorådet

hemställde därför, att Kungl. Maj :t ville av sagda anslag tilldela församlingen

ett belopp av 172,000 kronor till bestridande av kostnaderna för de

föreslagna arbetena på Storkyrkan. Därest sådant direkt bidrag icke kunde

tilldelas, hemställde kyrkorådet, att församlingen till gäldande av kostnaderna

för ändamalet matte erhålla ett lån på längsta medgivna tid och med räntefrihet

under fem år.

Genom beslut den 9 mars 1934 beviljade Kungl. Majit, på föredragning

och hemställan av chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och efter

gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen,

statsråden Wigforss och Engberg, Storkyrkoförsamlingen lån å styrkta verkliga

kostnaden för utförande såsom kommunalt beredskapsarbete av restaurering

av Storkyrkan, dock högst 172,000 kronor, under förutsättning att, därest

jämlikt bestämmelserna i 69 § i lagen den 6 juni 1930 örn församlingsstyrelse

i^ Stockholm så erfordrades, församlingen erhölle Kungl. Majits tillstånd till

länets upptagande. Länet skulle, sedan det innehafts under fem år från första

lyftningsdagen, under därpå följande femton år återbetalas med lika kapitalbelopp

årligen, församlingen dock obetaget att före lånetidens utgång på en

gång inbetala ogulden del av lånet. Å lyftat lånebelopp skulle under fem år

från första lyftningsdagen icke beräknas någon ränta. Eör tiden därefter

skulle å ogulden del av lånebeloppet gäldas ränta efter fyra och en halv procent

örn året — sedermera nedsatt till fyra procent. Bland villkoren för lånets

lyftande och åtnjutande märkes i övrigt, att det skulle åligga församlingen

att senast den 1 juni 1934 hava pabörjat och senast den 31 december samma

år hava slutfört arbetet.

En av Storkyrkoförsamlingen sedermera gjord framställning om tillstånd

att upptaga det beviljade länet bifölls av Kungl. Majit genom beslut den 15

juni 1934. över denna församlingens framställning hade Överståthållarämbetet

yttrat sig och därvid anfört bland annat följande:

»Enligt vad ämbetet inhämtat har församlingen inga skulder men äger, utom

fast egendom, obligationer och intecknade skuldebrev, allt av lättrealiserbar

beskaffenhet, till sammanlagt värde av 334,897 kronor 44 öre. Som den

ifrågasatta restaureringen beräknas icke draga högre kostnad än i varje fall

172,000 kronor, kan församlingen icke anses hava behov av att upptaga något

lan för utförande av restaureringen. Ämbetet saknar därför anledning

tillstyrka bifall till framställningen.»

Av revisionsberättelsen över kyrkorådets förvaltning och räkenskaper för

ar 1933 inhämtas, att kyrkokassans tillgångar bland annat utgjordes av en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

9

kapitalfond, som förvaltades tillsammans med prästlönekassans kapitalfond

och kyrkorådets övriga fonder, att fonderna upptagits till ett sammanlagt

värde av 1,566,768 kronor 4 öre, varav 300,983 kronor 5 öre belöpte å kyrkokassa^

kapitalfond, samt att fonderna redovisades sålunda:

I. Obligationer: II. III.

c) Tillhörande samtliga fonder:

Nom. värde

Bokf. värde

Sv. allm. hyp.-bank........

. 4

%

18S0

47,500: —

46.297: 75

> > > ........

. 5

>

1924

20,000: -

20,000: —

> > > ........

. 5

>

1926

50,000: —

50,000: —

> > > ........

47»

>

1927

5,000: --

5,000: —

» > > ........

. 47»

>

1929

61,000: —

61,000: -

> > > ........

4

>

1931

20,000: -

19,300: -

Svenska staten..........

. 3''/»

%

1899

529,920: —

348,861: 94

> > .........

4

>

1933

7,000: —

6,790: -

> > ..........

. 4 7*

>

1929

6,000: —

6,025: -

> > ..........

. 41/»

>

1930

23,000: —

23,100: —

Götéborgs stad..........

. 5

>

1918

95,000: —

95,000: —

Norrköpings stad.........

. 47»

>

1912

31,000: —

30,900: —

Stockholms stad.........

. 4

>

1885

2,800: —

2,610: 60

> > .........

. 47»

>

1913

55,902: —

45,229:80

Kon.-r. Sveriges stadshyp.-kassa . .

. 37»

>

1910

28,800: —

16,560: —

> > > » . .

. 47»

>

1914

64,000: —

61,750: —

> > > > . .

47»

>

1930

120,000: —

116,250: —

1 > > > . .

41/

>

1933

35,000: —

35,262: 50

Kristianstads stad........

. 4

>

1894

2,000: —

1,050: —

Alingsås stad..........

. 47»

>

1910

35,000: —

34,750: -

Allm. hyp.-kassan för sv. städer . .

. 4

>

1902

16,000: —

15,440: —

Sundsvalls stad..........

. 47»

>

1892

4,000: —

4,000: —

Västerås stad . . •........

. 47»

»

1910

25,000: —

24,250: —

Ängelholms stad.........

. 47»

>

1911

20,000: -

20,000: -

Varbergs stad..........

. 47»

>

1909

1,000: -

915: —

II. Aktier:

III. Inteckningar:

d) Tillhörande samtliga fonder:

Fastigh. Trivia n:r 3.................67»

Fastigh. Pomona 1 större............5 resp. 5''/a

Fastigh. Andromeda n:r 9............... 5

Fastigh. Phoebus n:r 5, 6, 7.............. 5

Fastigh. Lammet n:r 14................ 5

Fastigh. Uppvaktaren n:r 13.............. 5

Fastigh. Trasten n:r 16................ 5

Fastigh. Bootes n:r 3................. 6

Fastigh. Rönnen n:r 11................. 5

Fastigh. Vattuormen n:r 28............... 5

% 11,000: -

» 115,000: —

> 22,500: —

» 25,000: —

> 36,000: —

> 60,000: —

> 20,000: —

» 25,000: —

» 15,000: —

» 70,000: —

449,500: —

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

IV. Räntefordringar:

e) Tillhörande samtliga fonder:

A omst. obligationer ....

Bokf. värde

9,487:80 9,338:04

V. Banktillgodohavanden och kontanter:

Checkräkning med Sk. Kredit A.-B................. 11,039:18

Kontant i kassan sl/i2 1933 .................... 4,748: 23

Kronor 1,566,768:04

b) I skrivelse till Kungl. Majit den 14 november 1933 anförde kyrkorådet

i Katarina församling i Stockholm huvudsakligen följande:

Sedan flera år tillbaka hade Katarina kyrka varit i stort behov av restaurering

utvändigt. Arbetet hade emellertid hittills fått anstå, beroende på att

församlingen med ett svagt skatteunderlag och höga uttaxeringsbelopp ej mäktat

vidkännas de stora kostnader, en dylik restaurering skulle medföra. Vid

sammanträde med kyrkofullmäktige den 29 maj 1933 hade församlingen beslutat

avsätta till en fond för kyrkans reparation ett belopp av 30,200 kronor

43 öre. Som förslag väckts örn framställning att få de resterande kostnaderna

för en dylik yttre restaurering täckta genom anslag från de medel, som 1933

års riksdag ställt till förfogande för kommunala beredskapsarbeten, såvitt möjligt

i form av direkt bidrag men i annat fall i form av lån på längsta medgivna

tid, hemställde kyrkorådet, att Kungl. Majit ville av ifrågavarande anslag

tilldela församlingen ett belopp av 102,000 kronor för utförande av nämnda

restaureringsarbete. Skulle sådant direkt bidrag icke kunna vara att påräkna,

anhölle kyrkorådet, att församlingen måtte för ändamålet erhålla ett lån på

längsta medgivna tid och med räntefrihet under fem år. Kyrkorådet åberopade

den utredning och kostnadsberäkning, som i ärendet verkställts av assistenten

i byggnadsstyrelsen Simon Brådhe. Kostnaden för restaureringen hade

beräknats till 132,000 kronor.

Restaurerings förslaget hade fastställts av byggnadsstyrelsen den 10 november

1933.

Genom beslut den 9 mars 1934 beviljade Kungl. Majit, på föredragning och

hemställan av chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och efter gemensam

beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen,

statsråden Wigforss och Engberg, Katarina församling för utförande av ifrågavarande

restaurering såsom kommunalt beredskapsarbete ett lån å 100,000

kronor under förutsättning och på villkor i övrigt, som angivits beträffande

förut omförmälda lån till Storkyrkoförsamlingen.

En av församlingen sedermera gjord framställning örn tillstånd att upptaga

det beviljade lånet bifölls av Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1934.

Framställningen hade tillstyrkts av Överståthållarämbetet och svenska stadsförbundets

finansråd.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

11

I skrivelse den 28 augusti 1934 anhöll församlingens kyrkoråd örn ytterligare

lån å 30,000 kronor för täckande av merkostnader, som uppstått under

restaureringsarbetets gång.

Framställningen tillstyrktes av byggnadsstyrelsen och genom beslut den

19 oktober 1934 biföll Kungl. Maj:t densamma under förutsättning och på

villkor, som angivits beträffande huvudlånet å 100,000 kronor.

Revisionsberättelsen för Katarina församlings kyrkoråds förvaltning och

räkenskaper för år 1933 utvisar följande ställning för kyrkokassan per den

31 december 1933:

Tillgångar.

Katarina kyrka, brandf.-värde kr. 1,150,000: —

Egend. nr 20 kv. Häckelfjäll » » 40,000: —

» » 6 » Ritaren » » 520,000: — kr. 370,000: —

» » 9 » Pelarbacken mindre » » 130,000: — » 110,000: —

Kronor 1,840,000: —

Inventarier .......................kr. 1: —

Föreningen »Hem för gamla i Katarina u. p. a.»......» 1: —

Obligationer för »Fonder för gravars underhåll»......» 19.461:52

» » »Kamrer Tengströms testamentsfond» . . . . » 15,000: —

Innestående i bank....................» 208,432: 21

Kassabehållning.....................» 42:26

Kronor 722,937: 99

Skulder.

Lån mot inteckningar i eg. nr 6 kv. Ritaren .......kr. 205,000: —

Amorteringslån hos Sthlms stads Brandförsäkringskontor . . » 783:17

Fonder för gravars underhåll...............» 20,026: 62

Kamrer Tengströms testamentsfond............» 15,000: —

Donationsräntor.....................» 4,249:95

Reserverade medel för reparation av Katarina kyrka .... » 30,200: 43

Kapitalbehållning................... » 447,677:82

Kronor 722,937: 99

• _

Den år 1933 beslutade totala uttaxeringen till kommunalskatt utgjorde inom

Storkyrkoförsamlingen 8 kronor 77 öre och inom Katarina församling 8 kronor

72 öre per skattekrona.

Antalet till statens arbetslöshetskommission rapporterade arbetslösa i Stockholm

vid utgången av januari 1934 utgjorde 15,617, motsvarande omkring 3

procent av befolkningen. Av dessa voro 130 sysselsatta i statliga reservarbeten

och 400 i statskommunala.

1933 års riksdag anvisade på förslag av särskilda utskottet ett reservationsanslag

till kommunala beredskapsarbeten på 8.5 miljoner kronor. I motiveringen

till sin hemställan anförde särskilda utskottet följande:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

»Anledningen till att utskottet förordar införande av denna form av arbeten

till motverkande av arbetslösheten är närmast den, att ett ej oväsentligt antal

kommunala arbetsföretag torde finnas, vilkas utförande visserligen är ur kommunal

synpunkt önskvärt och för arbetslöshetens bekämpande angeläget, men

som få anstå i avbidan på bättre konjunkturer, enär behovet att tillgodose de

med arbetena åsyftade ändamålen icke är trängande samt arbetena icke lämpa

sig som reservarbeten. I vissa sådana fall är den nu föreslagna formen för

arbeten avsedd att komma till användning.

Iakttagas bör, att ifrågavarande arbeten skola avse ett rent kommunalt ändamål.

Förutom att arbetena icke böra kunna ifrågakomma som statskommunala

reservarbeten, bör i regel gälla, att de icke heller eljest kunna komma

till utförande med statligt understöd. Arbetena böra givetvis utföras å öppna

marknaden.

Kommunerna skola äga att hos Kungl. Majit ansöka örn erhållande av medel

för ifrågavarande ändamål, därvid förslag till arbetsobjekt skall lämnas.

Vid avvägningen av förslagen bör Kungl. Majit taga hänsyn till såväl angelägenheten

och nyttan för kommunerna att få arbetena utförda som ock arbetenas

betydelse för motverkande av arbetslösheten. Ur sistnämnda synpunkt

torde arbetslöshetskommissionen böra höras över förslagen, varvid dock bör

tillses, att onödig tidsutdräkt undvikes.

Beträffande frågan örn den form, i vilken statens stöd för utförande av nu

ifrågavarande arbeten bör lämnas, får utskottet föreslå, att såväl lån som i

särskilt trängande fall bidrag utan återbetalningsskyldighet må kunna förekomma.

Vid avgörandet av frågan, huruvida stödet bör lämnas i den ena eller

andra av nämnda former eller eventuellt i bådadera, bör hänsyn tagas till

skattebördan inom kommunen, dennas tillgångar och skulder, kommunens utgifter

i allmänhet för arbetslöshetens bekämpande och dylikt. Givetvis bör

härvid jämväl beaktas omfattningen i och för sig av arbetslösheten inom kommunen.

I enlighet med de synpunkter, som nu anförts, bör även avgöras frågan

örn storleken av det lån eller bidrag, som må utgå.

Beträffande de villkor, som böra föreskrivas vid utlämnandet av lånen, får

utskottet föreslå, att Kungl. Majit må äga bevilja räntefrihet under högst 5

år.. För tid därefter bör å utestående lånebelopp erläggas skälig ränta. Amorteringstidens

längd torde få bestämmas av Kungl. Majit allteftersom med

hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall prövas skäligt och lämpligt.

Någon säkerhet för lånen synes med hänsyn till förhållandena icke böra avfordras

kommunerna.

_ Närmare bestämmelser angående utlämnandet av ifrågavarande lån och

bidrag torde böra utfärdas av Kungl. Maj it.»

I propositionen den 9 mars 1934 (nr 234) angående anslag till statliga beredskapsarbeten

m. m. lämnade socialministern en redogörelse för ifrågavarande

anslags användning, vari bland annat anfördes:

»De två faktorer, som ansetts böra tillmätas den största betydelsen vid fördelningen

av medel från anslaget till kommunala beredskapsarbeten, hava

varit i

1) antalet anmälda arbetslösa i procent av invånarantalet i vederbörande

kommun samt

2) skattetrycket inom kommunen.

Det procentuella antalet arbetslösa har i första hand varit avgörande för

huruvida statshjälp till en kommun överhuvud ansetts böra ifrågakomma. De

tillgängliga medlen skulle nämligen icke på långt när förslå för tillgodose
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

13

ende av samtliga de inkomna ansökningarna. Med hänsyn härtill har i främsta

Tumm et. ansetts böra tillgodoses de kommuner, där arbetslösheten varit

mera påfallande. Hitintills har därför statshjälp endast undantagsvis beviljats

kommuner med mindre än 3 procent arbetslösa.

Beträffande frågan om den form, i vilken statshjälpen borde lämnas, uttalade

---förra årets riksdag, att såväl lån som i särskilt trängande fall

bidrag utan återbetalningsskyldighet finge ifrågakomma. Största vikten vid

avgörandet av formen för statens stöd har ansetts böra tillmätas skattetrycket

inom kommunen. Sålunda har statsbidrag i regel endast ansetts böra ifrågakomma,

därest den sammanlagda uttaxeringen till kommunalskatt samt vägoch

landstingsskatt överstigit 15 kronor per skattekrona. Vid lägre uttaxering

har statshjälp alltså som regel utgått i form av lån. Dessa hava beviljats antingen

till hela kostnaden för det ifrågavarande arbetet eller ock till en större

eller mindre del därav. Om den ekonomiska ställningen inom en kommun

varit förhållandevis god, har lån endast beviljats a halva kostnaden. För

lånen har i samtliga hittills förekommande fall medgivits ränte- och amorteringsfrihet

i 5 år. För tiden därefter har föreskrivits ränta med F/2 procent.

Amorteringstiderna hava i regel bestämts enligt samma principer, som tillämpas

för andra kommunala lån.»

Med hänsyn till den konkurrens, som enligt föredragande departementschefens

eget uttalande rått om de till kommunala beredskapsarbeten för budgetåret

1933/34 anvisade medlen, och då arbetslösheten i Stockholm vid tiden

för Kungl. Maj :ts förevarande båda beslut den 9 mars 1934 örn lån till Storkyrkoförsamlingen

och till Katarina församling icke uppgick till mer än den

av departementschefen angivna minimiprocenten för erhållande av lån eller bidrag

från dessa medel, hade vid beslutens fattande särskild vikt bort fästas

vid församlingarnas ekonomiska ställning. Jämfört med den övervägande

delen av rikets kommuner måste Stockholms stads och de två förevarande församlingarnas

ekonomiska ställning anses mycket god. I trots av den sedan

länge rådande arbetslösheten i Stockholm var sålunda den totala uttaxeringen

till kommunalskatt inom vederbörande församlingar vid förevarande tid icke

högre än 8.77 resp. 8.72 kronor per skattekrona, vilket, i betraktande av att

varken vägskatt eller landstingsskatt tillkommer, måste anses såsom ringa

jämfört med förhållandena i flertalet av rikets övriga kommuner. Församlingarna

hade därför utan större svårighet själva helt kunnat bära kostnaden

för restaureringarna. Vid sådant förhållande hade de medel, som genom förevarande

beslut ställts till församlingarnas förfogande, i stället bort anvisas

till kommuner, vilkas ekonomiska förhållanden varit dåliga eller i varje fall

mindre goda, även örn de till äventyrs haft ett procentuellt något mindre antal

arbetslösa än Stockholms stad. Härigenom hade tillfällen att anordna

beredskapsarbeten beretts kommuner, som haft mindre möjligheter att göra

detta utan särskilda ekonomiska förmåner från statens sida.

Även örn man emellertid i likhet med föredragande departementschefen

ansett, att lån bort kunna ifrågakomma, hade sådana enligt de av riksdagen

antagna direktiven dock icke kunnat beviljas, såsom skett, till täckande av

kostnaderna i deras helhet (Storkyrkoförsamlingen) eller för den väsentliga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

delen därav (Katarina församling). Enligt direktiven skall nämligen vid

bestämmandet av lånesummans storlek hänsyn tagas till bland annat skattebördan

i kommunen; och enligt departementschefens eget uttalande har denna

princip tillämpats så, att lån endast beviljats till halva kostnaden, örn den

ekonomiska ställningen inom en kommun varit förhållandevis god.

Härtill kommer emellertid, att Storkyrkoförsamlingen icke hade några skulder

men ägde obligationer och intecknade skuldebrev av lätt realiserbar beskaffenhet

till ett effektivt värde betydligt överstigande det bokförda värdet

334,897 kronor 44 öre. De inom församlingen tillgängliga medlen överstego

sålunda väsentligen kostnaderna för restaureringen, och församlingen hade

därför, såsom också Överståthållarämbetet anfört, icke något behov av lån för

arbetets utförande. Mot bakgrunden härav framstår föredragande departementschefens

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts beslut om lån till Storkyrkoförsamlingen

såsom särskilt anmärkningsvärt. Jämväl Katarina församling hade

tillgängliga medel till avsevärt belopp, varför det vill synas, som om knappast

heller denna församling haft något verkligt behov av lån ens till någon

nämnvärd del av restaureringskostnaden.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet beslutat anmärkning mot

föredragande departementschefen, statsrådet Möller, samt mot de två övriga

i ärendenas beredning deltagande departementscheferna, statsråden Wigforss

och Engberg, vilket utskottet får för riksdagen

anmäla.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén*, Strömberg*, Oscar Gottfrid Karlsson*,

Stendahl, Bergman, Sandegård*, David Pettersson, Källman, Mellén, Hagström,

Andersson i Igelboda*, Lindskog, Fast*, Olsson i Mora, Andersson i Malmö*,

Lundqvist, Petersson i Broaryd, Ossbahr och Svensson i Landskrona*.

* Ej närvarande vid justeringen.

3:o.

(Protokoll över socialärenden.)

Utskottet har vid granskningen av regeringsärenden angående lån eller bidrag

för utförande av kommunala beredskapsarbeten uppmärksammat, att

dylika ärenden i vissa fall avgjorts av Kungl. Maj :t i statsrådet utan att någon

myndighets yttrande dessförinnan inhämtats. Såsom exempel å två dylika fall

får utskottet hänvisa till den föregående punkten 2:o i detta memorial.

Enligt § 10 regeringsformen skola regeringsärendena, innan de hos Konungen

i statsrådet föredragas, genom nödiga upplysningars inhämtande från

vederbörande ämbetsverk, av den föredragande beredas.

Regeln i § 10 regeringsformen kan icke lida inskränkning genom det kungl,

cirkuläret den 5 juni 1931 (nr 213) angående remisser; detta syftar i första

hand endast till att fästa vederbörandes uppmärksamhet på att sådana remisser

böra undvikas, som äro obehövliga för ett ärendes utredning. Å andra sidan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

15

kan icke heller någon utvidgning av remisskyldiglieten hava införts genom 1933

års riksdagsuttalande i frågan örn handläggning av ärenden angående kommunala

beredskapsarbeten, nämligen att statens arbetslöshetskommission, ur synpunkten

av arbetenas betydelse för motverkande av arbetslösheten, bör höras

över ansökningar och förslag i ämnet.

Remiss till arbetslöshetskommissionen bör oberoende av detta riksdagsuttalande

ske i ärenden angående kommunala beredskapsarbeten, då det för ett

ärendes bedömande hos Kungl. Maj :t är av vikt att äga kännedom örn alla faktorer,

som inverka på spörsmålet, huruvida det särskilda arbete, varom är

fråga, kan vara ägnat att motverka arbetslösheten inom viss kommun och

härom torde upplysning bäst erhållas genom den statliga myndighet, arbetslöshetskommissionen,

som har till särskild uppgift att handlägga ärenden angående

arbetslösheten.

I ärenden angående statligt understöd för utförande av kommunala beredskapsarbeten

är det vidare av vikt, att vederbörande länsstyrelse respektive

Överståthållarämbetet beredes tillfälle avgiva yttrande över gjorda ansökningar

för lämnande av upplysningar örn relevanta lokala förhållanden, oavsett

arbetslösheten.

Då någon remiss i de ärenden, varom nu särskilt är fråga, icke beslutats

vare sig till statens arbetslöshetskommission eller till vederbörande länsstyrelse

respektive Överståthållarämbetet, har utskottet i anledning av ärendenas bristande

beredning beslutat anmärkning mot chefen för socialdepartementet,

statsrådet Möller, vilket utskottet får för riksdagen

anmäla.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Oscar Gottfrid Karlsson*, Stendahl, Bergman,

Sandegård*, Mellén, Karl August Johanson*, Karl Bodin*, Hagström, Anders

Andersson**, Andersson i Igelboda*, Lindskog, Olsson i Mora, Vougt*, Lundqvist,

Nordström*, Petersson i Broaryd, Johnsson i Norrahammar*, Ossbahr och Svensson

i Landskrona*.

* Ej närvarande vid justeringen.

** Avstod från att rösta vid ärendets avgörande och deltog ej i justeringen.

4:o.

(Protokoll över socialärenden.)

Under år 1934 har Kungl. Majit från anslagen till främjande av enskild

företagsamhet beviljat lån till ett sammanlagt belopp av 5,819,000 kronor och

subventioner till ett belopp av tillhopa 308,800 kronor.

Utskottet har vid granskning av dessa ärenden funnit följande vara av beskaffenhet

att böra särskilt uppmärksammas.

a) Rörledning sentreprenören Nils Sjöström i Jönköping anhöll i ansökningar

dels den 15 november 1933 örn lån å 35,000 kronor och örn subvention

med 15,000 kronor, dels ock den 24 februari 1934, med återkallande av förstnämnda

ansökan, om lån å 60,000 kronor. I sistnämnda ansökan anfördes, att i

rörelsen sysselsattes 47 män över 18 år, att vid bifall till ansökningen nyan
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

ställning efter liand beräknades kunna beredas för 30 män, därav 10 under 18

år, att ett avslag å ansökningen komme att äventyra rörelsen och möjligen medföra

personalens avskedande, att antalet arbetslösa inom kommunen vore 722,

att orsaken till kapitalbristen i rörelsen berodde på att det egna rörelsekapitalet

vore för litet i förhållande till rörelsens omfattning samt förluster på kunder

under 1933 till ett belopp av 22,300 kronor samt att utbetalda löner under 1933

uppginge för ritare, verkmästare m. m. till 17,045 kronor och för arbetare till

149,161 kronor 51 öre.

Härjämte åberopades ett av ordföranden i Jönköpings hantverks- & industriidkareförening

J. W. Lindahl den 15 november 1933 utfärdat intyg, däri

anfördes, att orsaken till sökandens svåra ekonomiska belägenhet härledde sig

från en större förlust å en byggnadsfirma, samt vidare följande:

»Vad sökanden beträffar skulle hans rörelse och ekonomiska ställning vara

tryggad örn hans ansökan beviljas, då han ostörd helt kunde ägna sig åt sin

rörelse, som annars står i fara att äventyras, och som helt säkert kommer att

öka arbetslösheten örn hans likviditetsförmåga omöjliggöres.

Vad sökandens framtida förutsättningar beträffar synes den mig vara väl

tryggad, då han var den förste och är alltså den äldsta firman, som erhöll stadens

behörighet och installationsrättighet, och några anmärkningar från stadens

affärsverk emot firman i fråga har ej förekommit.

Till sist får jag meddela att sökanden är en redbar person och åtnjuter gott

anseende, är flerårig styrelseledamot i Jönköpings Hantverksförening och under

de senaste 4 åren dess vice ordf.

Och med vad jag här ovan anfört, kan jag giva honom min bästa rekommendation.

»

I anledning av förstnämnda ansökning upprättades av en av de för ifrågavarande

ärendens handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

en den 28 november 1933 dagtecknad promemoria, så lylande:
»Firman

grundades 1919 och gör anläggningar för värme, vatten och övriga

installationsarbeten. I företaget äro 54 personer sysselsatta.

Årsomsättning och nettovinst för de senaste fem åren utvisar följande siffror:
-

År 1928 ............kr. 342,208 Nettovinst 8,249

1929 ............» 478,394 » 11,787

1930 ............» 586,996 » 16,174

1931 ............> 742,527 » 17,896

1932 ............» 691,940 » 10,250

Den betydande omsättningen ger förhållandevis ringa avkastning; avskrivningarna

för år 1932 t. ex. uppgå till cirka 2,000 kronor.

Företagets ekonomiska ställning är mycket svag. Varuskulderna uppgå till

ett belopp av 156,000 kronor, mot vilket svarar utestående fordringar till cirka

50,000 kronor. Bankskulderna belöpa sig till 125,000 kronor mot vilket svarar

inneliggande lager för 80,000 kronor. Fastigheten är bokförd till 127,000

kronor, taxeringsvärderad till 100,000 kronor och intecknad till 110,000 kronor.

Ställningen är alltså mycket ansträngd och en nyligen uppkommen förlust

på kronor 23,000 har bragt företaget i allvarliga svårigheter. Den rådande

byggnadskonflikten försvårar situationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

17

Sjöström själv åtnjuter stort anseende och hans firma har en viss betydelse

därigenom att den är den enda entreprenörfirman på orten, som kan åtaga sig

större arbeten och därigenom att den sysselsätter så mångå personer.

På grund av den dåliga ekonomiska ställningen ser jag mig dock nödsakad

hemställa örn avslag på låneframställningen.»

Det bör här anmärkas, att i de i promemorian angivna nettovinsterna ingå

Sjöströms personliga levnadskostnader. Under 1932 utgjorde dessa senare

9,374: 36 kr., varefter som behållen nettovinst återstod 875:94 kr.

Kommerskollegium avgav utlåtande den 4 december 1933 över sökandens

första ansökan. Kollegium anförde:

»Sökandeföretaget synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande

bestämmelser böra föreligga vid utlämnande av Ian. och subvention ur

de medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande

av enskild företagsamhet. Särskilt får kommmerskollegium erinra örn föreskriften,

att den hjälp, som lämnas ett företag, icke må bliva ägnad att medföra

arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett annat företag. Kollegium

finner sig därför icke kunna tillstyrka bifall till framställningen.»

Samtidigt med den av Sjöström sist ingivna ansökningen, dagtecknad den

24 februari 1934, framlade Sjöström förslag till ackordsuppgörelse med sina

oprioriterade fordringsägare. I skrivelse till dessa anförde Sjöström:

»På grund av rådande depression samt den långvariga byggnadskonflikten

tillika med förluster på insolventa beställare, har för undertecknad uppstått

en svårartad likvidationskris, enär jag, trots alla ansträngningar, under de

gångna åren icke lyckats uppnå så stor vinst pa rörelsen att jag därigenom

erhållit tillräckligt rörelsekapital i förhållande till rörelsens omfattning. ^

Bilagd balansräkning pr 31/12 1933 utvisar en kapitalbehållning å kr.

15,560: 54, men är det ju otänkbart att i fortsättningen på ett tillfredsställande

sätt bedriva min omfattande rörelse med denna ringa kapitaltillgång.

Ehuru de belopp, som balansräkningen upptager, under normala förhållanden

måste anses försvarliga, torde det för var och en stå självklart, att en sanering

av bokslutet måste äga rum och därigenom få fram realvärden, till grund

för rörelsens framtida bestånd, örn den skall kunna bedrivas i hittillsvarande

omfattning.

I samråd med föredraganden i ärendet inom kungl, socialdepartementet får

jag därför vördsamt erbjuda mina oprioriterade fordringsägare femtio (50) procents

ackord såsom full likvid. Till likviderande av ackordsbeloppet har nyssnämnde

föredragande ställt i utsikt lån från anslag för främjande av enskild företagsamhet

till ett belopp av kronor 50,000 eller eventuellt 60,000 kronor, som

mot säkerhet av förlagsinteckning skulle erhållas på cirka 12 års löpande amorteringstid.

Under sådana förhållanden skulle min ekonomiska ställning bliva

betryggande och likviditeten förbättrad.

Betalningen av ackordsumman skulle alltså komma att ske omedelbart efter

det ifrågavarande lån beviljats, och har jag förvissat mig örn ärendets forcering

så snart borgenärerna gått med på föreslagen reducering av sin fordran.

Ifrågavarande lån kan dock icke beviljas med mindre än fordringsägarna

gå med på föreslagen reducering av sin fordran, vilket ställts som oeftergivligt

villkor vid underhandlingar med vederbörande inom kungl, socialdepartementet.

I ömsesidigt intresse får jag därför, på anförda skäl, vördsamt hemställa örn

välvilligt godkännande av detta mitt förslag till uppgörelse.»

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 12.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

Sjöström åberopade vidare följande utdrag ur räkenskaperna:

»Ing. Balans Konto

den 1 januari 1933.

An Låns K:o......

125,343: —

Per Kassa K:o.....

31: 11

Kreditorers K:o . .

156,079: 98

Bank K:o.....

7,200: —

Kapital K:o . . . .

25,964: 20

Aktiers K:o . . . .

5,900: —

Inventariers K:o . .

19,520: 10

Varu K:o.....

83,302: 62

Debitorers K:o . . .

64,028: 07

Fastighets K: o . . .

127,405: 28

Kr.

307,387:18

Kr.

307,387:18

Utg. Balans Konto

den 31 december 1933.

An Kassa K:o.....

680: 25

Per Låns K:o.....

141,884: 67

Bank K:o......

1,750: —

Kreditorers K:o . .

121,743: 31

Aktiers K:o.....

15,650: —

Kapital K:o ....

15,560:54

Inventariers K:o . .

25,548: —

Varu K:o......

75,073: 89

Debitorers K:o . . .

33,081:10

Fastighets K:o . . .

127,405: 28

Kr.

279,188: 52

Kr.

279,188: 52

Vinst- & Förlust Konto

den 31 december 1933.

An Aktiers K:o.....

1,750: —

Per Varu K:o.....

219,583: 35

Debitorers K:o . . .

22,300: —

Kapital K:o . . .

10,403: 66

Fastighets K:o . . .

397: 62

Omkostnads K:o . .

25,956: 89

Intresse K:o . . . .

6,137: 38

Avlöningars K:o . .

166,206: 51

Hushållets K:o . . .

7,238: 61

Kr.

229,987:01

Kr.

229,987:01»

Det begärda ackordet

senterande fordringar till

Bland de till styrkande

kes följande skrivelse:

antogs av de oprioriterade fordringsägarna, repreett

belopp av 133,366:14 kr.

av ackordets antagande insända handlingarna mär
-

»Jönköpings Hantverks- och Industriidkareförening.

Då firman Vilh. Sonesson & Co. Malmö, vägrat antaga det av Fabrikör Nils

Sjöström erbjudna ackordsförslaget förklara vi oss villiga övertaga betalningsansvaret

av de resterande 50 % kr. 1,677.07 som firman Sonesson vägrat sanera.

Jönköping den 7 april 1934.

J. W. Lindahl. John Zackrisson.

I'' abrikur, Jönköping. Juvelerare, Jönköping.

Hrr. Fabrikör J. W. Lindahls och juvelerare John Zackrissons egenhändiga

namnteckningar, bevittna:

G. Johansen. Elias Henriksson.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

19

Genom beslut den 20 april 1934 beviljade Kungl. Maj:t på föredragning och

hemställan av chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, Sjöström till

förstärkning av rörelsekapitalet för hans under firma Nils Sjöström bedrivna

industriella rörelse ett lån å 60,000 kr. mot säkerhet av inteckningar i den till

låntagarens ifrågavarande rörelse hörande förlagsegendom å 60,000 kr. med sex

procent ränta, gällande med bästa förmånsrätt, eller ock de andra säkerhetshandlingar,

som av statskontoret befunnes likvärdiga med eller bättre än nyssnämnda

inteckningar. Därjämte föreskrevs bland annat, att lånet skulle, sedan

det innehafts under två år från första lyftningsdagen, under därpå följande tio

år återbetalas med en tiondel årligen, att å lånebeloppet icke skulle beräknas

ränta under två år från första lyftningsdagen samt att för tiden därefter å

ogulden del av lånebeloppet skulle gäldas ränta efter fem procent örn året.

J

#

b) I en den 28 mars 1934 dagtecknad ansökning anhöllo C. W. Grundel,

J. A. Sjöblom och I. Hagelberg örn ett lån å 7,000 kr. att efter två amorteringsfria

år amorteras på fem år. Sökandena hade för avsikt att under firma bogseringsbolaget

Nestor driva rederirörelse med bogserångaren »Husum», vilken

sökandena blivit erbjudna att inköpa av Mo och Domsjö A.B. för 8,000 kr.

Förutom sökandena beräknades 3 personer bliva sysselsatta i företaget. Enligt

ett samma dag ingånget avtal hade sökandena bildat partrederi med Grundel

såsom ägare till hälften och en var av de övriga till en fjärdedel i fartyget.

Grundel skulle tillskjuta 1,000 kr. av köpeskillingen, medan återstoden skulle

täckas genom statslånet.

»Husum» var byggd 1867 och hade en bruttodräktighet av 67.35 registerton.

Av ansökningen bifogade betyg inhämtas, att Grundel och Hagelberg tjänstgjort

bl. a. såsom styrmän å olika ångfartyg.

Kommerskollegium hänvisade i ett den 27 april 1934 avgivet utlåtande i

ärendet till ett av kollegium samma dag avgivet utlåtande över en ansökning

av Rudell & Co., kommanditbolag, vilket sistnämnda utlåtande, däri kollegium

avstyrkte bifall till sistnämnda ansökning, hade följande lydelse:

»Såvitt Kommerskollegium kunnat finna, synas anslagen till främjande av

enskild verksamhet icke hava förutsatts komma till användning för lån till

trafikföretag av nu ifrågavarande art.

Oavsett huru härmed må förhålla sig, innebära otvivelaktigt de angående

anslagens användning för närvarande gällande direktiven hinder för lån till

igångsättande av nytt företag.

Ser man till den sakliga sidan av det föreliggande spörsmålet, kan Kollegium

icke finna annat än att starka betänkligheter måste göra sig gällande emot

att staten på sätt som här ifrågasatts medverkar till uppkomsten av ett med

under affärsmässiga former bedriven sjöfart konkurrerande nytt företag.

På sätt framgår av härvid fogade sammanställning rörande vid vissa tidpunkter

upplagt svenskt tonnage, faller den vida övervägande delen av det

upplagda tonnaget inom storleksgruppen 1,000—2,000 tons bruttodräktighet

eller just den storleksgrupp, till vilken samtliga av sökandena till inköp ifrågasatta

fartyg, utom ett, äro att hänföra. Det framstår för Kollegium såsom

ganska självfallet, att ett direkt understödjande från statens sida av driften

av visst fartyg särskilt inom denna storleksgrupp och inom de åldersklasser,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutsicottets memorial Nr 12.

varom här är fråga, ej minst under nu rådande förhållanden kan befaras medföra

motsvarande uppläggning av fartyg, som hittills kunnat hållas i drift

utan statligt stöd. Kollegium beaktar härvid även de vittgående konsekvenser

i avseende å säkerligen i icke oväsentligt antal inkommande liknande ansökningar,

som skulle bliva följden av ett bifall till framställningen. Någon reell

vinst ur arbetslöshetssynpunkt kan sålunda genom ett bifall till densamma icke

förväntas. Uppmärksammas bör i detta sammanhang, att såsom förutsättning

för de föreslagna jämkningarna i direktiven för användningen av ovan omförmälda

anslag angivits, att lån eller subvention till utvidgning eller igångsättande

av företag endast borde lämnas, därest företaget ej kunde befaras

konkurrera ut eller medföra menliga verkningar för äldre företag, samt att

Kungl. Maj:t torde härutinnan komma att förfara med stor försiktighet.

Kollegium vill slutligen ock erinra örn att, i den mån förevarande framställning

kunde anses förtjänt av understöd i form av lån utan subventionskaraktär,

utväg för tillgodoseende av behörigt intresse härutinnan redan finnes i annan

ordning tillskapad, nämligen genom tillämpningen av kungörelsen den 18

maj 1928 (nr 129) angående villkor och bestämmelser för lån från fonden för

rederinäringens understödjande (rederilånefonden). I detta sistnämnda avseende

vill Kollegium emellertid redan här framhålla, att Kollegium icke funnit

sådana förhållanden i nu förevarande fall föreligga, som kunna motivera

lån ur rederilånefonden enligt de vid denna fonds användning tillämpade grunder.

»

Kungl. Maj:t lämnade Rudell & Co:s ansökan utan bifall.

Kommerskollegium anförde angående nu ifrågavarande ansökning, att den

väl skilde sig från Rudell & Co:s ansökning däri att ren subvention icke syntes

ifrågasättas vare sig i avseende å kapital eller ränta. Vidale anförde

kollegium:

»Det torde emellertid under alla förhållanden icke kunna anses sunt och

riktigt, att det allmänna med så stor anpart av erforderligt kapital, som här

ifrågasättes, medverkar till igångsättandet av ett nytt trafikföretag av förevarande

art, så mycket mindre som, ehuru belysande siffermaterial icke föreligger,

konkurrensförhållandena inom den sjöfartsgren, varom här är fråga,

dock veterligen äro väl sa ömtåliga som inom någon annan gren av kommunikationsväsendet.

Kollegium finner för övrigt överhuvud taget förutsättningar

icke föreligga för att statens mellankomst på föreslaget sätt skall kunna skapa

möjligheter att trygga det nu åsyftade företagets framtida existens.

Ej heller i förevarande fall har kollegium funnit sådana förhållanden föreligga,

som kunna motivera lån ur rederilånefonden enligt de vid denna fonds

användning tillämpade grunder.»

Med hänsyn till vad sålunda anförts avstyrkte kollegium bifall till framställningen.

Kommerskollegium överlämnade tillika ett av styrelsen för Sveriges allmänna

sjöfartsförening till kollegium avgivet yttrande över framställningen, vari

nämnda styrelse bestämt avstyrkte bifall till densamma. Styrelsen anförde

bland annat, att det knappast kunde anses lämpligt att genom särskild statlig

åtgärd medverka till att ifrågavarande år 1867 byggda och, enligt vad styrelsen

inhämtat, i mindre gott stånd varande fartyg åter komme i trafik, helst som

även efter norrlandskusten liksom i Stockholm och annorstädes i Sverige uppläggningar

av bogserfartyg i stor omfattning förekomme.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

21

Sökandena Grundel och Sjöblom inkommo sedermera med en skrivelse, vari

de meddelade, att köpeskillingen för fartyget sänkts till 6,000 kr. samt att de

i anledning härav ändrade sin låneansökan till att avse nämnda belopp, varjämte

de förbundo sig att till rörelsen bidraga med ytterligare 2,000 kr. eller

sålunda sammanlagt 3,000 kr.

Genom beslut den 31 maj 1934 beviljade Kungl. Majit, på föredragning och

hemställan av chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, sökandena för

ifrågavarande företag ett lån å 6,000 kr. Såsom villkor för lånets lyftande

och åtnjutande föreskrevs bland annat, att lånet, sedan det under ett år innehafts

ränte- och amorteringsfritt, under därpå följande tio år skulle återbetalas

med en tiondel årligen, att å ogulden del av lånet efter första året skulle

gäldas fem procent ränta samt att såsom säkerhet för lånet skulle avlämnas inteckning

uti ifrågavarande fartyg å 6,000 kr. med sex procent ränta, gällande

med bästa förmånsrätt, eller ock de andra säkerhetshandlingar, som av statskontoret

befunnes likvärdiga med eller bättre än nyssnämnda säkerhetshandling.

*

c) Elin Dahlstrands aktiebolag, académie scientifique de beauté, Stockholm,

anhöll i ansökan den 7 maj 1934 örn lån å 25,000 kr. Lånet skulle enligt

framställningen användas till betalande av bolagets främmande skulder,

kr. 21,476:33, samt i övrigt till reklam. I en ansökningen bilagd promemoria

anförde bolaget:

•»Historik.

När Gymnastikdirektör Elin Dahlstrand, efter grundlig utbildning vid

Professor de Lamottes Académie Scientifique de Beauté, i januari 1926 startade

sin affärsverksamhet i Stockholm, dels institut för behandlingar i skönhetsvård,

dels skola för undervisning av elever i skönhetsvård, hade skönhetsvården

i utlandet nått stor spridning men var i Sverige ännu _ ganska

okänd. Några fackkunniga utövare av skönhetsvård i Sverige funnos icke och

icke heller någon utbildningsanstalt för elever.

Med egen personlig erfarenhet av de svenska kvinnliga gymnastikdirektörernas

genom kriget oerhört försämrade utkomstmöjligheter i utlandet och

deras även i Sverige betryckande försörjningsmöjligheter, syftade Dahlstrand

ursprungligen åt att i synnerhet åt denna högt kvalificerade yrkesgrupp bereda

en ny förvärvsmöjlighet såväl i Sverige som utlandet, när hon 1926 startade

sin undervisningsanstalt i skönhetsvård i Stockholm. Hon lyckades till

skolan anknyta såsom tentator och lärare såväl professor Carl Hesser som

med. doktorerna Erik Karlmark och Ture Petrén vid Karolinska institutet,

och hon utbildade gymnastikdirektörer till såväl lärarinnor som assistenter

i skönhetsvård.

Men även andra än gymnastikdirektörer lia utbildats och förutom från Sverige

har Dahlstrands skola tagits i anspråk av elever från Ryssland, Finland,

Norge, Danmark, Tyskland, U. S. A., Sydamerika, Island och Färöarna. Under

tiden från 1926 till 1 maj 1934 ha c:a 400 skönhetsexperter utbildats^.

För närvarande är efterfrågan på vid Dahlstrands skola utbildade elever så

stor, att behovet ej kan tillfredsställas.

Dahlstrands institut i skönhetsvård för behandling av patienter har från

1926 utvecklats i högre grad än utbildningen av elever, vilket förutom ovan
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

berörda stora efterfrågan på fullt utbildade elever tydligen visar, att allmänhetens

behov av skönhetsvård är i starkt stigande.--------—

För skönhetsvårdens utövande fordras emellertid icke blott ingående kunskaper

i människans anatomi, filologi och sjukdomslära samt gymnastiskteknisk

färdighet. Härtill fordras även lämpliga skönhetspreparat.

År 1927 lyckades Dahlstrand erhålla Academiens i Paris generalagentur

för Sverige för deras skönhetspreparat, som av professor de Lamotte i Paris

lyckats fulländas så, att preparaten erhållit guldmedaljer och hedersdiplom

å alla världsutställningar, där de deltagit i tävlan med andra preparat.

_ Försäljningen av dessa preparat har gått ännu mer framåt än elevutbildningen

och patientbehandlingen å egna institut.

Dahlstrands här i korthet skisserade verksamhet tog så småningom så stor

omfattning, att rörelsen från den 1 januari 1933 drives i form av aktiebolag

med ovannämnda firmanamn. Av bolagets aktier, 25,000 kronor, ägas samtliga

med undantag av 4 stycken av Dahlstrand.

Den 22 november 1933 träffade bolaget nytt avtal med Academien i Paris

innefattande .bl. a., att generalagenturen för Skandinavien d. v. s. Sverige,

Norge och Finland, uppläts åt bolaget, att alla Academiens preparater få av

bolaget tillverkas i Sverige mot en royalty av 5 % på varuomsättningen, dock

lägst 2,700 kronor^årligen, att förutom 58 % rabatt å alla varuinköp från Paris

alla fakturor få betalas efter en francskurs av högst 15 öre per franc, vilket

innebär å nuvarande francskurs en ytterligare rabatt av 40 %, samt att

bolagets direktör årligen får studera å Academiens laboratorium i Paris för

att lära tillverkningen av alla nyheter. Vad detta innebär torde man förstå,

örn man vet, att Academiens preparater äro spridda över hela kulturvärlden

och sedan årtionden erkända såsom de förnämsta produkter inom sin bransch.

Ovannämnda av Dahlstrand till Frankrike årligen garanterade 2,700 kronor

har Dahlstrand lyckats täcka genom att den 22 jan. 1934 träffa skriftligt

avtal med Fru Margit Grönroos, Salong Paris, Helsingfors, enligt vilket

hon med Academiens medgivande erhållit ensamförsäljningsrätten för Finland

för Academiens preparater, som skola levereras från bolagets fabrik i

Stockholm mot garanti av inköp, 1 :a året för 5,000 kronor, 2 :a året för 6,250

kronor och följande år för lägst 7,000 kronor. Betalningen till Frankrike är

härmed mer än väl täckt genom betalningen från Finland. Alla finska leveranser

ske mot bankgaranti enligt kontraktet.

Beträffande Norge ligger Dahlstrand f. n. i underhandlingar efter liknande

basis.

Totalomsättningen uppgick år 1927 till 26,000 kronor, år 1928 till 58,000

kronor, år 1929 till 98,000 kronor, år 1930 till 176,000 kronor, och år 1931

till 178,000 kronor då kulmen nåddes. Härefter avspeglas depressionen tydligt.

Omsättningen år 1932 gick ned till 153,000 kronor och år 1933 till

136,000 kronor.

. Vid ett i dagarna uppgjort bokslut för de fyra första månaderna 1934 utvisar

omslutningens helhet en vacker förhöjning till 56,000 kronor (motsvarande

per ar 168,000 kronor i stället för 136,000 kronor), inkomsten av varor

en förhöjning till 27,000 .kronor (motsvarande per år 81,000 kronor i stället

för 49,000 kronor) och inkomsten av elevavgifter en förhöjning till 11,000

kronor (motsvarande per år 33,000 kronor i stället för 16,000 kronor). Botten

har sålunda tydligen passerats och utvecklingen går ånyo uppåt.

Anledning till bolagets illikviditet.

Allt skulle sålunda tett sig ljust och glädjande, örn icke de två långa årens,

1932 och 1933, depression inträffat. Varken Dahlstrand eller bolaget lia ar
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

23

betat med något större löst rörelsekapital. Allt vad Dahlstrand under de

goda åren intjänat bär, förutom till egen försörjning, nedlagts i affärsrörelsen,

som ständigt oell hastigt utvecklats och ökats. Dahlstrand har emellertid

åtnjutit stort förtroende, såväl i Paris som hos leverantörer här i landet,

och erhållit all önskad kredit.

Emellertid har Dahlstrand och sedermera bolaget varit bundna vid 5-åriga

hyreskontrakt med hyror som ej kunnat anpassas efter nedgången i omsättningen.

Först i år har det varit möjligt uppsäga dessa höga hyreskontrakt till den

1 oktober d. å. och ha nya lokaler förhyrts å Stureplan 6, varigenom hyresutgifterna

minskas med 10,600 kronor per år, eiler från 39,200 kr. till 28,600 kr.

per år.

Närmaste anledning till bolagets prekära ekonomiska ställning är den, att

fastighetsägaren N. J. Komstedt, som på 5 år till den 1j10 1934 uthyrt lokaler

till vår skola å Drottninggatan 57 för en årlig hyra av 10,600 kronor, uttagit

stämning å förfallen hyra för tiden till den 1 juli 1934 å 9.900 kronor jämte

ränta. Komstedt, som visat sig vara oemottaglig för alla skäl, har icke kunnat

förmås trots långa underhandlingar att bevilja vare sig moratorium eller

avbetalningar. Alla försök att erhålla sänkning i hyran, som, med hänsyn

till att lokalerna äro omoderna, i nuvarande tidsläge är uppenbart oskälig, ha

tillbakavisats. Bolaget hotas sålunda av utmätning, konkurs och hela affärens

omstörtning, varigenom bolagets hela personal hotas med arbetslöshet.

Bolaget sysselsätter för närvarande 27 st. personer i arbetande ställning och

sysselsatte föregående år 37 stycken.

Lånets storlek.

Bolagets främmande skulder uppgingo 31/12 1933 till 23,542: 23 kronor. Den

Vs 1934 uppgå de till 21,476: 33 kronor, en minskning sålunda på cirka 2,000

kronor.

På grund av vad sålunda anförts är bolaget i behov av ett lån av 25,000 kronor.

Härigenom skulle alla främmande skulder kunna inlösas och ett mindre

kapital användas till reklam, vilket är absolut nödvändigt för bolagets framgång.

Amorteringstiden får bolaget föreslå till 10 år med rätt att tidigare

inlösa lånet.

Ur synpunkten av arbetslöshetens bekämpande är lånets erhållande avgörande

för om de 27 personer, som nu sysselsättas, fortfarande skola få arbete.

Erhålles lånet bör personalen snabbt kunna utökas till över 37 st. som bolaget

sysselsatte föregående år. Påpekas bör att alla materialer, som erfordras

för tillverkningen och kunna erhållas i Sverige, inköpas här, varigenom arbete

tillföres glasbruk, papp- och kartongfabriker, tryckerier, kemikalie- och drogaffärer

m. fl.

Ur nationalekonomisk synpunkt medför bolagets verksamhet avsevärda fördelar.

Den förmögna och mera kräsna publiken kommer alltid att köpa franska

skönhetsmedel och icke svenska. Genom att bolaget är det enda företag

i Sverige, som fått tillstånd att här tillverka dessa franska och i kvalité oöverträffade

preparat, kommer penningarna för dessa svensk industri och svensk

arbetskraft till godo. Royaltyn till Frankrike betalas av Finland.

Någon konkurrens med andra liknande svenska industrier medför icke bolagets

tillverkning, enär de franska preparaten tillhöra en annan prisklass än de

svenska. Med bolaget konkurrerande preparat äro endast utländska, såsom

Marincllo, Elizabeth Arden, Helena Rubenstein, doktor Dys m. fl. direkt importerade

och i utlandet tillverkade preparat. De svenska preparaten såsom

Gahns, Paulis, Barnängens m. fl. tillhöra en annan och lägre prisklass och stå

således utom konkurrens.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1Z.

Genom ökad spridning av bolagets preparat minskas inköp av andra konkurrerande

utländska preparat, varigenom pengarna stanna i landet och ej

exporteras till utlandet.»

Bolaget åberopade vidare följande vid ansökningen fogade utdrag ur bolagets

räkenskaper:

»Inventarium och Balansräkning den 1 januari 1933.

Tillgångar.

Maskiner, apparater, inredningar och inventarier enligt särskild

förteckning och värderingsinstrument............ 60,000: —

Lager (förpackade varor, tillverkningsvärde) ........ 7,738:10

Essenser och droger.................... 3,000: —

Emballage.......................... 1,000: —

Firmanamn, varumärke och generalagenturen för Skandinavien

för Académie Scientifique de Beauté i Paris........ 30,000: —

Fabrikationsbemligheter för Académie Scientifique de Beautés

preparater........................ 40,000: —

Fordringar......................... 5,995:34

Kronor 147,733:34

Skulder.

Aktiekapitalet...........■........... 25,000: —

Reservfond......................... 25,000: —

Diverse personer......................21,188:65

Dispositionsfond....................... 76,544: 79

Kronor 147,733:34

Utgående Balansräkning den 31 dea. 1933.

Maskiner m. m...... 60,000: — Aktiekapitalet..... 25,000: —

Lager......... 13,046: — Reservfond....... 25,000: —

Firmanamn, varumärke . 30,000:— Div. personer...... 22,855:30

Fabrikationsbemligheter . 40,000:— Elin Dahlstrand f. Göte
Diverse

personer .... 7,538:39 borgsfilialen..... 686:93

Kassa......... 734:31 Dispositionsfond .... 76,544:79

_ Vinst...... . . . 1,231:78

Kronor 151,318:80 Kronor 151,318:80

Vinst- & Förlusträkning 1933.

Ingående varor..... 11,738:10 Varulager....... 13,046: —

Utg. i Stockholm .... 127,762:87 Ink. i Stockholm .... 128,497:28

ökning av skulder . . . 1,666:65 Ökning av fordringar . . 1,543:05

Utgifter i Göteborg . . . 2,356:99 Inkomst i Göteborg . . . 1,670:06

Årets vinst....... 1,231: 78

Kronor 144,756: 39 Kronor 144,756: 39»

Sedermera ingav bolaget följande av revisor bestyrkta bokslut med i vissa

avseenden ändrat innehåll:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

25

»Balansräkning den 31 december 1933.

Tillgångar: Skulder:

Inventarier & Inredning . 54,000:— Aktiekapital...... 25,000: —

Lager......... 13,046: — Reservfond....... 25,000: —

Firmanamn, varumärken . 30,000: — Liv. personer...... 22.855: 30

Fabrikationshemligheter . 40,000:— Dispositionsfond .... 76,544:79

Diverse personer .... 7,538:39

Kassa......... 734:31

Förlust......... 4,081:39 ______

Kronor 149,400: 09 Kronor 149,400: 09

Vinst- & Förlustråkning den 31/i2 1933.

Utgifter: Inkomster:

Löner......... 45,746:82 Varuvinst....... 35,372:88

Hyra.......... 30,449: 99 Behandling....... 62,826: 62

Div. omkostnader .... 25,697:56 Elevavgifter...... 16,470: —

Reklam......... 8,173:80 Förlust........ 4,081:39

Lius.......... 1,454:94

Skatter......... 1,227: 78

Avskrivning...... 6,000: — _

Kronor 118,750:89 Kronor 118,750:89

Ingående värdet å inventarier och inredning överensstämmer med mig företett

värderingsinstrument. Jag har ansett avskrivning nödvändig enligt Aktiebolagslagens

föreskrift.

Göteborgsfilialens siffror hava av mig uteslutits, då filialen köptes i september

1933.

Jag har gjort regelrätt bokslut på grundval av förda dagböcker varvid ovanstående

Vinst- & Förlust konto framkommit. Jag bestyrker riktigheten av

densamma, under förutsättning att dagboksnoteringarna äro riktiga, vilket

jag icke undersökt.

Stockholm den 9 juni 1934.

Sv. J. Sanders,

Revisor, auktoriserad av

Stockholms Handelskammare.»

Kommerskollegium hemställde i yttrande den 21 juni 1934, att ansökningen

icke måtte föranleda någon åtgärd, under anförande, att bolaget icke syntes

uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser syntes böra vara

för handen vid utlämnande av ifrågasatt lån.

I promemoria den 14 juli 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Företaget startade 1926 som enskild firma och ombildades från och med

1933 till aktiebolag med 25,000 kronor aktiekapital och 25,000 kronor reservfond.

Aktiemajoriteten innehas av gymnastikdirektör Elin Dahlstrand.

Bolaget driver dels en undervisningsanstalt för utbildning av assistenter i

skönhetsvård, dels ett institut i skönhetsvård för behandling av patienter och

dels en fabrik eller laboratorium för tillverkning av skönhetsmedel.

Bolagets omsättning har i medeltal under de 5 sista åren uppgått till kr.

148,200, varav varor för kr. 54,120.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

Anställda £. n. i hela företaget 28 personer, alla kvinnor, varav å laboratoriet

6. Sommarmånaderna, särskilt juli, äro alltid en död tid och år 1933

var totala antalet anställda 38 personer.

bolaget innehar generalagenturen för den kända franska firman Academi

Scientifique de Beauté och äger alla denna firmas recept och tillverkningsmetoder

både nuvarande och blivande för skönhetsmedel ävensom ensamrätt

att i Sverige, Norge och Finland tillverka och försälja dessa medel, tilllämpa

den franska firmans metoder samt att meddela Academiens diplom i

skönhetsvård åt elever, som genomgått fullständig kurs vid bolagets undervisningsanstalt.

Detta avtal, som gäller i 99 år, är för bolaget synnerligen förmånligt

och torde däri och det inregistrerade varumärket och namnet ligga ett

ej obetydligt värde.

Genom ifrågavarande lan skulle bolaget bliva i tillfälle bedriva tillverkningen

av skönhetsmedel mera kontinuerligt året runt och därigenom öka försäljningen

och antalet anställda å laboratoriet, vilket ju har en viss betydelse

i motverkan av importen av alla dessa utländska preparat, som nu förekomma.

Firman använder huvudsakligen inom landet inköpta droger och tager numera

endast en del specialessenser från den franska moderfirman.

Orsaken till kapitalbristen är den vanliga, start med för litet kapital och

affärens hastiga utveckling, vartill kommit synnerligen betungande hyreskontrakt,

vilka dock utgå den 1 oktober i år, då bolaget inflyttar i nya tidsenliga

lokaler vid Stureplan med betydligt reducerade hyror.

Företaget och särskilt ledarinnan Fru Elin Dahlstrand är banbrytande inom

branschen och har genom sin verksamhet skapat arbetsmöjligheter för 100- tals personer, särskilt utbildade gymnastikdirektörer och gymnaster, vilka genom

utbildning hos Fru Dahlstrand fått sina förvärvsmöjligheter betydligt ökade

i dessa hårda tider.

° Pa bolaget ej kan bjuda annan säkerhet än förlagsinteckningar i

sadan bolagets egendom som tillhör fabriksverksamheten, har jag särskilt undersökt

denna del av rörelsen. Hela laboratoriet eller fabriken är förlagd till

Regeringsgatan 89, Stockholm.

Tillgångar:

Utestående fordringar för

levererade varor .... 7,538: 39

Lager av varor..... 13,046: —

Div. laboratorieutrustning

. . 550: —

Invent. i fabrik

och kontor . . 2,770: —

Maskiner .... 6,000: —

Transportmedel . 3,000: — 12 320-_

Summa tillgångar kronor 32,904: 39

Firmanamn, varumärke

och fabrikationshemligheter.

........ 70,000: —

Kronor 102,904: 39

Skulder:

Varuaccepter...... 5,603:80

Div. kreditorer.....10,651: 50

Summa skulder 16,255: 30

Eget kapital...... 86,649:09

Kronor 102,904: 39

Utestående fordringarna lära vara säkra.

Lager av varor är upptaget till ingrediensernas inköpspris och utbetald arbetslön

för därå eventuellt nedlagt arbete.

Inventarier och laboratorieutrustning kr. 3,320:— enligt företett värderingsinstrument

av Karl Sjöbergs möbleringsfirma.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

27

Maskinerna bestå av en med elektrometer driven dubbel blandnings- och

knådningsmaskin, så gott som alldeles ny, vilken kostat kr. 6,000 i inköp.

Transportmedel: 1 personautomobil, av märket Oakland, syntes vara i mycket

gott skick oell torde motsvara det upptagna värdet.

Vid en eventuell realisation och affärens nedläggande torde dock tillgångarna:

varor, laboratorieutrustning, inventarier och maskiner, upptagna till kr.

25,366:—, knappast giva mer än högst 50 %. Däremot kan receptsamlingen

och fabrikationsmetoderna hava ett ej obetydligt värde, enär de anses vara

bland de förnämsta i världen.

Ur företagets förlagsegendom skulle därför möjligen kunna utfås intecknade

kronor 25,000: —.

Dessutom äger ju bolaget inventarier och maskiner i skönhetsinstitutet värderade

till kr. 47,680:— men denna egendom kan ej bliva föremål för förlagsinteckning.

Däremot kan den i någon mån öka värdet av Fru E. Dahlstrands

borgen.

Ehuru den ifrågavarande verksamheten har större hygienisk betydelse, än

man i allmänhet tror, och fru Dahlstrand nedlagt en oerhörd energi och mindre

vanlig affärsblick och smartnesshet i att tillföra företaget ekonomiskt fördelaktiga

avtal med den franska Académie Scientifique de Beauté i Paris samt

höja hela verksamheten upp på ett högre plan, och därför otvivelaktigt är värd

en eloge, synes mig dock företaget icke genom konjunkturerna hava försatts i

sådant läge, att det nödgas nedlägga sin verksamhet, örn hjälp ej erhålles i någon

form, och ej heller hava ’en verklig betydelse ur arbetslöshetssynpunkt’

och således ej uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser

torde böra förefinnas för utlämnande av lån ur anslaget till främjande av enskild

företagsamhet.

Förslag avslag å ansökan.»

I en den 25 september 1934 dagtecknaa skrift anhöll bolaget — samtidigt

som den föregående framställningen återkallades — om ett 5-årigt amorteringslån

å 10,000 kr. att användas till utveckling av bolagets komisk-tekniska

tillverkningar.

Genom beslut den 26 oktober 1934 beviljade Kungl. Maj:t, på föredragning

och hemställan av chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, bolaget

för uppehållande av dess fabriksrörelse ett lån å 10,000 kr. mot säkerhet av

dels inteckningar med bästa förmånsrätt i bolagets förlagsegendom å 10,000 kr.

med sex procent ränta, dels ock borgen av fru Elin Dahlstrand, eller ock

de andra säkerhetshandlingar, som av statskontoret befunnes likvärdiga med

eller bättre än nyssnämnda säkerhetshandlingar. Tillika föreskrevs bland annat,

att lånet, å vilket skulle erläggas ränta med fem procent örn året, skulle

återbetalas under en tid av fem år med en femtedel årligen.

*

I propositionen nr 211 till 1933 års riksdag begärde Kungl. Maj :t såsom

ett led i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande anslag för främjande av

företagsamhet och industriell verksamhet. Föredragande departementschefen

anförde i detta avseende bland annat:

»Under den gångna vintern hade redan gjorda erfarenheter visat, att staten

med jämförelsevis små subventioner kunde hålla i gång betydande industriföretag,

som försörjde ett mycket stort antal människor. Självfallet vore,

att både då det gällde utlämnandet av lån, och då det gällde subventioner till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

enskilda företag, all hänsyn måste tagas till att icke dessa företags fortsatta

drift förorsakade arbetslöshet på andra håll inom samma industrier, men med

en försiktig subventionspolitik, som toge allsidig hänsyn till alla befogade

synpunkter, torde det kunna i vissa fall lyckas icke blott att hålla en industri

i gång utan också att ernå en arbetslöshetsbekämpande effekt med mycket

mindre medel än på något annat sätt, samtidigt som man kunde rädda hela

kommuner från en hotande ruin. I en genomtänkt arbetslöshetspolitik borde

därför också denna möjlighet stå öppen för statsmakterna.»

Sammanfattningsvis meddelade departementschefen följande huvudregler,

som ansåges böra gälla för ifrågavarande medels användning:

»1. Vid lån till främjande av enskild företagsamhet skall

a) utgå ränta efter Kungl. Majits beslut,

b) amortering ske enligt beslut av Kungl. Majit,

c) ställas säkerhet, som kan av Kungl. Majit godtagas.

2. Vid subventioner till främjande av enskild företagsamhet och uppmuntran

av industriell verksamhet skola följande synpunkter vara vägledande:

a) Genom subvention åt visst företag bör minskning av produktionen icke

få framkallas vid annat företag med därav följande arbetslöshet.

b) Vid subvention bör tillses, att densamma per dagsverke, som beräknas

därigenom kunna åstadkommas, understiger eller högst svarar mot statsbidraget

till kontant understöd för motsvarande antal hjälpta dagar.

c) Subvention bör vara av tillfällig natur och skapa möjligheter att trygga

vederbörande företags framtida existens.

d) Subvention bör skapa lättnader för den eller de kommuner, som äro

ekonomiskt beroende av det subventionerade företagets existens.»

I anledning av propositionen beviljade riksdagen på hemställan av särskilda

utskottet anslag till främjande av enskild företagsamhet med 10 miljoner kronor

till lån och 3.5 miljoner kronor till subventioner. Utskottet anförde i sitt

av riksdagen godkända utlåtande bland annat:

»Mot de villkor för lån eller subvention, som Kungl. Majit förutsatt skola

gälla och som ovan återgivits, har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet vill betona angelägenheten därav, att endast sådana företag komma i

åtnjutande av stöd, vilka på grund av konjunkturerna tvingats eller, såvitt

kan bedömas, inom en icke avlägsen framtid bliva tvungna, därest hjälp i

någon form icke erhålles, att nedlägga sin verksamhet. En ytterligare förutsättning

för statligt stöd bör vara, att företagen icke på annan väg kunna erhålla

hjälp till sin verksamhet. Att vidare företagen böra hava en verklig betydelse

ur arbetslöshetssynpunkt torde vara givet.

Slutligen får utskottet framhålla vikten därav, att den hjälp, som lämnas

ett företag, icke blir ägnad att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar

för ett annat företag.» I

I propositionen nr 234 till 1934 års riksdag hemställde Kungl. Majit örn ett

anslag å 5 miljoner kronor till lån till främjande av enskild företagsamhet för

budgetaret 1934/1935. Därvid hemställde Kungl. Majit tillika örn viss jämkning

av grunderna för anslagets användning. I detta avseende anförde socialministern

följande:

»Användningen av anslagen har enligt de av riksdagen fastställda grunderna

begränsats till att avse lån eller bidrag till redan befintliga företag till

uppehållande av deras förutvarande omfattning. Däremot uteslutes enligt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

29

direktiven möjligheten att giva understöd till eventuella utvidgningar samt

till igångsättande av nya företag, även då det gäller påbörjande av ett helt

nytt slags verksamhet. Den arbetseffekt, som erhålles genom anslagen, skulle

säkerligen ytterligare ökas, om möjlighet öppnades för Kungl. Majit att understödja

utvidgningar eller startande av företag. I ett par fall har det visat

sig, att man, därest sådan möjlighet funnits, skulle hava kunnat verksamt stärka

den svenska industriens ställning på hemmamarknaden eller medverka till

skapandet av en ny industri med utsikt att konkurrera på världsmarknaden.

Givet är, att lån eller subvention till utvidgning eller igångsättande av företag

endast bör lämnas, därest företaget ej kan befaras konkurrera ut eller

medföra menliga verkningar för äldre företag. Kungl. Majit torde härutinnan

komma att förfara med stor försiktighet. Liksom hittills bör i främsta

rummet understöd lämnas åt företag, som eljest komme att nedläggas eller

avsevärt inskränka driften.»

I anledning av propositionen anförde statsutskottet i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 166:

»Utskottet tillstyrker, att jämväl för nästkommande budgetår anslag anvisas

för att möjliggöra lån till främjande av enskild företagsamhet. En förutsättning

härför är emellertid, att de av särskilda utskottet vid 1933 års riksdag

angivna direktiven för användning av det för innevarande budgetår anvisade

anslaget noga följas. Den sorgfälliga prövning av olika på varje fråga

inverkande omständigheter, som 1933 års riksdag förutsatte, är ofrånkomlig,

örn påtagliga olägenheter skola kunna undvikas. I detta sammanhang anser

sig utskottet böra framhålla önskvärdheten av att här förevarande gren av

den statliga hjälpverksamheten snart må kunna avvecklas.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet framhållit, att den arbetseffekt,

som erhålles genom här förevarande anslag, säkerligen skulle ytterligare

okas, örn möjlighet öppnades för Kungl. Majit att understödja utvidgningar

eller startande av företag. Den sålunda föreslagna jämkningen av gällande

direktiv anser sig utskottet höra tillstyrka. Givetvis är, såsom jämväl i statsrådsprotokollet

antytts, stor försiktighet av nöden vid utdelande av dylika lån.

Det belopp, som må tagas i anspråk för låneunderstöd av nu angiven art, torde

emellertid, icke minst med hänsyn till vad nyss anförts, höra begränsas till

högst 500,000 kronor.»

I enlighet med utskottets hemställan anvisade riksdagen för ifrågavarande

ändamål ett anslag av 3 miljoner kronor.

a) Det här omförmälda företaget borde icke hava erhållit statslån redan

på den grund, att det icke kan anses hava varit baserat på sunda ekonomiska

principer. Av dess räkenskaper kan nämligen utläsas, att det icke förfogat

över något i rörelsen insatt eget kapital. Balansräkningen per den

31 december 1933 utvisade visserligen sådant kapital till ett mindre belopp,

15,560 kronor 54 öre utav i rörelsen investerade tillhopa 279,188 kronor

52 öre. Men med hänsyn till att avskrivningar icke synas hava verkställts

i erforderlig omfattning, torde man böra bortse även från detta relativt obetydliga

belopp. Rörelsen har emellertid uppdrivits till en avsevärd omfattning.

Årsomsättningarna under åren 1930, 1931 oell 1932 uppgingo sålunda

till i runda tal 580,000. 740,000 och 690,000 kronor. Att utan eget kapital

driva en rörelse av denna omfattning, måste anses vara förkastligt. An
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

märkningsvärt är jämväl, att rörelsen trots denna omsättning icke inbringat

någon verklig nettovinst eller i varje fall endast en högst obetydlig sådan. En på

angivna sätt uppbyggd affärsrörelse blir med nödvändighet abnormt känslig för

även i och för sig ganska obetydliga oförutsedda händelser. Av handlingarna

framgar också, att vad som i detta fall kom ställningen att bliva prekär, var

en i förhållande till företagets totala omsättning så ringa förlust som å 22,300

kronor. Genom det ackord, som sedermera erhölls, har visserligen företagets

ekonomiska ställning förbättrats, men det trängande behovet av rörelsekapital

torde även härefter i huvudsak hava kvarstått. Det av Kungl. Maj :t beviljade

länet har nämligen helt gatt till borgenärerna, vilka genom statens ingripande

på ett förmånligt sätt erhållit likvid för ackordet. Men ett statligt lån av

förevarande slag, som i sin helhet användes för en dylik ackordsuppgörelse och

icke tillförsäkrar företaget det för dess fortsatta bestånd oundgängligen erforderliga

rörelsekapitalet, fyller icke sitt egentliga syftemål att skapa möjlighet

för tryggande av företagets framtida existens. Lånet hade därför även på

denna grund icke bort beviljas.

b) Det här omförmälda rederiföretaget beräknades endast kunna sysselsätta

tre personer utom låntagarna själva. Startandet av företaget har

därför icke kunnat hava någon betydelse för minskning av arbetslösheten.

Enligt direktiven var emellertid en av förutsättningarna för att stöd skulle

kunna lämnas, att företaget ägde »verklig betydelse ur arbetslöshetssynpunkt».

Denna förutsättning är desto väsentligare, som till grund för densamma får

anses ligga uppfattningen, att statliga stödåtgärder av här föreliggande slag

normalt icke borde förekomma men i rådande krissituation kunde vara motiverade,

därest verkliga fördelar ur arbetslöshetssynpunkt därigenom kunde vinnas.

Jämväl i andra hänseenden kunna vägande erinringar framställas mot

ett bifall till låneansökningen, något som ock framhållits i de i ärendet avgivna

yttrandena. Sålunda har kommerskollegium till stöd för sitt avstyrkande

bland annat åberopat de ömtåliga konkurrensförhållandena inom ifrågavarande

sjöfartsgren. Startandet av företaget synes alltså kunna hava

menliga verkningar för annat företag. Men att så ej skulle få bliva följden

av ett statligt stöd, följer omedelbart av direktiven. I likhet med styrelsen

för allmänna sjöfartsföreningen anser också utskottet det vara olämpligt,

att staten medverkar till att ett fartyg av denna ålder och beskaffenhet — fartyget

byggdes år 1867 och torde av handlingarna att döma bäst lämpat sig

för nedskrotning — åter kommer i trafik.

c) Beträffande lånet till det här omförmälda bolaget föreligger samma

åsidosättande av direktivens krav på att företaget skall äga verklig

betydelse ur arbetslöshetssynpunkt som med avseende å det under punkten b)

angivna företaget. Av den inom socialdepartementet upprättade promemorian

framgår nämligen, att endast 6 kvinnor sysselsattes inom den del av bolagets

verksamhetsområde — tillverkningen av skönhetsmedel — för vars uppehållande

lånet beviljats. Detta fick vidare enligt beslutet icke tagas i anspråk

för bolagets »undervisningsanstalt» eller »institut i skönhetsvård». Men

uppenbarligen är det knappast möjligt att på sådant sätt, som skulle erfordras,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

31

skilja bolagets olika rörelsegrenar åt. Dessutom har något lånebehov för

laboratorierörelsens del icke påvisats. Tvärtom vill det av bolagets första

ansökan synas, som örn dess svårigheter uppkommit därigenom, att det icke

kunnat betala förfallen hyra för undervisningslokalerna, 9,900 kronor.

Dessa omständigheter tillhopa visa, att lånet sannolikt till väsentlig del

skulle komma sådana verksamhetsgrenar till godo, för vilka statligt stöd av

föreliggande slag icke varit avsett. Den i ärendet verkställda utredningen utvisar

dessutom, att bolagets svårigheter icke haft sin grund i konjunkturerna,

något som enligt direktiven var en förutsättning för att statslån skulle kunna

ifrågakomma. Härtill kommer, att bolaget genom användande av etiketter på

franska språket med påskriften »Dépöt» bedrivit en reklamverksamhet, som,

med hänsyn till det slags preparat (skönhetsmedel), varom här är fråga, vilka

jämväl i betydande omfattning tillverkas vid andra tekniska fabriker inom

landet, i varje fall tangerar gränsen för illojal konkurrens. Lämnandet av

statligt stöd åt ett dylikt företag är principiellt förkastligt alldeles oavsett

örn företaget har någon betydelse ur arbetslöshetssynpunkt.

På grund av vad sålunda anförts, har utskottet funnit sig icke kunna undgå

att med hänsyn till rådslagen i förevarande tre ärenden besluta anmärkning

mot föredragande departementschefen, statsrådet Möller, vilket utskottet

får för riksdagen

anmäla.

Närvarande: Herrar Hallén, Strömberg, Oscar Gottfrid Karlsson*, Stendahl,

Bergman, Carl Lindmark, Rydberg, Karl August Johanson*, Anders Andersson*, Anton

Pettersson, Rahmn*, Pehrsson i Göteborg, Andersson i Igelboda, Lindskog, Fast,

Andersson i Malmö*, Lundqvist, Eriksson i Toftered samt Svensson i Landskrona.

* Ej närvarande vid justeringen.

5:o.

(Protokoll över socialärenden den 22 februari 1935.)

Val av stadsfullmäktige i Stockholm skall enligt kommunala vallagen

(13 §) jämförd med förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm (§ 6)

förrättas inför magistraten i mars månad vart fjärde år å dagar, vilka magistraten

särskilt för varje valkrets utsätter. Val av elektorer för utseende av

ledamöter i riksdagens första kammare skall enligt lagen örn val till riksdagen

(4 §) äga rum i varje stadsfullmäktigvalkrets å samma dag som val av stadsfullmäktige.

Vid sammanträde den 11 januari 1935 beslöt Stockholms magistrat utsätta

stadsfullmäktige- och elektorsval i Stockholm att inom samtliga valkretsar

äga rum torsdagen den 14 mars 1935.

Häröver anförde Stockholms arbetarkommuns styrelse, redaktören Fredrik

Ström jämte andra, besvär hos Överståthållarämbetet, under yrkande att ämbe
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

tet måtte med ändring av magistratens beslut fastställa berörda val att äga

rum på en söndag, förslagsvis söndagen den 17 mars 1935.

I utslag den 24 januari 1935 fann Överståthållarämbetet skäligt att, med

undanröjande av magistratens klandrade beslut, visa målet åter till magistraten

för förnyad handläggning.

över överståthållarämbetets utslag anfördes besvär hos Konungen, vilka inkommo

till socialdepartementet den 26 januari 1935.

Den 8 februari 1935 föreskrev Kungl. Majit, att regeringsrättens utlåtande

skulle inhämtas över besvären.

I anledning av remissen avgav regeringsrätten den 12 februari 1935 det utlåtandet,

att den ansåg målet vara av beskaffenhet att tillhöra dess upptagande

och avgörande. Till närmare utveckling av denna mening anförde regeringsrådet

Söderwall, med vilken regeringsrättens övriga ledamöter instämde,

följande:

»Enligt den ursprungliga lydelsen av § 49 i förordningen örn kommunalstyrelse

i Stockholm kunde beslut av magistraten rörande fråga, varom förmäldes

i dåvarande § 6, överklagas hos Överståthållarämbetet; i övrigt gavs ingen rätt

till talan mot åtgärd av magistraten. Nämnda § 6 handlade örn stadens indelande

i valkretsar, upprättandet av röstlängder och avgörandet av anmärkningar

mot dessa. Sedan indelandet i valkretsar uppdragits åt stadsfullmäktige

och bestämmelserna örn anmärkningar mot röstlängder överflyttats till lagen

om val till riksdagen, uteslöts sagda fullföljdsbestämmelse ur § 49. I fråga

om ordningen för bestämmandet av valdag och vad därmed äger sammanhang

innehöll förordningen tidigare (i §§ 7 och 8) likasom nu (i § 6) dels att kallelse

till valförrättningen utfärdas av magistraten samt kungöres inom tid och

på sätt, som närmare angives, dels ock att valet verkställes å dagar, vilka

magistraten för varje valkrets utsätter.

Av denna redogörelse lärer följa, att så länge nämnda fullföljdsbestämmelse

i § 49 kvarstod, tvekan knappast kunde råda örn att särskild klagan över

bestämmandet av valdag ej var medgiven. Ej heller förordningens nuvarande

lydelse synes giva anledning till annan tolkning.

Överståthållarämbetet har också i överklagade utslaget till stöd för sin åtgärd

att till prövning upptaga besvären över magistratens klandrade beslut

åberopat, att magistratsbeslutet innefattade sådant bestämmande av dag för

val av stadsfullmäktige som i gällande kommunala vallag förutsattes skola

föregå vals kungörande och förrättande. I sitt utlåtande över de hos Kungl.

Majit anförda besvären hänvisar Överståthållarämbetet till vallagens 12 §, vilken

likväl avser blott kommunal- och municipalfullmäktigval. Motsvarande

stadgande örn stadsfullmäktigval innehålles i 13 §, som emellertid enligt uttrycklig

bestämmelse ej gäller beträffande Stockholm, men överensstämmer med

kommunalförordningen för Stockholm så till vida, att det är magistraten som

bestämmer dagen för valet. För bedömandet huruvida särskild klagan må anses

medgiven över beslut, som avses i 13 § kommunala vallagen, erbjuder sig

jämförelse med 12 och 63 §§ samma lag.

Enligt 12 §, som gäller val på landet, är det vederbörande kommunala representation

(fullmäktige eller stämma), som fattar beslut örn bestämmandet

av valdag. Såsom varande ett beslut av en kommunalrepresentation kan beslutet

överklagas enligt kommunalstyrelselagen, men således endast på de i

denna lag angivna besvärsgrunderna (beslutet ej tillkommet i laga ordning eller

stridande mot lag eller författning); frågan om beslutets lämplighet —

den enda i förevarande mål anförda besvärsgrunden — kan följaktligen ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

33

komma under prövning. Besvären komma vidare att i sista hand avgöras av

den domstol, regeringsrätten, som har att pröva besvär över valet. Under sådana

förhållanden torde för den föreliggande tolkningsfrågan intet kunna

byggas därå, att i 12 § överlämnandet till den kommunala representationen att

bestämma valdag medför möjlighet att överklaga valdagsbeslutet: missnöje

med sådant beslut i annat hänseende än i fråga om dagens lämplighet kan

alltid göras gällande genom besvär över valet.

I motsats till vad sålunda gäller örn beslut av kommunal representation finnes

ingen begränsning stadgad för omfattningen av besvär över beslut av magistrat.

Medgåves därför i princip rätt till särskild klagan över magistrats

enligt 13 § fattade beslut, följer därav, att även fråga örn beslutets lämplighet

skulle kunna dragas under besvärsinstansens prövning. Men intet tyder på att

lagstiftaren velat åstadkomma en så betydande skillnad mellan land och stad

härutinnan. Dessutom saknas ett till synes nödvändigt komplement till den

obegränsade besvärsrätten, nämligen ett stadgande, som förebygger att, i händelse

magistratens beslut överklagas, slutgiltigt beslut i anledning av besvären

ej hinner föreligga före kungörelseterminens inträde (jämför bestämmelserna

om valnämnd i 33 och 36 §§ lagen om val till riksdagen). Att märka är vidare,

att därest särskild talan under angivande av formella besvärsgrunder

skulle få föras mot magistratsbeslutet, och denna talan i sista hand folie under

Kungl. Maj:ts i statsrådet prövning, ett konfliktläge kunde uppkomma

därigenom att på enahanda grunder anförda besvär över valet avgöras av regeringsrätten,

som är obunden av utgången av besvären över magistratsbeslutet.

De anförda omständigheterna torde var i sin mån tala mot antagandet, att det

skulle överensstämma med grunderna för kommunala vallagen, att särskild

talan finge föras mot magistrats beslut enligt 13 § nämnda lag.

Mot dylikt antagande kan även åberopas, att det i vissa städer utan magistrat

är valnämnden, som fyller magistrats ifrågavarande plikter (63 §), och

att, eftersom valnämnden icke är infogad i något instanssystem (frånsett dess

befattning med anmärkningar mot röstlängd), rätt till särskild talan mot dess

beslut örn utsättande av valdag är helt utesluten.

Enligt min mening är alltså särskild klagan över magistrats beslut örn bestämmande

av valdag icke medgiven vare sig enligt förordningen örn kommunalstyrelse

i Stockholm eller enligt kommunala vallagen, utan kan anmärkning

mot bestämmandet av valdag göras gällande endast genom besvär över valet.

Anföras ändock särskilda besvär över magistrats beslut örn valdag, bliva de

således att hänföra till den i 2 § 1 :o) av lagen örn Kungl. Maj :ts regeringsrätt

upptagna kategorien mål om val.»

Regeringsrättens utlåtande anmäldes i statsrådet den 22 februari 1935 av

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller. Härvid beslöt Kungl. Maj :t

på hemställan av föredragande departementschefen lämna de över överståthållarämbetets

utslag den 24 januari 1935 anförda besvären utan bifall. Till

stöd för sin hemställan anförde statsrådet Möller bl. a. följande:

»Gentemot vad sålunda från regeringsrättens sida anförts vill jag först framhålla,

att det torde kunna ifrågasättas, örn kommunalförordningen i Stockholm

ens i sin urspungliga lydelse uttömmande reglerade de fall där klagan

skulle få föras över magistratens beslut i ärenden rörande förordningens tilllämpning.

Jag erinrar med avseende härå, att ett av magistraten på given

anledning meddelat beslut i fråga som avsågs i § 16 andra stycket enligt ursprungliga

lydelsen rimligen borde kunna överklagas. För rätt till dylik

klagan torde stöd få hämtas i den av Överståthållarämbetet åberopade kungl,

förklaringen den 20 december 1773. I vart fall innehåller nämnda kommu
Bihang

till riksdagens protokoll 1935. ö sami. Nr 12. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

nalförordning numera intet stadgande som utesluter rätt till särskild klagan

över sådant beslut, varom i förevarande mål är fråga. Icke heller i kommunala

vallagen, vilken reglerar motsvarande ämne beträffande stadsfullmäktigval

i andra städer än Stockholm, förekommer något förbud i angivna avseende.

Med hänsyn härtill och då i allmänhet den principen lärer gälla, att

varje underordnad myndighets beslut får överklagas, såframt icke annat uttryckligen

stadgats, håller jag för min del före, att särskild klagan över beslut

om bestämmande av dag för stadsfullmäktigval måste anses medgiven.

En lagtillämpning innebärande att särskild klagan icke skulle få förås över

ett magistratens beslut örn bestämmande av valdag skulle också leda till egendomliga

konsekvenser. Jag tänker härvid närmast på det fall, att valet skulle

utsättas till annan tid av året än i lag föreskrives. För att bevaka sina intressen

skulle väljarna i detta fall nödgas inställa sig på den felaktigt utsatta

valdagen och avlämna sina valsedlar. Undanröjes valet sedermera i anledning

av klagan på grund av det förelupna felet, måste val ånyo äga rum. Att

fallet icke saknar praktisk betydelse framgår av ett av regeringsrätten så

nyligen som den 8 november 1934 meddelat utslag i besvärsmål rörande kommunalfullmäktigval.

Såsom i regeringsrådet Söderwalls yttrande påpekats, kan särskild klagan

över beslut örn utsättande av valdag, såvitt gäller kommunal- och municipalfullmäktigval,

föras enligt kommunalstyrelselagen på däri angivna besvärsgrunder.

Dessa äro, att beslutet icke tillkommit i laga ordning eller står i

strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider deras befogenhet,

_ som fattat beslutet, eller kränker vederbörandes enskilda rätt eller

eljest vilar på orättvis grund.

Då sålunda enligt min mening ett magistratsbeslut rörande bestämmande av

valdag bör kunna få särskilt överklagas, återstår frågan örn klagorätten jämväl

avser lämpligheten av den utsatta valdagen. Såsom av den föregående

redogörelsen framgår, anser regeringsrätten att, därest rätt till särskild talan

över huvud medgives, därav följer att även frågan örn beslutets lämplighet

skall kunna dragas under besvärsinstansens prövning. Uti ett av Kungl.

Majit genom beslut den 21 april 1933 avgjort mål rörande besvär över länsstyrelsens

i Västmanlands län resolution angående vakansförordnande å assessorsbefattningen

vid rådhusrätten och magistraten i Västerås har justitiekanslersämbetet

hävdat samma mening angående omfattningen av besvärsprövningen

i magistratsärenden. Vid meddelande av nyssnämnda beslut utgick

Kungl. Majit från enahanda uppfattning.

I regeringsrådet Söderwalls yttrande uttalas nu bland annat, till stöd för

den meningen att särskild klagan över magistratens beslut örn valdags bestämmande

över huvud icke må föras, att genom besvärsprövningens olika omfattning

vid kommunal representations beslut och magistrats beslut en betydande

skillnad härutinnan skulle föreligga mellan land och stad. Häremot vill jag

utan att närmare ingå på frågan om denna skillnads förhandenvaro och betydenhet

framhålla, att skillnaden mellan land och stad i förevarande hänseende

åtminstone icke bleve mindre betydande, därest särskild talan icke tillätes

mot magistrats beslut i det ämne, det här gäller.

Anser man i likhet med regeringsrätten, att ett av kommunal representation

enligt kommunala vallagen meddelat beslut örn valdag får särskilt överklagas

enligt de bestämmelser, som reglera klagorätten beträffande sådan representations

beslut i allmänhet, skulle det för rättsmedvetandet te sig stötande, örn

icke ett enligt samma lag av magistrat meddelat liknande beslut finge överklagas

enligt de för talan mot magistratsbeslut i allmänhet gällande regler.

Av den ståndpunkt jag sålunda intagit följer, att jag icke kan tillmäta de

i det föregående icke särskilt berörda omständigheter, som i regeringsrådet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

35

Söderwall yttrande åberopas, någon avgörande betydelse för det föreliggande

spörsmålet.

Då de över Stockholms magistrats beslut i förevarande mål anförda besvären

icke vare sig jämlikt kommunala vallagen eller annan författning tillhöra

Kungl. Maj:ts omedelbara upptagande, lärer det enligt förenämnda kungl, förklaring,

som i denna del fortfarande torde äga giltighet, hava ankommit på

Överståthållarämbetet att, på sätt skett, upptaga besvären.

Jag övergår härefter till frågan örn de över överståthållarämbetets utslag

anförda besvären tillhöra Kungl. Maj:ts i statsrådet eller regeringsrättens

upptagande och avgörande.

. Lagen örn Kungl. Maj:ts regeringsrätt angiver vilka mål skola av regeringsrätten

upptagas. Jämlikt 2 § l:o) av nämnda lag skola bland annat

mål om riksdagsmannaval och val av ombud till kyrkomöte och annat val till

befattning eller uppdrag upptagas och avgöras av regeringsrätten. De ofta

grannlaga frågorna angående förmenta oriktigheter i samband med valförrättning

hava därmed lagts under nämnda administrativa domstols prövning. Även

anmärkningar mot fastställd valdag kunna sålunda i sammanhang med besvär

över val bliva föremål för prövning av regeringsrätten.

Huruvida härav följer, att uttrycket mål örn val i 2 § l:o) lagen örn

Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall anses innefatta även mål som avse utsättande

av valdag, då beslut härom överklagas före valet, är en annan fråga.

Efter ordalagen är ett dylikt besvärsmål icke ett mål om val. Sammanställes

nämnda uttryck med föreskriften i 56 § kommunala vallagen att den som är

missnöjd med val äger hos Konungen anföra besvär, som i regeringsrätten

föredragas och avgöras, synes det ock ligga närmast till att besvara berörda

fråga nekande. Av regeringsrådet Söderwall yttrande synes framgå, att enligt

hans mening missnöje med valdagsbeslut, såvitt avser dagens lämplighet,

icke skulle kunna göras gällande genom besvär över valet. Denna ståndpunkt

i förening med vad i yttrandet uttalas om det konfliktläge som kunde uppkomma,

därest särskild talan på formella besvärsgrunder finge föras över magistratsbeslut

och i sista hand folie under Kungl. Maj:ts i statsrådet prövning,

skulle måhända föranleda, att endast lämplighetsprövning finge äga rum

i sistnämnda ordning. Även med denna ståndpunkt skulle de nu föreliggande

besvären prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Anmärkas må till sist, att besvär som enligt kommunalstyrelselagen anföras

över kommunal representations beslut rörande valdag visserligen skola i

sista hand upptagas av regeringsrätten. Men detta grundas på 2 § 2:o) i regeringsrättslagen,

som avser mål om beslut av kommun, annan menighet eller

deras representationer.»

Konstitutionsutskottet ansluter sig till den av regeringsrätten i utlåtandet

den 12 februari 1935 angivna meningen, att ifrågavarande besvärsmål är av

beskaffenhet att tillhöra regeringsrättens upptagande och avgörande. Utskottet

anser alltså, att Kungl. Majit i statsrådet vid avgörande av frågan, huruvida

målet tillhörde Kungl. Maj :ts i statsrådet eller regeringsrättens upptagande

och avgörande, hade bort meddela beslut av innehåll, att ärendet skulle överlämnas

till regeringsrätten, som sålunda sedermera haft att taga under övervägande,

huruvida besvären, såsom särskilt anförda över beslut om utsättande

av valdag, kunde till prövning upptagas, och, därest så befunnes vara förhållandet,

vidare pröva målet.

Till utveckling av denna sin uppfattning, att besvärsmålet är av beskaffen
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

het att tillhöra regeringsrättens upptagande och avgörande, får utskottet anföra

följande:

I lagen om regeringsrätten angivas de mål, som skola av regeringsrätten

upptagas. Jämlikt 2 § l:o) i denna lag skola bl. a. mål örn

riksdagsmannaval och val av ombud till kyrkomöte och annat val till

befattning eller uppdrag upptagas och avgöras av regeringsrätten. Detta

överensstämmer med principen för representativa val, nämligen, att Kungl.

Maj :t i statsrådet, vars sammansättning oftast är politiskt betonad, icke bör

pröva och avgöra besvär i frågor, som beröra val. Denna princip har även

kommit till klart och otvetydigt uttryck i besvärsbestämmelserna i gällande

vallagstiftning, där Kungl. Maj :t i statsrådet icke i något enda

fall men däremot väl regeringsrätten tillerkänts behörighet att i sista

hand upptaga och avgöra besvär i dylika frågor. Under uttrycket mål örn

(allmänna) val i lagen örn regeringsrätten bör därför inbegripas något annat

och mera än blott besvär över val, som jämlikt §§ 11 och 22 i riksdagsordningen,

8 § lagen örn val till riksdagen, 56 § kommunala vallagen eller § 7

förordningen angående allmänt kyrkomöte anföras över visst val sist viss tid

efter valet. Att så redan från början var meningen framgår också därav, att

enligt 1909 års lag örn val till riksdagen (39 §), vilken antogs samtidigt med

att regeringsrätten inrättades — på samma sätt som enligt gällande lag i

samma ämne (51 §) ävensom enligt kommunala vallagen (9 § jämförd med

nyssnämnda lag) -— besvär över Konungens befallningshavandes beslut i fråga

örn röstlängd, vilket icke kunde särskilt överklagas, dock fick fullföljas i sammanhang

med besvär över valförrättning, vid vilken beslutet tjänat till efterrättelse;

regeringsrätten var -—- och är fortfarande — obestridligen behörig att

avgöra besvärsfrågan i dess helhet, alltså även i vad den angår röstlängden,

ehuru besvären i denna del enligt lagbudets egen formulering icke voro besvär

över val i inskränkt mening, utan endast i sammanhang med besvär över viss

valförrättning förd klagan. Magistrats eller valnämnds beslut angående röstlängd

är för övrigt icke ens en förberedande åtgärd för ett enda bestämt val

utan för ett flertal förestående eller möjliga allmänna val. Utsättandet av valdag

däremot hänför sig till bestämt val, är därför närmare förenat med det egentliga

valets förrättande än beslutet örn röstlängden och kan för övrigt till tiden

följa efter sistnämnda beslut. Besvär över beslut av sådan förberedande åtgärd

för visst val som utsättande av valdag böra därför anses hänförliga till

de mål örn val som avses i 2 § l:o) lagen örn regeringsrätten och alltså tillhöra

regeringsrättens upptagande och avgörande.

Konstitutionsutskottet finner sig härjämte böra framhålla, att i förarbetena

till regeringsrättslagen uttalades den meningen, att det läge i sakens natur,

att kompetenskonflikter mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten

lätt skulle lösa sig. Någon sådan konflikt har ej heller förr än i det nu föreliggande

fallet uppstått, då tidigare den mening städse synes hava följts, till

vilken regeringsrätten anslutit sig.

Då föredragande departementschefen, statsrådet Möller, emellertid tillstyrkt

Kungl. Majit i statsrådet att tillerkänna sig behörighet i ett besvärsmål, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

37

rätteligen tillhört regeringsrättens upptagande och avgörande, har utskottet

med hänsyn till kompetensfrågans principiella betydelse funnit sig böra besluta

anmärkning mot föredragande departementschefen, statsrådet Möller, vilket

utskottet får för riksdagen

anmäla.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Björkman, Stendahl, Bergman,

Sandegård, David Pettersson, Källman, Carl Lindmark, Nils Andersson*, Andersson

i Igelboda, Fast, Olsson i Mora, Andersson i Malmö*, Lundqvist, Nordström,

Petersson i Broaryd, Björck i Kristianstad, Ossbahr och Svensson i Landskrona.

* Ej närvarande vid justeringen.

6:o.

(Protokoll över finansärenden.)

Vid granskningen av statsrådsprotokollen över finansärenden har konstitutionsutskottet

uppmärksammat, att statsrådet Levinson vid flera tillfällen anmält

jäv vid behandlingen i statsrådet av ärenden angående Aktiebolaget

Svenska tobaksmonopolet. Orsaken härtill har visat sig vara, att statsrådet

Levinson, vilken redan före tillträdet av statsrådsämbetet år 1932 av Kungl.

Maj :t förordnades till ledamot av tobaksmonopolets styrelse för tiden till och

med ordinarie bolagsstämman år 1934, på föredragning och hemställan av

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, av Kungl. Maj:t den 11

maj 1934 dels erhöll förnyat förordnande på ytterligare två år, dels ock utsågs

att vara vice ordförande i bolagets styrelse, samt att statsrådet Levinson

även efter utnämningen till ledamot av statsrådet fortsatt att utöva ledamotskapet

av styrelsen. Statsrådet Levinson har sålunda under år 1934 deltagit i samtliga

sammanträden med tobaksmonopolets styrelse, har därjämte tjänstgjort

som ersättare för ledamot i dess direktörsråd och har i båda dessa egenskaper

uppburit arvode.

Enligt § 34 regeringsformen får ledamot av statsrådet icke tillika annat

ämbete utöva eller några inkomster därav uppbära. Under hänvisning till de

principer, som lett till utformningen av detta grundlagsstadgande, anmärkte

konstitutionsutskottet år 1931 på att en dåvarande ledamot av statsrådet efter

tillträdande av statsrådsämbetet fortfarit att utöva ledamotskapet av styrelsen

för Svenska bostadskreditkassan, vartill han före utnämningen till statsråd förordnats

av Kungl. Maj :t. Örn denna anmärkning erinrade konstitutionsutskottet

dessutom inledningsvis i dechargememorialet till 1932 års riksdag.

Den omständigheten, att statsrådet Levinson efter utnämningen till statsråd

fortsatt att utöva ledamotskapet av tobaksmonopolets styrelse, är jämförlig

med förhållandet i det av utskottet år 1931 anmärkta fallet. Av Kungl.

Maj :t förordnad ledamot i bolagets styrelse har till uppgift att tillvarataga

statens intressen. Genom förordnandet skapas ett ansvar för den sålunda utsedde

styrelseledamoten inför den statliga uppdragsgivaren. Men det åligger

styrelsens ledamöter att bevaka också bolagets intressen. Härvid kunna me
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

ningsskiljaktigheter av olika slag tänkas uppkomma mellan bolaget och staten,

något som också 1''örutsotts i kontraktet dem emellan. Medlem av statsrådet,

som samtidigt utövar ledamotskap av tobaksmonopolets styrelse, försätter

sig salunda i belägenhet att antingen under statsrådsansvar nödgas bedöma

åtgärder, som han möjligen i egenskap av styrelseledamot och med ansvar

som sådan redan tidigare handlagt, eller att anmäla jäv vid sådana ärendens

behandling i statsrådet. Det är emellertid ägnat att väcka samma betänkligheter

antingen en ledamot av statsrådet samtidigt intager ställningen som

kontrollerande myndighet och kontrollerande instans eller anmäler jäv, då

ärenden angående ett halvstatligt affärsföretag av så betydande statsfinansiell

vikt som tobaksmonopolet handläggas i statsrådet. Efter utnämningen

till statsråd hade statsrådet Levinson därför, örn han ej velat avsäga sig ledamotskapet

i bolagets styrelse, i varje fall, i likhet med en tidigare medlem av

den nuvarande regeringen, som vid utnämningen till statsråd var styrelseledamot

i ett affärsföretag, i vilket staten innehade aktier, bort förklara, att han,

efter tillträdandet av statsrådsämbetet och under den tid han utövade detta,

vore förhindrad deltaga i styrelsens förhandlingar.

Även örn den omständigheten, att statsrådet Levinson efter utnämningen till

statsråd fortsatt att utöva ledamotskapet av tobaksmonopolets styrelse, icke i

och för sig kan ådraga chefen för finansdepartementet konstitutionellt ansvar,

hade denne likvisst före tillstyrkandet av nämnda förordnandes förnyande bort

förvissa sig örn att statsrådet Levinson efter tillträdandet av statsrådsämbetet

icke fortfarit att utöva ledamotskapet av styrelsen samt att statsrådet Levinson

även i fortsättningen, så länge han innehade statsrådsämbete, hade för avsikt

att icke deltaga i styrelsens förhandlingar. Statsrådet Wigforss har underlåtit

detta och har härjämte tillstyrkt Kungl. Maj :t att förordna statsrådet

Levinson till vice ordförande i tobaksmonopolets styrelse. Kungl. Maj:ts beslut

måste sålunda anses vila på förutsättningen, att statsrådet Levinson utövar

ledamotskapet av tobaksmonopolets styrelse även under den tid han bekläder

statsrådsämbete.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet beslutat anmärkning dels mot

statsrådet Levinson, dels ock mot föredragande departementschefen, statsrådet

Wigforss, vilket utskottet får för riksdagen

anmäla.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson*,

Stendahl, Bergman, Sandegård, Källman, Hagström, Rahmn, Persson i Trången,

Fast, Olsson i Mora, Vougt, Ewald Lindmark*, Andersson i Malmö*, Lundgvist,

Nordström, Björck i Kristianstad* samt Johnsson i Norrahammar.

* Ej närvarande vid justeringen.

7:o.

(Protokoll över finansärenden.)

I 79 § lagen örn kommunalstyrelse på landet och 74 § lagen örn kommunalstyrelse

i stad stadgas, att kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges re
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

39

spektive stadsfullmäktiges och allmän rådstugas beslut skola för att vinna

bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse, då de angå,

bland annat, upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen.

Enligt samma lagrum äga dock kommunerna en underställningsfri lånerätt beräknad

så, att sammanlagda beloppet av kommunens utan underställning

skedda upplåning icke får överstiga visst belopp beräknat med hänsyn till

antalet skattekronor samt uttaxeringen i vederbörande kommun. Motsvarande

bestämmelser beträffande kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges beslut återfinnas

i 66 § lagen örn församlingsstyrelse.

Svårigheter föreligga otvivelaktigt att noggrant bestämma gränserna för den

kommunala upplåningen, och därför måste i många fall tveksamhet råda örn

lämpligheten av att med lånemedel, avsedda att amorteras under flera år, täcka

viss utgift. I allmänhet torde böra fordras, att sådan upplåning endast sker

för utgifter till anläggningar, som kunna sägas vara av mera varaktig beskaffenhet.

Beträffande åtskilliga utgifter kan emellertid ingen tvekan råda därom,

att de icke böra få täckas av lånemedel. Hit höra bland annat utgifter för

anskaffande av inventarier, vilka icke kunna anses besitta varaktigare värde,

utgifter för täckande av brist i utgifts- och inkomststaten, alla löpande utgifter,

således även utgifter för fattigvård, arbetslöshet m. m. Det kan dock icke

förnekas, att undantag från denna regel i flera fall kan vara befogat, då en

kommun -—• exempelvis genom nedläggandet av inom kommunen bedriven industri

— kommit i en svår situation beträffande arbetslöshet, fattigvård m. m.

I sådana fall, där de kommunala skattebördorna skulle bliva olidliga, kan det

anses skäligt att genom ett amorteringslån fördela även en dylik löpande utgift

på flera år. Utskottet har sålunda vid granskning av Kungl. Maj:ts beslut

örn lånetillstånd särskilt uppmärksammat fall, däri besluten, ehuru efter

utskottets uppfattning principiellt felaktiga, kunnat motiveras av de svåra

tiderna och de särskilda omständigheter, som förelegat.

Utskottet har emellertid också uppmärksammat fall, där en större återhållsamhet

i avseende å tillstånd för kommun att upptaga lån borde hava iakttagits.

I dessa fall hava lånen företrädesvis avsett täckande av utgift av

löpande beskaffenhet, täckande av underskott från föregående år samt täckande

av utgifter för anskaffande av inventarier. De fall, utskottet ansett sig

böra exempelvis anföra, äro följande.

a) Genom kungl, brev den 14 juli 1865 meddelades stadfästelse å en efter

beslut av Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms borgerskap mellan

Stockholms stads invånare träffad överenskommelse örn likställighet i kommunala

rättigheter och skyldigheter. Enligt denna överenskommelse skulle

bland annat såsom ersättning till borgerskapets kassa för den utgift, densamma

fått vidkännas för underhåll av militärkompaniet, separationsvakten samt

ved och ljus i vakterna under år 1864, till borgerskapets bemedlingskommission

avlämnas Stockholms stads å långivarens sida ouppsägbara obligationer

å ett belopp av 46,000 riksdaler riksmynt med 5 % årlig ränta, vilka obligationer

skulle till kommunen återställas, örn och när borgerskapets äldstes och

bemedlingskommissionens verksamhet upphörde.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

Till verkställande härav utfärdade stadens drätselnämnd till bemedlingskommissionen

en den 16 november 1866 dagtecknad förbindelse jämte ränta.

I skrivelse den 19 december 1933 hemställde drätselnämnden, att stadsfullmäktige

i och för inlösen av förbindelsen måtte anvisa ett anslag å 46,000

kronor, att utgå av lånemedel med en återbetalningstid på trettio år. I

skrivelsen anförde drätselnämnden bland annat, att staden ägde rätt uppsäga

förbindelsen till omedelbar inlösen men att, örn och när bemedlingskommissionens

verksamhet upphörde, staden måste anses äga rätt återbekomma förbindelsen

utan betalning av kapitalbeloppet. Vidare anfördes:

»Med hänsyn till att borgerskapets institutioner förvaltade stora välgörenhetsinrättningar

och donationsmedel till betydande belopp saknades anledning

antaga, att de skulle upphöra med sin verksamhet och staden sålunda återfå

den omhandlade förbindelsen utan kapitalbeloppets erläggande. Då rådande

ränteläge gjorde det möjligt att erhålla lån mot lägre ränta än den i förbindelsen

föreskrivna, hade kammarkontoret föreslagit, att staden skulle begagna

sig av sin rätt enligt förbindelsen att uppsäga densamma till inlösen. Vid

en antagen låneränta av 4 % ställde sig ett inlösande av förbindelsen för staden

fördelaktigare än fortsatt räntebetalning efter 5även örn man utginge

från a.tt staden framdeles skulle bliva fri från sin förbindelse, försåvitt icke

detta inträffade före utgången av 41 år.»

Drätselnämndens hemställan biträddes av stadskollegiet.

Genom beslut den 22 januari 1934 biföllo stadsfullmäktige drätselnämndens

hemställan.

I enlighet härmed anhöll drätselnämnden i skrivelse till Konungen den 6

februari 1934, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att utgiften i fråga måtte

framdeles få bestridas genom upptagande av amorteringslån, varom beslut i

sinom tid skulle underställas Kungl. Majit.

Överståthållarämbetet förordade bifall till ansökningen. Svenska stadsförbundets

finansråd avstyrkte framställningen, enär det måste anses stridande

mot de vid låneprövningen tillämpade principer att med lånemedel gälda en

sådan stadens skuld som den ifrågavarande, vilken icke motsvarades av någon

av staden gjord anläggning eller förvärvad nyttighet.

I anledning av finansrådets yttrande inkom drätselnämnden med en skrivelse,

vari bl. a. anfördes: Stadsfullmäktiges beslut innebure ett frivilligt åtagande

från stadens sida att på 30 år amortera en skuld, som eljest efter allt

att döma skulle komma att bliva bestående under evärdlig tid och belasta

stadens årliga budget med den i låneförbindelsen förskrivna räntan. I övrigt

vore beslutet närmast att likställa med en vanlig lånekonvertering i syfte

att åstadkomma en lägre årlig räntekostnad än den nuvarande.

I förnyat yttrande anförde finansrådet:

»Såsom finansrådet erinrat i sitt tidigare avgivna utlåtande har vid låneprövningen

i allmänhet tillämpats den regel, att tillstånd till upptagande av

amorteringslan meddelas endast då mot lånet svarar en av kommunen gjord

anläggning eller förvärvad nyttighet. Undantag från denna regel ha medgivits

allenast i sådana fall, då det ansetts skäligt, till undvikande av alltför

hög uttaxering, att kommunen finge på en kortare tidsperiod, 5 ä 10 år, för
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

41

dela gäldandet av kommunens skuld för sådana utgifter, som icke vore

av beskaffenhet att böra täckas med lånemedel. Finansrådet har i förevarande

fall ansett sig icke böra tillstyrka avvikelse från omförmälda regel.

För den händelse Stockholms stad önskar inlösa ifrågavarande förbindelse,

vilken avsett täckande av en löpande utgift, torde det ej möta avsevärd svårighet

för staden att av uttaxerade medel verkställa sådan inlösen. I varje

fall torde det vara olämpligt, att lån för ändamålet upptages med så lång

amorteringstid som den tilltänkta, eller 30 år. Därest Kungl. Maj :t skulle

finna skäl lämna bifall till förevarande ansökan, torde därvid böra knytas

det villkor, att amorteringstiden för det ifrågavarande lånebeloppet å kr.

46,000 icke må överstiga 10 år.»

Kungl. Majit biföll på föredragning och hemställan av chefen för finansdepartementet,

statsrådet Wigforss, den 22 juni 1934 stadens ansökning.

b) Genom omläggning av Göteborgs stads bokföringssystem hade vunnits

klarhet örn att i finansförvaltningens ekonomiska ställning förefunnes ett

oreglerat underskott från äldre år. I en den 7 juni 1934 dagtecknad promemoria

av stadskamreraren G. Parment fastslogs det totala underskottet till

8,587,511 kronor 55 öre. För att täcka detta underskott hade stadsfullmäktige

vidtagit vissa åtgärder av bokföringsteknisk natur. Staden hade sålunda genom

beslut under år 1933 och 1934 disponerat dels överskottsmedel hos vissa

av stadens styrelser och nämnder, däribland gatuförvaltningen, 843,020

kronor 23 öre, dels utlämnade lån ur tertiärlånefonden, som överförts

från fasta till rörliga tillgångar, 890,530 kronor 85 öre, dels vissa hos

spårvägsstyrelsen och gasverket disponibla medel å 77,885 kronor 11 öre

resp. 65,000 kronor, dels hos vissa stadens styrelser upptagna statsbidrag,

vilka blivit intjänade, men ej influtit ävenom vissa andra fordringar

1,684,761 kronor 70 öre, dels överskott hos viss institution, 2,132 kronor 15

öre, och genom vissa justeringar i avseende å reversfordringar, 1,065 kronor

15 öre, dels överskott i hamnens budget 758,276 kronor 84 öre, dels ock fordringar

på grund av oguldna kommunalutskylder under 1933, vilka i bokslutet

för 1933 skulle upptagas till det värde varmed de beräknades inflyta eller

3,000,000 kronor. Enär på detta sätt ej influtna fordringar upptoges såsom

tillgång i stadens böcker hade det ansetts riktigt, att hänsyn toges jämväl till

upplupna, men ej förfallna skulder. Med anledning härav beslöto stadsfullmäktige

den 14 december 1933, att räntor å stadens fasta låneskuld, upplupna

men ej betalda den 31 december 1933, skulle bokföras som skuld hos finansförvaltningen

vid uppgörandet av bokslutet för år 1933. Beloppet härav uppgick

till 952,596 kronor 73 öre, och detta skulle tilläggas underskottet från

äldre år. Vidare skulle i stadens räkenskaper böra finnas icke förbrukade

bilskattemedel till ett belopp av 389,649 kronor 37 öre. I den mån överskott

uppstått vid beslutade gatuarbeten, hade detta överskott enligt stadsfullmäktiges

ovannämnda beslut inlevererats till stadskassan såsom överskottsmedel

hos gatuförvaltningen, tillhopa 283,032 kronor 39 öre. På grund härav funnes

i gatuförvaltningens räkenskaper endast 260,253 kronor 2 öre oförbrukade

bilskattemedel, och sålunda förelåg underskott med 129,396 kronor 35 öre,

vilket måste tilläggas underskottet i bokslutet för 1933. Vidare hade tre olika

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

lån ur pensionsförsäkringsfonden, vilka upptagits för vissa ändamål, icke helt

använts därtill. Då emellertid reservation av dessa icke disponerade lånemedel

ej skett, borde avsättning nu ske till låneregleringsfonden och detta

påföras underskottet från föregående år med 114,522 kronor 58 öre.

För att ytterligare nedbringa det uppkomna underskottet hade stadsfullmäktige

genom beslut den 30 augusti 1934 av försäljningssumman för upptagningsanstalten

vid S :t Jörgens sjukhus, 400,000 kronor, disponerat den del av denna

summa, som kunde anses förut hava täckts med skattemedel eller 221,297 kronor

86 öre, varemot återstoden 178,702 kronor 14 öre, som täckts av lånemedel,

överförts till låneregleringsfonden för att minska stadens framtida upplåning.

Genom de sålunda föreslagna och av stadsfullmäktige godkända åtgärderna

hade underskottet nedbringats till 2,240,057 kronor 32 öre.

1 ovannämnda av stadskamreraren upprättade promemoria anfördes:

»Underskottet bör nu enligt min mening fastlåsas vid detta belopp. Jag

erinrar örn att underskottet ursprungligen angivits till 8.4 milj. kronor. De

åtgärder, som hittills vidtagits för täckning av sistnämnda belopp, har uteslutande1

varit så att säga av bokföringsmässig natur. Tillgångar, exempelvis

skatterestantier, ha tagits upp från noll till det värde de kunna anses

hava o. s. v. Staden har i sin redovisning övergått från den s. k. kassaprincipen

till en mera affärsmässig bokföringsmetod.

Möjligheterna att genom enbart bokföringsåtgärder ''skaffa täckning’ för

underskottet äro emellertid, såvitt jag kan se, nu uttömda. För täckande av

det återstående underskottet på 2,240,057 kronor 32 öre måste nu reella åtgärder

vidtagas. Till att börja med vill jag föreslå, att 57 kronor 32 öre täckas

av medel, som i 1934 års budget ställts till stadsfullmäktiges förfogande

för oförutsedda utgifter. Beträffande återstående 2,240,000 kronor får jag

anföra följande.

Innebörden av underskottet kan sägas vara, att under de gångna åren alltför

litet taxerats ut å skattebetalarna i jämförelse med vad som hade behövts för

att bestrida kostnaderna för de av stadsfullmäktige fattade besluten. Slutsatsen

blir då given, nämligen att nyssnämnda belopp nu måste uttaxeras å

skattebetalarna. Detta kan ske direkt genom uttaxering på antingen ett eller

flera år, eller indirekt genom att man upptager ett lån, som sedermera successivt

får amorteras av skattebetalarna.»

Stadsfullmäktige beslöto ovannämnda 30 augusti 1934 — jämte det fullmäktige

fattade beslut angående omförmälda poster å 129,396 kronor 35 öre,

114,522 kronor 58 öre samt 221,297 kronor 86 öre — dels att för täckande

av underskottet, 2,240,057 kronor 32 öre, anslå 57 kronor 32 öre att utgå av

medel, som i 1934 ars budget ställts till stadsfullmäktiges förfogande för oförutsedda

utgifter, dels att återstående del av underskottet, 2,240,000 kronor,

skulle täckas medelst lån, ställt att amorteras under 8 år, vilket beslut i

sistnämnda del skulle underställas Kungl. Maj :ts prövning och fastställelse,

dels ock att hos Kungl. Maj :t anhålla örn tillstånd att mot stadens obligationer

eller vanliga skuldförbindelser upptaga ifrågavarande lån att genom årliga

avbetalningar gäldas före utgången av år 1942.

I enlighet med detta beslut ingav staden den 3 september 1934 ansökan

Undantag utgöra i viss män de medel, som erhållits genom försäljning av upptagningsanstalten.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr IS.

43

till Kungl. Majit. Konungens befallningshavande tillstyrkte ansökningen.

Svenska stadsförbundets finansråd förklarade sig under hänvisning till bl. a.

ovan omförmälda promemoria icke hava något att erinra mot bifall till

ansökningen.

Kungl. Majit biföll på föredragning och hemställan av chefen för finansdepartementet,

statsrådet Wigforss, den 30 november 1934 stadens ansökning.

c) Drätselkammaren i Hälsingborg anhöll, med åberopande av stadsfullmäktiges

beslut den 20 februari 1934, örn Kungl. Majits tillstånd till upptagande

av ett 5-årigt amorteringslån å 92,500 kronor för anskaffande av

mattor, möbler m. m. till stadens nya ålderdomshem.

Stadsfullmäktige hade den 17 november 1931 anvisat berörda belopp i samband

med beslut örn ålderdomshemmets byggande och tillika beslutat, att beloppet

skulle upplånas med anlitande av stadens underställningsfria lånerätt. Anslaget

hade emellertid ännu i januari 1934 icke behövt tagas i anspråk men

beräknades komma att behövas under årets lopp. Stadskamreraren föreslog,

att tillstånd att upptaga lånet numera borde begäras, med hänsyn till att den

underställningsfria lånerätten högst väsentligt inskränkts genom de efter förra

beslutet inträffade skattehöjningarna.

Magistraten, Konungens befallningshavande och svenska stadsförbundets

finansråd tillstyrkte framställningen.

Kungl. Majit biföll på föredragning och hemställan av chefen för finansdepartementet,

statsrådet Wigforss, den 7 juni 1934 stadens ansökning.

d) Högenäs Näs municipalsamhälle i Göteborgs och Bohus län anhöll i ansökan

den 15 maj 1934 örn Kungl. Maj :ts tillstånd att jämlikt beslut å municipalstämma

den 29 mars 1934 upptaga ett 20-årigt amorteringslån å 13,000

kronor, vilket lån skulle användas för inlösande av frenne lån, som upptagits

mot borgen av enskilda personer.

Sistomförmälda tre lån, utsprungligen å ett belopp av 13,800 kronor, hade

upptagits för bestridande av kostnaderna för en kajanläggning med 6,500 kronor,

för inköp av motorspruta med 4,250 kronor, för uppförande av brandstation

med 1,550 kronor och för inköp av brandattiralj med 1,500 kronor.

Konungens befallningshavande tillstyrkte lån å allenast 11,500 kr., enär

kostnaden för anskaffande av brandattiraljen icke syntes vara av beskaffenhet

att böra gäldas med lånemedel.

Svenska stadsförbundets finansråd anförde bland annat:

Enligt de vid låneprövningen i allmänhet tillämpade regler få utgifter för

anskaffande av brandattiralj icke gäldas med lånemedel. Med hänsyn till samhällets

ringa skattekraft och till skattetungan inom samhället synes dock skäl

föreligga till avvikelse från denna regel. I vart fall torde samhället böra få

räkna sig till godo, såsom företagen å lån för brandattiralj, den amortering å

kr. 800, som verkställts, även örn densamma icke företagits å lånen för brandväsendets

ordnande utan å lånet för kajanläggning. Finansrådet vill hemställa,

att ansökningen måtte på det sätt bifallas, att samhället beviljas tillstånd

att för ifrågavarande ändamål upptaga ett 15-årigt amorteringslån å kr.

13,000.

Genom beslut den 5 oktober 1934 biföll Kungl. Majit på föredragning och

hemställan av chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, municipal
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

samhällets ansökan örn tillstånd att upptaga ett 20-årigt amorteringslån å

13,000 kronor.

e) Kråksmåla kommun i Kalmar län anhöll jämlikt av kommunalfullmäktige

den 12 november 1933 fattat beslut örn tillstånd att såsom bidrag till täckande

av fattigvårdsstyrelsens utgifter få upptaga ett treårigt amorteringslån å

3,500 kronor.

I ansökan avsedda utgifter utgjordes av kostnaderna för anskaffande av inventarier

till nytt ålderdomshem, vilka sammanlagt uppgått till 4,095 kronor

97 öre, varvid det överskjutande beloppet täckts av skattemedel.

Konungens befallningshavande samt statens inspektör för fattigvård och

barnavård tillstyrkte ansökningen.

Genom beslut den 23 november 1934 biföll Kungl. Majit på föredragning

och hemställan av chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, ansökningen.

f) Stavnäs, Värmskogs och Högeruds församlingars pastorat i Värmlands

län anhöll i ansökan den 5 mars 1934 örn tillstånd att upptaga, bland annat,

ett lån å 20,000 kronor för uppsättning av inventarier å kyrkoherdebostället

i Stavnäs pastorat, ävensom för gäldande av vissa pastoratet vid till- och avträdessyn

å bostället ålagda kostnader.

Arrendatorn av bostället bade kontrakt till 1938, men hade uppsagts av

domkapitlet på grund av oförmåga att ställa godkänd borgen. Då ny arrendator

ej kunnat erhållas, hade pastoratet självt måst tillträda bostället, och vid

till- och avträdessyn i juli 1933 hade dels påsynats brister, för vilka arrendatorn

förklarats ersättningsskyldig med 6,124 kronor, dels ock arrendatorn

förklarats berättigad att av tillträdaren, pastoratet, njuta ersättning för

nybyggnader med 8,477 kronor 35 öre och för höstplöjning m. m. med 1,175

kronor. Det pastoratet tillerkända ersättningsbeloppet hade använts för avhjälpande

av de påsynade bristerna. Av det belopp pastoratet förpliktats utgiva,

tillhopa 9,652 kronor 35 öre, återstode att täcka 7,000 kr. Denna utgift

hade pastoratet icke vid uppgörande av stat för året kunnat förutse, då

arrendekontraktet såsom ovan nämnts gällde till 1938. Utöver nyssnämnda

belopp av 7,000 kronor erfordrades för inköp av för driften behövliga döda

och levande inventarier ytterligare ett belopp av 13,000 kr.

Domkapitlet tillstyrkte amorteringslån för täckande av bristen å 7,000 kronor,

men förklarade, att återstående 13,000 kronor borde täckas genom tillfälligt

lån.

Konungens befallningshavande tillstyrkte ansökningen, så vitt nu är i fråga,

under villkor, att för återbetalningen av 7,000 kronor finge gälla en

amorteringstid av högst tio år och att — då det syntes uteslutet, att tillfredsställande

utarrendering av bostället skulle kunna äga rum under en tid av

fyra år framåt —• 13,000 kronor återbetalades under loppet av fyra år.

Genom beslut den 21 december 1934 medgav Kungl. Majit på föredragning

och hemställan av chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, att

församlingarna finge för angivet ändamål upptaga ett lån å 20,000 kronor, att

genom årliga avbetalningar gäldas under loppet av högst fem år.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

45

g) Järlåsa, Skogs-Tibble och Ålands församlingars pastorat i Uppsala län

beslöt å kyrkostämma den 29 oktober 1933 och den 27 maj 1934 dels att, enär

arrendatorn å ecklesiastika lönebostället 3/s mtl Tibbleby nr 5 icke själv ägde

ekonomiska resurser till att uppföra honom av boställsnämnden ålagda nybyggnader

å bostället, bisträcka arrendatorn med lån å 3,000 kronor, dels ock

att hos Kungl. Majit ansöka om vederbörligt tillstånd för pastoratet att för

detta ändamål få upptaga lån å nämnda belopp.

Ordföranden i boställsnämnden framhöll, att, därest arrendatorn på grund

av bristande byggnadskapital nödgades lämna arrendet, pastoratet icke torde

kunna erhålla ny arrendator, förrän byggnaderna uppförts.

Stiftsnämnden, domkapitlet och Konungens befallningshavande förordade

bifall till ansökningen.

Kungl. Majit medgav genom beslut den 23 november 1934 på föredragning

och hemställan av chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, att

församlingarna för angivet ändamål finge upptaga ett lån å 3,000 kronor, att

genom årliga avbetalningar gäldas under loppet av högst fem år.

Av här ovan lämnade redogörelse torde framgå, att de av utskottet förut

angivna principerna för beviljande av tillstånd till kommunal upplåning icke

blivit tillgodosedda i önskvärd omfattning.

Beträffande den under a) omförmälda ansökan av Stockholms stad framgår,

att staden här sökt tillstånd till lån för att täcka en utgift, som uppenbarligen

är av löpande beskaffenhet. Det förhållandet, att staden 1865 erhöll

tillstånd att gälda utgiften med en revers, vilken staden under vissa förhållanden

kunde komma att utan betalning återfå, saknar betydelse för lånefrågan

i detta fall. Under sådana omständigheter är det klart, att beloppet

i fråga såsom avsett att bestrida en löpande utgift icke bör täckas av lånemedel.

För en stad av Stockholms storlek torde det ej vållat någon svårighet

att täcka detta belopp med skattemedel.

Det i Göteborgs stads under b) omnämnda ansökan örn tillstånd att upptaga

lån omförmälda underskott har uppkommit genom för liten uttaxering

under föregående år. Då i kommunallagarna stadgas, att löpande årets

beräknade brist skall upptagas i utgifts- och inkomststaten för nästföljande

kalenderår, bör sådan brist i regel icke täckas med lån ställt att amorteras

på flera år. I förevarande fall har emellertid staden i underskottet därjämte

inräknat under året upplupna men ej förfallna räntor med ett belopp av

952,596 kronor 73 öre. Enligt 56 § i lag örn kommunalstyrelse i stad skola

emellertid endast de under året förfallna räntorna medtagas i staten. Även

om staden av bokföringstekniska skäl velat upptaga dessa icke förfallna räntor

såsom utgift, har dock anledning saknats att öka det underskott, som avses

att täckas med lån, med detta belopp. Det kan icke vara riktigt att täcka en

dylik ränteutgift med ett flerårigt amorteringslån, vilket emellertid blir fallet

på grund av de av staden vidtagna åtgärderna och genom att ansökningen

blivit bifallen. I underskottet hava vidare inräknats 114,522 kronor 58 öre,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

som avse det belopp av tidigare upptagna lån, som icke använts för det ändamål,

vartill lånen upptagits men icke funnos reserverade. Slutligen har genom

amorteringslånet även täckts den brist beträffande av staden uppburna automobilskattemedel,

vilken uppkommit genom att dessa medel använts för ovidkommande

ändamål.

De under c)—f) omförmälda ansökningarna avse samtliga tillstånd att upptaga

lån för anskaffande av inventarier eller täckande av kostnader för inköpta

inventarier. Det torde vara uppenbart, att, med hänsyn till den korta

varaktighet inventarier i regel äga, de icke kunna anses hava ett värde av

sadan beskaffenhet, att det är befogat täcka utgifter för inköp därav med

lån. För mera dyrbara inventarier, vilka äro av sådan beskaffenhet, att de

kunna besitta ett varaktigt värde, kan undantag måhända vara befogat. I

intet av de här refererade fallen kunna ifrågakomna inventarier anses representera

sådant värde. I under d) omförmälda ansökan skulle inköpt brandattiralj

betalas genom ett 20-årigt amorteringslån. I det under f) omnämnda

ärende avsåg lånet inköp av lantbruksinventarier, vilka knappast kunna anses

besitta så varaktigt värde, att lån därför bör upptagas. Ännu mindre bör den

påsynade ersättningen för höstplöjning m. m. utgå av lånemedel.

Vad slutligen beträffar det under g) omförmälda ärende torde lånemedel

icke böra anlitas för en sådan utlåning, varom är fråga.

Utskottet har icke förbisett, att lån tidigare medgivits för liknande ändamål,

som här är i fråga, eller att praxis mer och mer börjat gå i den av utskottet

här företrädda uppfattningen, vadan man kunde vara benägen att anse

de anmärkta fallen såsom undantag; men utskottet anser, att desamma icke

ens som undantag bort förekomma.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet i anledning av förevarande

ärenden beslutat anmärkning mot föredragande departementschefen, statsrådet

Wigforss, vilket utskottet får för riksdagen

anmäla.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Oscar Gottfrid Karlsson*,

Stendahl, Bergman, Sandegård, David Pettersson*, Källman, Mellén, Hagström,

Persson i Trången, Lindskog, Fast, Olsson i Mora, Vougt, Andersson i Malmö*,

Lundqvist, Ossbahr samt Svensson i Landskrona.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm den 26 april 1935.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

47

Reservationer:

A) Vid särskilda punkter i utskottets memorial.

I.

Vid ingressen i utskottets memorial:

av herr Andersdon i Igelboda, som anfört:

»Då jag ansett skäl saknats för utskottet, att, på sätt som skett, i ingressen

till detta memorial rörande granskningen av de i statsrådet förda protokoll,

giva anvisning örn huru med vissa protokollen tillhörande handlingar skall förfaras,

har jag icke kunnat biträda utskottets här gjorda uttalande.»

II.

Vid punkten troi utskottets memorial:

1) av herr Reuterskiöld beträffande motiveringen vid ärendet nr 110.

2) av herrar Bergman och Olsson i Mora mot viss del av samma motivering.

3) av herrar Hallén, Strömberg, Oskar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Nils

Andersson, Borg, Andersson i Igelboda, Fast och Svensson i Landskrona, som

anfört:

»Vi ha icke biträtt utskottets under ifrågavarande punkt mot statsrådet och

chefen för justitiedepartementet framställda anmärkning.

Den prövning, som enligt tryckfrihetsförordningen tillkommer chefen för

justitiedepartementet, är av obestridligt diskretionär natur och måste innebära

ett noggrant vägande av skälen för och emot ett överlämnande av anmäld skrift

till justitiekanslern för laga åtgärd. Det blir närmast, såsom också reservanterna

till konstitutionsutskottets memorial vid 1926 och 1927 års riksdagar i

liknande anmärkningsärenden framhöllo, en omdömesfråga, hur man därvid

bör förfara.

Vi förmena att det på hithörande område kan givas anledning att gå fram

med försiktighet i enlighet med den praxis, som under många år tillämpats

inom justitiedepartementet.

Ehuru vi måste finna de uppmaningar och uttryck, som i berörda tryckalster

förekomma, högst osmakliga och utmanande ha vi icke blivit övertygade

om, att hänsynen till statens väl och allmänt intresse i dessa fall ovillkorligen

krävt anställande av åtal.

På dessa skäl ha vi icke kunnat biträda den gjorda anmärkningen.»

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

lil.

Vid punkten 2 : o i utskottets memorial:

1) av herr Reuterskiöld, som anfört:

»Då riksdagen själv möjliggjort anslagets användning utan hänsyn till sökandes

ekonomiska ställning; då i föreliggande fall de faktiska arbetslöshetsförhållandena

i Stockholm motiverat ett statligt ingripande; och då ej visats,

att viss samtidigt föreliggande ansökning, som varit bättre motiverad, genom

rådslaget skjutits åt sidan; har jag ej kunnat förena mig i utskottets anmärkningsbeslut.

»

2) av herrar Hallén, Strömberg, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Andersson

i Igelboda, Fast, Andersson i Malmö och Svensson i Landskrona, som

anfört:

»Syftet med de av riksdagen år 1933 och 1934 beviljade anslagen för kommunala

beredskapsarbeten har varit att stimulera kommunerna till att under

tider av arbetslöshet igångsätta arbeten, vilka ur kommunal synpunkt väl äro

önskvärda men ej så trängande att de icke kunna anstå i avvaktan på bättre

konjunkturer. Såsom av handlingarna i här berörda ärenden framgår, skulle

de arbeten, varom nu är fråga, icke ha kommit till utförande på tid som nu

skett, därest understöd för arbetenas utförande icke hade beviljats av Kungl.

Maj:t. Utskottet gör emellertid gällande, att vid ärendenas beredning skälig

hänsyn icke tagits till konkurrensen örn de till kommunala beredskapsarbeten

anvisade medlen och att Storkyrko- och Katarina församlingar i Stockholm,

som vid jämförelse med den övervägande delen av rikets kommuner ha en god

ekonomisk ställning, med hänsyn till denna konkurrens icke bort komma i fråga

till erhållande av understöd för ifrågavarande arbeten. I varje fall borde

de, enligt utskottets mening, icke ha erhållit understöd i den omfattning som

nu skett. Utskottet har emellertid icke ens gjort gällande än mindre kunnat

visa att annan kommun på grund av de till Storkyrko- och Katarina församlingar

beviljade lånen blivit lidande. Det av vederbörande departementschef

tidigare lämnade meddelandet, att det rått stark konkurrens örn de till beredskapsarbeten

för budgetåret 1933—34 anvisade medlen, kan nämligen enligt

vårt förmenande icke åberopas såsom bevis för att vid tiden för här ifrågavarande

ansökningars behandling sådan konkurrens varit rådande, som kunde

motivera att de ifrågavarande församlingarna icke bort komma i fråga för

låns erhållande.

Det måste enligt vårt förmenande alltid ankomma på Kungl. Maj:t, att vid

varje tillfälle bedöma huru de av riksdagen beviljade anslagen för kommunala

beredskapsarbeten skola fördelas. Därvid har Kungl. Majit enligt av

särskilda utskottet vid 1933 års riksdag uttalade mening, att taga hänsyn till

angelägenheten och nyttan för kommunen att få arbetet utfört samt arbetenas

betydelse för motverkande av arbetslösheten varjämte hänsyn till vederbörande

kommuns ekonomiska ställning skall tagas, då det avgöres huruvida bi
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

49

drag utan återbetalningsskyldighet eller lån eller eventuellt bådadera skall

lämnas. I de här berörda fallen synas dessa, av särskilda utskottet föreslagna

och av riksdagen beslutade riktlinjer blivit beaktade. Angelägenheten och

nyttan för vederbörande församlingar av de ifrågavarande arbetena har vitsordats

av byggnadsstyrelsen och arbetets betydelse för motarbetande av arbetslösheten

torde icke kunna bestridas. Ej heller, att Kungl. Maj :t vid ärendets

avgörande tagit hänsyn till församlingarnas ekonomiska ställning. Sålunda

ha församlingarnas framställningar örn bidrag utan återbetalningsskyldighet

lämnats utan bifall och endast lån beviljats, vilka, liksom alla andra

liknande lån, löpa räntefritt under en tid av fem år.

Då sålunda Kungl. Maj :ts beslut i här berörda frågor icke stå i strid med av

riksdagen godkända riktlinjer för disponerande av ifrågavarande anslag, ha vi ej

kunnat biträda utskottets beslut örn anmärkning mot föredragande departementschefen,

statsrådet Möller samt mot statsråden Wigforss och Engberg.»

IV.

Vid punkten 3 :o i utskottets memorial:

av herrar Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Karl August Johansson, Andersson

i Igelboda, Vougt, Nordström, Johnsson i Norrahammar och Svensson

i Landskrona, som anfört:

»Bestämmelserna i regeringsformens § 10, att regeringsärende, innan det hos

Konungen i statsråd föredrages, skall genom nödiga upplysningars inhämtande

från vederbörande ämbetsverk av den föredragande beredas, måste givetvis

tillämpas med omdöme, om ej ärendenas handläggning och avgörande skall

onödigt betungas och fördröjas. Uttrycket nödiga upplysningar tyder även

på att, om erforderlig utredning redan finnes i ett ärende och ytterligare upplysningar

icke tarvas för att bedöma detsamma, någon remiss icke ovillkorligen

behöver förekomma.

I de ärenden, örn vilka här är fråga, har byggnadsstyrelsen lämnat upplysning

örn behövligheten och nyttan för vederbörande församlingar av de ifrågasatta

reparationsarbetena, och behovet av dem samt deras betydelse för motverkande

av arbetslösheten torde ha varit väl kända av vederbörande statsråd

på grund av upplysningar, som tidigare i andra ärenden lämnats av arbetslöshetskommissionen.

Ej heller församlingarnas ekonomiska ställning torde

ha varit okända för vederbörande, då upplysningar därom finnas att inhämta

ur offentliga handlingar. En remiss synes oss därför i detta fall ha varit

obehövlig, då därigenom icke kunnat inhämtas några nödiga upplysningar utöver

vad som redan av vederbörande statsråd var känt.

Ni ha därför icke kunnat biträda den av utskottet beslutade anmärkningen

mot föredragande departementschefen, statsrådet Möller.»

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 12. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

V.

Vid punkten 4:oi utskottets memorial:

1) av herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson, Karl August Johansson, Anders

Andersson, Andersson i Igelboda, Fast, Andersson i Malmö och Svensson

i Landskrona, som anfört:

»Bland de åtgärder i syfte att lindra den ekonomiska krisens verkningar,

som av 1933 års riksdag beslutades, ingick även ett anslag å 10 miljoner kronor

till främjande av enskild företagsamhet. Denna summa skulle utgå som

lån, varjämte 3.5 miljoner kronor anslogos för subvention ''till främjande av

enskild företagsamhet och uppmuntran av industriell verksamhet’. För liknande

ändamål anvisade 1934 års riksdag 3 miljoner kronor.

Intill februari månads utgång i år hade ingivits 1,022 framställningar örn

lån eller subvention. Av dessa hava 243 ansökningar berörande 9,258 arbetare

och avseende lån eller subventioner å sammanlagt 18,734,700 kronor i så

måtto bifallits, att lån och subventioner å sammanlagt 13,396,700 kronor av

Kungl. Maj :t beviljats. Över 400 ansökningar å lån eller subventioner å sammanlagt

cirka 15 miljoner kronor hava avslagits. I ett 20-tal fall ha de beviljade

lånen ej lyfts.

De företag, som erhållit lån, hade vid tiden för ansökningarnas ingivande

6,937 personer anställda och enligt sista arbetsrapporten 12,793. Vi kunna

icke underlåta att framhålla att denna siffra visar både hur ändamålsenlig

denna form av de av riksdagen beslutade hjälpåtgärderna varit och huru väl

avvägd och till sina verkningar den av Kungl. Maj :t i de olika fallen lämnade

hjälpen visat sig vara. Det måste anses synnerligen lovvärt, att man i fråga

örn dessa hjälpta företag kunnat ej blott förebygga deras sammanfallande med

därav följande ökad arbetslöshet, utan också möjliggöra en sanering av företagen,

som haft till följd att antalet anställda arbetare nära fördubblats samt

att produktionen avsevärt ökats.

Utskottet har undersökt cirka 40 fall av dessa beviljade ansökningar för att

kunna bilda sig en uppfattning örn, huruvida de av riksdagen i anslutning

till anslagens beviljande gjorda uttalanden tjänat som riktlinjer för Kungl.

Maj:ts beslut. Vi vilja därvid principiellt uttala som vår uppfattning, att

Kungl. Majit icke kan anses ovillkorligen bunden av dessa riksdagens uttalanden

även örn det måste anses i hög grad önskvärt, att Kungl. Majit tager

största möjliga hänsyn till dem. Och redan den omständigheten att utskottet

bland de 243 beviljade ansökningarne endast i 3 fall funnit anledning till

erinran visar enligt vårt förmenande klart och tydligt, att Kungl. Maj :t låtit

sig angeläget vara att vid prövningen av de elika fallen så nära som möjligt

ansluta verksamheten till de av riksdagen gjorda anvisningarne. Vi anse därför,

att även örn i något enstaka fall delade meningar kunna förefinnas, örn

vederbörande företag bort erhålla hjälp, så är det oriktigt, att sedan verksam
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

51

heten i stort sett icke lämnat rum för någon erinran, likväl söka utkräva konstitutionellt

ansvar i några få fall, som äro synnerligen obetydliga, sedda mot

bakgrunden av verksamheten i stort, där utskottet icke funnit skäl till anmärkning.

I fråga örn de olika anmärkta fallen må erinras därom, att utskottet i fråga

om rörledningsentreprenören Sjöström ansett, att hjälp ej bort lämnas, enär

företaget ej vore grundat på sunda ekonomiska principer. Vi vilja emellertid

framhålla, att sökanden varmt rekommenderades av ordföranden i Jönköpings

hantverks- och industriförening, att den då pågående byggnadskonflikten försvårat

hans ställning, att han var den äldsta firma i staden med installationsrättighet

och att han var den enda entreprenörfirma i orten, som kunde åtaga

sig större och mera krävande arbeten. Kommerskollegii avstyrkan med motivering

att enligt direktiven för denna hjälpverksamhet hjälp ej skall lämnas,

då därigenom arbetslöshet eller eljest menliga verkningar kunna förväntas

uppkomma för ett annat företag, anse vi icke tillämpliga i här föreliggande

fall. Staten har skaffat sig betryggande säkerhet för det givna lånet. Företaget,

som sysselsatte 47 män över 18 år och som vid lånets beviljande beräknades

kunna nyanställa 30 man, synes nu vara sanerat och bedriva en framgångsrik

och för orten behövlig verksamhet.

I det andra fallet, som avser beviljandet av ett lån å 6,000 kronor för att

inköpa en bogserbåt, genom vars verksamhet 6 personer skulle kunna erhålla

arbete, har utskottet funnit synnerligen skadligt med hänsyn till det tryckta

läget inom denna sjöfartsgren. Vi vilja då erinra därom, att Kungl. Majit

tidigare oanmärkt lämnat dylika små företag lån ur detta anslag. Farhågorna

för att detta lilla företag skulle genom sin verksamhet föranleda andra

företag att nedlägga sin verksamhet anse vi obefogade.

I det tredje fallet avses ett lån å 10,000 kronor till Elin Dahlstrands A.-B.

Academie scientifique de beauté. Även här gällde det ett företag, som led

brist på tillräckligt rörelsekapital för sin verksamhet, men som genom en kapitalförsträckning

kunde bereda den anställda personalen fortsatt arbete samt

därjämte kunna bereda ytterligare flera personer nyanställning. Vi kunna

icke finna annat än att företaget har betydelse ur arbetslöshetssynpunkt. Tillverkningen

avsåg sådana varor som icke framställas inom landet, och sålunda

torde verklig konkurrens med inhemska fabriksalster ej gärna kunna tänkas

uppkomma. Skulle firman bedriva illojal konkurrens torde de firmor mot

vilka denna konkurrens är riktad icke uraktlåta att häremot vidtaga åtgärder.

Vi ha sålunda ansett, att utskottet icke haft grundad anledning att i fråga

om här föreliggande ärenden framställa anmärkning mot föredragande departementschefen,

statsrådet Möller.»

2) av herr Strömberg, som instämt i den under förevarande punkt av herrar

Hallén m. fl. avgivna reservationen dels i fråga om dess principuttalande,

dels ock i fråga örn dess uttalanden rörande de två först omförmälda

ärendena.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

YI.

Vid punkten 5:oi utskottets memorial:

1) av herr Reuterskiöld, som med instämmande av herr Petersson i Broaryd

anfört:

»Då utskottet, med bifall till ett av mig — oberoende av herr Lindmans

samtidigt föredragna anmärkningsskrift -— framställt yrkande och med denna

skrifts läggande till handlingarna, utan att i anledning av densamma något

annat yrkande framställts, beslöt anmärkning mot statsrådet Möller för

rådslaget i frågan om behörighet för Kungl. Maj:t i statsrådet eller Kungl.

Maj :t i regeringsrätten i besvärsmålet örn valdag i Stockholm, hade mitt yrkande,

bl. a. med hänsyn till sagda anmärkningsskrifts oklarhet i detta stycke,1

uttryckligen grundats på nödvändigheten för utskottet att bedöma kompetensfrågan

i hela dess vidd men heller ingenting annat. Naturligen har den majoritet,

som biföll yrkandet, full rätt att sedan formulera sin motivering så som

den finner bäst, men efter min uppfattning har den nu godkända utskottsmotiveringen

dels icke framhållit huvudsaken på sätt bort ske, dels infört synpunkter,

som icke äro i huvudfrågan relevanta, och jag har därför yrkat, att

motiveringen skulle erhålla följande lydelse:

''Efter granskning av handlingarna i detta ärende har utskottet, som icke

ansett sig böra ingå i prövning vare sig av frågan örn den ena eller andra dagens

möjliga företräde såsom valdag eller av frågan, huruvida särskilda besvär

bort få föras över magistratens beslut örn valdags utsättande, väsentligen inriktat

sin undersökning på kompetensspörsmålet.

Detta spörsmål omfattar två huvudpunkter, den ena avseende frågan vilkendera

av Kungl. Majit i statsrådet eller Kungl. Majit i regeringsrätten konsti
1

Skriften var av följande innehåll:

Spörsmålet örn bestämmandet av dagen för stadsfullmäktigevalet i Stockholm

är för mig av underordnad natur. Däremot är frågan örn uppdragandet

av gränsen mellan Kungl. Maj :ts i statsråd och regeringsrättens befogenheter

att avgöra administrativa besvärsmål en fråga av stor principiell betydelse.

Vårt statsskick förutsätter, att rättsväsendet intager en självständig ställning

gentemot den politiska makten. Det är av största vikt, att denna grundsats

upprätthålles. Örn tvist uppstår, huruvida visst administrativt mål skall hänskjutas

till avgörande av Kungl. Maj :t i statsråd eller till regeringsrätten, bör

enligt min mening regeringsrättens uppfattning äga vitsord. I hittills förekommande

tveksamma fall har även denna princip utan undantag tillämpats.

Då föredragande departementschefens, statsrådet Möller, handläggning av

detta besvärsärende i strid med den uppfattning, åt vilken en enhällig regeringsrätt

givit uttryck, synes mig vara i högsta grad anmärkningsvärd och

då Kungl. Maj :ts beslut kan få betänkliga konsekvenser för framtiden, har jag

ansett mig pliktig att i den ordning § 57 Riksdagsordningen föreskriver anmäla

att anledning till anmärkning föreligger mot statsrådet och chefen för

socialdepartementet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

53

tutionellt har rätt och plikt att avgöra en uppkommande kompetenskonflikt

mellan dessa båda maktorgan beträffande visst i statsdepartement jämlikt

författningarna fullföljt besvärsmål; den andra avseende frågan huruvida, då

Kungl. Maj :t i nu föreliggande fall tillerkänt sig i statsrådet sådan kompetens,

detta avgörande kan anses lagligen grundat. Uppenbart är att, om detta

avgörande icke skulle vara lagligen grundat, utan målet böra av regeringsrätten

avgöras, utskottet saknar möjlighet att ingå i prövning av det sätt, varpå

regeringsrätten bort avgöra själva besvärsfrågan, och att i motsatt fall,

även örn Kungl. Maj:ts rådgivares i statsrådet hemställan i sakfrågan skulle

anses anmärkningsvärd, denna hemställan så nära sammanhänger med kompetensfrågans

avgörande, att den knappast kan därifrån skiljas.

Vad då först angår spörsmålet huruvida det tillhör Kungl. Majit i statsrådet

eller Kungl. Majit i regeringsrätten att vid kompetenskonflikt dem emellan

avgöra kompetensfrågan, vill utskottet till en början erinra därom, att,

så framt ej uttryckligt stadgande finnes i motsatt riktning, det måste anses

uteslutet att ett högsta organ, vars beslut fattas utan Konungens medverkan,

skulle kunna genom ett sådant beslut förklara Konungen obehörig. I princip

utgöra såväl högsta domstolens som regeringsrättens ledamöter rådgivare till

Konungen, vilken i vissa mål eller ärenden kan eller skall infordra deras yttrande;

att de på egen hand dessutom hava att avgöra inför dem föredragna

mål, som falla under deras kompetens, ändrar häri ingenting.

Beträffande särskilt regeringsrätten, bör ihågkonunas att i det ursprungliga

förslaget till regeringsrättslag kompetenskonflikter av positiv art voro

uteslutna därigenom, att alla besvärsmål skulle passera regeringsrätten och

där sållas, så att de, i vilka rättsfrågan var övervägande, stannade hos regeringsrätten,

men de övriga skulle gå till avgörande i statsrådet. Detta förslag

blev emellertid icke lag, utan i lagen av 1909 infördes i stället en uppräkning

av de mål, som skulle avgöras av regeringsrätten, medan alla övriga hörde

under Kungl. Majit i statsrådet; sållningen måste härvid, då intet stadgande

i ämnet fanns, verkställas i departementen. När tvekan i visst fall kunnat

uppstå, har i praxis under hand regeringsrätten blivit tillspord om sin

uppfattning i behörighetsfrågan, och örn vederbörande departement, d. v. s.

ytterst departementschefen, icke gjort annan mening gällande, har ärendei

utan vidare behandlats som ett regeringsrättsmål, varemot i motsatt fall den

uppkomna kompetenskonflikten måst lösas genom ärendets föredragning av

departementschefen i statsrådet och dess officiella remiss till regeringsrätten

för avgivande av yttrande med därpå följande beslut av Konungen i statsrådet.

Så har ock i nu föreliggande fall skett och, såvitt utskottet känner, är detta

första gången en öppen kompetenskonflikt förekommit. Utskottet har så

mycket mindre någon erinran att göra mot det avgörande den formella kompetensfrågan

härvid fått, som det konstitutionella avgörandet endast under

denna förutsättning kan såsom sig bör komma även under riksdagens efterföljande

granskning.

Vad åter angår behörighetsfrågans sakliga lösning, har utskottet icke kun
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

nät anse det i föreliggande fall av föredraganden tillstyrkta och av Kungl.

Maj :t fattade beslutet att Kungl. Maj :t i statsrådet och icke i regeringsrätten

skulle pröva de i socialdepartementet fullföljda besvären över överståthållarämbetets

beslut rörande valdags fastställande vara lagligen grundat. Utskottet

stödjer sin uppfattning icke på den gjorda utredningen av frågan, huruvida

särskilda besvär kunnat anföras eller icke över sagda beslut, utan därpå, att

över huvud enligt gällande svensk rätt Kungl. Maj :t i statsrådet icke har att

taga befattning med mål örn representativa val. Det beslut, Stockholms magistrat

i detta fall fattat, har sin grund i magistratens ställning icke som magistrat,

utan som valmyndighet vid det val, varom fråga är, och att detta val

är ett representantval kan icke bestridas. Ämbetsmyndigheters handläggning

av frågor rörande representativa val har kunnat i Sverige i viss utsträckning

behållas även i våra dagar, därför att dessa myndigheter handla under

vanligt ämbetsansvar även då de handla såsom valmyndigheter. Men helt

annorlunda ställer sig saken, da fråga blir örn Kungl. Maj :t i statsrådet, och

därför har heller icke i något fall Kungl. Maj:t i statsrådet genom nu gällande

lagstiftning tillagts befogenhet att pröva mål örn dylika val, utan här gäller

det uttryckliga stadgandet i regeringsrättslagens § 2 punkten 1.

Med hänsyn till denna frågas principiella betydelse har utskottet därför

funnit sig icke kunna underlåta att besluta anmärkning mot föredragande departementschefen

statsrådet Möller, vilket utskottet får för riksdagen

anmäla.»

2) av herr Stendahl mot motiveringen.

3) av herr Ossbahr mot vissa delar av motiveringen.

4) av herrar Stendahl, Lundqvist, Björck i Kristianstad och Ossbahr, som

ansett, att den av utskottet beslutade anmärkningen bort utsträckas att omfatta

jämväl chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, med vilken

förevarande ärende varit föremål för gemensam beredning.

5) av herrar Strömberg, Sandegård, Källman, Nils Andersson, Andersson i

Igelboda, Fast, Andersson i Malmö, Nordström och Svensson i Landskrona,

som anfört:

»Utskottet anser, att i ärendet åsyftade besvärsmål är att hänföra till sådana

mål örn val som avses i 2 § 1 :o) lagen om regeringsrätten, samt att målet

alltså tillhört regeringsrättens upptagande och avgörande. Utskottet anför till

stöd för denna asikt, att uttrycket mål örn val icke får tolkas strängt restriktivt,

utan att därunder bör inbegripas något annat och mera än blott besvär

över val, som efter exempelvis 56 § kommunala vallagen anföras över visst

val sist viss tid efter valet. Motiveringen är sålunda en annan än den som

gjorts gällande av regeringsrätten. Denna synes nämligen hava grundat sitt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1%.

55

utlåtande på den förebragta utredningen av frågan, huruvida särskilda besvär

över valdagsbeslutet kunnat anföras eller icke. Utskottets ordförande,

som jämväl funnit anmärkning böra i förevarande fall framställas, hänför sig

till en motivering, vilken icke synes sammanfalla med vare sig utskottets eller

regeringsrättens.

Det anförda torde ådagalägga, att det här rör sig om en kompetensfråga,

örn vars avgörande delade meningar kunna råda. Enligt vad under utskottsbehandlingen

upplysts, är detta icke heller det enda fall, där tvekan örn kompetensfördelningen

mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten förekommit.

Särskilt när det gällt besvär över kommunala nämnders beslut har

praxis varit i viss mån vacklande och meningarna även inom regeringsrätten

delade.

Yad i ärendet förekommit giver enligt vår mening icke tillräckligt stöd för

ett underkännande av den ståndpunkt, vartill föredragande departementschefen

efter sitt övervägande angående rätta tolkningen av regeringsrättslagen i förevarande

del kommit.

Vi hava sålunda icke kunnat biträda anmärkningen mot föredragande departementschefen,

statsrådet Möller.»

VII.

Vid punkten 7 :oi utskottets memorial:

1) av herrar Bergman och Olsson i Mora mot viss del av motiveringen.

2) av herrar Hallén, Strömberg, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Källman,

Fast, Vougt, Andersson i Malmö och Svensson i Landskrona, som anfört:

»Några gränsbestämmelser avsedda att vägleda föredragande departementschefen

i låneärenden finnas icke. I olika tidsperioder ha skilda synpunkter

lagts på dylika ärenden. Så t. ex. kunde en kommun för ett tjugotal år sedan

erhålla tillstånd att upptaga lån, avsedda att främja nästan vilka kommunala

ändamål som helst och på lång amorteringstid. Under senare år har Kungl.

Maj :t följt en mera restriktiv linje, efter vilken lånen begränsats såväl beträffande

ändamålet som amorteringstiden. Svårigheter finnas otvivelaktigt för

ett rättvist bedömande, enär för kommunerna icke finnas några bestämmelser

rörande utgifter som skola ingå i uttaxeringsstat och sådana som kunna bliva

föremål för bestridande genom lånemedel. Utgifter, som bestridas med uttaxeringsmedel,

gå utan vidare prövning direkt i uttaxeringsstat men däremot

skola beslut örn lånemedel, med undantag för vad som faller under fri

upplåningsrätt, underställas Kungl. Maj :t. Härav följer, att en kommun kan

direkt uttaxera medel, som anslagits för ändamål, vartill lånerätt mycket väl

kunde ifrågasatts. Enligt vår uppfattning händer detta ofta, kanske framför

allt i städerna. Om därför i något fall lånerätt synes tveksam, behöver

ett bifall icke betyda ett anmärkningsvärt förhållande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

Vid Kungl. Maj:ts beslut under år 1934 rörande kommuners rätt att upptaga

lån eller ikläda sig borgen synas i stort sett samma principer ha tillämpats,

som under närmast föregående år. Endast i undantagsfall lia lån medgivits

för ändamål, varom icke kan sägas, att härigenom framskapats mera

varaktiga värden. Avvikelser från denna princip lia förekommit i de fall, där

kommun har haft att dragas med stor arbetslöshet och de kommunala skatterna

varit höga. Nödvändigheten av dylika undantag erkännes jämväl av

utskottet, som framhåller: ’Det kan dock icke förnekas, att undantag från

denna regel i flera fall kan vara befogat, då en kommun —- exempelvis genom

nedläggandet av inom kommunen bedriven industri — kommit i en svår situation

beträffande arbetslöshet, fattigvård m. m. I sådana fall, där de kommunala

skattebördorna skulle bliva olidliga, kan det anses skäligt att genom

amorteringslån fördela även en dylik löpande utgift på flera år.’

I samtliga de av utskottet anmärkta fallen ha de hörda myndigheterna tillstyrkt

lånens beviljande, dock med undantag för det under a) antecknade ärendet,

där stadsförbundets finansråd avstyrkt men Överståthållarämbetet tillstyrkt

låneansökan.

I de fall, där Kungl. Maj :t medgivit kommun rätt att upptaga lån utan att

skattetrycket varit synnerligen högt, ha andra omständigheter förelegat, som

motiverat ett bifall till ansökningarna. I intet av dessa fall synes någon

äventyrlig lanepolitik vara inledd eller utvecklad, och amorteringstiden har i

regel fastställts till 3—8 år. I de fall, då längre amorteringstid medgivits,

lia lånen avsett att täcka utgifter för mera varaktiga värden, eller, såsom

fallet är med det av Stockholms stad upptagna lånet, där fråga var om täckandet

av en skuld som åvilat staden sedan år 1866, mera varit att betrakta

som en konvertering än som ny upplåning.

Utskottet medgiver, att kommunernas rätt att upptaga lån är mera begränsad

än vad tidigare varit fallet, och anför härom följande: ''Utskottet har

icke förbisett, att lån tidigare medgivits för liknande ändamål, som här är

ifråga, eller att praxis mer och mer börjat att gå i den av utskottet här företrädda

riktningen.’ Det är sålunda icke mot en skadlig tendens, som utskottet

anmärker, utan mot att undantag medgivits från den princip, som utskottet

funnit vara riktig och tillämplig i de föreliggande fallen. Vi ha icke kunnat

ansluta oss till denna utskottets uppfattning. Att uppdraga allt för snäva

gränser för Kungl. Maj :ts handlande gentemot lånesökande kommuner kunna

vi icke finna vare sig lämpligt eller erforderligt. Vi ha sålunda icke

kunnat biträda anmärkningen mot föredragande departementschefen, statsrådet

Wigforss.»

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

57

B. Reservationsvis framställda yrkanden.

<x. Ingressuttalande.

Till.

(Protokoll över socialärenden.)

av herr Reuterskiöld, som ansett, att utskottet i ingressen hort göra följande

uttalande:

»Utskottet har vid protokollsgranskningen särskilt undersökt, vilka principer

vederbörande föredragande till synes följt vid tillstyrkandet av lån eller subventioner

till enskilda företag ur härför till Kungl. Maj:ts förfogande i enlighet

med vissa givna direktiv ställt anslag, som väsentligen avsett arbetslöshetens

bekämpande. Att dessa principer icke överensstämt med dem, som underordnad

sakkunnig myndighet plägat följa, synes visserligen vara uppenbart, i

det att föredraganden hos Kungl. Majit härvid hävdat mindre affärsmässiga

synpunkter än sagda myndighet; men då å andra sidan ifrågavarande anslag

knappast kan anses använt i uppenbar strid med de allmänna av riksdagen givna

direktiven, vilka såsom användningsbestämmelser måste i tillämpningen väsentligen

bero av Kungl. Maj :ts diskretionära prövning, har utskottet på grund

av detta särskilda förhållande icke ansett rådslagen kunna föranleda anmärkning,

även örn i och för sig anledning härtill kunnat i vissa fall föreligga. Utskottet

finner i dylika fall ett större beaktande av de ekonomiska synpunkterna,

än vad stundom under det förflutna granskningsåret skett, vara önskvärt.»

(ä. Anmärkningsyrkanden.

IX.

(Protokoll över socialärenden.)

av herr Anton Pettersson, som med instämmande av herrar Mellén, Karl Bodin,

Hagström, Persson i Trången, Lindskog, Lundqvist och Björck i Kristianstad

ansett, att utskottet bort uttala följande:

»Sedan den särskilda förlikningskommissionen, som den 29 mars 1933 förordnades

av Kungl. Maj :t för att medla i uppkomna avtalstvister mellan svenska

byggnadsindustriförbundet och vederbörande fackförbund och som sedermera

den 12 januari 1934 fick sitt uppdrag utvidgat att avse jämväl föreliggande

avtalstvister inom vissa byggnadsindustrien närstående industrier och

företag, den 7 mars 1934 avslutat sin verksamhet, har Kungl. Majit på föredragning

och hemställan av chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller,

beslutat örn ersättning dels den 16 mars 1934 åt ledamöterna i kommissionen,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

dels den 23 mars 1934 åt de tekniska experter, som jämlikt bemyndigande biträtt

kommissionen.

Enligt beslutet av den 16 mars 1934 lia till de sex ledamöterna i kommissionen

utbetalts följande ersättningsbelopp, varjämte vissa av dem åtnjutit

ersättning för mistade löneförmåner med nedan antecknade belopp:

Ett ersättningsbelopp . .

. . å

Kronor

25,000

Antal sam- man trädes- dagar

171

mistade löneförmåner .

528

Ett ersättningsbelopp . .

. . 2>

6,000

80

mistade löneförmåner .

. . H>

3,030

Ett ersättningsbelopp . .

. . 2>

9,000

85

» » . .

8,000

100

» »

4,000

45

Ett ersättningsbelopp . .

. . »

4,000

45

Såvitt handlingarna i ärendet

utvisa,

hava kommissionens

medlemmar

gjort någon framställning i fråga örn storleken av de ersättningsbelopp, som

borde tillerkännas dem.

Enligt lagen örn medling i arbetstvister gäller angående ersättning till ordinarie

förlikningsman, ledamot av särskild förlikningskommission m. m., vad

Kungl. Majit därom stadgar. Med stöd bärav hava bestämmelser fastställts

örn bl. a. arvode åt ordinarie förlikningsman. Däremot saknas allmänna

regler beträffande grunderna för beräkning av arvode åt ledamot av särskild

förlikningskommission.

I fråga örn de normer, som tillämpats vid utmätande av arvode åt ledamot

av särskild förlikningskommission, uttalade chefen för socialdepartementet,

statsrådet Möller, till statsrådsprotokollet över socialärenden den 24 april 1925,

i samband med fastställande av arvode åt medlemmarna i en för visst fall förordnad

förlikningskommission, att dessa normer borde kunna justeras i syfte

att reducera arvodesbeloppen. Senare samma år framböllo statsrevisorerna,

vilka funnit att arvodena till särskilt tillkallade förlikningsmän i vissa fall

uppgått till rätt avsevärda belopp, att, jämväl med fäst avseende å arbetskonflikternas

ofta svårlösta och ömtåliga beskaffenhet, den ersättning, som

förlikningsmän i vissa fall uppburit, måste anses alltför hög; en lägre norm

vid bestämmandet av ifrågavarande arvoden ansågo revisorerna väl försvarad

och borde enligt deras mening kunna bringas i tillämpning utan att möjligheterna

minskades att finna för uppdraget lämpliga krafter.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit samt för att erhålla möjlighet att

jämföra de ersättningsbelopp, som i föreliggande fall utbetalts, med de arvoden,

vilka tidigare utanordnats till medlemmar i särskilda förlikningskommissioner,

har utskottet låtit verkställa en utredning angående de ersättningar,

som allt ifrån år 1920 utgivits för dylika förtroendeuppdrag. Härvid har utskottet

funnit, att någon ny och lägre norm vid arvodenas utmätande knappast

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

59

katt anses hava kommit i tillämpning efter de förut åberopade uttalandena år

1925 av chefen för socialdepartementet och av statsrevisorerna. Beträffande

de till ledamöterna i den föreliggande förlikningskommissionen utbetalade ersättningarna

har utskottet funnit vissa av dem, främst de högre ersättningsbeloppen,

beräknade efter en i och för sig alltför hög norm. Härvid har utskottet

särskilt beaktat, dels att kommissionens arbete fortgått under en betydande

tidrymd, något som bör hava medfört att det förberedande arbetet till

sammanträdena i genomsnitt varit av mindre omfattning än för en kommission,

som endast arbetat under en mycket begränsad tid, dels att flera av kommissionens

medlemmar varit ordinarie förlikningsman och att byggnadskonflikten

omedelbart berört även deras förlikningsdistrikt, dels ock att vissa av ledamöterna

i kommissionen varit statstjänstemän samt antingen icke avstått någon

del av arvodet härför eller också erhållit ersättning för mistade avlöningsförmåner.

Utskottet vill härmed ingalunda hava givit uttryck åt en uppfattning, som

innebär ett underskattande av vikten av det arbete, som den nu föreliggande

särskilda förlikningskommissionen eller andra liknande tidigare kommissioner

utfört. Tvärtom erkänner utskottet till fullo den stora samhälleliga betydelsen

av detta arbete med hänsyn till de sociala och ekonomiska intressen, som

stå på spel vid en omfattande arbetskonflikt. Alldeles särskilda personliga

kvalifikationer erfordras också hos förlikningsman i arbetstvister. Men även

med beaktande härav har utskottet icke kunnat undgå att finna arvodena till

ledamöter av särskilda förlikningskommissioner framdeles böra beräknas efter

en lägre norm än vad som skett hittills och senast i det nu föreliggande fallet.

Mot bakgrunden av vad sålunda tidigare förekommit vid fastställande av

arvoden åt ledamöter i särskilda förlikningskommissioner har utskottet, i anledning

av de i föreliggande fall till vissa ledamöter i den år 1933 tillsatta

särskilda förlikningskommissionen för medling i byggnadskonflikten fastställda

ersättningsbeloppen, funnit sig mot föredragande departementschefen

statsrådet Möller, böra besluta anmärkning enligt § 107 regeringsformen, vilket

utskottet får för riksdagen

anmäla.»

X.

(Protokoll över socialärenden den 9 november 1934.)

av herr Lundqvist, som med instämmande av herrar Stendahl, Bergman,

Mellén, Karl Bodin, Hagström, Lindskog, Olsson i Mora, Petersson i Broaryd

och Ossbahr ansett, att utskottet bort uttala följande:

»I skrivelse den 8 april 1933 till samtliga länsstyrelser anmodade socialministern

länsstyrelserna att beträffande sådana i tabellerna 1 och 2 i bilaga

I) till propositionen den 17 mars 1933, nr 211, angående anslag till arbeten

till motverkande av arbetslösheten upptagna statsunderstödda och kommu
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

nåla arbeten, som länsstyrelserna med hänsyn till rådande arbetslöshet samt

ur andra synpunkter ansåge böra i främsta rummet komma till utförande,

snarast möjligt införskaffa och med eget yttrande insända de ritningar, arbetsbeskrivningar,

kostnadsberäkningar och övriga handlingar, som kunde

erfordras för bedömande av frågan örn arbetenas utförande som beredskapsarbeten

uti den i nämnda proposition förutsatta ordningen.

I anledning härav överlämnade länsstyrelsen i Jönköpings län med skrivelse

den 5 maj 1933 handlingar till vissa till länsstyrelsen inkomna förslag

till beredskapsarbeten, däribland ett företag avseende stensättning av Lilla

torget i Tranås för en beräknad kostnad av 22,300 kr.

I yttrande över förslaget anförde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

''Jämlikt innevarande års riksdags beslut i fråga örn användningen av

anslaget till kommunala beredskapsarbeten skall iakttagas:

Förutom att arbetena icke böra kunna ifrågakomma som statskommunala

reservarbeten, bör i regel gälla, att de icke heller eljest kunna komma till utförande

med statligt understöd.

Enär ifrågavarande företag synes kunna ifrågakomma som statskommunalt

reservarbete, synes det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tveksamt, huruvida

något statens stöd för utförandet av ifrågavarande arbete från anslaget

till kommunala beredskapsarbeten kan beredas.

Därest emellertid riksdagens förenämnda uttalande icke anses utgöra hillder

för utförande av ifrågavarande arbete såsom kommunalt beredskapsarbete,

får styrelsen, med hänsyn till önskvärdheten att vinna ökad avsättning

för statens sten, tillstyrka ifrågavarande arbetes utförande som kommunalt

beredskapsarbete enl. föreliggande förslag, därvid torde böra föreskrivas,

att den till företaget erforderliga smågatstenen skall tagas från statens

förråd.’

Sedan drätselkammaren i Tranås från socialdepartementet erhållit meddelande,

att ett lån å kostnaden, räntefritt i 5 år, möjligen kunde beviljas men

intet statsbidrag, beslöt drätselkammaren den 13 nov. 1933, att med arbetet

skulle t. v. få anstå.

I skrivelse den 9 aug. 1934 från socialdepartementet underrättades drätselkammaren,

att — efter 1934 års riksdagsbeslut — möjlighet nu syntes föreligga

för staden att för ifrågavarande ändamål erhålla ett statsbidrag av 20 %

å kostnaden. Tillika anhölls örn meddelande, huruvida drätselkammaren

med dylikt bidrag vore beredd att hos stadsfullmäktige förorda arbetets utförande.

Till svar härå meddelades från staden, att drätselkammaren den 27 aug.

1934 beslutat att ej f. n. låta stensätta Lilla torget, enär staden hade ett par

större arbeten under utförande.

Genom beslut den 9 nov. 1934 beviljade Kungl. Majt på föredragning och

hemställan av t. f. chefen för socialdepartementet, statsministern Hansson,

Tranås stad lån å styrkta verkliga kostnaden för utförande såsom kommunalt

beredskapsarbete av ifrågavarande stensättning, dock högst 22,300 kronor, under

förutsättning att, därest jämlikt 74 § i lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse

i stad så erfordrades, staden erhölle Kungl. Maj:ts tillstånd till

lånets upptagande. Lånet skulle vara ränte- och amorteringsfritt i 5 år från

s. 61 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

61

lyftningsdagen och därefter löpa med 4 % ränta samt återbetalas under loppet

av därpå följande 15 år. Såsom villkor föreskrevs bl. a., att det ålåge staden

att inköpa den för arbetet erforderliga smågatstenen från statens förråd. Tilllika

föreskrevs, att det ålåge staden att före utgången av december 1934

till socialdepartementet och statskontoret inkomma med bevis, att staden beslutat

mottaga lånet på av Kungl. Maj:t angivna villkor, samt att, därest

sådant bevis icke inkomme inom tid, som nyss sagts, rätten till lånet skulle

anses förverkad.

Med anledning av en därefter av drätselkammaren i Tranås gjord framställning

medgav Kungl. Majit genom beslut den 14 dec. 1934, på föredragning

och hemställan av chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, sådan

ändring av villkoren för det beviljade lånet, att staden finge åtnjuta detsamma

utan skyldighet att inköpa den för arbetet erforderliga smågatstenen

från statens förråd samt att den tid, inom vilken det ålåge staden att inkomma

med bevis rörande lånets mottagande, utsträcktes till utgången av

januari 1935.

I anledning av det av Kungl. Majit sålunda beviljade lånet beslöt drätselkammaren

föreslå stadsfullmäktige att upptaga detsamma. Vid sammanträde

den 21 jan. 1935 beslöto emellertid stadsfullmäktige att icke utföra arbetet

och att därför icke heller upptaga lånet.

Antalet anmälda arbetslösa i Tranås utgjorde vid tiden för Kungl. Majlis

första beslut 119, motsvarande 1.8 % av befolkningen.

Utskottet finner det ur olika synpunkter olämpligt, att, på sätt som skett,

vederbörande departementschef sökt genom olika erbjudanden förmå staden att

mot dess vilja igångsätta här ifrågavarande arbete och därigenom öka den redan

förut stora skuldbörda, staden hade, och utskottet anser det särskilt anmärkningsvärt,

att lån för arbetet beviljats, trots att staden så sent som den

1 september 1934 på direkt förfrågan från socialdepartementet meddelat, att

den beslutat att ej för närvarande låta utföra detsamma.

Utskottet vill även erinra örn att antalet arbetslösa i staden vid tidpunkten

i fråga ej heller var särskilt stort.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra besluta anmärkning

enligt § 107 regeringsformen mot vederbörande föredragande chefer

för socialdepartementet, nämligen mot statsminister Hansson och mot statsrådet

Möller, vilket utskottet får för riksdagen

anmäla.»

XI.

(Protokoll över socialärenden.)

1) av herr Stendahl, som ansett, att utskottet bort uttala följande:

»Utskottet, som till särskild granskning förehaft Kungl. Majits under år

1934 meddelade beslut angående beviljande av lån och subventioner till fram
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

jande av enskild företagsamhet, har funnit det sätt, varpå anslagen till främjande

av enskild företagsamhet disponerats, böra föranleda anmärkning enligt

§ 107 regeringsformen mot vederbörande statsråd.

Till stöd härför åberopar utskottet dels de 3 i punkten 4:o i memorialet

återgivna ärendena, dels ock de 37 ärenden, som återgivas i den vid detta memorial

fogade bilagan (''Bilaga till reservation XI’). Det bör emellertid anmärkas,

att det material, som ärendena angående främjande av enskild företagsamhet

erbjudit, varit av så stor omfattning, att tiden icke medgivit en noggrann

granskning av samtliga ärenden. Det är sålunda möjligt, att ett större

antal ärenden hade kunnat åberopas till stöd för anmärkningen. Ovannämnda

40 ärenden torde dock utgöra tillräcklig motivering för densamma.

Utskottet vill inledningsvis erinra örn att yttrande från kommerskollegium

som regel inhämtas över ansökningarna örn lån eller subventioner. I 37 av de

åberopade 40 ärendena föreligga sålunda yttranden från detta ämbetsverk. Av

dessa yttranden äro 35 avstyrkande och allenast 2 tillstyrkande. Likväl har

föredragande departementschefen i samtliga fall tillstyrkt lån. Härav torde

framgå, att betydande divergenser föreligga mellan departementschefen och

kommerskollegium i uppfattningen angående ifrågavarande anslags handhavande.

Då kommerskollegii yttranden över ansökningarna i regel äro mycket

kortfattade, vill utskottet till belysande av kollega allmänna ståndpunktstagande

till ansökningarna hänvisa till följande utdrag ur kollega protokoll

för den 19 mars 1935, § 1, vari redogöres för de riktlinjer, som kollegium ansett

böra tillämpas vid behandlingen av dessa ärenden:

''Med anledning av hos Kollegium under hand tid efter annan gjorda förfrågningar

rörande de grunder, vilka av Kollegium tillämpats vid behandlingen av

remissärenden rörande beviljande av lån eller subvention från anslag till främjande

av enskild företagsamhet för arbetslöshetens bekämpande, redogjorde

kommerserådet Sohlman för de principer, som vid föredragningen och avgörandet

av dylika ärenden hittills tillämpats och vilka kunde sammanfattas sålunda.

Vid behandlingen av till Kommerskollegium remitterade låneansökningar

hade Kollegium i allmänhet icke ansett sig böra verkställa någon närmare utredning

rörande varje särskild ansökning, bl. a. med hänsyn till bristen på

härför erforderliga arbetskrafter och till arbetsbelastningen i övrigt. I flertalet

fall hade prövningen därför väsentligen inskränkts till en helt summarisk

granskning av ansökningarna, huvudsakligen ur synpunkten av riksdagens

för låneanslagets användning lämnade direktiv, och till yttrande av mera principiell

och allmän innebörd angående förutsättningarna för beviljande av statslån

åt vederbörande. Kollegium hade härvid även utgått från att den erforderliga,

mera detaljerade undersökningen skulle ankomma på Socialdepartementet,

som för sådant ändamål disponerade över särskild, sakkunnig arbetskraft.

Kollegium hade vid bedömandet av låneansökningarna i första hand ställt

sig på den ståndpunkten, att i branscher, i vilka enligt Kollegii mening den

industriella produktionskapaciteten vore alltför stor i förhållande till marknadens

behov och i vilka sålunda en nedskärning av produktionens totalvolym

ansetts nödvändig, staten icke borde genom utlämnande av lån för stödjande av

svaga företag motverka en inom branschen pågående anpassningsprocess, varför

Kollegium som regel avstyrkt lån åt företag inom dylika branscher. Bran
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial lSlr 12.

63

scher, i vilka nu angivna synpunkter med särskild styrka gjort sig gällande,

hade varit möbel-, glas-, sko-, herrkonfektions- och konservindustrierna. Enahanda

synpunkter hade av Kollegium anlagts å vissa andra branscher. Sålunda

hade Kollegium efter hand kommit att ställa sig avvisande till låneansökningar

av företag för tillverkning, huvudsakligen på export, av byggnadssnickerier

och lådämnen. Inom angivna gren av snickeriindustrien hade Kollegium

från vederbörande exportindustriers sida fått mottaga klagomål rörande den

osunda konkurrens, som å exportmarknaden bedreves från kapitalsvaga inhemska

företags sida, vilket medfört en viss diskreditering i utlandet även av

övriga inhemska företag inom branschen. Med hänsyn till rådande konkurrensförhållanden

inom branscherna hade Kollegium ock i allmänhet haft en

kritisk inställning till ansökningar från tryckerier samt från företag inom

livsmedelsindustrien, bryggerier, charkuterifabriker, chokladfabriker och knäckebrödsbagerier

ävensom företag inom vissa grenar av damkonfektionsbranschen.

Hänsyn hade emellertid tagits därtill, att konkurrensförhållandena

kunnat vara varierande å olika orter. Avsteg från de tillämpade principerna

hade vidare i åtskilliga fall ansetts böra göras för företag med viss specialtillverkning,

med väl inarbetad fast kundkrets eller med särskilt framstående

kvalitetsproduktion, beträffande vilka det ansetts vara ur det allmännas synpunkt

önskvärt, att rörelsen även i fortsättningen upprätthölles. Ävenledes

hade avsteg gjorts i fall, där de lokala förhållandena ansetts särskilt motivera

stödjande av företaget, och där ett statligt stöd åt detsamma icke kunde väntas

medföra menliga verkningar för andra företag.

Då ur angivna allmänna synpunkter hinder för låns beviljande icke ansetts

föreligga, hade låneansökning bedömts med hänsyn till sökandeföretagets individuella

förhållanden. Yttrande i tillstyrkande riktning hade merendels

icke ansetts böra givas i fråga örn företag, vars svårigheter av allt att döma

berott på andra omständigheter än konjunkturerna. Avstyrkande hade lämnats

beträffande företag, där i anledning av inkomna protester från andra

företag i branschen verkställd undersökning givit grundad anledning antaga,

att företaget dreve en osund prispolitik till skada för övriga företag i branschen.

Avstyrkande hade likaledes lämnats i fall, där det ansetts uppenbart

att företagets kapitalbrist eller svårigheter i övrigt berott på en å mindre hållbar

kalkylation grundad prissättning. En tack vare dylik prispolitik erhållen,

i förhållande till företagets kapitalresurser alltför högt uppdriven omsättning

torde sålunda, såvitt kunnat bedömas, för åtskilliga företag hava

varit förklaringen till uppkommen bristande likviditet. Det hade ansetts

icke böra ifrågakomma, att staten skulle lämna sitt stöd för utvecklande av

rörelse efter dylika linjer. Kollegium hade även motsatt sig lån åt företag,

beträffande vilka det varit tvivel underkastat, huruvida förutsättningar överhuvud

förefunnits för åvägabringande av företagets solvens. Så hade även

skett i fall, då mindre gynnsamma avsättningsmöjligheter för företagets produkter

synts vara för handen, och då anledning härigenom förefunnits att

tvivla på möjligheterna för rörelsens fortsatta bestånd. Företag, för vilka det

i rörelsen nedlagda egna kapitalet stått i alltför uppenbart missförhållande

till totalsumman av företagets skulder, hade ansetts icke böra ifrågakomma

till erhållande av lån. Kollegium hade vidare ansett sig böra avstyrka lån

åt företag, beträffande vilka anledning varit att antaga, att företagets svårigheter

berott på mindre sakkunnig ledning, eller beträffande vilka ledningen

eljest icke ingivit förtroende. I de fall, diir kollegii avstyrkande baserats

å sist angivna synpunkter, hade, av hänsyn till vederbörande lånesökande,

någon närmare motivering till avstyrkandet icke ansetts lämpligen böra lämnas.

Frågor om stödjande av varvsrörelse med användande av medel från ar
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

betslöshetsanslaget hade med hänsyn till såväl arbetslöslietsförhållanden som

en skärpt konkurrens från utlandet ansetts böra i viss mån intaga en särställning.

Subventionen till varvsföretag, motsvarande viss andel i utbetalta arbetslöner

vid utförandet av fartygsbygge, varå anbud infordrats, hade sålunda i

ett par fall tillstyrkts för att därigenom möjliggöra arbetets utförande vid

svenskt i stället för utländskt varv. Tillstyrkandena hade gällt byggande av

fartyg för inhemsk räkning. Däremot hade en motsvarande framställning avstyrkts,

då det gällt utförande av fartygsbygge för utländsk redares räkning.

Kollegium hade slutligen i ett antal fall ansett sig böra motsätta sig lån

åt företag, där den enskilda kapitalinsatsen i företaget varit alltför ringa i

förhållande till det låneunderstöd, som begärts av staten. Endast då särskilda

omständigheter talat därför, hade lån ansetts böra tilldelas tämligen

nystartade företag.

Föredraganden framhöll, i samband härmed, att, då lån av Kungl. Maj:t beviljats

visst företag under vissa, i Kungl. Maj :ts brev ävensom i handlingarna

åtföljande promemoria angivna förutsättningar och under villkor bl. a., att

sökanden skulle före lånets lyftande visa, att de anordningar i övrigt vidtagits,

som av statskontoret efter samråd med kommerskollegium måtte befinnas

erforderliga för rörelsens fortsatta bedrivande, hade från kollegii sida vid

avgivande till statskontoret av konfidentiella promemorior i anledning av sistberörda

föreskrift ansetts självfallet, att den granskning, som borde av ämbetsverken

verkställas rörande säkerheten för lånet m. m., begränsats till ett

fastställande av huruvida de ovan nämnda förutsättningarna för lånets beviljande

uppfyllts eller ej, utan ingående i övrigt på vederbörande företags av

Kungl. Maj :t redan prövade kreditvärdighet.

Under sådana förhållanden och då föredragningen vid olika tillfällen måste

omhänderhavas av olika personer, beslöt kollegium, att de sålunda tillämpade

riktlinjerna för behandling av hithörande ärendet skulle även i fortsättningen

tills vidare tillämpas.’

Vad kommerskollegium sålunda anfört synes vittna örn att kollegium sökt,

så långt direktiven medgivit, taga hänsyn till näringslivets berättigade krav

på att osunda företag icke beredas statligt stöd. Redan det förhållandet, att

föredragande departementschefen i så stor utsträckning, som skett, tillstyrkt

av kommerskollegium avstyrkta ansökningar, synes därför giva anledning undersöka,

huruvida departementschefen vid ansökningarnas prövning förfarit

med nödig noggrannhet. En detaljgranskning av besluten visar, att så knappast

skett.

En av huvudpunkterna i riksdagens direktiv är den bestämmelsen, att hjälp,

som lämnas ett företag, icke får bliva ägnad att medföra arbetslöshet eller

eljest menliga verkningar för ett annat företag. Denna viktiga bestämmelse

har i stor utsträckning åsidosatts genom att lån beviljats företag tillhörande

branscher, inom vilka produktionskapaciteten är för stor för marknadsbehovet.

Detta gäller ärendena nr 23—25, 27 och 28 (möbelbranschen), nr 19

(skobranschen), nr 8—11 (konfektionsbranschen), nr 18 (konservbranschen),

nr 5 (charkuterivaror), nr 4 (kemiska preparat), nr 6 (torvtillverkning), nr 7

(chokladvaror) och nr 13 (reklamartiklar). Genom att stödja dessa svaga

företag har staten direkt motverkat den pågående naturliga anpassningsprocessen

inom dessa branscher. Detta statsingripande skadar självfallet övriga

företag inom branschen.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

65

I vissa fall har stöd lämnats företag, som fört en osund prispolitik och på

den grund åstadkommit menliga verkningar för konkurrerande företag, vilka

bedrivas efter riktiga principer. Detta gäller särskilt ärendet nr 16.

En annan av direktivens huvudbestämmelser är, att företagens svårigheter

skola hava sin grund i konjunkturerna. I strid härmed hava emellertid lån i

avsevärd omfattning beviljats företag, vilkas svårigheter väsentligen berott på

andra omständigheter än konjunkturerna. Sålunda hava svårigheterna ofta

härlett sig från en i förhållande till företagets kapitalresurser för högt uppdriven

omsättning. Såsom exempel härpå får utskottet hänvisa till ärendena

nr 10, 12, 16, 18, 20, 21, 26 och 30. Ärendet nr 32 erbjuder exempel på ett

företag, vars svårigheter förorsakats av misskötsel.

I vissa fall hava lån lämnats till företag, som varit så ekonomiskt svaga, att

lånen icke kunna anses hava tryggat företagens fortsatta bestånd (t. ex. nr 9,

30 och 35). Ärendet nr 30 är härutinnan särskilt belysande. Kommerskollegium

avstyrkte lån, enär det belopp, som kunde ifrågakomma, 30,000 kronor,

knappast syntes kollegium vara tillräckligt att i högre grad säkerställa företagets

bestånd under rimlig framtid. Föredragande departementschefen beaktade

emellertid icke dessa farhågor utan tillstyrkte ett lån å 30,000

kronor. Inom kortare tid än ett år efter beviljandet hade företaget gått i konkurs.

I ärendet nr 1 (väganläggningar) är icke fråga örn sådan verksamhet, som

avsetts att stödja medelst ifrågavarande anslag. Dessa äro uppenbarligen

endast avsedda för industriell verksamhet.

Företaget under nr 17 har icke såsom direktiven föreskriva verklig betydelse

ur arbetslöshetssynpunkt. De under år 1933 utbetalda avlöningarna

uppgingo sålunda allenast till 7,860 kronor.

Ärendet nr 15 erbjuder exempel på ett företag, vars ställning var så god,

att det kunnat erhålla erforderligt lån på annat sätt än genom att vända sig

till staten. Dylika företag äro enligt direktiven uttryckligen undantagna från

möjligheten att erhålla statslån.

Ytterligare några exempel på anmärkningsvärda beslut må nämnas. Företaget

nr 3 hade sålunda bort kunna erhålla det beviljade lånet å 15,000 kronor

från sin störste förlagsgivare. — Företaget nr 21 hade bort kunna erhålla

lån från det bolag, vars leverantör företaget var. — Av ärendet nr 5

inhämtas, att låntagaren erhållit boskillnad från sin hustru och därvid frånskiftats

en avsevärd del av sina tillgångar. Det härigenom uppkomna kapitalbehovet

har fyllts genom statslån, vilket måste anses uppenbart olämpligt.

_ Avvecklingen av företaget under nr 19 hade bort kunna skötas av företagets

förläggare utan att staten behövt inskrida. — I ärendet nr 34 har lån

beviljats ett företag, vars aktiekapital varit förbrukat och som därför varit

skyldigt träda i likvidation.

Den behandling, ärendena rönt, är desto mera anmärkningsvärd, som statsutskottet

vid 1934 års riksdag såsom förutsättning för sitt tillstyrkande av

fortsatt anslag för ifrågavarande ändamål angav, att direktiven noga följdes.

Utskottet anförde vidare i detta avseende, att den sorgfälliga prövning av

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 5 sami. Nr 12. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

olika på varje fråga inverkande omständigheter, som 1933 års riksdag förutsatt,

vore ofrånkomlig, örn påtagliga olägenheter skulle kunna undvikas.

Med hänsyn till det åsidosättande av direktiven för anslagen, som sålunda

förekommit i betydande omfattning och i trots av de hörda myndigheternas

erinringar, samt då vederbörande departementschef icke vid ärendenas handläggning

visat nödig skicklighet, har utskottet beslutat anmärkning enligt § 107

regeringsformen mot chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, på vars

föredragning och hemställan flertalet beslut meddelats och vilken därjämte i

egenskap av chef för socialdepartementet måste anses ansvarig för de principer,

som i allmänhet tillämpats vid dessa ärendens handläggning, vilket utskottet

får för riksdagen

anmäla.»

2) av herr Lindskog, som ansett, att utskottet i anledning av åtskilliga

andra under granskningsåret avgjorda ärenden angående lån och subvention

till främjande av enskild företagsamhet än de av utskottet under punkten

4:o i memorialet upptagna bort besluta anmärkning enligt § 107 regeringsformen

mot vederbörande föredragande chef för socialdepartementet.

XII.

(Protokoll över finansärenden den 15 juni 1934.)

av herr Lundqvist, som med instämmande av herrar Stendahl, Mellén, Karl

Bodin, Hagström, Lindskog, Olsson i Mora, Petersson i Broaryd och Ossbahr

ansett, att utskottet bort uttala följande:

»Såsom framgår av punkten 2:o a) i detta memorial har Kungl. Majit genom

beslut den 9 mars 1934 beviljat Storkyrkoförsamlingen i Stockholm för

utförande såsom kommunalt beredskapsarbete av restaurering av församlingens

kyrka ett under 5 år ränte- och amorteringsfritt lån å styrkta kostnaden för

arbetets utförande, dock högst 172,000 kronor, under förutsättning att, därest

jämlikt bestämmelserna i 69 § i lagen den 6 juni 1930 örn församlingsstyrelse

i Stockholm så erfordrades, församlingen erhölle Kungl. Majits tillstånd till

lånets upptagande.

Med åberopande av detta Kungl. Majits beslut har församlingen i ansökning

den 11 april 1934 anhållit om Kungl. Majits tillstånd till lånets upptagande.

Såsom under punkten 2:o omnämnts, utlät sig Överståthållarämbetet

över sistberörda ansökning i yttrande den 7 maj 1934:

''Enligt vad ämbetet inhämtat har församlingen inga skulder men äger,

utom fast egendom, obligationer och intecknade skuldebrev, allt av lättrealiserbar

beskaffenhet, till sammanlagt värde av 334,897 kronor 44 öre. Som den

ifrågasatta restaureringen beräknas icke draga högre kostnad än i varje fall

172,000 kronor, kan församlingen icke anses hava behov av att upptaga något

lån för utförande av restaureringen. Ämbetet saknar därför anledning tillstyrka

bifall till framställningen.’

s. 67 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

67

Svenska stadsförbundets finansråd har ej hörts i ärendet.

Kungl. Majit har genom beslut den 15 juni 1934 på föredragning och hemställan

av chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, bifallit ansökningen.

Såsom framgår av punkterna 2:o och 3:o här ovan har utskottet funnit anledning

till anmärkning mot statsrådet och chefen för socialdepartementet för

dennes tillstyrkande — enligt protokollet den 9 mars 1934 — av här ifrågavarande

lån.

Vid handläggningen inom socialdepartementet av detta ärende fanns, av

handlingarna att döma, ingen uppgift tillgänglig rörande församlingens verkliga

ekonomiska ställning. I viss mån torde väl detta också förklara, att departementschefen

ansåg sig kunna förorda lån till denna restaurering såsom

kommunalt beredskapsarbete.

När sedan framställningen av den 11 april 1934 behandlades i finansdepartementet,

förelåg emellertid överståthållarämbetets yttrande över densamma.

Då av detta yttrande klart framgår, att intet verkligt behov förefanns för församlingen

att för detta ändamål upptaga lån och än mindre erhålla sådant på

så förmånliga villkor som enligt beslutet den 9 mars avsetts, finner utskottet

det särskilt anmärkningsvärt, att icke efter de sålunda erhållna upplysningarna

ansökningen om lånetillståndet avslogs.

På grund av vad ovan anförts, har utskottet beslutat anmärkning jämlikt

§ 107 regeringsformen mot föredragande departementschefen, statsrådet Wigforss,

vilket utskottet får för riksdagen

anmäla.»

XIII.

(Protokoll över finansärenden den 31 december 1934.)

av herr Stendahl, som med instämmande av herrar Reuterskiöld, Carl Lindmark,

Mellén, Rahmn, Lindskog och Lundqvist ansett, att utskottet bort uttala

följande:

»Jämlikt tullstadgan 7 okt. 1927 (S. F. S. nr 391) § 152 må säkerhet för

vissa avgifter kunna ställas i form av ’sådan värdehandling eller av bank eller

försäkringsbolag utfäst borgen, som generaltullstyrelsen prövat kunna för ändamålet

godkännas’, varvid uppenbarligen avses svenska värdehandlingar, resp.

banker eller bolag. I tullordningen av 17 okt. 1927, utfärdad av generaltullstyrelsen,

§ 66, bestämmes närmare, vilka värdehandlingar härvid må komma

i betraktande, nämligen ''obligation, utfärdad eller garanterad av staten eller

av svensk kommun eller landsting, som till lånets upptagande eller garanterande

erhållit Kungl. Majits tillstånd, eller utfärdad av aktiebolaget svenska tobaksmonopolet,

Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag eller aktiebolag, som

driver lånerörelse i enlighet med bestämmelserna i lagen den 22 juni 1911;

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

annat fordringsbevis, utfärdat av riksbanken eller av annan bank med av

Kungl. Majt fastställd bolagsordning och överlåtet å tullanstalten; eller löpande

skuldebrev, intecknat i bebyggd fastighet inom hälften av senast fastställda

taxeringsvärde eller, därest fastighetens åbyggnad är brandförsäk

rad till lägre värde än taxeringsvärdet, inom hälften av brandförsäkringsvärdet.

’

Handelsförbindelserna mellan Sverige och Sovjetunionen regleras genom

1924 års handelsavtal och 1927 års överenskommelse örn den ryska handelsdelegationen

i Stockholm.1 Handelsdelegationen, som utövar den ryska statens

handelsmonopol, har härigenom tillförsäkrats möjlighet att å svenskt

område fullgöra sina av ryska staten densamma ålagda uppgifter, och att på

sätt, som ej strider mot svenska författningar, reglera och handhava utrikeshandeln

och varuutbytet mellan Sverige och Sovjetunionen. Några särskilda

förmå.ner utöver rätten att vara här i landet verksam för sina syften har delegationen

icke erhållit genom sagda avtal och överenskommelse.

Det svenska aktiebolaget Naftasyndikat, som registrerades 1928, räknar

bland sina aktieägare även ett ''Naftasyndikat U. d. S. S. R.’, varmed avses

ryska staten såsom producent av petroleum m. m. Detta svenska aktiebolag

begärde 1932 hos Kungl. Majit att till säkerhet för tull och skatt, med vars

erläggande visst anstånd tillika söktes, få lämna ’av härvarande ställföreträdare

för Rysslands handelsministerium eller av ryska statsbanken utfärdad

garantiförbindelse’. Ansökningen avstyrktes på anförda skäl av generaltullstyrelsen,

i anslutning till underordnade tullmyndigheters avgivna yttranden,

men bifölls 20 jan. 1933, efter föredragning av statsrådet Wigforss, på

det sätt, att tills vidare under 1933 skulle, vid förtullning i Stockholm, Göteborg

eller Hälsingborg av till riket införda petroleumprodukter, säkerhet för

tull och skatt, som ej omedelbart erlades, godtagas av bolaget utställda och

av ryska handelsdelegationen godkända, vid uppvisandet betalbara växlar å

tillhopa minst det belopp, vartill avgifterna beräknades uppgå, dock att sådan

säkerhet icke finge gälla för belopp, varmed avgifterna överstege 3 miljoner

kronor.

Den 5 dec. 1933 förnyades bolagets ansökan med avseende på året

Sveriges handelsomsättning med Europeiska Sovjetunionen.

Å r

i

Export

1,000 kr.

% av totala

exp.

Import

1,000 kr.

% av totala

imp.

Hela varu- omsättningen

1,000 kr.

% av totala

varuomsätt- ningen

1925 . . .

! 31,835

2.34

3.283

0.23

35,118

1.25

1926 . . .

33,882

2.39

11,257

0.76

45,139

1.55

1927 . . .

27,278

1.69

17,183

1.08

44,461

1.39

1928 . . .

30,370

1.93

8,699

0.51

39,069

1.19

1929 . . .

26,736

1.48

7,803

0.44

34,539

0.96

1930 . . .

! 30.981

2.00

12.584

0.76

43,565

1.36

1931 . . .

| 30,654

2.73

19.752

1.38

50,406

1.98

1932 . . .

35,258

3.72

22,246

1.93

57.504

2.74

1933 . . .

13,347

1.23

24,360

2.23

37,707

1.73

1934 . . .

14,800

1.14

23,817

1.83

38,617

1.49

s. 69 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

69

1934, avstyrktes såsom förut, men bifölls på samme föredragandes hemställan,

29 dec. 1933 av Kungl. Majit.

Även för 1935 gjorde bolaget ansökan örn samma förmån och erhöll, trots

fortsatt avstyrkande, Kungl. Maj :ts medgivande därom, efter hemställan av

statsrådet Wigforss, genom beslut 31 dec. 1934.

Genom beslut av Kungl. Majit 16 jan. 1935, på föredragning likaledes av

statsrådet Wigforss, har däremot Svensk-Engelska Mineraloljeaktiebolaget,

som anhållit örn liknande rätt att som säkerhet för tull och skatt överlämna

vissa slags växlar, fått denna framställan avslagen.

Vid granskningen av dessa ärenden, så vitt de falla under utskottets granskning

vid denna riksdag, har utskottet funnit, att de erinringar mot lämpligheten

att godtaga av ryska handels delegationen accepterade växlar som säkerhet,

vilka av generaltullstyrelsen anförts, varit så starkt motiverade, att

föredraganden ur sakliga synpunkter saknat skäl tillstyrka aktiebolaget Naftasyndikats

ansökan. Även örn bakom de av Svensk-Engelska Mineraloljeaktiebolaget

erbjudna växlarna icke stått någon institution motsvarande ryska handelsdelegationen,

lära dock dessa växlar sakligt sett erbjuda minst lika stor

säkerhet som de, vilka av Naftasyndikatet fingo lämnas; detta förhållande

styrker, enligt utskottets mening, med full klarhet riktigheten av utskottets

uppfattning, att föredragandens hemställan snarast grundats på skäl av väsentligen

politisk natur. Utskottet, som finner avstyrkandet av SvenskEngelska

Mineraloljeaktiebolagets ansökan i och för sig fullt riktigt och väl

grundat, kan dock icke underlåta påpeka, att härigenom dessa båda sökande

.behandlats olika och att det svensk-engelska bolaget sålunda missgynnats i

det att Naftasyndikatet icke kan anses annorlunda ställt i rättsligt hänseende

än det svensk-engelska bolaget.

Då det enligt tullstadgan icke i första hand ankommer på Kungl. Majit,

utan på generaltullstyrelsen att besluta om säkerhets ställande, hade föredraganden

så mycket lättare kunna avvisa aktiebolaget Naftasyndikats framställning

under hänvisning härtill. I varje fall finner utskottet betänkligt att genom

föredragandens åtgärd politiska hänsyn inblandats i svenska förvaltningsärendens

handläggning, vilka principiellt måste hållas utanför all politik och

ej minst utanför Kungl. Maj :ts handelspolitik i förhållande till utlandet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, har utskottet ansett sig böra besluta

anmärkning enligt § 107 regeringsformen mot föredragande departementschefen,

statsrådet Wigforss, vilket utskottet skolat för riksdagen

anmäla.»

XIV.

'' (Protokoll över ecklesiastikärenden den 3 september 1934.)

av herr Bergman, som med instämmande av herrar Björkman, Pettersson i

Bjälbo, Carl Lindmark, Rahmn, Lindskog, Olsson i Mora, Ewald Landmark,

Petersson i Broaryd och Ossbahr anfört:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

»Till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet inkom på sin lid

en den 27 april 1934 dagtecknad skrift, vari 8 personer, föräldrar och målsmän

till elever i Franska skolan i Stockholm, hemställde örn välvilligt beaktande

av vissa i skrivelsen angivna synpunkter och önskemål. Dessa gingo ut på att

en sådan reform av skolan, som gåve möjlighet till vinnande av s. k. normalskolekompetens1,

måtte komma till stånd. En dylik reform syntes icke ligga

utom möjlighetens gränser, framhölls det. Att åtskilliga hinder, bl. a. av ekonomisk

art, komme att möta, vöre väl sannolikt. Men de torde ej vara oövervinneliga.

Därest skolan finge uteslutande för sitt ändamål förfoga över de

tillgångar som donerats till densamma, skulle den ökning i lärarkrafter, som

skolans här ifrågasatta omdaning antagligen skulle göra erforderlig, mycket

underlättas. Den 2 maj 1934 anhöll i underdånig ansökan mille J. Roullier,

att Franska skolan måtte få rätt att utfärda avgångsbetyg, medförande samma

kompetens som avgångsbetyg från statens normalskola.

De bägge skrivelserna remitterades den 3 maj 1934 till skolöverstyrelsen.

I sitt den 24 augusti avgivna utlåtande framhöll skolöverstyrelsen, att, då

skolan icke stått under överstyrelsens inseende, överstyrelsen hade en förhållandevis

begränsad kännedom om dess verksamhet. Emellertid hade överstyrelsen

på grund av den gjorda framställningen anmodat undervisningsrådet Hänninger“

att besöka skolan. Detta besök hade ägt rum den 23 och 24 maj. Av

1 I en mångfald författningar och reglementen, avseende statliga verk och inrättningar,

föreskrives normalskolekompetens för vinnande av inträde eller för erhållande av vissa

befattningar, t. ex. för genomgående av postelevkurs, telegrafelevkurs, för anställning såsom

bokhållare eller kontorsskrivare vid statens järnvägar, biträde i riksbanken och postsparbanken,

postexpeditör, för inträde vid gymnastiska centralinstitutet. I betydande utsträckning

har Kungl. Majit vidare, i samband med beviljande av statsanslag till enskilda

institutioner av skilda slag, i dess reglementen intagit föreskrift örn normalskolekompetens,

t. ex. fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, som är skyldig att i mån av

utrymme emottaga elever med normalskolekompetens.

2 Undervisningsrådet Hänningers redogörelse lyder som följer:

Franska skolan är inrymd i lokaler, som i det hela måste anses lämpliga och tillfredsställande

för sitt ändamål. Den enda anmärkning, som i detta hänseende kan framställas,

är, att lokalen för undervisning i naturvetenskapliga ämnen är för liten och icke erbjuder

möjligheter till en undervisning i dessa ämnen, som befinner sig i nivå med vad som numera

fordras beträffande motsvarande skolor.

Skolan omfattar dels en förberedande avdelning med kindergarten och fyra förberedande

klasser, dels en egentlig flickskola, ursprungligen åttaårig men för närvarande bestående

av klasserna 2—8. Detta innebär sålunda, att skolan kommer att i likhet med

övriga flickskolor omorganiseras till sjuårig skola. Lärjungeantalet i den egentliga flickskolan

utgör 202, varvid klasserna 3, 4, 5 och 7 äro uppdelade på parallellavdelningar.

Undervisningsplanen upptager i stort sett samma ämnen som den åttaåriga normalskolan

vid högre lärarinneseminariet. Vad timplanen beträffar, råder för franska skolan en

påtaglig övervikt för de främmande språken. Det grundläggande språket, franska, har

i allt 31 veckotimmar, under det att motsvarande språk vid den åttaklassiga normalskolan

erhållit 25 veckotimmar. För andra och tredje språken, i franska skolan tyska och engelska,

utgöra timtalen respektive 19 och 16, under det att motsvarande timtal i normalskolan

varit respektive 17 och 6. Å andra sidan har den naturvetenskapliga undervisningen att

uppvisa ett avsevärt lägre timtal i franska skolan än i den förutvarande åttaklassiga normalskolan.

Antalet timmar i naturalhistoria, såsom ämnet benämnes, uppgår nämligen endast

till 11 mot 17 i normalskolan. I övriga ämnen föreligga icke sådana skiljaktigheter

i timtalet, att de här torde behöva särskilt omnämnas.

I moderna språk omhänderhaves undervisningen i betydande utsträckning av i respektive

främmande länder utbildade lärare. Av de för undervisningen i övrigt anställda

lärarkrafterna hava, i fråga om läroämnen, endast tre förvärvat utbildning vid högre

lärarinneseminarium, varjämte en av timlärarna avlagt akademisk examen.

Av de lektioner jag åhört ävensom av vad jag i övrigt erfarit, särskilt vid gransk
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

71

Hänningers redogörelse framginge att undervisningen var väl tillgodosedd i

vad gäller främmande språk, men däremot i fråga om naturvetenskapliga ämnen

icke kunde anses helt motsvara de fordringar som varit gällande för normalskolan.

Ehuru denna underlägsenhet i viss mån kunde anses uppvägd av

den starkare ställningen för de främmande språken, ansåge sig dock överstyrelsen,

med hänsyh till det kompetensvärde, som avgångsbetyg med s. k. normalskolekompetens

medför för tillträde till olika utbildningsanstalter och levnadsbanor,

som sin mening böra uttala, att den begärda rättigheten icke omedelbart

borde meddelas. En förstärkt ställning för de naturvetenskapliga ämnena

vore först erforderlig, överstyrelsen erinrade i detta sammanhang, att * i

ningen av lärjungarnas skriftliga arbeten, har jag kommit till den uppfattningen, att

skolan lämnar en god utbildning i främmande språk, enkannerligen franska, även örn

givetvis icke alla lärjungar kunna föras fram till samma färdighet i språkbehandlingen.

Likaså hade jag det intrycket, att undervisningen i räkning lämnade goda resultat. Däremot

syntes mig lärjungarnas färdighet i modersmålets behandling tämligen ojämn och

i flera fall icke helt tillfredsställande. Det samma torde gälla örn deras kunskaper i svenska

och möjligen även i ett eller annat ämne i övrigt.

överhuvud taget torde det kunna sägas, att lärjungematerialet företer en viss ojämnhet

i fråga om kunskaps- och studieförutsättningar, i högre grad måhända än vid andra flickskolor.

Detta förhållande synes mig i och för sig naturligt med hänsyn till skolans speciella

ställning i avseende på lärjungerekrytering, då skolan i icke ringa utsträckning

kommit att omhändertaga undervisning av barn till utländska föräldrar, vilka för längre

eller kortare tid uppehålla sig i vårt land. Denna skolans uppgift synes mig för övrigt

i och för sig betydelsefull nog.

Samtidigt vill jag framhålla, att skolan vid betygsättningen av lärjungarna synes mig

ha beaktat de ojämnheter i den allmänna kunskapsnivån, som kommit till synes, ävensom

att det allmänt fostrande arbete, som skolan utövar, synes mig vara av obestridligt värde.

Stockholm den 13 juni 1934.

Nils Hänninger.

Vid redogörelsen fanns fogad en förteckning över skolans lärare, varur följande uppgifter

äro hämtade:

— ---, studentexamen, kansliexamen vid högskola.

— — —, privat högre lärarinneseminarium.

— — —, kungl, gymnastiska centralinstitutet.

— — —, högre läroverk i Stockholm.

— — —, privat högre läroverk i London.

----—, filosofie kandidat, Berlin.

— — —, examinerad lekskolelärarinna.

, —- — —, högre läroverk i Stockholm, examinerad lekskolelärarinna.

— — —, danslärarinna.

; — — —, brevet supérieur.

— — —, lieenciée en philosophie.

--—, brevet pr 1’enseignement-Certificat d’aptitude pédagogique.

— — —, högre läroverk i Stockholm.

— — —, brevet elémentaire diplöme de fin études de Lycée.

—, högre elementarläroverk, Stockholm, fortsättningskurs i Sorbonne.

— —•, högre folksk.-föreningen, H. Lundins högre Slöjdseminarium.

— ----> konstnärinna.

— ----, handarbetslärarinna.

— — —, högre lärarinneseminariet och dess fjärde avdelning i svenska.

— — —, högre läroverk.

-----, högre konstindustriskolan.

— — —, studentexamen, folkskoleseminarium.

----, brevet supérieur.

— ----, privat högre lärarinneseminarium i Stockholm.

— —• —, högre folkskoleseminariet i Umeå.

— — —, högre läroverk i Stockholm.

— — —, Kungl. Musikaliska Akademien.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

jämväl den ursprungliga skrivelsen av vissa föräldrar och målsmän tydligen

förutsatte, att en viss omorganisation av skolan vore erforderlig för att den

vid skolan meddelade utbildningen skulle kunna motsvara fordringarna för

avgångsbetyg med s. k. normalskolekompetens. Därjämte påpekade överstyrelsen,

att ett flertal av de vid skolan anställda lärarinnorna — även örn man

bortsåge från lärarinnorna i främmande språk — icke förvärvat den lärarkompetens

som förutsättes för anställning i högre flickskola. Även detta syntes

överstyrelsen utgöra hinder för bifall till framställningen. Skolans föreståndarinna

hade vidare överskridit den ålder, vid vilken föreståndarinnor vid

motsvarande enskilda statsunderstödda läroanstalter äro skyldiga att avgå.

Hon vore ej heller svenska, hade icke erhållit lärarinneutbildning i vårt land

och hade ej heller genom föregående verksamhet vid svensk skola, som meddelar

avgångsbetyg med normalskolekompetens, någon erfarenhet av arbetets

anordning, lärokursernas utformning och gällande kursfordringar vid dylik

skola. Franska skolan hade i och för sig eri betydelsefull uppgift genom omhändertagande

av sådana barns undervisning, vilka icke med fördel kunna

undervisas i svensk flickskola av vanlig typ. Överstyrelsen vore icke överfy&ad

örn att skolan lika väl skulle kunna fylla denna uppgift, örn den genom

erhallen rätt att utfärda avgångsbetyg med normalskolekompetens nödgades

iakttaga strängare krav beträffande samtliga ämnen, lärokursernas utformning,

lärjungarnas intagning i viss klass och flyttning mellan klasserna.

Utlåtandet, som var enhälligt och vid vars avgivande undervisningsrådet

Hänninger var föredragande, utmynnade i meddelandet, att överstyrelsen funne

sig förhindrad att tillstyrka bifall. Det syntes överstyrelsen emellertid kunna

tagas i övervägande, huruvida icke, i enlighet med gängse praxis, den åtgärden

i första hand borde vidtagas, att skolan genom särskilt beslut av

Kungl. Maj :t bleve ställd under inseende av kungl, skolöverstyrelsen. En sådan

åtgärd skulle ge överstyrelsen möjlighet att framdeles med säkrare utgångspunkter

bedöma skolans förutsättningar för att åt de från skolans högsta

klass avgående lärjungarna utfärda avgångsbetyg med s. k. normalskolekompetens.

Den 29 augusti inkom därefter en ny underdånig ansökan från m:lle Roullier,

vari hon med återtagande för egen del av begäran om ifrågavarande rättighet

hemställde, att rätten att utfärda avgångsbetyg med normalskolekompetens

måtte tilläggas lektorn vid h. lärarinnesem. fil. dr. H. Hultenberg, vilken

av styrelsen för Franska skolan utsetts till studierektor.

Som ovan synes, hade skolöverstyrelsens utlåtande gått i avstyrkande riktning.

Chefen för ecklesiastikdepartementet hade emellertid under år 1933

sörjt för att särskild inspektor tillsattes för Franska skolan.1 Enligt det av

1 Sedan förslag till instruktion för inspektor vid Franska skolan uppgjorts, avgav skolöverstyrelsen

den 25 september 1933 däröver följande yttrande:

. Enligt den för överstyrelsen gällande instruktionen § 2 a) 3) har överstyrelsen att öva

inseende över sådana enskilda flickskolor, som genom beslut av Kungl. Majit blivit ställda

under överstyrelsens omedelbara inseende, varvid det enligt § 6 i samma instruktion bl. a.

tillkommer överstyrelsen att förordna och entlediga inspektor för dylika skolor. Beträffande

sådana enskilda läroanstalter, i vilka meddelas undervisning åt barn i folkskoleåldern

och vilka icke tillhöra nyss nämnda läroanstalter, som genom beslut av Kungl. Majit blivit

s. 73 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

73

Kungl. Majit den 29 september nämnda år fattade beslutet angående förordnande

av sådan inspektor skall han tillsättas av chefen för ecklesiastikdepar
ställda

under överstyrelsens omedelbara inseende, tillkommer det överstyrelsen, jämlikt

bestämmelser i § 2 b) 4) och § 10 i instruktionen, att öva inseende över dessa skolor och

sörja för inspektion av dem, varvid särskilt bör tillses, att undervisningen bedrives på

lämpligt sätt, att skolornas lokaler och utrustning äro tillfredsställande samt att erforderliga

statistiska uppgifter avlämnas till vederbörlig myndighet. Sådan inspektion utövas

närmast av vederbörande skolråd — i Stockholm av dess folkskoledirektion — och

vederbörande folkskolinspektör, vilka enligt bestämmelser i § 7 morn. 2 och § 62 i stad

gan angående folkundervisningen i riket samt i § 5 i den för folkskolinspektörer gällande

instruktionen hava inseende över dylika enskilda skolor ävensom att tillse, att undervisningen

där bedrives på ett ändamålsenligt sätt samt att skolornas lokaler och utrustning

äro tillfredsställande.

Oaktat franska skolan i Stockholm i vissa avseenden torde kunna jämföras med en högre

flickskola, är den ej genom beslut av Kungl. Majit ställd under överstyrelsens omedelbara

inseende och, enligt vad överstyrelsen har sig bekant, har den ej heller gjort framställning

därom, överstyrelsens läroverksavdelning har därför icke haft anledning att taga

någon närmare kännedom örn skolan. Då emellertid skolan i fråga i de lägre klasserna

mottager barn i folkskolåldern, hör den givetvis till de i § 10 av överstyrelsens instruktion

samt i § 7 mom. 2 och § 62 i folkskolestadgan omnämnda enskilda skolorna.

Därest i enlighet med bifogade förslag till instruktion för inspektor för Franska skolan

i Stockholm Chefen för ecklesiastikdepartementet efter samråd med Frankrikes minister i

Sverige kommer att utse inspektor för skolan i fråga, förutsätter överstyrelsen, att ingen

begränsning eller ändring i övrigt i de skyldigheter och befogenheter, som enligt gällande

författningar tillkomma skolöverstyrelsen, Stockholms folkskoledirektion och vederbörande

folkskolinspektör i fråga om enskilda skolor, här avses.

Beträffande det inom ecklesiastikdepartementet utarbetade förslaget till instruktion för

inspektor vill överstyrelsen, med hänvisning till vad som ovan anförts, till en början meddela,

att överstyrelsen icke haft anledning att taga närmare kännedom örn den del av

skolan, som ligger över folkskolans stadium, örn dess ändamål och allmänna anordning,

överstyrelsen har sig ej heller någonting bekant om skolans ekonomiska förhållanden, örn

styrelsens sammansättning och befogenhet eller örn grunderna för föreståndarinnans och

lärarnas tillsättning och entledigande. Det är därför förenat med vissa svårigheter för

överstyrelsen att kunna närmare bedöma, vilken befogenhet och vilka uppgifter, som lämpligen

böra tillerkännas inspektor för skolan. Det synes emellertid överstyrelsen önskvärt,

att det i andra meningen av punkt 1 närmare preciseras, vad som är skolans ändamål,

enär uttrycket »ungdomens uppfostran och undervisning» synes vara alltför svävande.

Det torde vidare kunna sättas i fråga, huruvida det lämpligen bör tillkomma den ifrågasatta

inspektorn att meddela »föreskrifter» i avseende å undervisningen. Sådan befogenhet

torde åtminstone böra begränsas till att gälla klasserna över folkskolestadiet, enär

det, som överstyrelsen ovan anfört, jämlikt gällande författningar tillkomma statliga och

kommunala myndigheter att i fråga örn barn i folkskoleåldern utöva sådan befogenhet.

Slutligen vill överstyrelsen föreslå, att antingen ordet »skall» i punkt 10 av förslaget

ändras till »bör» eller ock att punkten erhåller följande lydelse: Inspektor, eller den han

i sitt ställe förordnar, skall närvara etc.

Den av Kungl. Majit fastställda instruktionen lyder som följer:

Instruktion för inspektor för Franska skolan i Stockholm.

1. Inspektor för Franska skolan i Stockholm, vilken utses av chefen för ecklesiastikdepartementet

efter samråd med Frankrikes minister i Sverige, har att utöva omedelbar

uppsikt över skolan. Han skall tillse, att skolan fyller sitt ändamål d. v. s. ungdomens

uppfostran och undervisning, samt därest han finner, att en avvikelse sker från detta

syfte, därom omedelbart underrätta chefen för ecklesiastikdepartementet.

2. Inspektor skall taga kännedom örn skolans undervisningsplan och arbetsordning,

läroböcker och övriga undervisningsmedel ävensom meddela de anvisningar eller upplysningar

i avseende å undervisningen, vilka han finner påkallade. Ilan skall ävenledes

förskaffa sig kännedom örn skolans lokaler och dess sundhetsförhållanden samt tillse, att

förhållandena i dessa avseenden äro tillfredsställande, varjämte han äger att i övrigt inhämta

noggrann kännedom örn skolans inre och yttre angelägenheter.

3. Inspektor äger för fullgörande av sitt uppdrag fritt och obehindrat tillträde till

skolan och till sådana handlingar, som avse undervisningsarbetet.

4. Örn i något avseende onöjaktigbeter eller brister iakttagas av inspektor, skall hail

söka vinna rättelse därutinnan eller, därest så synes erforderligt, göra anmälan hos styrelsen,

sedan föreståndarinnan underrättats därom.

5. Örn anmärkningar eller klagomål i fråga örn skolan framföras till inspektor eller

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

temeritet efter samråd med Frankrikes minister i Sverige. Till inspektor utsågs

fil. lic. O. G. S. Rabenius, tillika, enligt vad som synes framgå av hans

nedanstående redogörelse, lärare vid skolan.

Från fil. lic. Rabenius inkom nu den 1 september 1934 till Kungl. Majit följande

såsom redogörelse rörande verksamheten vid skolan under nästföregående

läsår betecknade skrift:

Till Konungen.

o Som inspektor för franska skolan i Stockholm ber jag att i underdånighet

få avgiva följande redogörelse rörande verksamheten vid skolan under nästföregående

läsår.

Vid inspektion av skolan har jag funnit, att verksamheten fortgått i former,

som ungefärligen motsvara dem som praktiseras i våra flickskolor med normalskolekompetens,

dock med en avgjord överlägsenhet för franska skolans del

i fråga örn moderna språk och alldeles särskilt beträffande franskan, som är

skolans huvudämne. Jag har åhört bl. a. lektioner i fransk grammatik och i

antikens historia, förda på franska språket och utomordentliga både å lärarinnornas

och elevernas sida. Jag har hört eleverna behandla de främmande

språken korrekt, ledigt och idiomatiskt. Undervisningen i historia och geografi

har förefallit mig fullt tillfredsställande, likaledes i litteraturhistoria.

Trots enstaka smärre brister jag funnit, måste jag beteckna den allmänna kunskapsnivån

— höjdpunkterna frånräknade — som jämna och i överensstämmelse

med den skoltyp, skolan representerar, och de lärokurser, som utgöra dess

program. Underlägsenheten i antalet lärotimmar, anslagna åt naturkunnighet

(varmed här förstås fysik och kemi), har nu upphävts, emedan schemat förvarje

klass, I—VIII, upptar tvenne sådana lärotimmar i veckan och timantalet

för de två högsta klasserna i nämnda ämne ökats från 1 till 2.

Från min egen undervisning i högsta klassen (fransk-svensk litteraturhistoria)

medför jag intrycket av elevernas livliga intresse och fullgoda kunskapsmått.

Undervisningen i handarbete, teckning och övriga övningsämnen har lett till

de vackraste resultat.

Skolans. lärarinnor ha utfört sitt värv med nit och skicklighet.

Andan i skolan har varit ljus och varm med gott kamratskap, hemtrevnad

och arbetsglädje.

Mot elevernas uppförande, flit och ordning ha icke framställts anmärkningar

av någon betydelse.

Hälsotillståndet har varit utmärkt, och intet svårare sjukdomsfall har inträffat

bland eleverna under läsåret.

Skolans föreståndarinna, fröken J. Roullier, har sörjt för dess angelägenheter

och lett dess arbete — även under svåra och prövande tider — med överlägsen

personlig praktisk och pedagogisk kompetens och med aldrig svikande

viljestyrka och plikttrohet.

Underdånigst

__________ O. Rabenius.

annan framställning rörande skolan göres, Ilar inspektor att, sedan föreståndarinnan därom

underrättats, verkställa undersökning och, allt efter omständigheterna, antingen själv

avgöra saken eller med angivande av sin uppfattning hänskjuta densamma till styrelsen.

6- Inspektor skall efter samråd med skolans föreståndarinna utsätta dag för termins

början och slut samt tid för årsavslutning.

7. Inspektor bör närvara vid årsavslutningen och hemförlova ungdomen.

8. Inspektor skall årligen före den t oktober till Kungl. Majit avgiva redogörelse för

verksamheten vid skolan under nästföregående läsår och därvid jämväl angiva sin uppfattning,

om elevernas framsteg i studier samt om deras uppförande, flit och ordning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

75

Dessa här i sin helhet anförda korta rader äro den enda årsredogörelse för

verksamheten under senaste läsåret, som förekommer bland de handlingar, på

vilka Kungl. Maj:ts beslut grundar sig. Någon verklig redogörelse av den art,

som motsvarande läroanstalter pläga trycka,. synes här icke förefinnas. En

tryckt uppgift örn kurser och timmar m. m. föreligger i handlingarna men den

bär tryckåret 1930. I ovanstående av inspektor meddelade redogörelse saknas,

som synes, detaljuppgifter, som kunde möjliggöra ett omdöme om undervisningens

innehåll och omfattning.

Omdömena örn kvaliteten av undervisningen gälla blott de främmande språken,

historia, geografi, litteraturhistoria, ävensom övningsämnen, däremot icke

vissa andra ämnen, såsom religionskunskap, matematik och naturvetenskapliga

ämnen.

Ärendet föredrogs i konselj 2 dagar efter den korta inspektorsskrivelsens

inlämnande, den 3 september, och beslutet var av följande lydelse:

Kungl. Maj :t medgiver, att tillsvidare under en tid av tre år, räknat från

och med läsåret 1934—1935, utfärdat godkänt avgångsbetyg från åttonde

klassen av franska skolan i Stockholm skall medföra samma rättigheter och

förmåner som avgångsbetyg från högsta klassen av statens normalskola för

flickor.

Såsom villkor för denna förmåns åtnjutande skall gälla:

att Hultenberg är anställd såsom studierektor vid läroanstalten;

att sådant avgångsbetyg från läroanstalten, varom här är fråga, avser fullständig

lärokurs, motsvarande i huvudsak de fordringar, som intill utgången

av läsåret 1932—1933 gällt för dylikt avgångsbetyg från åttonde klassen av

normalskolan;

att därvid iakttages, att därest sagda lärokurs, vad beträffar i densamma

ingående främmande levande språk, inskränkes till två av ämnena tyska, friska

och engelska, det ena av dessa ämnen utgöres av det språk, som för språkundervisningen

vid läroanstalten är det grundläggande, och det andra med

hänsyn till kursens omfattning är åtminstone likställt med det språk, som i

normalskolan enligt den för densamma före läsåret 1932—1933 gällande undervisningsplanen

inträdde i fjärde klassen, dock att, enligt lärarkollegiets vid

läroanstalten beprövande i särskilda fall, det andra av ovannämnda språk må

utbytas mot det tredje språket, för så vitt undervisningen i detta omfattar en

tid av minst tre läsår med sammanlagt minst nio veckotimmar;

att övriga i lärokursen ingående ämnen äro desamma som de, vilka ingå i

avgångsbetyg från normalskolan efter fullständig lärokurs, med iakttagande

att ett eller annat av dessa ämnen må avslutas i läroanstaltens näst högsta

klass;

att för godkänt avgångsbetyg fordras dels minst vitsordet godkänd för

svensk uppsatsskrivning och för skrivning i ett av de främmande levande

språken, dels ock minst vitsordet godkänd i vart och ett av de i den fullständiga

lärokursen ingående läroämnena, dock att lärjunge må vara underkänd

i ett av dessa läroämnen, såvida minst två tredjedelar av de lärare, som

undervisat lärjungen i läroanstaltens avslutningsklass, finna henne på grund

av hennes ståndpunkt i det hela böra erhålla godkänt avgångsbetyg;

att lärjunge, för vilken godkänt avgångsbetyg utfärdats, må undergå efterprövning

dels i ämne, i vilket hon på grund av bortval ej erhållit vitsord,

dels i ämne, i vilket hon erhållit lägre vitsord än godkänd;

att lärjunge, som till följd därav, att hon icke medtagit samtliga föreskrivna

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

ämnen, icke erhållit godkänt avgångsbetyg, må undergå efterprövning i felande

ämnen samt att, därest hon efter godkänd efterprövning uppfyller bestämmelserna

för erhållande av godkänt avgångsbetyg, sådant betyg må kunna för

henne utfärdas;

att skolöverstyrelsen äger att, efter förslag av läroanstaltens styrelse, fastställa

formulär för avgångsbetyg;

att läroanstalten står under närmare tillsyn av en i enlighet med omförmälda

beslut av den 29 september 1933 utsedd inspektor med de uppgifter, som

jämlikt den i nämnda beslut fastställda instruktionen tillkomma honom, och

att läroanstalten i övrigt är underkastad inspektion av skolöverstyrelsen;

att studierektorn inom en manad efter varje lästermins början ingiver dels

till överstyrelsens läroverksavdelning sju exemplar av den för läroanstalten bestämda

arbetsordningen samt förteckning över anstaltens lärarpersonal och

uppgift å antalet lärjungar i de särskilda klasserna eller avdelningarna, dels

ock till överstyrelsens statistiska avdelning ett exemplar av nämnda arbetsordning

samt sagda förteckning å lärare och uppgift å antalet lärjungar;

att studierektorn efter läsårets slut avlämnar till ecklesiastikdepartementet

ett exemplar och till överstyrelsen sju exemplar av tryckt redogörelse för läroanstaltens

verksamhet m. m., avfattad i överensstämmelse med de föreskrifter,

som i sådant hänseende äro eller kunna varda givna; samt

att studierektorn därjämte rörande läroanstalten lämnar de upplysningar,

som chefen för ecklesiastikdepartementet eller överstyrelsen finner nödigt infordra.

Det förefaller ganska anmärkningsvärt, att vederbörande statsråd ansett sig

böra i så forcerad hast och i strid mot vederbörande högsta skolmyndighets avstyrkande

tillråda detta beslut, da dels flera för sakens bedömande viktiga

omständigheter ej synas närmare utredda, dels andra kända omständigheter

äro av beskaffenhet att låta beslutet framstå såsom mindre väl grundat.

Följande fakta väcka härvid särskild uppmärksamhet:

1) En stor del av lärarkåren äger icke den i Sverige för anställning vid

högre flickläroverk stadgade kompetensen.

2) Kunskaperna i vissa viktiga ämnen motsvara ej den standard, som förutsättes

vid svenska högre flickskolor med rätt att meddela s. k. normalskolekompetens.

Den förbättring i detta avseende, som av inspektor omnämnes, innebär icke

den garanti som bort fordras, enär den vidgade undervisning i vissa ämnen

som utlovats endast gäller från innevarande läsår, under det kompetensen

synes lia tillerkänts redan dem som avgå från skolans avslutningsklass med

detta läsårs utgång och således endast under sista året fått en i här förevarande

avseende något utvidgad undervisning, men däremot icke under de föregående

åren fått inhämta de kunskaper som normalskoleeleverna åtnjutit. Det totala

slutresultatet av deras undervisning i de naturvetenskapliga ämnena kan under

sådana förhållanden omöjligen anses som likvärdigt med det som normalskolans

lärjungar vid avgången uppnått.

3) Beslutet strider mot den förut tillämpade sakligt grundade praxis, att

tillerkännande av normalskolekompetensvärde åt avgångsbetygen gives först

sedan en läroanstalt under viss tid stått under kungl, skolöverstyrelsens över
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

77

inseende och därefter av denna befunnits behörig att erhålla ifrågavarande

förmån.

4) Vid beviljande av här ifrågavarande förmån åt enskilda läroanstalter

plägar annars föreskrivas, att kungl, skolöverstyrelsen skall förordna och entlediga

inspektor. Här utses en särskild inspektor av chefen för ecklesiastikdepartementet

med vissa mycket allmänt uttryckta befogenheter och utan att

någon klarhet föreligger, i vilket förhållande denne särskilde inspektor och

skolöverstyrelsen, som i övrigt tillerkänts överinseende över skolan, stå till

varandra.

Mot avstyrkandet av skolöverstyrelsen, som dock äger den för bedömande

av föreliggande fråga så betydelsefulla översikten över motsvarande läroanstalter

i hela vårt land, står endast den av chefen för ecklesiastikdepartementet

själv tillsatte särskilde inspektorns uppenbarligen mycket hastigt och i sista

stund tillkomna handling, vilken för övrigt formellt icke vidrör förevarande

fråga och därför strängt taget icke innefattar ett tillstyrkande.

Då jag ansett tillrådandet av detta beslut förhastat, har jag yrkat anmärkning

enligt § 107 regeringsformen mot föredragande departementschefen,

statsrådet Engberg.»

XV.

(Protokoll över försvarsärenden.)

av herr Ossbahr, som med instämmande av herr Mellén anfört:

»Den 28 april 1933 utnämndes översten och kommendanten i Bodens fästning,

generalmajoren C. P. P. Reuterswärd, till militärbefälhavare för övre

Norrlands trupper. Samma dag förordnades översten och chefen för Bodens

artilleriregemente, friherre G. A. Lagerfelt, till överste och kommendant i Bodens

fästning. De respektive beställningarna tillträddes den 29 augusti 1933. I

I proposition nr 255 den 9 mars 1934 till 1934 års riksdag angående vissa

avlöningsstater under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetaret 1934/1935

m. m., anförde chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström, bland

annat, följande:

Cheferna för generalstaben och marinstaben hade den 12 december 1932 och

den 9 januari 1933 framlagt förslag angående omorganisation av arméns, respektive

marinens högsta militära ledning. Sedan vederbörande myndigheter

däröver avgivit infordrade utlåtanden, lämnades 1930 års försvarskommission

tillfälle att uttala sig i ämnet. Kommissionen förklarade sig kunna tillstyrka,

att Kungl. Maj :t framlade förslag i ämnet till riksdagen. Själv hade departementschefen

emellertid kommit till den uppfattningen, att en del mot förslaget

framställda erinringar voro av den art, att en fortsatt utredning var nödvändig.

På grund härav uppdrogs åt cheferna för generalstaben och marinstaben

att efter omprövning av spörsmålet inkomma med förslag. Sådant för
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

slag avgavs deri 31 augusti 1933 och gjordes till föremål för yttranden av vederbörande

myndigheter och 1930 års försvarskommission. Efter att hava

redogjort för grundtanken i förslaget anförde departementschefen vidare, att

den med förslaget åsyftade koncentrationen beträffande ledningen av armén

föranledde ökat personalbehov; att härav betingade merkostnader för organisationen

blevo relativt små hade sin grund däri, att desamma till större delen

avsågos skola täckas av besparingar, som uppstodo genom indragning av,

bland annat, beställningen såsom kommendant i Boden. Frågan örn personalorganisationen

för övre Norrland vore emellertid ej avhängig av sättet för ordnande

av den högsta militära ledningen för armén. Mot förslaget i denna del

hade flera av de hörda myndigheterna framfört starka betänkligheter; därvid

hade jämväl gjorts gällande, att en indragning av kommendantsbeställningen

endast vore tillrådlig under förutsättning, att densamma ersattes med en brigadchefsbeställning.

Med hänsyn till den bestämda uppfattning rörande behovet

av en militärbefälhavare för övre Norrlands militärområde samt en

kommendant i Boden, som präglar 1925 års riksdags beslut på denna punkt,

syntes en indragning av kommendantsbeställningen ej böra ske utan allvarligt

övervägande av frågan, huru vissa försvarsfrågor i övrigt borde ordnas inom

en blivande ny försvarsorganisation. Härutinnan erbjöde det föreliggande utredningsmaterialet

icke några bedömningsgrunder.

Departementschefen hade pa grund av vad i skilda hänseenden förekommit

bibragts den övertygelsen, att med frågan om omorganisation av arméns och

marinens högsta militära ledning tills vidare borde anstå.

Den 23 mars 1934 bemyndigades chefen för finansdepartementet att tillkalla

sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande nya bestämmelser

i fråga om pension för personal vid försvarsväsendet. De sakkunniga,

som benämndes ’1934 års militärpensionssakkunniga’, avlämnade sitt betänkande

den 5 december 1934.

De sakkunniga anförde följande beträffande kommendanten i Bodens fästning:
Chefen

för generalstaben har i sitt yttrande framhållit, att nu gällande

pensionsåldrar vore väl avvägda för såväl kompani- som högre officerare. Beträffande

vissa beställningshavare förelåge dock sådana förhållanden, att ändring

borde vidtagas. Sålunda syntes pensionsåldrarna för inspektören för kavalleriet,

kommendanten i Bodens fästning samt brigadchefer böra upptagas

till särskild prövning.

För dessa beställningshavare, vilka samtliga tillhöra lönegraden O 7, gälla

nu delvis olika pensionsåldrar, nämligen för kommendanten i Bodens fästning

och inspektören för kavalleriet 65 år och för brigadchef 62 år.

För kavalleriinspektören och kommendanten i Bodens fästning utgjorde pensionsåldern

tidigare 60 år; först genom beslut av 1923 års riksdag höjdes den

till 65 år (prop. nr 87; R. skr. nr 322).

Chefen för generalstaben har i sitt yttrande framhållit, att kommendanten

i Bodens fästning år 1923, då gällande pensionsålder fastställdes, intog en

s. 79 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

79

annan ställning än för närvarande. Kommendanten hade då i huvudsak samma

skyldigheter som arméfördelningschef och var alltså delvis jämförlig med

dylik chef. Förhållandena vore numera väsentligt olika, i det att kommendanten

närmast intoge brigadchefs ställning under militärbefälhavaren för övre

Norrland. De skäl, som av chefen för generalstaben i skrivelse den 29 november

1922 (se nyssberörda proposition nr 87/1923) anförts mot en höjning

av pensionsåldern för inspektören för kavalleriet och kommendanten i Bodens

fästning — nämligen bland annat de höga krav, som måste ställas på innehavarna

av dessa befattningar — ägde alltjämt full giltighet. En återgång

till en pensionsålder av 60 år vore därför ur militär synpunkt önskvärd.

De sakkunniga anförde därefter: Den omständigheten, att nu gällande pensionsålder

för brigadchefer så sent som år 1928 fastställts till 62 år, kan måhända

anses tala för att denna ålder för avgångsskyldighetens inträde icke nu

borde rubbas. De sakkunniga finna emellertid övervägande skäl vara anförda

för en sänkning av pensionsåldern till 60 år och vilja alltså förorda den jämkning

nedåt av nuvarande pensionsålder, som föreslagits av generalstabschefen.

Vad angår övriga till lönegraden O 7 hänförda beställningshavare, äro de militära

myndigheter, som nu uttalat sig i frågan, ense örn att tillstyrka samma

avgångsålder som för brigadchefer. De sakkunniga dela denna mening och

anse sig därför böra föreslå en pensionsålder av 60 år även för kommendanten

i Bodens fästning och inspektören för kavalleriet.

I propositionen nr 192 den 8 mars 1935 till riksdagen med förslag till militärt

tjänstepensionsreglemente med mera anslöt sig Kungl. Majit till den av

de sakkunniga uttalade uppfattningen angående sänkningen av pensionsåldern

för kommendanten i Bodens fästning. ,

Eftersom vid tidpunkten för generalmajoren Reuterswärds utnämning till

militärbefälhavare för Övre Norrlands trupper ett förslag till omorganisation

av arméns högsta militära ledning förelåg till Kungl. Maj:ts omprövning, må

det hava varit motiverat att vid nämnda tillfälle allenast förordna ny kommendant

i Bodens fästning, men i och med framläggandet av Kungl. Maj:ts

ovannämnda proposition nr 255 den 9 mars 1934 med dess förklaring, att med

frågan örn sagda omorganisation tills vidare skulle anstå, borde ifrågavarande

befattning hava återbesatts med ordinarie innehavare.

Den omständigheten, att förslag numera föreligger rörande nya bestämmelser

i fråga örn, bland annat, pensionsåldern för nämnda kommendantsbefattning,

kan icke utgöra hinder för ett utnämnande av ordinarie innehavare av

ämbetet i fråga, och detta så mycket mindre som exempelvis tre brigadchefer,

vilkas befattningar jämväl komma att drabbas av en sänkning i pensionsåldern,

utnämnts under åren 1934 oell 1935. Icke heller en blivande omorganisation

av hela vårt försvarsväsende kan lägga sådant hinder i vägen, allra

helst som icke blott nya brigadchefer utan jämväl eljest ett icke ringa antal

högre militära befattningshavare blivit utnämnda under sagda år.

Med hänsyn till det principiellt betänkliga däruti, att en ordinarie befattning,

och därtill en högre chefsbefattning, utan tvingande skäl under längre

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

tid, och i detta fall till och med mer än ett år, på sätt som skett vakanssättes,

har jag icke kunnat underlåta att i utskottet yrka anmärkning enlig 107 § regeringsformen

mot statsrådet och chefen för försvarsdepartementet för uraktlåtenhet

att hos H. M. Konungen hemställa örn utnämning av kommendant i

Bodens fästning.»

XYI.

(Protokoll över försvarsärenden.)

av herr Ossbahr, som med instämmande av herrar Mellén, Lindskog och

Ewald Lindmark ansett, att utskottet bort uttala följande:

»I skrivelse den 17 juni 1932 anmälde flygstyrelsen hos Kungl. Majit, att

de tvenne bomb- och torpedflygplan, varöver flygvapnet förfogade, vore omoderna

och av mindre god beskaffenhet samt att behovet av dylika flygplan

vore trängande. Flygstyrelsen hemställde därför, att av anslaget till engångskostnader

för anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1932/1933 —

2.200.000 kronor — ett belopp av 650,000 kronor måtte få användas för inköp

av tre stycken flygplan av denna kategori, utan motorer. Flygstyrelsen avsåg,

att inom landet tillverkade motorer skulle inmonteras i dessa flygplan.

Kungl. Majit biföll icke denna framställning utan anmodade flygstyrelsen

att inkomma med nytt förslag till användande av det tillgängliga anslaget å

650.000 kronor.

I anledning härav anhöll chefen för marinstaben i skrivelse den 16 augusti

1932, att, därest skälen till Kungl. Majits avslag å flygstyrelsens hemställan

skulle vara, att de till anskaffning föreslagna flygplanens dimensioner överstege,

vad vid nedrustningskonferensen i Genéve år 1932 föreslagits såsom

lämplig begränsningssiffra för sjöflygplan, eller en s. k. tomvikt av 2 ton,

flygstyrelsen måtte anbefallas verkställa utredning angående möjligheterna att

anskaffa torpedflygplan av sådana dimensioner, att flygplanens tomvikt icke

komme att överstiga nämnda gräns. I samband därmed framhöll chefen för

marinstaben vikten av att snarast tillföra kustflottan torpedbärande flygförband

såsom förutsatts i 1925 års försvarsordning, enligt vilken man verkställt

en reduktion av antalet torpedfartyg under den bestämda förutsättningen, att

kustflottan i deras ställe skulle tillföras torpedflygplan.

I nytt förslag från flygstyrelsen den 23 september 1932 upptogs anskaffning

av ett torped- och sjöspaningsflygplan, utan motor, för en summa av

130.000 kronor. I sitt förslag påvisade flygstyrelsen de utomordentligt stora

svårigheter, som en begränsning av torpedflygplanet inom angiven ram medförde.

Till grund för flygstyrelsens förslag låg emellertid ett av dåvarande

Svenska Aerö Aktiebolaget till flygstyrelsen inlämnat förslag å ett enmotorigt

sjöspanings- och torpedflygplan, som av bolaget beräknades äga erforderlig

lastförmåga och goda flygprestanda med en tomvikt, understigande 2 ton.

Detta flygstyrelsens förslag bifölls av Kungl. Majit den 21 oktober 1932.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

81

Emellertid inkom sedermera till Kungl. Majit en den 24 mars 1933 dagtecknad

gemensam skrivelse från chefen för marinstaben, chefen för generalstaben

samt chefen för flygvapnet och flygstyrelsen, i vilken skrivelse meddelades,

att flygstyrelsens av Kungl. Majit bifallna förslag icke kunde på tillfredsställande

sätt realiseras. Vid de ytterligare undersökningar, som företagits

för utrönande av möjligheten att på angivet sätt begränsa det planerade

torpedflygplanet, hade bestyrkts, att detta icke vore möjligt utan att

flygplanets egenskaper äventyrades. I andra länder hade hänsyn icke tagits

till den förutnämnda begränsningssiffran, som allenast diskussionsvis framförts

i Genéve utan att leda till något resultat. Utomlands användes allmänt

och byggdes alltjämt torpedflygplan med högre tomvikt än 2 ton, oavsett örn

flygplanen vore en- eller tvåmotoriga. Vidare erinrades örn, att det i Genéve

år 1933 framlagda engelska nedrustningsförslaget avsåge att för flygplan

fastställa en maximitomvikt av icke 2 utan 3 ton. Vad som i Sverige ytterligare

försvårade en begränsning av tomvikten till 2 ton vore, att flygstyrelsen

måste räkna med ett tvåmotorigt flygplan för att undvika anskaffning av

andra flygmotorer än sådana, som tillverkades inom landet. För att ett enmotorigt

flygplan skulle kunna erhålla tillräcklig lastförmåga för användning

som torpedflygplan med därav betingade flygegenskaper erfordrades nämligen

en kraftigare motor än den, som vore föremål för tillverkning inom landet.

Flygstyrelsens ursprungliga förslag till torpedflygplantyp avsåg också

ett tvåmotorigt flygplan såsom bäst lämpat att lösa de uppgifter, som tillkomme

ifrågavarande slag av flygplan. Den föreslagna flygplantypen vore

därjämte emellertid icke endast avsedd att tjäna såsom torpedflygplan utan

även såsom bomb- och fjärrspaningsflygplan. I detta sammanhang underströks,

att det vore av största betydelse för riksförsvaret, att högsta krigsledningen

ägde tillgång på flygplan, användbara såsom fjärrspaningsflygplan.

I annat fall omöjliggjordes införskaffandet av de underrättelser örn fienden,

som vore en nödvändig förutsättning för ett riktigt användande av de

olika försvarsgrenarna. Då en såsom fjärrspaningsflygplan användbar flygplantyp

saknades inom flygvapnet, måste det ur riksförsvarets synpunkt vara

ett oavvisligt krav att en sådan flygplantyp anskaffades. Medgåve Kungl.

Maj :t anskaffning av en flygplantyp, vars tomvikt icke behövde begränsas till

2 ton, utan som kunde uppgå till den vikt, som erfordrades för ett dylikt flygplan,

skulle emellertid kunna erhållas en typ, lämplig både som torped- och

fjärrspaningsflygplan. I anslutning till vad sålunda anförts och med hänsyn

till vikten av att ett flygplan av i skrivelsen angiven typ snarast bleve anskaffat,

anhöllo chefen för marinstaben, chefen för generalstaben samt chefen för

flygvapnet och flygstyrelsen gemensamt, att Kungl. Majit med ändring av beslutet

den 21 oktober 1932 måtte medgiva, att flygstyrelsen finge vidtaga erforderliga

förberedande åtgärder för anskaffning av den förordade flygplantypen.

Efter avlåtandet av denna skrivelse infordrade flygstyrelsen anbud å ett

tvåmotorigt bomb-, torped- och fjärrspaningsflygplan. T anledning härav inkom

anbud från, bl. a., Aktiebolaget Flygindustri å ett dylikt flygplan av typ

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 5 sami. Nr 12. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

»Junker».1 Priset utgjorde vid samtidig beställning av tre flygplan 220,000

kronor per styck.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 10 november 1933 ställt ett belopp av

440,000 kronor till flygstyrelsens förfogande för inköp av två torped- och f järrspaningsflygplan

utan motorer, uttalade flygstyrelsens militärbyrå, att av de

inkomna anbuden militärbyrån ansåge endast det av Aktiebolaget Flygindustri

ingivna kunna ifrågakomma för anskaffning. Anbudet tillstyrktes jämväl

av flygstyrelsens tekniska byrå samt av stabschefen hos chefen för flygvapnet.

Vid denna tidpunkt vidtogos emellertid vissa åtgärder för utrönande av huruvida

icke någon engelsk firma kunde offerera ett med Junkerplanet likvärdigt

flygplan. Sedan åtskilliga uppgifter angående det av Aktiebolaget Flygindustri

offererade flygplanets prestanda och pris på obehörigt sätt2 bringats

till viss konkurrerande engelsk firmas kännedom, ingav denna genom sin agent

i Sverige, Aktiebolaget Aeromateriel, den 20 december 1933 preliminärt anbud

å ett tvåmotorigt bombflygplan. Dagen förut hade Aktiebolaget Flygindustri

inkommit med slutgiltigt anbud å det av bolaget offererade bombflygplanet.

Flygplanfrågan blev därefter föremål för förnyad handläggning inom flygstyrelsen,

men den 17 januari 1934 avlät generalstabschefen en skrivelse till

chefen för flygvapnet, vari generalstabschefen efter en utförlig och tungt vägande

motivering framhöll, att det med hänsyn till riksförsvaret syntes nödvändigt,

att, i den mån tillgängliga medel medgåve, en anskaffning av bombflygplan

utan omgång komme till stånd och att i övrigt sådana åtgärder vidtoges,

vilka vore ägnade att påskynda flygplanets förstärkande med bombflygstridskrafter.

Efter fortsatta överläggningar inom flygstyrelsen föreslogo den 7 februari

1934 militärbyrån, tekniska byrån och staben, att enär den av Aktiebolaget

Flygindustri offererade flygplantypen otvivelaktigt bäst motsvarade de uppställda

fordringarna samt då läget och nödvändig krigsberedskap måste anses

tvinga därtill, en omedelbar anskaffning av ifrågavarande flygplantyp att

tillsvidare tillverkas.

I en den 16 mars 1934 dagtecknad, till Konungen avlåten skrivelse hemställde

flygstyrelsen örn fastställelse av förslag till huvudritning för det av

Aktiebolaget Flygindustri offererade flygplanet. I avgivna yttranden anförde

cheferna för generalstaben och marinstaben, att från deras sida intet

vore att erinra mot den ifrågasatta anskaffningen, varjämte generalstabschefen

för sin del jämväl framhöll betydelsen av att ifrågavarande anskaffning

utan omgång komme till stånd.

Ärendet föredrogs i konselj den 20 april 1934, varvid Kungl. Maj :t emellertid

uppdrog åt flygstyrelsen att beordra viss personal vid flygvapnet att * *

1 Det må här anmärkas, att, enligt vad i patent- och registreringsverket förefintliga handlingar utvisa,

det svenska aktiebolaget Flygindustri torde vara att anse såsom ett dotterbolag till den tyska

flygmaskinsfabriken »Junkers Fluezeugwerk A/G».

* Utskottet, som saknar anledning att i detta sammanhang ingå på frågan om de närmare omständigheterna

härvidlag, vill endast påpeka, att dessa förhållanden varit föremål för militieombudsmannens

uppmärksamhet och undersökning.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

83

inom angivna länder inhämta erforderliga uppgifter angående flygplan av

ifrågavarande typ med en maximitomvikt som landflygplan av högst

3 ton.

Enligt protokollen över utrikesdepartementsärenden kallades utrikesnämnden

att sammanträda den 4 maj 1934.

I skrivelse den 18 maj 1934 lämnade flygstyrelsen en redogörelse för resultatet

av ovannämnda studieresa. Däri meddelade flygstyrelsen, att det framgått,

att förutom den av flygstyrelsen tidigare föreslagna flygplantypen endast

den av ovan åsyftade engelska konkurrentfirma konstruerade typen kunde

ifrågakomma till bedömande. Vid verkställd jämförelse mellan dessa båda

typer hade flygstyrelsen särskilt beaktat följande.1 Ur svensk luftförsvarssynpunkt

erbjöde typ B en mindre tillfredsställande lösning än typ A. Ur

teknisk synpunkt ställde sig typ A likaledes fördelaktigare än typ B. Serietillverkning

av typ A torde kunna påbörjas redan i slutet av år 1934,

varemot sådan tillverkning av typ B icke kunde ifrågasättas förrän budgetåret

1935/1936. Vederbörande engelska firma hade påfordrat att få tillverka

de två första flygplanen av typ B i England. De två första flygplanen av

typ A skulle däremot tillverkas i Sverige. Priset för de två första flygplanen

utgjorde, för typ A 440,000 kronor och för typ B, tull och frakt inberäknade,

enligt vid denna tidpunkt verkställda beräkningar, 690,000 kronor.1 2 Tillgängliga

medel medgåve följaktligen icke anskaffning av två flygplan av

typ B men väl av typ A. Elygstyrelsen anmälde med anledning av det

anförda efter samråd med cheferna för generalstaben och marinstaben, att

vid den förnyade undersökningen i frågan intet framkommit, som föranledde

en rubbning av förslaget av den 16 mars 1934.

I detta sammanhang ansåge sig flygstyrelsen böra omförmäla, att ämbetsverket

hos Aktiebolaget Flygindustri begärt en omräkning av flygplanets,

typ A, tomvikt enligt de grunder, som angåves i ovannämnda engelska förslag

av år 1933. Villfarande denna begäran hade firman lämnat uppgift,

att tomvikten, beräknad enligt nämnda förslag, icke uppginge till 3 ton. Detta

värde understege icke oväsentligt det av flygstyrelsen för Kungl. Maj:t

anmälda värdet å tomvikten. Men flygstyrelsen ägde icke sådan kännedom om

motiven till definitionen i fråga, att ämbetsverket kunde avgöra, huruvida firmans

tolkning vore den riktiga. Den av flygstyrelsen förut anmälda siffran

syntes dock i varje fall kunna betydligt reduceras vid tillämpning av nämnda

förslag.

Flygstyrelsen framhöll slutligen ånyo nödvändigheten av att åtgärder

omedelbart vidtoges för höjande av flygvapnets krigsberedskap genom anskaffning

av ifrågavarande krigsflygplan.

Den 22 juni 1934, efter samma dag avhållet sammanträde med utrikesnämnden,

anmäldes flygplansärendet i konselj, varvid Kungl. Maj :t anbefallde

flygstyrelsen att fullfölja underhandlingar med den förut åsyftade engelska

1 I fortsättningen betecknar utskottet den av Aktiebolaget Flygindnstri offererade typen såsom

typ A och den med denna konkurrerande engelska typen såsom typ B.

2 Detta pris skulle gälla de två forsta flygplanen. Vid beställning i fortsättningen av ett större

antal flygplan av typ B beräknades priset bliva reducerat.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

firman för anskaffande av ifrågavarande fjärrspanings-, bomb- och torpedflygplan

samt därefter till Kungl. Majit inkomma med det förslag, vartill

underhandlingarna kunde föranleda.

Den 19 september 1934 meddelade flygstyrelsen följande.

Det hade icke varit möjligt erhålla mera detaljerade uppgifter örn den

ifrågasatta flygplantypens prestanda m. m., än vad tidigare erhållits. Ytterligare

upplysningar angående flygplantypen kunde icke erhållas förrän

flygstyrelsen förbundit sig avsluta kontrakt nied firman.

De två första flygplanen — provexemplar — måste tillverkas i England.

Vid beställning av dessa måste flygstyrelsen samtidigt förbinda sig att garantera

inköp av licens för byggande av 12 stycken flygplan i Sverige under

en tid av fem år, räknat från kontraktets underskrivande.

Priset per i England tillverkat flygplan utan motorer och utrustning beräknades

då utgöra, inklusive tull och frakt, omkring 345,000 kronor.

Det första flygplanet kunde beräknas färdigt för provflygning 14 månader

efter beställningsdatum. Seriebeställning i Sverige kunde påbörjas först sedan

båda typflygplanen genomgått godkända prov, vilka kunde beräknas slutförda

våren 1936. Flygstyrelsen hade verkställt omfattande undersökningar för att

utröna, huruvida annan flygplantyp än den nu ifrågavarande funnes att tillgå.

Förut verkställda undersökningar hade sålunda nu kompletterats med förfrågningar

hos flygplanfirmor i åtskilliga länder. Möjligheter hade dock icke yppats

att förvärva dylika flygplan inom viktsklassen 3 ton från annan firma

än den engelska. Detta flygplan komme dock icke att uppfylla de militära

fordringar i avseende å bomblast och aktionsradie, vilka vore betingade av vårt

luftstrategiska läge. Med en flygplantyp, vars tomvikt begränsades till 3 ton,

kunde nämligen egen flygverksamhet icke utsträckas så långt som erfordrades

för att verksamt förhindra en fiende att framskjuta sina flygbaser till för bombföretag

mot svenskt territorium lämpligt belägna områden. Möjligheterna att

med eget bombvapen hindra fientlig flygverksamhet mot svenskt område bleve

således väsentligen begränsade, så länge anskaffning av flygplan av ifrågavarande

typ endast kunde omfatta flygplan med en högsta tomvikt av 3 ton (såsom

föreslagits av England i Genéve). 3-tonsflygplanen hade en mera begränsad

militär användning än tyngre flygplan inom typklassen. Det vore

jämväl tekniskt sett icke möjligt att i 3-tonsviktsklassen framställa en typ, vilken

kunde fylla uppgiften som ett för kustflottan lämpat torpedflygplan. Härför

vore nämligen aktionstid och aktionsradie alltför begränsade. Å andra sidan

kunde de ifrågavarande flygplanen anses lämpade för fjärrspaning och

medgiva effektiv bombverksamhet med viss begränsad räckvidd.

Det kvarstode alltså att 3-tonsflygplanet i fråga örn räckvidd och lastförmåga

vore underlägset av flygstyrelsen i skrivelse den 18 maj 1934 förordad typ.

Målet med beställning av typflygplan måste syfta till, att seriebeställning av

ett flygförband (division) skulle äga rum. Därest under tiden lämpligare

bombflygplan skulle framkomma, kunde jämsides med serieanskaffning av den

nu ifrågasatta typen undersökning även verkställas örn en framtida anskaffning

av ny typ. Det vore under alla förhållanden nödvändigt, att ett bomb
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

85

flygförband snarast anskaffades, även om det icke vore så effektivt, som det

skulle kunna bliva, örn endast militära, tekniska och ekonomiska synpunkter

finge vara bestämmande. Härvid borde även beaktas, att i dåvarande läge

det läge stor fara i ett dröjsmål med anskaffningen.

Generalstabschefen anförde i avgivet yttrande, att av förhandlingarna framginge

att flygplanet av typ B vore det av typ A väsentligt underlägset och

samtidigt dyrare samt att serietillverkning av typ B icke kunde beräknas komma

till stånd förrän våren 1986 medan motsvarande tillverkning av typ A

skulle kunnat igångsättas redan i slutet av år 1934. Ur försvarsberedskapssynpunkt

ansåge sig generalstabschefen fördenskull, särskilt med hänsyn till

den sena tidpunkt, då serietillverkning kunde igångsättas, icke kunna underlåta

att framhålla de allvarliga vådor, som vore förknippade med det senast

framlagda förslaget örn anskaffning av fjärrspaningsflygplan. I det läge,

som frågan örn flygplansanskaffning iråkat, ville generalstabschefen emellertid

icke motsätta sig flygstyrelsens förslag.

Marinstabschefen anförde i avgivet yttrande, att han vid tidigare samråd

och i tidigare yttranden förordat anskaffande av bomb-, torped- och fjärrspaningsplan

av typ A, vilket plan beträffande såväl bärförmåga som aktionsradie

— just de egenskaper, som vore väsentliga för ett plan av ifrågavarande

slag — vore överlägset det flygplan av typ B, som flygstyrelsen i följd av

Kungl. Maj:ts beslut föreslog till anskaffning. Marinstabschefen hade upprepade

gånger framhållit nödvändigheten av att den anskaffning av torpedflygplan,

som förutsattes i 1925 års försvarsordning, delvis som ersättning

för jagare i kustflottan, snarast måtte komma Ali stånd. Ännu efter tio års

förlopp funnes överhuvud taget icke ett enda användbart torpedplan, och det

fjärrspaningsplan, som föresloges till anskaffning, fyllde — ehuru det, utrustat

med flottörer, vore i stånd att medföra torped — icke uppgifterna som

ett för kustflottan lämpligt torpedplan, ett förhållande, som marinstabschefen

betraktade såsom för riksförsvarets effektivitet betänkligt. Det föreslagna

flygplanet ställde sig väsentligen dyrare än typ A. Seriebeställning av typ B

kunde icke påbörjas förrän tidigast sommaren 1936, ett förhållande, som för

krigsberedskapen, ej minst med hänsyn till flygplanbeståndet överhuvud taget,

vore allvarligt. Med hänsyn därtill, att Kungl. Majit den 10 nov. 1933 anvisat

440,000 kronor till anskaffande av två torped- och fjärrspaningsplan,

syntes den senast föreslagna anskaffningen innebära icke blott väsentliga bristfälligheter

jämfört med anskaffning av typ A, utan även ett avsteg från Kungl.

Majits ändamål med anskaffningen, vilken torde hava avsett fullgoda torpedplan.

Då det emellertid synes marinstabschefen vara av vikt, att flygplan, i

stånd att överhuvud taget föra torped, anskaffades, nödgades han emellertid

på grund av det läge, i vilket denna anskaffningsfråga råkat, avstå från

att avstyrka flygstyrelsens föreliggande förslag.

Ärendet föredrogs i konselj den 12 oktober 1934, varvid Kungl. Majit lämnade

flygstyrelsen bemyndigande att sluta avtal med den ifrågavarande engelska

firman rörande anskaffning av två fjärrspanings-, bomb- och torpedflygplan

utan motorer samt i fråga örn licens för tillverkning i Sverige av

tolv dylika flygplan.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

Enligt utskottet tillhandakomna uppgifter hade kontrakt angående leverans

av ifrågavarande flygplan icke kunnat avslutas ännu den 20 mars 1935, till

synes beroende bl. a. därpå, att överenskommelse örn samtliga kostnader icke

kunnat träffas med leverantören.

Av de upplysningar, som utav statsministern lämnats den 10 april 1935 vid

behandling inom riksdagen av statsverkspropositionens fjärde huvudtitel, har

framgått, att icke ens nämnda dag kontrakt slutits.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om den till Konungen ställda skrivelse,

som den 9 april 1935 gemensamt avlåtits av chefen för marinstaben,

chefen för generalstaben och chefen för flygvapnet angående anskaffning av

bombförband. Denna skrivelse är av följande lydelse:

''Till Konungen.

I underdånig skrivelse den 4. dennes, nr 300, har chefen för generalstaben

under hänvisning till den inträdda förändringen i det militärpolitiska läget

framhållit att en snar förstärkning av flygvapnet med bombförband ur

riksförsvarets synpunkt är en nödvändighet.

De strategiska utredningar, som verkställts för försvarskommissionen, ådagalägga

nämligen med oemotsäglig tydlighet att tillgången på ett operativt

flygvapen, inneslutande främst bombförband av tillräcklig omfattning, är en

oeftergivlig förutsättning för rikets försvar. Saknas dylika förband torde en

motståndare genom blotta hotet örn en oinskränkt luftkrigföring mot hemorten

(befolkningscentra, industrier, kommunikationsleder m. m.) kunna tvinga

en svensk regering till eftergift. Finnas däremot bombförband av lämplig

styrka och beskaffenhet jämte för luftförsvaret i övrigt erforderliga stridsmedel,

minskas sannolikheten för att en dylik påtryckningsmetod tillgripes.

Försökes dock detta angreppsförfarande, synes det under angiven förutsättning

icke sannolikt, att härigenom den svenska nationens motståndsvilja kan

brytas. Vid en krigisk konflikt är vidare tillgången på bombförband ett villkor

för järnvägstrafikens tryggande och därmed även för att de svenska lantstridskrafterna

skola kunna planenligt koncentreras och därefter fylla sina

uppgifter liksom även för att sjöstridskrafterna skola kunna fullfölja sina operationer.

Det principbeslut Kungl. Majit i slutet av 1933 fattade, varom upplystes

av chefen för försvarsdepartementet i remissdebatten den 17 januari 1934, om

anskaffning för då disponibla medel av tvenne bombflygplan för en kostnad

av 440,000 kr., vilka avsågos skola tjäna som typ vid en kommande inhemsk

serietillverkning, innebar sålunda ett beaktande av ett utomordentligt viktigt

försvarsintresse. Det första steget för avhjälpande av den fullständiga bristen

på bombflygplan med tillräcklig aktionsradie var därmed taget. Av åtskilliga

skäl synes emellertid beslutets verkställande fördröjts. Ty i juni 1934

anbefalldes flygstyrelsen enligt en från försvarsdepartementet utgiven kommuniké

’att fullfölja underhandlingarna örn anskaffandet av fjärrspanings-,

torped- och bombflygplan av viss engelsk typ’. Avsikten var otvivelaktigt

att säkerställa en fullgod materielanskaffning. Med hänsyn till den tid, som

s. 87 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

87

kräves för provs verkställande sedan dessa flygplan levererats och för serietillverknings

ordnande inom landet, komma ett flertal år att förflyta innan

bombförband kunna disponeras. Under hela denna tid skulle riket sålunda

praktiskt taget vara i fullständig avsaknad av ett försvarsmedel, som i ett

kritiskt läge synes oundgängligt för neutralitetens tryggande och för att underlätta

förandet av en självständig svensk politik.

Detta förhållande är av så allvarlig innebörd, att vi, med hänsyn till den

försämring i den utrikespolitiska situationen, som inträtt sedan ovan angivet

beslut fattats, icke ansett oss kunna underlåta att inför Eders Kungl.

Majit i underdånighet framhålla nödvändigheten av att intet medel lämnas

oprövat, ägnat att påskynda anskaffandet av ändamålsenliga bombflygplan i

tillräcklig omfattning. Bland de krav i fråga örn försvarsberedskap, som betingas

av det nutida läget, är utan tvekan en snabb anskaffning av här ifrågavarande

krigsmateriel det ur riksförsvarets synpunkt angelägnaste.

Stockholm den 9. april 1935.

Underdånigst:

Otto Lybeck. Oscar Nygren. T. Friis.

Chef tor marinstaben. Chef för generalstaben. Chef för flygvapnet.’

Av den lämnade redogörelsen för detta ärendes behandling framgår, att de

närmast under Kungl. Maj :t för Sveriges försvarsberedskap ansvariga sakkunniga

myndigheterna, nämligen chefen för generalstaben, chefen för marinstaben

samt chefen för flygvapnet och flygstyrelsen, upprepade gånger framhållit

de ur försvarsberedskapssynpunkt allvarliga vådorna av den försening,

som handläggningen av detta ärende vållat i fråga örn anskaffningen av ifrågavarande

flygplan. Därest i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 10 november

1933 den av Aktiebolaget Flygindustri offererade flygplantypen kommit

till utförande, hade serietillverkning av denna typ kunnat igångsättas i slutet

av år 1934. Beslutet örn inköpens verkställande från den engelska firman har

medfört, att, enär de två första flygplanen kunna beräknas bliva färdiga för

provflygning först 14 månader efter beställnmgsdatum, d. v. s, tidigast under

sommaren 1936, seriebeställningen i Sverige icke torde kunna pabörjas förr än

i bästa fall i slutet av nämnda år eller i början av år 1937.

En väsentlig omständighet är även, att de två första planen av engelsk typ

skola tillverkas i England, under det att, därest den andra typen kommit till

utförande, samtliga flygplan kunnat byggas i Sverige.

Härtill kommer även de beslutade flygplanens underlägsenhet ur såväl ekonomisk

som teknisk och militär synpunkt, i vilket avseende utskottet hänvisar

till de uttalanden, som gjorts av vederbörande militära myndigheter och för

vilka redogörelse lämnats i det föregående.

Enligt utskottets mening hade endast synnerligen tungt vägande skäl bort

föranleda till ett frångående av de militära myndigheternas förslag. Dylika

skäl synas emellertid utskottet icke hava förelegat.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

Det tidigare omnämnda och år 1933 aktuella förslaget om viss begränsning

av stridsflygplans tomvikt kan i varje fall med hänsyn till denna frågas utveckling

icke anföras till stöd för den av Kungl. Majit intagna ståndpunkten.

Visserligen framlade den engelske premierministern MacDonald vid den så

kallade nedrustningskonferensen i Genéve den 16 mars 1933 ett brittiskt konventionsutkast,

som avsåg att bl. a. begränsa vissa stridsflygplans så kallade

tomvikt till 3 ton, och visserligen antogs den 8 juni samma år av generalkommissionen

i dess första läsning av utkastet en resolution, enligt vilken detta

utkast, som redan den 27 mars antagits såsom förhandlingsbas, godtogs som

grundval för en blivande konvention, men därefter förföll hela spörsmålet.

Den 29 nämnda juni nödgades nämligen nedrustningskonferensens president

Henderson själv meddela generalkommissionen, att några framsteg icke gjorts

och att meningsskiljaktigheter förefunnes rörande bland annat bombkastning

från luften och luftstridskrafterna, varför han utbad sig bemyndigande att

förhandla med de olika delegationernas chefer, så att kommissionen icke sammanträdde

för en andra läsning av det brittiska konventionsutkastet, förrän

samförstånd uppnåtts i betydligt större utsträckning. Den av Henderson föreslagna

proceduren, som vidare innebar, att generalkommissionen skulle ånyo

sammanträda den 16 oktober för en andra läsning av utkastet, godkändes,

men varken då eller vid ett nytt sammanträde den 26 samma oktober kunde,

med hänsyn till bland annat Tysklands tillbakaträdande från konferensen

och regeringskris i Frankrike, den andra läsningen äga rum, och på grund av

alltjämt fortbestående meningsskiljaktigheter har icke heller sedermera denna

läsning kunnat ske. Sålunda har icke ens någon andra läsning kommit

till stånd, och ännu mindre har en konvention antagits och ratificerats, varför

alltså ingen som helst förpliktelse förefinnes för Sveriges vidkommande

att begränsa bombflygplanens tomvikt till 3 ton.

Lika litet kan Sverige av andra skäl känna sig på något sätt bundet vid det

en gång framlagda engelska förslagets bestämmelse, allrahelst som icke England

självt känt någon dylik moralisk förpliktelse. Såsom exempel härpå kan

nämnas, att enligt den engelska tidskriften ''Tile Aeroplane’, Nr 1222/1934,

infördes på hösten 1934 flygplantypen ’Heyford’ med en tomvikt av 4.58 ton

vid en engelsk bombdivision, och enligt samma tidskrift för den 2 januari

1935 har sagda typ införts vid ytterligare en division. I sistnämnda nummer

av tidskriften omförmäldes även att flygplantypen ''Fairy Hendon’ under år

1934 antagits till bruk vid det engelska flygvapnet, och eftersom dess flygvikt

uppgår till 8.65 ton, torde tomvikten kunna uppskattas till omkring 5

ton eller i varje fall överstigande 3 ton.

Icke heller Frankrike har på något sätt ansett sig bundet vid det engelska

förslaget, såsom bl. a. framgår utav tidskriften ’Les Alles’ för den 21 februari

1935, enligt vilken bland de flygplantyper, som beställts under år 1934 för att

levereras under år 1935, återfinnas 188 st. ''Bloch 200’ med en tomvikt av

4.5 ton, 40 st. ''Amlot 143’, med en tomvikt av 5 ton, 135 st. ''Potez 54’ med

en tomvikt av 3.7 ton och 41 st. ''Bréguet 41’, med en tomvikt av 3.1 ton.

Därest till äventyrs den omständigheten skulle åberopas, att, såsom framgick

s. 89 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

89

av statsministerns anförande den 3 april 1935 i andra kammaren angående

frågan örn kontroll över tillverkningen av krigsmateriel med mera, Aktiebolaget

Flygindustri vore en filial till de tyska Junker-verken, och örn man

vidare skulle förmena, att Sverige sålunda icke, om också blott indirekt, borde

på något sätt gynna tyska intressen i fråga örn leverans av vapen, framför

allt beträffande sådan krigsmateriel, som Tyskland självt icke ägde att

tillverka enligt Versaillesfördragets bestämmelser, kan häremot invändas, att

svenska staten i så fall lika litet borde kunna beställa krigsmateriel från Aktiebolaget

Landsverk och möjligen även Aktiebolaget Bofors, eftersom av dessa

båda bolag, enligt samma uttalande av statsministern, det förra till 2/3 och det

senare till väsentlig del äges av tyska intressenter. Främst borde detta

naturligtvis gälla i nämnda fredsfördrag förbjuden materiel, men det

oaktat hava till exempel stridsvagnar inköpts från Aktiebolaget Landsverk och

10 cm. kanoner från Aktiebolaget Bofors. Icke heller har Kungl. Maj :t

tidigare ansett hinder förefinnas för Aktiebolaget Flygindustri att leverera

ett ganska stort antal stridsplan till ett flertal främmande makter, och åtminstone

Aktiebolaget Bofors torde alltjämt äga rätt att till utländska stater försälja

grovkalibriga artilleripjäser och annan stridsmateriel.

Utan erinran från andra makters sida har vidare exempelvis det italienska

flygvapnet från den tyska Dornierfirmans licensfabrik i Livorno inköpt flera

tunga sjöflygplan.

I detta sammanhang torde jämväl kunna påpekas att, såsom framgår av

1931 års flygkommissions betänkande, den 27 februari 1928 kontrakt slöts angående

leverans av 2 torpedflygplan, vilka tillverkades av den tyska firman

Hemkel i Warnemunde. Därvid drog man sålunda icke i betänkande att ens

direkt från Tyskland anskaffa stridsplan.

Såsom i föregående redogörelse angivits har utrikesnämnden hörts i detta

ärende, dock icke, såvitt handlingarna utvisa, efter den 22 juni 1934 och

alltså icke efter avgivandet av flygstyrelsens skrivelse den 19 september samma

år samt chefernas för generalstaben och marinstaben yttranden däröver.

Den omständigheten att utrikesnämnden hörts saknar givetvis betydelse, då

det gäller att bedöma det konstitutionella ansvaret för ifrågavarande beslut.

Utrikesnämndens uttalande är allenast av rådgivande karaktär. Huruvida

utrikesnämndens ledamöter i detta ärende uttalat sig i tillstyrkande eller avstyrkande

riktning eller med hänsyn till den jämförelsevis korta tid, som sannolikt

stått till nämndens förfogande för att bliva insatt i detta synnerligen

vidlyftiga ärende, funnit sig böra avstå från att tillkännagiva någon bestämd

ståndpunkt i frågan, är för utskottet obekant. Kvar står dock, att ansvaret

för beslutet drabbar de i detsamma deltagande statsråden, närmast föredragande

departementschefen.

Därest till stöd för regeringens ståndpunkt i fråga av denna vikt skäl blivit,

utöver vad för utskottet tillgängliga handlingar utvisa, inför utrikesnämnden

eller eljest förebragta, hade det ur konstitutionell synpunkt varit nödvändigt,

att dessa av föredragande departementschefen blivit i statsrådet anförda

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 12.

7

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12.

och till dess protokoll antecknade. Då så emellertid icke skett, borde inga

andra faktorer än de, som finnas angivna i nämnda handlingar, kunna hava

varit utslagsgivande för föredragande departementschefens ståndpunktstagande

i ärendet.

Enär föredragande departementschefen alltså i strid med de ansvariga militära

myndigheternas på tungt vägande skäl grundade uttalanden hemställt

örn sådant Kungl. Maj :ts beslut, att vårt försvarsväsen därigenom i detta viktiga

hänseende tillföres materiel av påtagligen sämre beskaffenhet och till

större kostnader, än vad eljest blivit fallet, varigenom flygvapnets effektivitet

äventyras,

samt, och framför allt, enär därigenom jämväl föranletts ett ur krigsberedskapssynpunkt

ytterligt allvarligt fördröjande av icke blott anskaffningen av

de tvenne första flygplanen utan även och främst igångsättandet av erforderlig

serietillverkning,

har utskottet beslutat anmärkning enligt § 107 regeringsformen mot föredragande

departementschefen, statsrådet Vennerström, vilket utskottet får för

riksdagen

anmäla.»

Särskilt yttrande

av herr Björkman, med vilken herrar Reuterskiöld, Danid Pettersson och

Carl Lindmark instämt:

»I anledning av de i reservationen XVI av herr Ossbahr m. fl. omnämnda

protokollen över försvärsärenden får jag förklara, att jäg väl funnit att från

chefens för försvarsdepartementet sida i uti reservationen angivna hänseenden

förelegat anmärkningsvärda beslut, varigenom försvarets intressen vedervågats,

men att jag av särskilda skäl ej ansett mig böra taga del i beslut örn

anmärknings framställande.»

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

361552

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

1

Bilaga till reservationen XI 1).

Ärenden angående lån och subventioner till främjande av enskild

företagsamhet.

1) Väganläggningar i VÖsterbottens län.

Konungens befallningshavande i Västerbottens län anförde i skrivelse till

Konungen den 24 maj 1934 bland annat följande:

»Genom nådiga brev den 22 juli 1932, 21 oktober 1932, 16 december 1932,

19 maj 1933 och 15 september 1933 har Eders Kungl. Majit ställt till länsstyrelsens

förfogande för anläggning å länets fjällbygder av enklare vägoch

broförbindelser resp. 25,000, 35,000, 40,000, 100,000 och 150,000 kronor,

eller tillsammans 350,000 kronor, som utgått av det å femte huvudtiteln uppförda

extra reservationsanslag, som till bekämpande av arbetslösheten ställts

till Eders Kungl. Maj :ts förfogande till främjande av företagsverksamhet,

varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen må kunna

beredas. I de tre sistnämnda nådiga breven har medgivits, att medlen finge,

därest särskilda skäl därtill kunde föranleda, användas för anläggning av

dylika vägar även i länets kusttrakter.

Av dessa medel har anslag beviljats till 170 vägföretag med en sammanlagd

längd av omkring 350 kilometer, vilka färdigställda draga en kostnad av

437,000 kronor. För fullbordande av samtliga nämnda företag erfordras

medel till 40 vägar med en sammanlagd kostnad av 96,300 kronor. Av de 170

vägföretagen förekomma 138 i lappmarken och 32 i kustlandet, därav 23 i

Jörns socken. Arbetena hava under vintern legat nere men återupptagas i

dagarna i den mån tjälen går ur jorden.

Befolkningen är synnerligen tacksam för den möjlighet, som genom ifrågavarande

anslag öppnats att erhålla den förbindelse med vägnätet, som hittills

saknats. Ehuru snösmältningen under denna vår varit ovanligt häftig och i

följd härav alla vägar utsatts för starka påfrestningar hava de s. k. enkronasvägarna

enligt inhämtade uppgifter stått sig bra.

Intresset för väganläggningar av denna beskaffenhet har starkt vuxit. För

närvarande inneligga hos länsstyrelsen 177 ansökningar örn anslag till ytterligare

»enkronasvägar» örn en sammanlagd längd av 394.4 kilometer och en

kostnad, inberäknat broar, av 416,700 kronor. Samtliga dessa ansökningar

äro tillstyrkta av vägstämmor, vägstyrelser eller kommunalnämnder. Ansökningar

örn anslag till sådana vägbyggnader ingå emellertid alltjämt.

För tillgodoseendet av detta betydande vägbehov, som i övervägande antalet

fall är trängande, skulle alltså erfordras, förutom 96,300 kronor för fullbordandet

av redan påbörjade företag, ytterligare 416,700 kronor för nytillkomna

vägföretag eller tillsammans 513,000 kronor.

Av de nytillkomna vägföretagen avses 328.8 kilometer fördelade på samtliga

lappmarkskommuner utom Fredrika och Örträsk, därav 121.1 kilometer i Vilhelmina

socken, och 65.6 kilometer i kustlandet, fördelade på tio kommuner,

därav 16.9 kilometer i Byske socken.

Länsstyrelsen anser emellertid att för närvarande ett anslag av 250,000

kronor bör vara tillräckligt för tillgodoseende av det mest oundgängliga behovet.

I detta sammanhang vill länsstyrelsen framhålla, att de tidigare beviljade

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 12. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

medlen varit av betydande värde för avhjälpande av rådande arbetslöshet.

Så har exempelvis arbetslöshetskommittén i Vilhelmina i sin rapport för juni

1933 uppgivit att tillkomsten av enkronasvägarna minskat de arbetslösas antal

med närmare ett par hundra man. I augusti-rapporten uttalades, att kommittén

hoppades kunna i september månad ge arbete åt de flesta arbetslösa vid de

s. k. enkronasvägarna. Då arbetet vid företag av detta slag på grund av det

låga priset per meter väg självfallet är sämre betalt än reservarbeten, skulle

statens utgifter för arbetslöshetens lindrande i dessa trakter hava blivit väsentligt

större, örn ifrågavarande vägföretag icke funnits att tillgå.

Med hänsyn till behovet av arbetstillfällen för lindrande av rådande arbetslöshet

är ifrågavarande anslag nödvändigt. Befolkningen har visserligen haft

god tillgång på skogsarbeten under en del av vintern, men då arbetet icke

varit så avlönat, att nämnvärt överskott kunnat uppstå, befinna sig många i

sådan ställning, att arbetsinkomst är oundgängligen behövlig. Arbeten av nu

ifrågavarande slag äro synnerligen lämpliga, enär de utgöra verksammast tänkbara

hjälp till självhjälp.»

Konungens befallningshavande hemställde örn ett anslag å 250,000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkte framställningen. Skulle hela

beloppet ej kunna anvisas, hemställde styrelsen örn bifall åtminstone till det

belopp å 96,300 kr., som erfordrades för färdigställande av redan påbörjade

vägar.

Statens arbetslöshetskommission anförde i yttrande den 27 juli 1934, bland

annat:

»Kommissionen måste ur de synpunkter, den har att företräda, för sin del

ställa sig betänksam mot anvisande av ytterligare medel för här angivna ändamål.

Även i Västerbottens län ha visserligen åtskilliga kommuner haft att

bemästra en omfattande arbetslöshet under åren 1932—1934, men i jämförelse

med den arbetslöshetssituation, som samtidigt varit rådande inom landets övriga

delar, torde detta län få anses ha kommit jämförelsevis lindrigt undan, bortsett

från ett mindre antal hårt drabbade kommuner. Det är känt, att riklig

tillgång på arbetstillfällen vid skogsarbete i länet stått till buds under senaste

avverkningssäsong och att en återhämtning även gjort sig gällande inom detta

läns näringsliv, varom de sjunkande arbetslöshetssiffrorna jämväl bära vittne.

Det kan sålunda vara förtjänt av ett omnämnande, att tre. av de kommuner,

som under detta år stått i rapportförbindelse med kommissionen, numera helt

upphört därmed och att därutöver åtta kommuner enligt rapporten av den 30

juni uppvisa ett mindre antal icke-hjälpta personer än 25. Ett ytterligare

tecken på det förbättrade läget utgör det förhållandet, att arbetsloshetskommittéerna

i Bureå, Byske, Jörn och Skelleftea socknar icke alls kunnat eller

endast delvis förmått besätta de platser, som ställts till deras förfogande vid

statliga reservarbeten. Det synes av aberopade omständigheter befogat sluta

till att något mera trängande behov av hjälp at de arbetslösa i länet icke skulle

för närvarande föreligga åtminstone beträffande de större skogs- och industrikommunerna.

Under nu radande förhallanden pa arbetsmarknaden synes, fördenskull

snarare en begränsning än en utvidgning av hjälpåtgärderna vara

motiverad. , , . , ... .» „

Vid samtliga de fem olika tillfällen, som medel tidigare anvisats tor liragavarande

ändamål, lia kostnaderna utgått av anslaget till främjande av företagsverksamhet,

varigenom anslagsbeviljandet i viss mån .knutits samman med

hänsynstagande till arbetslöshetspolitiska moment. Något anslag av denna

karaktär har emellertid icke vidare anvisats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1£. (Bilaga.)

3

Åberopande det anförda får kommissionen, i händelse av nådigt bifall till

länsstyrelsens förevarande framställning, hemställa, att medel för ändamålet

icke måtte utgå av de anslag, som anvisats för den hjälpverksamhet, kommissionen

har att bedriva.»

Genom beslut den 24 augusti 1934 ställde Kungl. Majit 96,300 kr. till länsstyrelsens

förfogande för att användas såsom bidrag till fullbordande av ovan

omförmälda, ej slutförda vägföretag.

2) Larsberga hönsgård, förening u. p. a., Alnö.

I framställning den 21 januari 1934 anhöll Larsberga hönsgård, som ägdes

av 8 personer, varav 5 arbetslösa f. d. sågverksarbetare, örn ett lån å 27,000

kr. för utvidgning av hönsgården och anskaffande av ytterligare inventarier

till densamma. Rörelsen hade börjats i mindre skala i samband med driftsinskränkningarna

vid Karlsviks sågverk och sedan 2 år utvecklats med försäljning

av avelsägg, avelsdjur och slaktkycklingar som specialitet.

Å ansökningen hade landshövding Wijkman tecknat, att han livligt tillstyrkte,

att största möjliga lån ställdes till förfogande, därest medel funnes

tillgängliga, samt att sökandena vore energiska män, som förefölle att ha goda

utsikter att genomföra sitt företag.

Vid ansökningen funnos fogade skrivelser från kyrkoherden, komministern,

arbetslöshetskommittén, fattigvårdsstyrelsen m. fl., vari sökandena rekommenderas

till erhållande av stöd.

Den 28 mars 1934 anlände till socialdepartementet ett telegram från sökandena,

innehållande bl. a.: Djuren utan foder. Behövliga medel cirka 500 kr.

Kredit omöjligt.

Sedermera försattes hönsgårdens ägare i konkurs (gemensamma tillgångar

5,892 och skulder 19,290 kr.). I samband härmed bildades Larsberga hönsgård

förening u. p. a. för driftens övertagande. Föreningen registrerades den

12 maj 1934 och inköpte hönsgården av konkursmassorna för 4,000 kr. under

villkor att med köpeskillingens gäldande skulle få anstå i avbidan på statslåns

erhållande.

Från Västernorrlands läns tjäderfäavelsförening inkom följande skrivelse:

»Med anledning av skrivelse från Sundsvallsortens Fjäderfäkrets angående

ett av Larsberga Hönsgård, Alnö, sökt statslån ur fonden för främjande av enskild

företagareverksamhet, beslöt Västernorrlands läns Fjäderfäavelsförening

vid ordinarie årssammanträde den 23 sistlidne mars att till vederbörande myndigheter

ingå med en skrivelse för att framhålla vådan av att genom ett dylikt

lån gynna ett enskilt storföretag på fjäderfäskötselns område, vilket ovillkorligen

måste verka ogynnsamt på avsättningen av de enskilda små företagarnas

produkter. i

I sagda skrivelse framhålles bland annat att det redan föreligger svårigheter

för avsättningen av fjäderfäprodukterna till priser, som täcka produktionskostnaderna.

Genom att ett enskilt storföretag med statshjälp får sin

driftskredit ordnad, får detta ovillkorligen ett försteg på marknaden gentemot

övriga företagare.

Fjäderfäskötseln i trakten omkring Sundsvall bedrives i allmänhet som binäring

hos småbrukare och lägenhetsägare, och dessa äro i hög grad beroende

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

av denna inkomstkälla för sin existens. På grund av de alltmer försvårade avsättningsförhållandena

bildades år 1932 en ekonomisk förening för avsättningens

ordnande, benämnd Melpa Hönsgårdsprodukter, förening u. p. a. Denna

organisation, som under innevarande vår arbetar för ökad anslutning för att

även kunna taga hand örn ägghandeln, har hittills igångsatt kläckningscentral

samt gödningsanstalt.

Beträffande gödningen av höns och kycklingar har denna verksamhet småningom

arbetat sig in på marknaden, men avsättningen av dessa produkter

är dock tämligen begränsad, så att föreningen måst söka avsättning ej endast

i länets övriga städer utan också försålt en del på Stockholm.

Då enligt uppgift Larsberga Hönsgård ämnar bedriva göddjursproduktion

i stor skala, kommer denna alltså att arbeta på en marknad med starkt begränsade

avsättningsmöjligheter. Dessutom föreligger risk att örn den ej ingår i

organisationen, kan den vålla föreningen ett allvarligt avbräck i denna verksamhet.

Därtill kan ifrågasättas, huruvida företaget i fråga även med hjälp av det

begärda statslånet har några förutsättningar att bli bärigt. Storföretag på

djurskötselns område äro alltid mycket vanskliga och icke minst i nuvarande

tider med alltmer försvårade avsättningsmöjligheter.

Med stöd av ovan angivna synpunkter får Västernorrlands läns Fjäderfäavelsförening

vördsamt anhålla att den gjorda framställningen icke bifalles.»

I yttrande över låneansökningen anförde därefter Västernorrlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott:

»Inom länet i allmänhet och särskilt i Sundsvallstrakten föreligger ett betydande

underskott av konsumtionsägg och övriga hönsgårdsprodukter, varför

en större hönsgårdsanläggning i sistnämnda trakt kan anses vara fullt berättigad

samt bör hava goda möjligheter att vinna avsättning för sina produkter.

En välskött större hönsgård har även i så måtto en viktig uppgift att

fylla, att densamma genom försäljning av avelsägg och avelskycklingar till

mindre hönsodlare jämväl kan befrämja hönsskötseln hos dessa.

I samband härmed anser sig förvaltningsutskottet dock beträffande deli uppgjorda

driftsplanen böra anföra, att möjligheterna till anskaffande av så pass

stort antal som 4,000 utslagshöns för gödning knappast har förutsättningar

att helt kunna genomföras, särskilt som en annan ekonomisk förening i orten

med relativt stort medlemsantal bedriver dylik produktion av gödhöns för sina

medlemmars räkning. Huruvida den åsyftade nybildade snickerifabriken skall

redan från början kunna uppnå beräknad årsomsättning är även tvivelaktigt.

Inom föreningen Larsberga Hönsgård finnes emellertid sakkunskap på hönsskötselns

område väl representerad och föreningens medlemmar synas vara

driftiga personer, som, sedan de till följd av inskränkningarna på trävaruindustriens

område blivit arbetslösa, på detta sätt söka skaffa sig sin utkomst.

Enligt vad förvaltningsutskottet har sig bekant har föreningens ekonomi numera

i viss utsträckning konsoliderats, varför det finnes utsikter till att föreningen,

örn dess affärsverksamhet framdeles handlägges med sakkunkskap,

skall kunna bliva ekonomiskt bärande och tillföra medlemmarna skälig utkomst.

Med stöd av det anförda får hushållningssällskapets förvaltningsutskott därför

tillstyrka, att föreningen Larsberga Hönsgård tilldelas lån från statens

fjäderfälånefond samt det anslag utan återbetalningsskyldighet från medel

till främjande av enskild företagareverksamhet, som kan ifrågakomma. Föreningens

totala kapitalbelopp torde kunna uppskattas till lägst 16,000 kronor.

»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konsiitutionsutsicottets memorial Nr 12. (Bilaga.) 5

Länsstyrelsen åberopade i avgivet yttrande vad förvaltningsutskottet anfört.

Kungl. Majit (5 okt. 1934) beviljade föreningen nied anledning av ansökningen

subvention med högst 2,000 kr. att av länsstyrelsen utbetalas under

iakttagande av att subventionen per dagsverke, som beräknades därigenom

kunna åstadkommas, understege eller högst svarade mot statsbidraget till dagunderstöd

för motsvarande antal hjälpta dagar.

I akten till detta ärende finnes ett utdrag av lantbruksstyrelsens protokoll

för den 4 oktober 1934 innehållande:

»Hos Lantbruksstyrelsen hade Larsberga hönsgård, förening u. p. a., anhållit

örn lån till högsta möjliga belopp ur statens fjäderfälånefond för upprättande

av en göd- och slaktanstalt för fjäderfä.

över ifrågavarande ansökning hade yttranden avgivits bland annat av de

utav Västernorrlands läns hushållningssällskap utsedda ledamöter i kommittén

för ägghandelns organisation samt av Sveriges fjäderfäavelsförening.

Då av nämnda yttranden syntes framgå, att inom Västernorrlands län redan

funnes anstalt för gödning och slakt av fjäderfä samt kläckning av kycklingar,

vilken val fyllde länets behov av produkter, varom här vore fråga, och

då tillkomsten av den nu tillämnade göd- och slaktanstalten för fjäderfä skulle

menligt inverka på den plan för ägghandelns organisation inom länet, som redan

uppgjorts, fann Styrelsen icke skäl bifalla ifrågavarande ansökning.»

3) Aktiebolaget Skattkärrs Tegel, Östra Fågelvik, Värmlands län.

Bolaget ansökte den 26 maj 1934 örn lån å 20,000 kronor samt subvention

nied 5,000 kronor.

Angående orsaken till bolagets kapitalbrist anfördes:

»Huvudanledningen till företagets kapitalbrist är dåligt samarbete och tidvis

intet samarbete alls med långvarig svår konkurrens med ett närliggande

Alsters tegelbruk, vars ägare Handelsaktiebolaget P. G. Janson driver större

kvarnföretag och därför icke tagit hänsyn till att deras tegelbruksrörelse sköttes

olämpligt.

Firman P. G. Janson kom omsider på obestånd och fick under bankadministration

ny ledning, som kunde förfoga över ett stort lager av tak- och murtegel,

bokfört till flera hundra tusen kronor. Detta realiserades under flera

år till lågt underpris, vilket vållade Skattkärrs tegelindustrier stora förluster.

Efter realisationsåren 1928 till 1931 nödgades sökandebolaget helt nedlägga

sin tillverkning av taktegel i Skattkärr ävensom vid sitt filialtegelbruk i Lindfors.

Murtegelstillverkningen uppehölls, men gick omväxlande med förlust

eller blott ringa vinst, vilket framgår av balansräkningarna. De bägge stilleståndsåren

1932 och 1933 minskade givetvis även på driftkapitalet. Det mångåriga

experimentarbetet med att få fram en maskinkonstruktion för tillverkning

av femsidig! slutet håltegel har även dragit kostnader, men allt maskinarbete

har utförts av tegelbrukets maskinister.

Under dessa år med minskad eller ingen drift har bolaget fått lämna såväl

bostadslägenheter som elektrisk energi till sin gamla personal mot ringa eller

ingen ersättning.»

Vidare anfördes, att ett avslag å låneframställningen komme att medföra

omedelbar driftsinställning, varvid 34 personer bleve utan sysselsättning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

1932

jan.

mars

dec.

1932

jan.

dec.

1932

dec.

1932

dec.

Bokslutet för 1932.

Vinst- och Förlustkonto.

1 An ing. balans konto balanserad förlust . . 55,019: 49

31 avskrives ABol. Fintegelbruket. 193: 51

John Arvidsson ... 10: 69 204: 20

31 intresse konto............ 6,282: 34

diverse omk. konto.......... 16,249: 79

1 Per ing. balans konto: 1931 års vinst .... 4,591: 29

31 Björknäs Gård med bostäder...... 3,904: 57

Skogsegendomar........... 322: 15

Kvarnrörelsen............ 578: 67

Tegeltillverkningen.......... 854: 43

Utgående balans konto:

balanserade förluster . . . 50,428:20

förlust under året .... 17,076: 51 67,504: 71

Utgående Balans konto.

31 An konto pro diverse fordringar..... 31,941: 38

kassa konto............. 769: 62

Björknäs gård med bostäder...... 152,700: —

Skogsegendomar........... 5,500: —

Diverse inventarier o. maskiner .... 31,566: 13

Taktegelfabrik............ 94,171: 21

Murtegelbruk o. tullkvarn.......171,179: 87

Rallvägar.............. 7,660: 45

Järnvägsspåret till statsbanan..... 3,000: —

Kraft-, telefon- o. belysningsledningar . . 6,452: 30

Gemensamma kraftledningen Alster—

Skattkärr............. 1,680: —

Kontorsbyggnad o. snickareverkstad . . 4,950: —

Tegeltillverkningen, lager, hel- o. halvfabrikat

.............. 27,100: —

Ved- o. bränsles konto........ 400: —

Jordbruket............. 200: —

Ny invallning o. Finshyttepump .... 1,555: 43

Håltegelmaskinerier......... 2,000: —

Tor vmaskiner............ 1,800: —

Växelkonto............. 60: —

Vinst- o. förlustkonto:

balanserade förluster o. avskr..... 50,428: 20

förlust under året (driftstillest.) . . . 17,076: 51

31 Per konto pro diverse skulder....... 44,331: 37

reverser o. låns konto......... 232,512: 50

acceptkonto............. 15,800: —

aktiekapitalet............ 300,000: —

Lorentz o. Märta Tjernelds hjälpfond . 19,547: 23

77,755: 82

77,755: 82

612,191: 10

612,191: 10

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

7

1933

dec. 31 An

Avskrivningar 1933.

(Före aktiekapitalets nedsättning.)

1933

dec.

1933

jan.

dec.

1933

dec. 31

diverse inv. o. maskiner nedskrives med .

Murtegelbruk o. tullkvarn » » .

Taktegel- o. Håltegelfabrik » » .

Kontorsbyggnad o. snickerif. » » .

Kraft- o. telefonledningar » » .

Vinst- o. Förlustkonto:

balanserade förluster m.m. » » .

div. avskrivningar » » .

årets förlust » » .

28,289: 23

22,644: 76

34,171: 21

950: —

4,452: 30

67,504: 71

1,193: 95

6,931: 26

90,507: 50

75,629: 92

Kronor

166,137: 42

dagboken

Verml. Ensk. Bank avskrivit . . .

Advokat John Tjerneld » ...

96,137: 42

20,500: —

116,637: 42

Skogsegendomar hitför till avskrivning

på fabrikstomter o. inägor......

49,500: —

Kronor

166,137: 42

Bokslutet för 1933.

Vinst- och Förlustkonto.

Ing. balans konto balanserade förluster och avskr. .

1932 års förlust.........

dagboken avskrivit fordringar å 32 konton......

intressekonto..................

Diverse omkostnader

Skatter, brandförsäkringar o. diverse . 6,723: 75

Disponent Ivar Tjerneld kontant lön . 3,750: —

Bokhållare o. tegelm. Lars Tjerneld lön 600: —

50,428: 20

17,076: 51

1,193: 95

3,562: 64

11,073:75

Kronor

83,335: 05

Kvarnrörelsen............

Hyrors o. arrendens konto.......

Tegeltillverkningen..........

871: 07

3,736: 42

3,097: 64

7,705: 13

Avskrivnings konto

avskrives balanserade förluster ....

div. fordringar...........

årets förlust............

67,504: 71

1,193: 95

6,931: 26

75,629: 92

Kronor

83,335: 05

1933 Utgående Balans konto.

dec. 31 An konto pro diverse fordringar........... 27,915: 06

kassakonto................... 883: 34

Björknäs Gård nied bostäder............ 103,600: —

Skogsegendomar................. 63,000: —

Murtegelbruk o. tullkvarn............. 74,720: —

Taktegel- o. båltegelfabrik............. 25,000: —

Diverse inv. o. maskiner.............. 3,656: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

1933

dec.

Skogsegendomar uppl. virke o. ved......... 1,732: 24

Tegeltillverkningen tegel o. uppl. lera........ 12,000: —

Jordbruket hö o. halm.............. 200: —

Bränsles konto ved vid bruket........... 150: —

Lerängar o. spårbanor.............. 21,660: 45

Elektriska ledningar............... 2,000: —

Kontorsbyggnad o. snickareverkstad........ 4,000: —

Kraftledning Alster—Skattkärr.......... 1,680: —

Växelkonto................... 20: —

31

Kronor 342,217

09

pro diverse skulder. Aktiekapitalet .

..... 150,000

Vermlands Ensk. Bank......

..... 95,000

—

ABol. Sydsvenska banken.....

..... 6,600

—

ABol. Göteborgs Bank......

..... 13,500

—

Diverse personer o. firmor:

Fru Kristin Tjerneld......

..... 30,000

Advok. John Tjerneld......

..... 4,500

—

Dir. Ragn. Tjerneld.......

..... 22,934

—

Bröderna Västlund (forsk, å tegel)

..... 3,055

—

Dejefors Kraft- o. Fabriksaktieb. .

..... 2,396

86

Diverse småfordringar......

..... 2,254

—

Lorentz o. Märta Tjernelds Hjälpf.

..... 11,977

23

Kronor 342,217

09

Angående möjligheterna för bolaget att anskaffa rörelsekapital anfördes

i ansökningen:

. »En ansökan om ett riksbanksavbetalningslån på kr. 6,000:— vann blott

bifall med kr. .3,600: -—Annars ingen låneansökan gjord. Den bank, som

nu nedskrivit sin fordran av bolaget kan man näppeligen begära ökat rörelsekapital

av, och styrelsemedlemmar ha fått ikläda sig förbindelser till banken

vid ackords erhållande, så dessa kunna icke bidraga till ytterligare kapitalanskaffning.

Östra Fogelviks kommun med en skatt av 15 kr. är så illa ute, att man bör

undvika att göra framställning i något till densamma.»

15 arbetare vid tegelbruket tillstyrkte bolagets framställning och intygade

bl. a., att ledningen av tegelbruket sedan årtionden tillbaka sökt att, kanske

mer än något annat tegelbruk i landet, bereda sin arbetspersonal arbete under

de månader, tegelbruksdrift icke kunnat pågå.

I promemoria den 27 juli 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Bolaget har bedrivit sin verksamhet sedan början av 1900-talet. Tillverkningen

utgöres huvudsakligast av murtegel, normal tillverkning 21/2—23/4 mill.

Under senare år har upptagits tillverkning av ett slags håltegel — femsidigt

slutet håltegel -—• varför maskinen konstruerats av företagets ägare.

Antalet anställda utgjorde vid besöket 36.

Genom ett för företaget mycket olyckligt avtal om samarbete med ett närliggande

tegelbruk ha leveransmöjligheterna beskurits. Det är absolut nödvändigt

att uppsägning sker, såvida icke avtalet kan revideras, så att detsamma

blir i möjligaste män rättvist.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

9

Betr. avsättningsmöjligheterna hyste ledningen goda förhoppningar, då

flera stora byggen förestå inom länet.

Företaget lider stor brist på rörelsekapital och det torde nog vara riktigt

vad sökanden härom anför i sin inlaga:

''Avslag på framställningen medför omedelbar driftsinställelse, varvid samtliga

34 bliva utan anställning.’

Orsaken till kapitalbristen är dels ovan relaterade dåliga samarbete med

närliggande tegelbruk, varigenom avsättningen i hög grad minskats, dels på

experiment nedlagda kostnader för genomförande av tillverkning av hålteglet.

Tyvärr har brist på medel icke medgivit att få teglet provat vid Materialprovningsanstalten.

Genom avskedande av en bokhållare och en tegelmästare samt sträng ekonomisering

för övrigt synas omkostnaderna vara nerskurna så långt f. n.

ske kan.

En sanering av företaget har skett, sålunda har den kreditgivande banken,

Värmlands Enskilda Bank, avskrivit kr. 96,137:42 och enskild person kr.

20,500:—. Vidare har aktiekapitalet nedsatts från kr. 300,000 till kr.

150,000:— varigenom fastighetens och förlagsegendomens värde kunnat nedskrivas

och balanserad förlust avskrivas med sammanlagt kr. 266,637:42.

Ägaren — disponenten — beskrives såsom en mycket skötsam och arbetsam

man.

Balansräkning efter genomförd sanering,

(sammanställd efter P. M.)

Kassabehållning..... 883: 34 Bankskulder......115,100: —

Växel......... 20:— Beversskulder.....77,117:09

Varufordringar..... 27,915:06 Aktiekapital...... 150,000: —

Färdiga varor i råvaror . 14,082: 24

Maskiner........ 3,656: —

Ledningar. Spår och drängar

........ 25,340:45

Fastigheter (t. v. 290,200) 270,320: —

Kronor 342,217: 09 Kronor 342,217: 09

NB,

Varufordringar 27,915: 06. Anses säkra.

Fastigheter. Här ingår en f. d. kakelfabrik med kr. 25,000: — som står oanvänd

och vilket värde torde t. v. få anses vara fiktivt.

Ledningar, spår och lerängar kr. 25,340: 45. Högt.

Bankskulder se särskild specifikation.

Eeversskulder » » »

Utställda säkerheter Fast Förlag Livbrev Lån

Värmlands Enskilda Bank 80,000: — 50,000: — 50,000:--[-borgen 95,000: —

R. Tjerneld....... 20,000: — 17,000: —

AB Göteborgs Bank . . . 5,000: — 3,500: —

» » » . . . 15,000:--[- borgen 10,000: —

AB Sydbanken..... 10,000:--j- borgen 6,100: —

R. Tjerneld...... . 90,500: — 55,000: —

Kronor 220,500:— 50,000:— 50,000:— 186,600:.—

Brandförsäkring

Enl. specifikation.....Fastigheter kr. 213,000: —

Lösegendom » 36,050: —

S:a kr. 249.050:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konsiitutionsutslcottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Förslag:

Då företaget synes beräknas kunna fortsätta sin verksamhet efter nu skedd

sanering, därest rörelsekapital tillföres, får jag, med hänsyn till den relativt

stora arbetarstammen — 36 man — förorda ett lån å kr. 15,000:— amorterings-

och räntefritt i 2 år, därefter 10-årig amortering och 5 % ränta.

Säkerhet:

Fastighetsinteckning å kr. 15,000:— med bästa rätt i 66 öre 188/i0 penningar

och 22 öre 4 94/ioo penningar i Björknäs nr 1 (l36) samt 41 öre 23 penningar

i Kappstad nr 1 (l42) i östra Fågelviks socken av Värmlands län, tax.- värde kr. 22,200 (1931 års skogsvärdering kr. 28,100:—. Ingen avverkning

har sedan ägt rum), samt borgen av disponenten Ivar Tjerneld (tax. 1934 kr.

10,690—9,110).

Särskilt villkor för lånet:

att nu existerande avtal mellan Skattkärr och Alsters tegelbruk omedelbart

under medverkan av Värmlands Enskilda Bank revideras, så att i möjligaste

mån rättvis kvotering av inkommande order ernås. Eventuellt nytt

avtal bör för godkännande insändas före lånets ^anordning.»

I yttrande den 21 augusti 1934 hemställde kommerskollegium, att ansökningen

icke måtte föranleda någon åtgärd under anförande:

»Sökandebolaget synes icke uppfylla de förutsättningar, under vilka enligt

gällande bestämmelser lån må utlämnas av de medel, som å riksstaten för budgetåret

1934/1935 anvisats för lån och subventioner till främjande av enskild

företagsamhet. Särskilt torde företagets svårigheter i väsentlig mån bero på

andra omständigheter än konjunkturerna.»

Den 1 oktober 1934 träffades nytt avtal mellan sökandebolaget och Alsters

tegelbruk, vilket insändes till socialdepartementet.

Kungl. Maj:t (26 okt. 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 15,000 kr. på 12 år, varav de 2 första åren ränte- och

amorteringsfria. Säkerhet: Inteckning i tre av bolagets fastigheter å 15,000

kr. med bästa förmånsrätt samt borgen av disponenten Ivar Tjerneld.

4) Tekniska aktiebolaget Nordstjernan, Söderhamn.

Bolaget, som tillverkade tvål och tekniska preparat, ansökte örn ett lån å

18,000 kr.

Bolagets balansräkningar 1931—1934:

Tillgångar.

Fastigheter......

Inventarier och maskiner

Avräkningar......

Varor.........

Främmande accepter . .

Kassa.........

1 jan. 1931 31 dec. 1931

60,000: — 60,000: —

9,837: 67 10,608: 15

47,666: 77 50,306: 75

48,212:91 42,542:;60

60: 60

69: 16 93: 81

Kr. 165,786:51 163,611:91

Ställda panter: Kr. 165,000: —-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

11

Skulder.

Aktiekapitalet..................

Reservfonden..................

Bankskuld...................

Lån......................

Div. kreditorer.................

Accepter....................

Till bolagsstämmans förfogande

Kr.

Tillgångar.

Fastigheter...................

Inventarier och maskiner.............

Diverse fordringar................

Varor......................

Kassa......................

75,000: —

3,000: —

29,057: 87

36,000: —

11,911:89

8,504: 91

2,311: 84

165,786: 51

75,000: —

3,050: —

30,763: 55

36,000: —

12,964: 31

5,367: 66

466: 39

163,611: 91

31 dec. 1932

60,000: —

11,382: 45

77,978: 01

42,937: 30

1,752: 33

Ställda panter: Kr.

Skulder.

Aktiekapitalet . .

Reservfonden . .

Löpande räkning.

Lån......

Div. Kreditorer .

Accepter ....

165,000: —.

Kr. 194,050:09

Till bolagsstämmans förfogande

75.000

3,500

22,882

36.000

25,696

28,948

2,022

Kr. 194,050: 09

54

90

65

Tillgångar.

1933

1934

A.

Utestående fordringar.......

.... 77,336:86

49,405: 16

Bankfordran.............

4,615: 89

Postgiro, Söderhamn.........

1,237: 22

» Gävle...........

36: —

Kassa...............

.... 1,492:11

103: 42

B.

Råvaror, varor i arbete, färdiga varor

.... 44,865:53

46,495: 98

C.

Maskiner och inventarier......

.... 12,527:57

10,575: 62

Fastigheten.............

.... 60,000: —

60,000: —

förlust ..............

.... 622:38

Kronor 196,844:45

172,469: 29

Skulder.

D.

Varuskulder.............

.... 14,896:89

10,785: 69

Varu växlar.............

.... 11,417:58

9,811: 24

Braide...............

.... 34,761:54

3,068: 84

B.

Låneväxlar.............

.... 16,500: —

14,500: —

Banklån..............

.... 36,000: —

30,000: —

» ..............

.... 2,745:79

6,101: 04

Statslån...............

18,000: —

F.

Aktiekapitalet...........

.... 75,000: —

75,000: —

Reservfonden............

.... 3,500: —

3,500: —

Vinst- & Förlustkonto........

.... 2,022: 65

1,400: 27

vinst...............

302: 21

Kronor 196,844:45 172,469:29

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Bolagets bankförbindelse hade förklarat, att för närvarande bolagets bankkrediter

i allt väsentligt komme att prolongeras, om lånet erhölles. Härjämte

hade banken förklarat sig villig utlämna en inteckning å 30,000 kr. i bolagets

fastighet.

I promemoria den 20 oktober 1933 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

:

»En mer än 50-årig firma, vars goda tillverkningar lia en säker marknad

på Norrland, där firman under alla dessa år haft sin största avsättning. Genom

de svåra förhållandena i denna landsända har försäljningen minskat så

att bolagets existens äventyrades. År 1931 inköptes bolaget av en kapten

Braide, tidigare huvudintressent i Florodolfabriken, vilken genom kapitaltillskott

sanerade bolagets ställning; dessutom har försäljningen ökat så väsentligt

i år, så att man törs förmoda, att firmans omsättning för nästa år skall

vara uppe i 200,000 kr., vilket ger en beräknad vinst av 12,900.

Då den ekonomiska ställningen är ganska god, vilket framgår av närslutna

balansräkning, torde företagets framtida bestånd vara tryggat genom tillskott

av rörelsekapital, vilket beräknas till lägst 18,000 kr.

Banklån kan ej anskaffas och kommunen är mycket ansträngd genom stor

arbetslöshet och kan ej bidra. Skatten för nästa år beräknas överstiga 16

kronor.

I företaget äro för närvarande anställda 16 personer, men efter kapitaltillskott

anställas genast några personer.

Tillstyrker bifall till framställningen.

Förslag: lån 18,000 kr. löpande 1 år fritt från ränta och amortering, därefter

9 år med 5 % ränta.

Säkerhet: Fastighetsinteckning liggande mellan 30—48,000, taxeringsvär
de

57,400.»

Kommerskollegium avstyrkte bifall till framställningen, då bolaget icke

syntes uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser fordrades

för erhållande av lån och subvention. Särskilt erinrade kollegium örn

föreskriften, att den hjälp, som lämnades ett företag, icke finge bliva ägnad

att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett annat företag.

Vid kollegii yttrande var fogad följande inom kollegium den 16 november

1933 upprättade promemoria:

»Företagets ekonomiska ställning är uppenbarligen mycket svag. Likviditeten

är dålig och de till omkr. 65,000 kronor upptagna varufordringarna hos

kunder (mest små lanthandlare i de norrländska länen) äro enligt uppskattning

av bolagets egen direktör värda möjligen 50 % vid försiktig inkassering på

lång sikt. Försäljningskostnaderna äro även höga.

Den för bolaget uppställda driftkalkylen har genomgåtts av en fackman,

vilkens omdöme är att med de nettoförsäljningspriser, bolaget faktiskt har att

räkna med i konkurrensen och vilka äro i de flesta fall avsevärt lägre än

katalogprisen, bolaget — även vid en ökning av årsomsättningen från nuv.

160,000 kronor till uppgivna 200,000 kronor — för nästa år i stället för vinst

å c:a 13,000 kronor komme att få vidkännas en direkt förlust å minst lika

mycket. För att överhuvud taget lämna vinst, borde enligt hans beräkning

omsättningen ligga i närheten av 300,000 kronor och på vederhäftiga kunder.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

13

Ett statslån torde endast bereda en tillfällig lättnad för reglering av några

överhängande bankskulder och sakna betydelse för företagets framtida existens

på ett vinstgivande plan. Föreskriften att för andra företag menlig

konkurrens icke bör understödjas genom lån ur arbetslöshetsanslaget synes i

föreliggande fall särskilt tillämplig.»

Genom beslut den 20 april 1934 beviljade Kungl. Majit bolaget till förstärkning

av dess rörelsekapital ett lån å 18,000 kr. på 12 år, varav de 2

första ränte- och amorteringsfria. Säkerhet: Fastighetsinteckning å 18,000

kr. med förmånsrätt efter 30,000 kr. samt borgen av kaptenen E. R* E.

Braide.

5) Axel R. Hulterström, charlcuterifirma, Norrköping.

Hulterström anhöll den 22 januari 1934 örn lån å 25,000 kr. Sökanden anförde

bl. a.: Sökandens normala årsproduktion av charkuterivaror utgjorde

140 ä 160,000 kg. med ett tillverkningsvärde av 140 ä 160,000 kr. Omsättningen

hade varit 1932 258,663:68 kr. och 1933 271,139:17 kr. 7 kvinnliga

och 12 manliga personer sysselsattes. 3—5 personer skulle kunna nyanställas,

men i händelse av avslag komme 4—5 personer att avskedas. De utbetalda

avlöningarna utgjorde 1932 kr. 34,142:98 och 1933 kr. 34,157:58. Efterfrågan

å firmans varor vore stor och avsättningen mycket god men stor konkurrens

rådde.

Boksluten för 1932 och 1933 utvisade följande:

Tillgångar.

Kassabehållning.................

Bankräkning..................

Postgiro.....................

Varufordringar, Sverige..............

Aktier, obligationer...............

Färdiga varor..................

Varor i arbete..................

Råvaror.....................

Kontors- o. a. inventarier............

Maskiner i fabriken...............

Transportmedel.................

Summa tillgångar

1932

1933

767:

85

1,160:

—

2,056:

25

1,230:

89

0:

—

234:

55

7,420:

18

14,840:

62

100:

—

100:

—

5,794:

55

4,618:

64

7,160:

—

3,435:

25

3,557:

35

5,105:

05

20,631:

43

22,953:

38

11,475:

—

12,200:

—

4,250:

—

8,150:

—

63,212:

61

00

CM

CD

t-

38

Skulder. 1932

Varuaccepter.................. 5,169: —

Varuskulder................... 28,755: 73

Reversskulder.................. 17,000: —

Kapitalöverskott................. 12,287: 88

Summa skulder 63,212: 61

1933

7,071: 76

34,673: —

21,000: —

11,283: 62

74,028: 38

Bland de ingivna räkenskapsutdragen fanns följande utdrag av kapitalkontot

för 1932:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1Z. (Bilaga.)

1932

u/« Enl. boskillnadsbeslut

Fastighetens

konto . . 12,000: —

Inventarie

Konto . 5,000: —

Obligationers

konto. . 11,300: — 28,300: —

31/12 Proprie Konto .... 9,323: —

Vinst- & Förlust Konto 2,842: 66

Utgående Balans Konto 12,287:88

Kronor 52,753: 54

1932

a/ii Ingående Balans Konto

........ 43,753:54

1932

u/4 Enl. boskillnadsbeslut

Div. Personers Konto 9,000: -—

Kronor 52,753: 54

I yttrande den 19 februari 1934 hemställde kommerskollegium, att ansökningen

icke måtte föranleda någon åtgärd under anförande:

»Sökanden synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser

torde böra vara för handen vid utlämnande av lån från subvention

ur de medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till

främjande av enskild företagsamhet. Särskilt får kommerskollegium i sådant

avseende erinra örn föreskriften, att den hjälp, som lämnas ett företag, icke

må bliva ägnad att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för

ett annat företag.»

1 promemoria den 5 mars 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Efter att under annat firmanamn ha drivit tillverkning och försäljning i

parti och minut av charkuterivaror samt kött- och fläskhandel startade sökanden

egen affär i november 1931. Lokaler för charkuterifabriken förhyras

av Norrköpings stads Slakthus och voro mycket snygga och ändamålsenliga.

Orsaken till kapitalbristen är att söka i förluster på kunder samt att maskiner

inköpts. Därest behövliga medel kunna anskaffas, vore meningen att

genom större inköp per kontant likvid förbilliga varan samt dessutom utvidga

verksamheten, så att densamma jämväl skulle komma att omfatta konservering

av skinkor, frankfurterkorv, pastej m. m. Enligt sökandens beräkning

skulle maskinuppsättningen härför draga en kostnad av 8,000 kronor. Årsproduktionen

uppgår f. n. till 150,000 kr. Företaget sysselsätter 20 personer.

Ekonomiskt resultat: 1932 förlust kr. 2,842:66; 1933 vinst 6,495:74.

Detaljförsäljningen sker från tvenne butiker, den ena i Norrköpings saluhall,

den andra vid Kungsgatan.

Debet:

Balansräkning pr 31/12 1933.

Kredit:

Aktier......... 100: —

Inventarier....... 43,303: 38

Kassa och bank..... 2,625: 44

Fordringar 14,840: 62

Varulager .......13,158: 94

Kr. 74,028:38

Varuaccepter......7,041:76

Varuskulder....... 34,673: —

Lån (privat)....... 21,000: —

Kapital......... 11,283: 62

Kr. 74,028:58

Frånsett den av värderingsman föreslagna nedsättningen med 10 % å värdet på

inventarierna, synes värdet ligga högt, ty en avskrivning av 10 % på 3 år är alltför

litet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.) 15

Brandförsäkring: enligt spec..................å kr. 81,000

Erbjuden säkerhet:

Förlagsinteckning.....................» » 25,000

Förslag:

att sökanden beviljas statslån, 10 års amortering och 5 % ränta. . » » 15,000

Säkerhet:

Förlagsinteckning med bästa rätt; borgen av fru Helga Sofia Hulterström

och direktören Knut Erik Vilhelm Montgomery, båda i Norrköping

..........................» » 15,000»

Sedermera ingav sökanden intyg, utvisande av en var av fru Hulterström och

Montgomery ansåges vederhäftig för den borgen, som de enligt uppgift tecknat

för 15,000 kr. enligt förlagsinteckningsrevers av Axel R. Hulterström.

Kungl. Maj:t (23 mars 1934) beviljade Hulterström till förstärkning av

hans rörelsekapital ett lån å 15,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Borgen av fru

Helga Sofia Hulterström och direktören K. E. V. Montgomery.

6) Grimsås nya torv aktiebolag, Nittorp, ''Älvsborgs län.

Bolaget anhöll den 16 maj 1934 örn lån å 25,000 kr. till förstärkning av sitt

rörelsekapital.

Sedan ansökningen remitterats till kommerskollegium, infordrade kollegium

yttranden från statens torvingenjörer.

Torvingenjör Björkman anförde:

»Enligt skrivelsen har bolaget bl. a. motiverat sin und. ansökan med, att,

örn lån ej beviljas till företaget, måste rörelsen nedläggas och såsom följd härav

uppstå arbetslöshet, vilken — enligt bolagets mening — även skulle utsträckas

till ett par grannfabriker, enär Grimsåsfabriken enligt uppgift är mellanhand

för försäljning av c:a 10,000 balar torvströ per år från dessa grannfabriker.

Ostridigt torde även vara, att, örn en nedläggning av fabriken kommer

till stånd, kommer detta att medföra minskade arbetstillfällen i den ort

fabriken är belägen. Men denna minskade arbetstillgång i Grimsåsbygden

kommer däremot att verka i motsatt riktning vid andra närliggande torvströfabriker,

vilka med all sannolikhet ha att motse ökade arbetstillfällen i motsvarande

grad. Någon minskning i arbetslösheten inträder sålunda icke vid

fabrikens nedläggning eller m. a. o. minskade arbetstillfällen vid den ena

fabriken åstadkommer motsvarande arbetstillgång vid andra fabriker. Arbetstillgången

blir sålunda oförändrad.

För att en minskning av arbetslösheten skall inträda, förutsätter detta bl. a.

en ökning av torvströtillverkningen vid fabriken med ty åtföljande avsättning

av fabrikens produkter vare sig på hemmamarknaden eller på exportmarknaden.

Men då en ökad avsättning på hemmamarknaden endast torde

komma att ske på bekostnad av andra fabrikers avsättningsmöjligheter —

någon nämnvärd utökning av torvströanvändningen inom landet synes f. n.

icke kunna påräknas — och sålunda vara till skada för dem, så finner jag

denna väg icke framkomlig för arbetslöshetens minskande. Ej heller torde

man kunna räkna med exporten härför, då densamma ännu ej tagit några

mera fasta former. I detta hänseende må här anföras vad dir. Woelfer i

Malmö skriver till mig i brev av den 13 febr. i år ang. Grimsåsfabrikens torvströexport

till Förenta staterna:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

’---, meia få till sist till vårt beklagande tillfoga att fabriken i Grims
ås

trots dess samhörighet med Falköpingscentralen, som vi hava kontrakt med,

börjat exportera på egen hand och brutit sig ut ur vår organisation. De sälja

till en konsument-kooperation i Amerika, som företrädesvis handlar med rysk

torvströ. Deras uppträdande är mycket obehagligt för ett enhetligt svenskt

uppträdande, i synnerhet då vår organisation i Amerika har uträttat ett jättearbete

med reklamkampanj för »svenskt» torvströ i allmänhet. Grimsås levererar

icke ett förstklassigt material, som vi kunna godkänna och skulle detta

faktum såväl som deras prispolitik skada samtliga övriga svenska torvströfabriker

---—.

Högaktningsfullt,

Th. Woelfer.’

Att döma av detta uttalande torde fabrikens export av torvströ icke ännu

vara att räkna med.

Då ett bifall till sökandens låneframställning sålunda icke skulle medföra

någon lindring i arbetslösheten i allmänhet och en nedläggning av fabriken

ej heller skulle åstadkomma någon minskning i arbetstillgången på det område

fabriken företräder, får jag som min mening uttala, att motiv ur ifrågavarande

synpunkter saknas för tillstyrkande av bifall till sökandens und.

framställning örn lån från de medel riksdagen anvisat till arbeten till motverkande

av arbetslösheten för främjande av enskild företagsamhet.»

Torvingenjör Sjögren anförde:

»Areal torvströmosse utgör c:a 90 hektar.

År 1907 utförde jag undersökning av Grimsås mosse, tillhörig dåvarande

Grimsås Torvaktiebolag, numer Grimsås Nya Torvaktiebolag.

Värderingsinstrument upprättades för torvlån. Lån beviljades år 1908 å

42.000 kronor, vilket belopp lyftades den 21/3 1908.

Under de därpå närmast följande 5 åren, varunder jag utförde besiktningar

vid fabriken, tillverkades sammanlagt 118,767 balar torvströ eller i medeltal

23,753 balar per år. Under hela tiden (27 år), som verksamheten hittills

pågått, kan tillverkningsmängden hava varit i medeltal 25,000 balar per år

eller sammanlagt 675,000 balar.

Enligt undersökningsresultatet beräknades mossen före avverkningens början

innehålla material till 1,000,000 balar torvströ. Nu återstående råmaterial

kan bedömas motsvara 325,000 balar, som med nu enligt uppgift beräknad

årsproduktion ä 30,000 balar blir tillräckligt c:a 10 år. Torvströmaterialet

är av fullt god beskaffenhet.

Uti stycket 4 i en till ansökan vidfogad bilaga (''Uppgifter rörande Grimsås

nya Torvaktiebolag’) anföres, att företaget nödgas nedlägga rörelsen vid

eventuellt avslag på låneansökan.

Sökanden avser med lånet, 25,000 kronor, blott att kunna bedriva rörelsen

i samma omfattning, som under den senare tiden ägt rum, eller som nämnt

c_:a 30,000 balar per år. Således planeras ej några ändringar eller utvidgningar

av själva anläggningen.

Den 8 september 1933 nedbrann bolagets förutvarande torvströfabrik till

grunden, se stycket 6 i förut nämnda bilaga. Brandskadeersättningen var

25.000 kronor. Denna summa blev otillräcklig för uppförande av ny fabrik

med maskiner.

Någon tid före branden (sommaren 1933) hade fabriken inrättats för tillverkning

av exporttorvströ. Kostnaden för dessa ändringar i fabriken samt

de förluster på tillverkningen, som tidigare gjorts, jämte en del andra till
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

17

stötande ogynnsamma faktorer hava samverkat till, att det uppstått kapitalbrist

för bolaget.

Vidare anför torvbolaget i förutnämnda bilaga, stycket 4, de minskade tillfällena

till arbetsförtjänster, som uppkomma genom driftens inställande och

antyder därjämte, att arbetsförtjänsterna samtidigt skulle minskas vid ett

par andra fabriker, varifrån försäljningen under ett par år delvis har dirigerats

vid Grimsåsfabriken. Antydda konsekvens för de två åsyftade fabrikerna

måste vara felaktig. Ett omvänt förhållande är däremot mer sannolikt.

Om Grimsåsfabriken nedlägges, torde dess tidigare omsättning, i varje

fall den inhemska, övergå till grannfabrikerna (här närmast Strömsfors och

Hädinge) och öka arbetstillfällena på dessa platser, enär någon minskning

av torvströförbrukningen icke lär uppkomma, om en eller annan fabrik inställer

rörelsen. De allra flesta av landets torvströfabriker ha en högre tillverkningskapacitet,

än som under många år kunnat utnyttjas, och önska gärna

en ökad omsättning.

Angående konsekvenserna i fråga örn arbetslöshet i samband med eventuellt

nedläggande av Grimsåsfabriken, så gör torvingenjör Björkman härom

ett uttalande, som härjämte närslutes såsom bilaga. I uttalandet ingripes jämväl

ett omnämnande angående torvströexporten från Grimsås. Vad beträffar

ett visst citat i denna bilaga, som tar sikte på torvmaterialet och är ofördelaktigt

för Grimsås, så delar jag icke där företrädda mening. På grund av

min förut omnämnda undersökning av Grimsås mosse, så vet jag, att dess

torvströmaterial är konkurrens dugligt, åtminstone på den inhemska marknaden.

Torvbolaget meddelar i sina ''Uppgifter’, stycket 5, angående arbetslösheten,

att inom Nittorps kommun inga arbetslösa äro anmälda. Vid företaget lia

13 man arbete av mer stadigvarande art, varförutom 20 man och 10 minderåriga

kunna få tillfälligt arbete under sommarhalvåret. Inga nyanställningar

kunna göras, även örn lånet beviljas.

’Det har visat sig omöjligt att erhålla privat kapital för ordnandet av företagets

ekonomi.’ ''Försök att av aktieägare och andra personer erhålla nytt

tillskott av kapital har resulterat i, att de erbjudit sig tillskjuta en del av

kapitalbehovet, därest statslån erhålles.’ ''Kommunen torde icke kunna förmås

att låna företaget några medel’, se styckena 11, 13 och 14 i ''Uppgifter

rörande Grimsås nya Torvaktiebolag’. Nämnda förhållanden tyda icke på

ett gott förtroende från de närmast initierades sida för företagets framtida

bestånd.

Vad angår den säkerhet (se den till ansökan bilagda förlagsförteckningen

av den 31/12 1933), som erbjudes för ett lån å 25,000 kronor, så kan jag ej

finna densamma vara betryggande. Skulle företaget komma på obestånd

så återstår för statsverket ej annat, än att söka realisera förlaget, vilket

troligen skulle inbringa på sin höjd blott 15 ä 20 % av de i förteckningen

upptagna värdena, sammanlagt 36,071:63 kronor. Att märka är, att byggnaderna

redan tidigare äro intecknade och belånade. Särskild uppmärksamhet

bör fästas vid varulagrets värde, i förteckningen upptaget till sammanlagt

17,570:46 kronor. Detta värde, till huvudsakligaste delen bestående i

halv- och delvis endast påbörjat fabrikat, kan variera i avsevärd grad från

det ena året till det andra, beroende av olika mängder av dylikt råmaterial.

Och skulle företaget glida mot obestånd, så har med all sannolikhet varumängden

och värdet minskat, innan fallet kommer.

Med hänsyn till det ovan anförda och särskilt med avseende på, att lånet

ej blir bidragande faktor till ökade arbetstillfällen, kan jag ej finna, att fullgiltiga

motiv föreligga för dess tillstyrkande.»

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 5 sami. Nr 12.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Kommerskollegium hemställde, under hänvisning till torvingenjörernas yttranden,

att ansökningen icke måtte bifallas.

Till bemötande av torvingenjörernas uttalanden inkom bolaget med skrifter,

vari huvudsakligen anfördes:

»Vi erfara att vår låneansökan blivit av Kungl. Kommerskollegium avstyrkt

efter motivering av Statens Torvingenjör Gustaf Sjögren, och tro vi

oss förstå, att orsaken härtill är, att man ansett vår export av torvströ vara

av tillfällig art, sammanhängande med valutaförhållandena och följaktligen

en alltför osäker faktor att räkna med vid bedömandet av storleken av de

arbetstillfällen, som en fortsatt verksamhet vid vårt företag skulle kunna ge.

Orsaken till ingenjör Sjögrens ståndpunkt synes oss vara, att han icke är

tillräckligt insatt i hithörande ting. Exporten till U. S. A. är icke beroende

på de rådande valutaförhållandena utan på anpassning av varan till de amerikanska

köparnas önskemål.

Då vi år 1926 påbörjade vår export till U. S. A. i liten skala sökte vi givetvis

utvidga densamma. Härvid funno vi, att Tyskland överallt tidigare inarbetat

sina kvaliteter, vilka genom att de undergått vissa siktnings- och fläktningsprocedurer

avsevärt skilde sig från svenskt torvströ vad sorteringen beträffar.

Vi funno följaktligen ringa intresse för vår vara. En ändring av

sorteringen skulle medföra stora kostnader för maskinändringar och -kompletteringar,

vilket vi icke hade kapital till, Emellertid hade vi inga svårigheter

att behålla den marknad, sorn vi erövrat, trots de tyska exportörernas oavbrutna

försök att fråntaga oss den, givetvis beroende på, att våra kunder vant

sig vid vår sortering och att kvaliteten hos det svenska torvströet i sig självt

har företräden framför det tyska.

Att vi föregående år lyckades hastigt utvidga vår export sammanhänger i

någon mån med valutaförhållandena men framför allt med att många amerikanska

importörer blevo alltmer obenägna att göra sina inköp i Tyskland. Sedan

vi numera gjort nödiga ändringar av maskinerna och framställa en vara,

som är i överensstämmelse med vad köparna i allmänhet äro vana vid, finnas

alla skäl för att vi skola kunna behålla den större marknad, som vi nu ha, och

som ger såväl vårt företag som kringliggande fabriker rika arbetstillfällen.

Det finns dessutom en del andra skäl, som tala för att exporten till U. S. A.

icke är en tillfällig företeelse.

De påståenden, som framförts, att vår export skulle skada övriga fabrikers

export äro oriktiga, liksom påståendet att det skulle finnas en exportorganisation

mellan torvströfabrikerna. Härmed förhåller sig sålunda att en firma

Premier Peat Moss Corporation, New York, genom sin representant/delägare

herr Theodor Woelfer, Malmö, med en hel del fabriker uppgjort kontrakt om

rätt till ensamförsäljning i U. S. A. Firman inköper torvströet i fast räkning

vid fabriken och tillhandahåller en del packningsmaterial. Detta gör att fabrikanterna

icke hava någon möjlighet att kontrollera vilka priser torvströet

betingar sig i U. S. A., ett arrangement vilket vi anse synnerligen oklokt.

Vi hava upprepade gånger uppmanat Västra Torvströcentralen, en sammanslutning

för gemensamt uppträdande vid försäljning och av vilken vi äro medlem,

att försälja torvströet direkt till U. S. A. gärna med Herr Woelfer eller

annan lämplig person eller firma som agent, men detta har icke vunnit beaktande.

tydligen på grund av oerfarenhet av dylika affärer. Därest det funnits

en sammanslutning mellan torvströfabriker i och för export för säljning

på sätt, som skyddat fabrikanternas intressen, skulle vi omedelbart anslutit

oss till en sådan sammanslutning. För övrigt skedde kontrakteringen mellan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18. (Bilaga.)

19

lorvströfabrikerna och hr Woelfer de första månaderna under år 1932, då vår

export i större skala redan var i full gång, och skulle det överhuvud taget

bliva tal örn att den enes eller andres intressen skadats, så anse vi det riktigare,

att det blir framhållet, att våra intressen skadats genom Premier Peat

Moss Corporations uppträdande efter det vi börjat. Talet örn, att vi skulle

skada andra torvfabrikör genom vår export, är även orimligt så länge vi sälja

vår torvströ till högre priser än vad andra fabriker erhålla, Påståendet att en

av våra kunder skulle skada Sveriges export genom att distribuera torvströet

till låga priser är givetvis icke riktigt. Därest torvströets distributionskostnader

nedbringas, medför detta, att det blir populärt, och konsumtionen ökas.»

I promemoria den 4 augusti 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

i

»Företaget är beläget intill Grimsås järnvägsstation (linjen .Värnamo—

Limmared) i Nittorps socken av Älvsborgs län. Tillverkningen av torvströ

och torvmull uppgår normalt till c:a 30,000 balar.

Antalet anställda vid besöket 13 man. Dessutom tillkommer 20—30 extra

arbetare under tiden maj—november.

Arbetslöshet. Inga anmälda arbetslösa finnas inom kommunen.

Kapitalbristen beror (utom på driftsförlust år 1932 å kr. 2,345: —, förorsakad

av minskad omsättning) av att fabriken i september 1933 härjades av

eldsvåda. Merkostnad utöver brandskadeersättningen för byggnadens återuppförande

samt förluster tillfölje stagnation i driften slukade företagets rörelsekapital,

så att medel nu icke finnas till arbetslöner för inbärgning och

nyskärning av torv o. d. Omändringsarbeten för sortering av exportvaror har

ävenså krävt en del kapital.

Utbetalda arbetslöner år 1933 kr. 19,752:39.

Orderstocken icke nämnvärd, då leverans sker i mån som orderna ingå.

Kapitalanskaffning. Något stöd från kommunen icke att räkna med. Från

aktieägarna och andra personer torde någon hjälp kunna erhållas, men blott

under det förhållandet, att statslån erhålles.

Bindande överenskommelse från fordringsägarna örn orubbad kredit kan

erhållas.

Balansräkning pr 31/12 1933.

Debet Kredit

Kassa och bank ..... 1,234: 10 Upplupna, ej förfallna

Varufordringar, Sverige . . 827:27 räntor........ 100: —

D:o utlandet....... 1,165: 92 Varuaccepter...... 4,685: 05

Andelar . ....... . 891: — Varuskulder....... 4,496:32

Varor i arbete...... 16,409: 70 Låneaccepter...... 3,000: —

Emballage o. d...... 1,160:76 Bankskulder ...... 25,000: —

Div. debitorer...... 1,900: — Reversskulder...... 20,500: —

Verktyg, modeller .... 1:— Aktiekapital....... 30,000: —

Kontors o. a. invent. . . . 300: —

Maskiner...... . . . 11,951: 17

Transportmedel..... 249: —

Ledningar o. spår .... 4,500: —•

Mossar ......... 14,000: —

Byggnader....... 26,878:26

Skogar......... 300: —

Underskott, förluster . . . 6,012: 19

Kr. 87,781:37 Kr. 87,781:37

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

NB.

Varufordringar: Betecknas såsom säkra.

Andelar: » » »

Varor i arbete:

Självkostnadspris. Ligger t. o. m. under medel-kostnadspriset för torvströfabrikerna.

Emballage: Inköpspris.

Div. debitorer: Verkställande direktören löneförskott Obs. motvikt mot lån.

Maskiner: Bokförda pris torde få anses högt.

Ledningar och spår: c:a 40 ton. Priset normalt.

Mossar: Kr. 14,000 torde, under förutsättning att driften fortsättes, icke

få anses alltför högt.

Byggnader: Kr. 26,878: 26.

Bankskulder: östra Kinds sparbank kr. 25,000: —.

Reversskulder: Dalstorps pastorats bolag kr. 16,000 (förlagsint. å — belopp

Herr J. P. Olsson o. Karl Olsson 4,500 = kr. 20,500: —).

Driftresultat 1929 1930 1931 1932 1933

Inkomster.

Torvströtillverkningen . 11,518: 49 12,132: 21 9,413: 73 6,404: 80 11,073: 47

Hyror........ 520: — 520: — 490: — 400: — 400: —

Maskinförsäljn..... 250: —

Förlust å rörelsen . . . 2,345: —

Summa kronor: 12,038: 49 12,902: 21 9,903: 73 9,149: 80 11,473: 47

Utgifter.

Räntor........ 2,755: 23 2,565: 87 2,572: 91 2,793: 32 2,333: 19

Omkostnader..... 5,260:69 5,194:76 5,015:81 4,883:24 5,806:98

Reparationer..... 2,624:57 2,783:58 1,778:76 1,473:24 3,333:30

Avskrivningar å for dr. . 149: — 8: —-

å maskiner..... 1,249: -—- 2,350: — 536: 35

Summa kronor: 12,038:49 12,902:21 9,903:73 9,149:80 11,473:47

Säkerhet erbjudes:

dels förlagsinteckning å kr. 25,000 med bästa rätt. Förlagsegendomens bokförda

värde 31/ia 1933 kr. 34,271: 63. Maskiner nya, anskaffade efter

branden 1933,

dels borgen av företagets ledare, bankkamreraren Karl Olsson, Grimsås.

Av bolagets aktiestock innehar familjen Olsson 75 %.

Kommentar: Med hänsyn tagen till den irreguljära driften vid torvströfabrikerna

är inneliggande lager av helfabrikat samt varor i arbete mycket växlande,

varför detta som belåningsobjekt är mindre tilltalande. Värdet av

maskiner o. a. inventarier är mycket problematiskt ur realisationssynpunkt

sett, varför förlagsinteckning utan god borgen icke kan förordas som säkerhet.

Olssons namn icke starkt och skulle mera hava moraliskt värde. Någon

starkare borgen kan icke anskaffas. För att frigöra förlagsinteckningen skulle

Olssons familj garantera 8,000 kronor, resterande skulle tagas av statslånet.

Allmänt omdöme.

Efter som vad vid besiktningen framgick, har ledningen nedlagt ett mycket

intensivt arbete för organiserande av exporten till U. S. A. och jag anser

att resultatet lovar gott för framtiden.

Under hänvisning till Olssons redogörelse, som på min begäran uppsatts,

får jag betona att enligt denna relation herr Woelfer i Malmö, delägare i en

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstiiutionsutslcoitets memorial Nr 12. (Bilaga.)

21

exportorganisation, Premier Peat Moss Corporation i New York, är försäljare

för vissa enskilda torvströfabriker, men icke någon sammanslutning av dylika

och således hava endast en del fabriker, som av herr Woelfer utväljas, möjlighet

att få exportera sitt strö. Grimsåsfabriken framhåller, att de icke skulle

hava gått fram på egen hand örn exporten organiserats och tillbakavisar den

av herr Woelfer gjorda beskyllningen, att genom sin direkta aktion hava skadat

den svenska exporten för övrigt.

Enligt Grimsås uppgift lär Woelfer avräkna kr. 1:25 pr bal ab fabrik,

då Grimsåsfabriken vid direkt export utfår ett pris av kr. 1: 60—1: 70 netto

ab fabrik, sedan alla extra kostnader för exportpackning avräknats. Ledningen

medgiver, att kvaliteten tidigare, på grund av otillräckliga sorteringsanordningar,

icke varit fullt tillfredsställande, men är denna svaghet nu övervunnen

och de amerikanska köparna nöjda. I motsats till torvingenjör Björkman

är torvingenjör Sjögren av den uppfattningen, att Grimsås material är

konkurrensdugligt, åtminstone på den inhemska marknaden. Jag anser att

det är till full evidens bevisat, att det duger även för export.

Bifogade telegram utvisar, att en av importörerna i U. S. A. är intresserad

för försäljning av Grimsås hela produktion. Exporten utgjorde 1933 23,085

balar (Grimsås 12,908 + andra fabriker 10,177). Under första halvåret i år

har skeppats 16,925 balar (Grimsås 10,582 + andra 6,343).

Jag kan icke finna, att fabrikens export minskar möjligheterna för andra

fabriker, ty den nordamerikanska marknaden är så stor, att en export av t. ex.

39.000 ä 50,000 balar från Grimsås och med denna samarbetande fabriker i

ingen grad minskar möjligheterna till avsättning från andra svenska fabriker.

Att Grimsåsfabriken skulle verka prisförstörande torde motsägas av den

omständigheten, att de utfå ett pris, som är c:a 30 % högre än det som herr

Woelfer avräknar.

Efter vad jag kan finna, har herr Olsson gjort sig förtjänt av erkännande

för det goda resultat han uppnått på exportmarknaden och väl värd att få ett

statslån åt sitt företag. Beklagligtvis äro emellertid säkerheterna icke sådana,

att jag kan tillstyrka ansökta lån.»

Telegrammet hade följande lydelse:

»Acceptera ettusen balar torvmull Avvakta skeppningsinstruktioner Stop

Intresserade för försäljning av Eder hela produktion Stop Meddela Edert produktionspris

Stop Örn nödvändigt vilja vi skicka vår representant på vår bekostnad

genast Stop Känna oss övertygade örn att vi lätt kunna sälja Eder

hela produktion.»

I anledning av vad sålunda anförts angående bolagets säkerhet meddelade

Olsson, att förlagsinteckningen kunde frigöras utan att eventuellt statslån behövde

tagas i anspråk, samt att aktieägarna säkerligen komme att tillskjuta

5.000 kr. utöver ett belopp av 8,000 kr., som de tillskjutit våren 1934.

Kungl. Maj:t (5 okt. 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 16,000 kr. på 9 år, varav de 2 första ränte- och amorteringsfria.

Säkerhet: Förlagsinteckning å 16,000 kr. med bästa förmånsrätt

samt borgen av bankkamreraren Karl Olsson.

7) Choklad-, Karamell- & Konfektfabriken Farris, aktiebolag, Malmö.

Bolaget anhöll i skrivelse den 12 oktober 1933 örn lån å 10,000 kr. Sedermera

utökade bolaget sin framställning att avse lån å 20,000 kr. Till stöd

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

anfördes bl. a.: I händelse av bifall beräknades 12 personer kunna nyanställasmen

i händelse av avslag komme 25 av nuvarande arbetsstyrkan av 40 att avskedas.

Antalet arbetslösa i Malmö vore 7,115. Utbetalda arbetslönerna

under sista året utgjorde 44,436 kr.

Av ingivna räkenskapsutdrag inhämtas, att fabriksrörelsen medfört förlust

under 1931 med 1,931:68 kr. och under 1932 med 2,230:69 kr., vilka

belopp emellertid genom vinst å bolagets fastighet nedbragts till: för 1931 en

vinst å 154: 32 kr. och för 1932 en förlust å 165: 69 kr.

Tillgångar:

Fastigheten . . . . . .

Maskiner och inventarier

Tillverkningskonto . . .

Postgiro m. m......

Diverse fordringar . . .

Skulder:

Aktiekapitalet . . . . .

Fastighetens låne-konto .

Accepter.......

Bank-konto......

Låne-konto......

Diverse skulder . . . .

Obetalta räkningar . . .

Vinst- & Förlust konto .

Saldo från 1931 . . .

Förlust 1932 .....

Balansräkningar. I

31 dec. 1931

31 dec. 1932

82,000: —

58,000: —

53,137: —

468: 16

52,229: 24

82,000: —

62,400: -*

67,428: —

155: 92

51,835: 97

Kr.

245,834: 40

Kr. 263,819:89

66,000: —

66,000: —

80,950: —

79,550: —

7,545: 99

24,804: 92

6,885: 16

5,343: 92

35,350: —

34,250: —

43,483: 68

50,138: 80

5,437: 63

3,716: —

181: 94

: 94

: 69

16: 25

Kr. 245,834: 40 Kr. 263,819: 89

I yttrande den 4 december 1933 anförde kommerskollegium:

»Sökandeföretaget synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande

bestämmelser böra föreligga vid utlämnande av lån och subvention ur

de medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande

av enskild företagsamhet. Särskilt får Kommerskollegium erinra örn föreskriften,

att den hjälp, som lämnas ett företag, icke må bliva ägnad att medföra

arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett annat företag. Kollegium

finner sig därför icke kunna tillstyrka bifall till framställningen.»

I promemoria den 22 december 1933 anförde en av de för ifrågavarande

ärendens handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

:

»Denna fabrik har 40 anställda och en årsproduktion av 300,000 kronor.

Kvaliteten på produkterna torde vara bra och priserna billiga. Leveranser till

ett flertal regementen förekomma allt som oftast.

Fabrikens maskinella utrustning är förstklassig, och nuvarande anskaffningsvärdet

av maskinerna belöper sig till 165,000 kronor; bokföringsvärdet

är 61,396, och får anses mycket lågt, då de flesta maskinerna anskaffats under

de senaste åren och befinna sig i utmärkt skick. Som en jämförelse kan

nämnas att av de tre bilar, som nu användas, äro två bokförda till 1 kr. pr st.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

23

Emellertid har det egna kapitalet varit för litet, varför denna expansion och

företagets främmande kapital är rätt stort och tyngande. Förutom botten-*

lånet i fastigheten utgöres det främmande kapitalet av tillsatser från intressenterna,

varför ej några risker förefinnas; intressenterna äro för övrigt villiga

att avskriva fordringar till minst lika stort belopp som ett eventuellt statslån.

Bland skulderna i övrigt märkas varuskulder till ett belopp av kr. 46,847

och varuaccepter för kr. 24,804. Det förra beloppet motsvaras av utestående

säkra fordringar för kr. 43,492, då däremot täckning för accepterna saknas.

Ett lån på kr. 20,000 är därför behövligt.

Då den nuvarande ledningen synes handha skötseln av företaget med stor

skicklighet, kunnighet och omtanke, torde företagets framtida bestånd vara

säkrat genom ett statslån på kr. 20,000 och minst 40 personer därigenom ha

sin bärgning. Som säkerhet för lånet erbjudes förlagsinteckning kr. 20,000

med bästa rätt.»

Kungl. Maj :t (19 jan. 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 20,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Förlagsinteckning å

20,000 kr. med bästa förmånsrätt. Särskilt villkor: Att den förlagskredit,

bolaget vid lånets beviljande åtnjöte, bundits på det sätt, som av statskontoret

efter samråd med kommerskollegium funnes erforderligt till tryggande av

rörelsens fortsatta bedrivande.

Den 5 februari 1934 gjordes följande anteckning i akten av nyssnämnde

befattningshavare i socialdepartementet:

»Vid mitt besök vid fabriken gjordes den överenskommelsen, att intressenterna

skulle avskriva fordringar till ett belopp av kr. 30,000 för att sanera bolagets

ställning. Nu ingår meddelande att en av intressenterna ej längre vill

stå vid denna överenskommelse, och bolaget har på grund därav ej möjlighet

att uppfylla villkoren för statslånets utbetalande. Den sannolika följden

härav torde bli betalningsinställelse och ev. konkurs.»

Den 7 i samma månad försattes bolaget i konkurs, och den 26 april 1934

meddelade konkursförvaltaren, att bolagets låneansökan »återtoges».

Den 9 maj 1934 registrerades Farris Nya Aktiebolag, Choklad- & Karamellfabrik,

och den 30 i samma månad anhöll det nya bolaget om ett lån å 20,000

kr. Såsom ett särskilt skäl för lånets beviljande åberopades, att bolaget dreve

en ej oväsentlig export av choklad samt att det inriktat sig på att i största

möjliga utsträckning utvidga exportförsäljningen, vilken vore den för bolaget

förmånligaste.

I promemoria den 19 juni 1934 anförde ovannämnde tjänsteman:

»Det förra A.B. Farris beviljades den 19 januari 1934 ett lån på 20,000

kronor, men som villkor härför föreskrevs att intressenterna skulle avstå från

fordringar för minst lika stort belopp. Detta avtal träffades vid mitt första

besök hos bolaget, men senare ingick meddelande att en av intressenterna vägrade

fullfölja överenskommelsen, och ej långt därefter följde betalningsinställelse

och konkurs. Vid den exekutiva auktionen uppträdde ej några andra

köpare än direktören i det förra bolaget, dir. Kotzky, som bildat ett nytt

bolag för att överta den gamla rörelsen, ehuru representanter för större konkurrentfirmor

enligt uppgift voro talrikt representerade; det är sällsynt att

få konstatera dylik hänsynsfullhet från konkurrenter. På grund härav fick

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

det nya bolaget övertaga samtliga tillgångar för verkliga vrakpriser, vilket

också framgår av en jämförelse mellan balansräkningarna före och efter konkursförfarandet.

Alla gamla maskiner finnas kvar och två nya ha tillkommit,

fastigheten har ännu ej försålts, men skall gå exekutivt nästa månad,

och torde Handelsbanken lämna sin medverkan till att den får övertagas av

bolaget.

Balansräkning.

Tillgångar.

Kassa ..................

Bank...................

Varufordringar...............

Varor...................

Div. debitorer...............

Verktyg och modeller ...........

Inventarier................

Maskin, nuv. inköpsvärde 165,000 ......

Transportmedel, 3 bilar...........

Byggnader ................

/i. 1933

12/5 1934.

138: 92

Hi-

ls,492: 62

67,428: —

17,459: 85

8,343: 35

1: —

800: —

1: —

1,700: —

61,396: —

11,100: —

1,002: —

82,000: —

Kr. 263,819: 89 40,198: 25

. . 24,804: 92

. . 46,847: 36

. . 7,007:44 6,453:55

. . 5,343: 92

. . 34,250:— 13,744:70

. . 79,550: —

. . 66,000:— 20,000: —

. . 16: 25

Kr. 263,819: 89 40,198: 25

Det nya bolagets reversskuld kr. 13,744 är till dir. Kotzky, som är villig

att binda sin fordran under den tid ett ev. statslån graverar; den ekonomiska

ställningen är mycket sund, ehuru största delen av aktiekapitalet gick åt till

förvärvet av rörelsens tillgångar. Ordertillgången är mycket god, men en hel

del måste avvisas, då man ej anser sig kunna taga in fler arbetare för närvarande.

Med tillskott av rörelsekapital skulle hela den förra arbetarstyrkan,

40 st., kunna reengageras.

Då dir. Kotzky synes leda företaget med kunnighet och försiktighet, och

det nya bolaget fortsätter rörelsen under gynnsamma auspicier, finnas nu de

bästa förutsättningar för framtida bestånd, och vill jag därför hemställa att

Farris nya AB. får lyfta det lån å kr. 20,000, som under vissa förutsättningar

beviljades det gamla bolaget.

Förslag: lån å 20,000 kronor, 5 % ränta, 10 års amortering.

Säkerhet: Förlagsinteckning kr. 20,000 med bästa rätt samt borgen av köpmannen

Eric Bengtsson, Malmö, och direktören Bernhard Kotzky.

Särskilt villkor: Förbindelse från dir. Kotzky enl. förestående.»

Kungl. Majit (6 juli 1934) beviljade det nya bolaget till förstärkning av

dess rörelsekapital ett lan a 20,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Förlagsinteckning

å 20,000 kr. med bästa förmånsrätt samt borgen av köpmannen Eric Bengtsson

och direktören Bernhard Kotzky.

Skulder.

Varuaccepter.......

Varuskulder........

Div. kreditorer.......

Bankskulder........

Reversskulder, intressenterna

Fastighetslån......

Aktiekapital........

Bal. vinst.........

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

25

8) Skräddarmästaren Gabriel Nordgren, Söderhamn.

Nordgren anhöll den 20 mars 1934 om lån å 12,000 kr. eller örn möjligt 15,000

kr. I ansökningen anfördes bl. a.: Rörelsen avsåge tillverkning av herr- och

damkläder såväl på beställning som i konfektion, 15 personer sysselsattes. Antalet

arbetslösa i Söderhamn utgjorde 924. Anledningen till lånebehovet vore

för stort råvarulager i förhållande till den minskade omsättningen samt stora

utestående fordringar. Som särskilt motiv framhölles, att, därest ansökningen

ej bifölles, en minskning av personalen vore ofrånkomlig samt att det ej vore

uteslutet, att rörelsen måste nedläggas, varvid utsikterna för personalen att

erhålla annan sysselsättning syntes vara mycket små.

Ansökningen tillstyrktes i särskilda intyg av stadsfullmäktiges ordförande

i Söderhamn Ernst Lindley, drätselkammarens ordförande därstädes P. Johansson,

Söderhamns fabriks- och hantverksförening, ordföranden i Sveriges

Hantverksorganisation Aug. Lindmark samt Sveriges skrädderiarbetsgivares

centralförening.

An

Balansräkningar.

31 dec. 1931 31 dec. 1932 31 dec. 1933

Kassa Konto........... 1,700:72 286:83 1,213:47

Varu » ........... 61,295: — 57,495: — 58,006: —

Reskontra Konto........ 39,268:02 28,770:44 29,806:28

Värdepapper ».......... 100:58 100:58 100:58

Inventarie ».......... 10: 18 10: 18 10: 18

Fastighets »....... . . . 128,290:— 128,940:— 128,940: —

Summa 230,664:50 215,603:03 218,076:51

Per Div. Kreditorers Konto....... 86,096: 04 99,017: 11 30,710: 88

Växel » ....... 59,156:81 38,554:38 37,086:29

Hypoteks » ....... 66,965: 18 65,345:05 140,991:29

Kapital »> . ...... 18,446:47 12,686:49 9,288:05

Summa 230,664:50 215,603:03 218,076:51

Rörelsen visade för 1931 en vinst av 1,852:58 samt för för 1932 och 1933

en förlust av resp. 5,759: 98 och 3,398: 44 kr.

De under åren 1931—1933 utbetalda arbetslönerna i rörelsen utgjorde i

runda tal resp. 25,380, 24,540 och 22,725 kr.

I yttrande den 9 maj 1934 hemställde kommerskollegium, att ansökningen

icke måtte föranleda någon åtgärd, under anförande:

»Sökandebolaget synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande

bestämmelser torde böra vara förhanden vid utlämnande av lån ur de

medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande av

enskild företagsamhet. Särskilt får Kommerskollegium i sådant avseende erinra

örn föreskriften, att den hjälp, som lämnas ett företag, icke må bliva

ägnad att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett annat

företag.»

I akten finnes följande soliditetsupplysning:

»Nordgren driver sedan många år tillbaka herr- och damskrädderi i Söderhamn.

Han är ägare till ett par större fastigheter, vilka dock torde vara in
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

tecknade till så gott som saluvärdet. Nordgren synes lia ont örn pengar. Kredit

kan icke tillstyrkas.»

Å uppgiften har gjorts denna blyertsanteckning: ,

»Till förestående erinras, att sök. båda fastigheter äro taxerade till resp.

160,000 kr. o. 48,000 kr. tills. 208,000 och belånade till 131,000 kr. eller 63 %.

Tax.-värden äro enl. utredn. icke höga. Telegrafverket uppgives ba förgäves

erbjudit 200,000 kr. för den större fastigheten.»

Kungl. Majit (6 juli 1934) beviljade till förstärkning av företagets rörelsekapital

ett lån å 12,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Inteckning å 12,000 kr. i fastigheten

Björnen nr 2 med förmånsrätt efter 112,000 kronor.

9) A.-B. Kläder, Stockholm.

Bolaget ansökte örn lån å 150,000 kr. samt anförde bl. a. Trots de tre senaste

årens depression, som medfört förlust för bolaget å 150,000 kr., bade bolaget

icke avskedat arbetare. Nu fordrades rörelsekapital, örn avskedande skulle

kunna undvikas. Anställda vore 102 st. Beviljades lånet, komme 30 nyanställningar

att ske. Vid avslag måste inskränkning ske med 33 %, vilket betydde

att c:a 30 personer måste avskedas.

Tillgångar.

Inventarier ....

Varulager . . . . .

Utestående fordringar

Bank tillgodohavande

Kassabehållning . . .

Skulder.

Utelöpande egna acc,

Övriga egna skulder

Aktiekapital stam .

» pref. .

Reservfonden . . .

Bokslutet för 1933.

»Ingående balansräkning.

S:a Kr.

S:a Kr.

..... 100: —

862,586: —

238,568: 19 1,101,154: 19

11 299:_

5,146: 32 16,445: 32

1,117,699: 51

650,338: 19

98,163: 06 748:501: 25

150,000: —

200,000: —

19,198: 26 369,198: 26

1,117,699: 51

Utgående balansräkning.

Tillgångar.

Inventarier ..................

Varulager...................

Utestående fordringar.............

Kassabehållning............... .

1933 års förlust................

100: —

850,599: 69

261,852: 15 1,112,451: 84

5,174: 30

150,702: 71

S:a Kr.

1,268,428: 85

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

27

Skulder.

Utelöpande egna acc.......

Övriga egna skulder......

Skuld å bankkreditiv......

802,522: 85

91,035: 52

5,672: 22

899,230: 59

Aktiekapital stam.......

» pref........

Reservfonden.........

150,000: —

200,000: —

19,198: 26

369,198: 26

S:a Kr.

1,268,428: 85

Vinst -

Inkomster.

Bruttovinst å rörelsen.....

1933 års förlust........

& Förlusträkning.

417,558: 09

150,702: 71

Utgifter.

Omkostnader.........

Annons- & Reklam......

Räntor............

Löner.............

Hyror............

Förlust å på avbet, sålda varor

S:a Kr.

68,233: 33

70,509: 48

22,181: 48

239,958: 65

89,674: 81

568,260: 80

490.557: 75

77,703: 05

S:a Kr.

568,260: 80*

I promemoria den 16 juli 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Aktiebolaget bildades år 1919 och övertog den av herr Henrik Emanuel

Forsmark och hans fru sedan flera år bedrivna rörelsen.

Tillverkar och försäljer herrkläder.

Omsättningen har under de senaste 5 åren i medeltal uppgått till kr.

1,935,000:— och sista året till kr. 1,644,000:-—.

Bolaget, som har huvudaffären med butik, kontor, lager och tillskärning

i Sveavägen 34—36, skrädderiverkstäder vid Appelbergsgatan samt 5 filialaffärer

på olika ställen i staden, sysselsätter inom dessa 102 personer, varav

61 män och 41 kvinnor samt dessutom mellan 70 och 100 hemarbetare huvudsakligen

bosatta i Vingåker.

Beviljas låneansökan kan arbetet bedrivas mera jämnt året runt. Under 1 :a

och 3:e kvartalet är tillgången på order alltid mindre, varför verksamheten under

dessa av brist på erforderligt rörelsekapital brukar bedrivas med reducerad

personal, ehuru följden därav ofta blir liksom nu till midsommar, att firman

måste avsäga sig en del order. Meningen med lånet vore att bedriva rörelsen

mera jämnt året runt.

Avslag å ansökan medför fortsatt inskränkt drift under ovannämnda båda

kvartal, varigenom ett 30-tal personer under denna tid bliva arbetslösa.

Orsaken till kapitalbristen torde vara för litet rörligt kapital från början,

varför firman laborerat med accepter till stora belopp, vilka bliva svårskötta

vid minskad omsättning.

Av de insända styrelse- och revisionsberättelserna framgår:

att bolaget under de fem sista åren förlorat å kunder sammanlagt kr.

763,747: 88, vilket dock endast utgör knappt 8 % av totala omsättningen,

att under åren 1929, 1930 och 1932 redovisats nettovinster å tillsammans kr.

41,676:13,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

att under åren 1931 och 1932 visats förluster å sammanlagt kr. 222,758:11,

vilka täckts genom ovannämnda vinster samt från 1928 inbalanserad vinst

och reservfond, så att nu å vinst- och förlustkontot kvarstår en förlust av kr.

131,504:45.

att den 31 december 1933 tillgångarna överstego de främmande skulderna

med kr. 218,495:55, vilket belopp således resterar av aktiekapitalet.

Under år 1933 utbetalades i löner

till styrelse och revisorer.................Kr. 1,500: —-

till ledande tjänstemän.................. » 18,000: —

till övriga........................ » 27,100: —-

Kr. 46,600: —

till arbetare....................... » 449,547: 91

Kritik av balansräkningen per 31 december 1933.

Inga kundväxlar finnas. All försäljning sker antingen kontant eller på

avbetalningskontrakt. Endast detaljkunder, inga partiaffärer göras.

Varufordringar: alla fordringar över 6 månader gamla avskrivna före bokslutet.

Av fordringarna vid bokslutet kr. 261,852:15 voro vid besöket något

över kr. 200,000:— influtna.

Nya fordringar dock tillkomna, så att vid besöket utestående fordringar

förelågo till c:a kr. 100,000:— högre belopp än vid årsskiftet.

Färdiga varor: kr. 700,141:17 äro upptagna till material + sömlön utan

pålägg för omkostnaderna.

Varor i arbete: kr. 10,869:— äro upptagna endast till materialkostnaden.

Råvaror: d. v. s. tyger och tillbehör kr. 139,589: 52 till inköpspriser.

Kontors- o. a. inventarier, maskiner m. m. i bokslutet upptagna till kr.

100:—.

I verkstaden vid Appelbergsgatan fanns 14 symaskiner värde

c:a...........................Kr. 6,000: —

vid Sveavägen fanns tillskärningssåg och kastningsmaskiner

c:a........................... » 1,500: —

kontorsinventarier m. m................. » 1,500: —

Kr. 9,000: —

Varuaccepter: kr. 802,522: 85 voro vid besöket delvis inlösta och andra komna

i stället, så beloppet var ungefär oförändrat.

Varuskulder: kr. 91,035:52 voro delvis betalda och andra komna i stället.

Bankskuld: kr. 5,672: 22 å kreditiv på 40,000 kr. i Svenska Handelsbanken.

Inneliggande order uppgingo vid besöket till kr. 60,000: — och försäljningen

under Usta halvåret uppgick till c:a kr. 1,000,000.

Avsättningsmöjligheterna goda och synas fr. o. m. november förra året hava

stadigt ökats och konkurrensen ej särskilt besvärande, då bolaget endast säljer

eget fabrikat och i detalj, varigenom alla mellanhandskostnader och förluster

å återförsäljare undvikas.

Firman synes vara mycket väl och förståndigt skött och torde nog bestå

även utan bifall till låneansökan, men genom tilldelande av det sökta lånet

skulle bolaget få tillfälle att bereda sin personal jämnare sysselsättning.

Ali tillskärning och expedition sker i Stockholm men endast c:a en femtedel

av plaggen sys färdiga i Stockholm på verkstaden, resten färdigarbetas i

Vingåker av hemarbetare. Ett i Vingåker bosatt ombud för bolaget distribuerar

arbetet till hemarbetarna och ombestyr de färdiga varornas återsändande

till Stockholm.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

29

Att förlusten å avbetalningsaffärerna kan hållas så låg är beroende på att

bolaget alltid tager 10 % kontant vid beställningen, 40 % kontant vid leveransen

och resten får avbetalas nied 10 % per månad. På detta sätt har bolaget alltid

material och sömlön täckta, innan leveransen sker.

Ansökan avser ett belopp av kr. 150,000 som lån, vilket bolaget hoppas få

återbetala med månatliga avbetalningar å kr. 5,000 med början efter lista

året.

Några större skulder utöver varuskulderna har bolaget ej och ligga dessa

å några få större leverantörer, vilka även äro delägare i företaget. Någon

fara för press från fordringsägarnas sida föreligger därför icke.

Som säkerhet erbjudes förlagsinteckningar samt borgen av direktör Henrik

Em. Forsmark och hans hustru.

Om lånet i sin helhet beviljas, är meningen inbetala kreditiv i Svenska Handelsbanken

och lämna staten förlagsinteckningar med bästa rätt som säkerhet.

Även örn man sätter realisationsvärdet av bolagets lager av färdiga kläder

och tyger så lågt som kronor 350,000 eller 40 % av bokslutsvärdet 1933, vilket

var det lägsta under de 5 sista åren, under vilka medelvärdet för lagret

uppgick till kr. 931,300:—, och helt bortser från realisationsvärdet å bolagets

maskiner, värderade till kr. 9,000: —, och övriga inventarier, torde den erbjudna

säkerheten vara fullt antagbar. Direktör Forsmark äger en fastighet i

Vingåker taxerad till kr. 20,000 och en villa i Djursholm taxerad till kr.

45.000 samt aktier i företaget till kr. 200,000.

Av samtal med bankdirektör Hagenius i aktiebolaget Svenska Handelsbanken

framgick, att bolaget, ehuru det alltid skött sina förbindelser, icke på

grund av den nya banklagens bestämmelser kan mot förlagsinteckningar påräkna

ökad kredit i banken. Dir. Hagenius lovordade dock direktör Forsmark

såsom en ovanligt driftig, initiativrik och vederhäftig affärsman, som

skötte sin affär på ett mönstergillt sätt. Någon risk för åtstramning av krediten

från bankens sida tycktes dock ej föreligga.

Förslag: beviljas lån å kronor 100,000:— löpande med 5 % ränta, att amorteras

med kr. 5,000:— i månaden med början under den 13:de månaden efter

lånets lyftande.

Säkerhet: inteckningar å kr. 100,000:— i bolagets förlagsegendom över kr.

50,000:— samt borgen av direktör Henrik Emanuel Forsmark och Fru Elisabet

Eugenia Forsmark, född Grönquist.»

Kommerskollegium avstyrkte ansökningen under anförande:

»Sökandebolaget synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande

bestämmelser torde böra vara för handen vid utlämnande av lån ur

de medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande

av enskild företagsamhet. Särskilt får Kommerskollegium i sådant avseende

erinra örn föreskriften, att den hjälp, som lämnas ett företag, icke må bliva

ägnad att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett annat

företag.»

Kungl. Majit (10 aug. 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess

rörelsekapital ett lån å 100,000 kr. mot säkerhet av dels förlagsinteckning å

100.000 kr. med förmånsrätt efter 50,000 kr., dels ock borgen av direktör

H. E. Forsmark och hans hustru. Återbetalning av lånet skulle ske efter

12 månader med 5,000 kr. i månaden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

10) Hugo Bengtson aktiebolag i Stockholm ansökte om lån å 50,000 kr.

och subvention med 25,000 kr.

Bolagets ställning den 31 dec. 1932 var följande:

»Tillgångar.

Skulder.

Inventariers Konto . .

33,998: 96

Aktiekapitalet.....

66,000: —

Varu Konto .....

77,355: —

Beservfond......

4,000: —

Kassa Konto.....

2,898: 18

Egna Accepter.....

45,466: 18

Diverse Debitorer . . .

69,721: 37

Div. Kreditorer ....

22,021: 82

H. Pengtson......

9,750: —

A/B. Sv. Handelsb. . .

27,171: 67

Postgiro Konto ....

372: 25

Låne Konto .....

97,500: 26

Kundaccepters Konto

16,464: 24

Skuldräntor......

2,443: 94

Separat k:o Sv. H. B. . .

12,192: —

Obligationers Konto . .

485: 40

Vinst- & Förlust Konto

41,366: 47

Kr.

264,603: 87

Kr.

264,603: 87»

Kommerskollegium avstyrkte framställningen och anförde, att bolaget icke

syntes uppfylla de förutsättningar, som syntes böra vara för handen vid utlämnande

av lån och subvention. Särskilt erinrade kollegium om föreskriften,

dels att den hjälp, som lämnas ett företag, icke må bliva ägnad att medföra

arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett annat företag, dels

att subvention bör skapa möjligheter att trygga sökandeföretagets framtida

existens.

I promemoria den 25 september 1934 anförde en av de för ifrågavarande

ärendens handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

:

»Bolaget bildades år 1928 för övertagande av den av direktör Hugo Bengtson

bedrivna konfektionsaffären.

Tillverkar elegantare damkonfektion (klänningar, blusar och kjolar m. m.)

speciellt av det slag, som eljest importeras från Paris, Wien och Berlin.

Årsproduktionen, i medeltal av de 5 sista åren kr. 511,670:—, hade år 1933

nedgått till kr. 434,820: —-.

Anställda beräknas efter rekonstruktionen bliva 60 personer, varav 6 män,

54 kvinnor.

Avslag torde antagligen tvinga bolaget att gå i konkurs.

Orsak till kapitalbristen synes vara dels förluster å på lager tillverkade

varor, dels särskilt sista årets stora förluster å kunder, som blivit insolventa.

Av de insända styrelse- och revisionsberättelserna framgår:

att bolaget åren 1929, 1930 och 1932 lämnat något överskott, medan förlusterna

åren 1931 och 1933 uppgingo till betydande belopp,

att bolagets aktiekapital, som ursprungligen var kr. 40,000, år 1932 ökades

till kr. 66,000 och år 1933 till 100,000. Denna senare ökning inbetalades visserligen

men vann ej registrering, enär de nya aktierna enligt stämmobeslutet

skulle helt sakna rösträtt.

I avvaktan på en del begärda upplysningar angående det per den 31 dec.

1933 upprättade bokslutet samt förslag till bolagets sanering, enär ett stödlån

till bolaget i dess dåvarande skick omöjligen skulle kunna trygga företagets

framtida bestånd, har ärendet på sökandens begäran fått vila.

I början av juni inställde bolaget betalningarna och överlämnade till Köp
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

31

mannaföreningarnas Central för ackordskonkursärenden att utreda bolagets

ställning och inleda ackordsunderhandlingar med bolagets oprioriterade borgenärer.

Den 3 juli inlämnade direktör Bengtson vid besök å departementet den

av Köpmannaföreningen uppgjorda staten per u/e 1934 för bolaget, och den

11 sept. meddelar Köpmannaföreningarnas Central att samtliga oprioriterade

fordringsägare antagit det erbjudna ackordet örn 30 %. Sedan vissa intressenter,

som försträckt bolaget betydande belopp, förklarat sig helt avstå från

sin andel i ackordsbeloppet, uppgår detta nu till kr. 40,344: 24. Likvid, för

vilken godkänd borgen är ställd, kommer att fullgöras den 11 okt. I samband

med denna rekonstruktion hava omkostnaderna nedbringats avsevärt.

Lönerna för tjänstemännen hava minskats till kr. 52,260 mot 69,677 år 1933

och övriga omkostnader beräknats till c:a 83,700 mot 98,500 kr. under år 1933.

Genom de vidtagna åtgärderna torde, om nödigt rörelsekapital erhålles, utsikter

hava skapats för firmans framtida bestånd.

Efter rekonstruktionen skulle balansräkningen per 11 juni 1934 erhålla

följande utseende:

Tillgångar. Skulder.

Kassa .... 2,021:63 Div. kreditorer

Postgiro . . . 239:52 enl. ackord. . 40,344: 24

Bankräkning . 20,583: 74 Förlust å kund
Varufordringar

. 54,776: 94 växl..... 19,644: 68 59,988: 92

Obligationer 540: — 78,161:83 Bankräkning . 25,098:43

Varor enligt in- Reversskuld . . 20,450: — 45.548: 43

ventering . . 41,844: 51 Aktiekapital . . 22,000: —

Inv. o. maski- Reserv .... 10,967: 95 32,967: 95

ner..... 18,498: 96

Kronor 138,505: 30 Kronor 138,505: 30

Kommentarer:

Bankräkning: separat konto hos Svenska Handelsbanken kr. 20,583:74

spärrat till täckning för omstående förluster å diskonterade kundväxlar kr.

19,644: 68.

Varufordringar: kr. 54,776: 94 fullt säkra och lämna sedan ackordet erlagts

ett överskott på 14,432: — kronor.

Obligationer: kr. 540:— statens premieobligationer deponerade för post och

elektrisk ström.

Varor inventerade till 50,260:58 men vid Köpmannaföreningens värdering

nedsatt till kr. 41,844:51.

Inventarier och maskiner (42 symaskiner, varav 6 specialmaskiner) tidigare

i böckerna upptagna till kr. 30,498: 96, äro väl underhållna och väl värda kr.

18,498: 96, vartill de upptagas i den nya balansen.

Bland skulderna har jag redan redogjort för sådana till diverse kreditorer

och kundväxlar.

Bankräkning kr. 25,098:43 å checkräkning med Svenska Handelsbanken

mot säkerhet av personlig borgen.

Reversskuld till fru Carlesson kr. 20,450: —- mot 2 :dra förlagsinteckningen

å kr. 25,000:—.

I avlöning utbetalades år 1933 efter rekonstruktionen

till styrelsen.....Kr. 3,000: — —

» ledaren.....» 16,000:-— 12,000: —

» övriga tjänstemän . » 50,677:— 40,260:—-

» produktiva arbetare

.......» 90,303: — 78,000: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18. (Bilaga.)

Ordertillgången god och inneligga nu oeffektuerade order till kr. 40,000: —.

Avsättningsmöjligheterna goda och åtnjuter företagets tillverkningar mycket

gott anseende, vilket styrkes genom ett flertal till ansökan fogade intyg.

Konkurrens föreligger egentligen endast från utlandet, särskilt från Tyskland,

då företaget är ensamt här i landet inom branschen elegantare damkonfektion,

och har firman otvivelaktigt nedlagt stora förtjänster genom att åt

svensk arbetskraft bevara en hel del arbete, som eljest gått till utlandet. Örn

den beslutade saneringen genomföres och det sökta lånet av kr. 50,000: — beviljas,

synes mig förutsättningar hava skapats för företagets framtida bestånd.

Före rekonstruktionen hava för bolaget intresserade privatpersoner försträckt

betydande belopp, vilka genom rekonstruktionen för dessa gått helt förlorade,

varför bolagets möjligheter att erhålla ytterligare lån nu äro uttömda.

Så snart ackordet genomförts återstår endast skuld till Sv. Handelsbanken och

till fru Carlesson, vilka båda ställa sig välvilliga till företaget, varför man ej

torde ha att befara några störningar av företagets drift.

Som säkerhet för lånet erbjudes förlagsinteckningar å kr. 50,000 med bästa

rätt och borgen av styrelsen samt dessutom av direktören Olof Josephsson i

AB. Hyvén.

Bolagets belåningsbara egendom har enligt omstående balans ett värde av

kr. 60,000: — och torde på grund av den försiktiga värdesättningen möjliggöra

antagandet av en förlagsinteckning å kr. 50,000: — med borgen av styrelsen.

Förslag: Lån å kr. 50,000:-—- beviljas att amorteras på 10 år och löpande

med fastställd ränta, mot

Säkerhet: av inteckning å kr. 50,000: -—• i bolagets förlagsegendom med borgen

av bolagets styrelse direktör Hugo Bengtson och kamrer Helge Meethz

samt dessutom borgen av direktör Olof Josephsson i AB. Hyvén, Stockholm.

Som villkor: för lånets utbetalande bör enligt mitt förmenande ställas, att

sökandebolaget styrker, att förenämnda ackord är betalt, att ovanstående nedskrivning

av aktiekapitalet registrerad och att rekonstruktionsbalansen och

omkostnadsplanen av bolagsstämman fastställd.»

Kungl. Majit (2 november 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess

rörelsekapital ett lån å 50,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Förlagsinteckning å 50,000

kr. med bästa förmånsrätt samt borgen av direktörerna A. H. Bengtson och O.

Josephsson samt kamreraren H. E. J. Meethz. Särskilt villkor: Att beträffande

i ärendet omförmälda ackord, nedskrivning av bolagets aktiekapital

samt rekonstruktions- och omkostnadsplan för bolaget de åtgärder vidtagits,

som av statskontoret efter samråd med kommerskollegium funnes erforderliga

till betryggande av rörelsens fortsatta bedrivande. 11

11) Skjortfabriken Bore A.-B. i Trollhättan.

I framställning den 9 februari 1934 anhöll John Elmer på uppdrag av intressenterna

för Skjortfabriken Bores rekonstruktion örn ett lån å 25,000 kr.

I ansökningen anfördes bl. a.: Elmer, som drivit rörelse under firma Skjortfabriken

Bore, hade försatts i konkurs i december 1933. Fabriksdriften hade

genom avtal med konkursförvaltaren dock hela tiden uppehållits samtidigt

som undersökningar gjorts örn möjligheten att genom bolagsbildning trygga

rörelsens framtida bestånd. Rekonstruktionsplanen hade följande utseende:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

33

»Rörelsen övertages av ett för ändamålet bildat aktiebolag och förutsattes

skola bedrivas så, att permitterad personal åter kan beredas arbete, och fabriken

sålunda sysselsätta 40 ä 60 personer med en årsomsättning av 3 ä 400,000

kronor och med 85 ä 110,000 kronor till den anställda personalen utgående avlöning.

Härför beräknas bolaget behöva förfoga över ett rörelsekapital av c :a 65,000

kronor, som skulle anskaffas genom ett, under förutsättning att statligt stödlån

erhålles, redan utlovat

Aktiekapital av...........

Förlagslån mot l:a förlagsinteckning . .

Statligt stödlån mot 2:a förlagsinteckning

. . Kr. 25,000: —

. . » 15,000: —

. . » 25,000: —

S:a Kr. 65,000: —

att användas sålunda:

För inköp av Skjortfabriken Borea Konkursbos maskiner och

inventarier......................Kr. 12,500

För övertagande av Konkursboets inneliggande lager av tyger

och fabrikat....................c:a » 7,500

För ytterligare erforderligt lager av tyger och övriga materialier

för tillverkningen.................... » 20,000

För lager av färdigt fabrikat och till avlöningar och övriga löpande

utgifter..................... » 25,000

S:a Kronor 65,000

(Åren närmast före konkursen eller 1930—1932 hade antalet i rörelsen sysselsatta

arbetare utgjort resp. 33, 29 och 25 samt årsomsättningen i runda tal

144,000, 116,000 och 109,000 kronor.)

Vidare anfördes, att 1/3—1/2 av Elmers tillverkning levererats till Kooperativa

förbundet samt att även efter konkursen avtal örn leveranser till förbundet

avslutats. Tillgången på arbete för kvinnor vore ytterst begränsad i Trollhättan

och antalet arbetslösa uppginge till över 600, varför de sociala skälen

för verksamhetens fortsättande måste anses behjärtansvärda.

Ansökningen tillstyrktes av konkursförvaltaren ävensom Köpmannaföreningens

ombud, stadsfiskalen Winlöf.

I promemoria den 5 februari 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

:

»Denna skjortfabrik startade år 1918 och inköptes år 1922 av nuvarande

innehavaren hr Elmer, som ej var branschman och dessutom hade för litet

startkapital. I 10 år drev E. sitt företag och redovisade varje år rätt goda

vinster, men år 1932 blevo svårigheterna övermäktiga och E. måste begära

50 % ackord, vilket också genomfördes med tillhjälp av Göteborgs Köpmannaförening.

Strax efter ackordets genomförande blev en förlagskredit på 25,000

kronor uppsagd och E. försattes i konkurs. Emellertid tycks man i staden

vara böjd för att stödja Elmer, och ett bolag är under bildande för att övertaga

rörelsen och fortsätta verksamheten med E. som chef. Vid mitt senaste

besök i Trollhättan den 26/4 voro 33,000 tecknade och det anses att man utan

svårighet skall komma upp i minst 40,000 kronor aktiekapital. Konstituerande

stämma hålles den 18 maj.

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 5 sami. Nr 12.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Det har ställts i utsikt att det nya bolaget skall få övertaga samtliga maskiner

och inneliggande lager för cirka 20,000, vilket får anses mycket fördelaktigt.

För att säkerställa företagets framtida existens behöver man större rörelsekapital,

än vad som kan åstadkommas av stiftarna och begär därför ett statslån,

och då ett företag, som kan absorbera kvinnlig arbetskraft har stor betydelse

för staden, hemställer jag att ett statslån å kronor 12,000 beviljas.

Förslag: lån 12,000 kronor, 5 % ränta, 10 års amortering.

Säkerhet: Förlagsinteckning 12,000 kronor med bästa rätt jämte borgen av

styrelsen.»

I yttrande den 17 mars 1934 hemställde kommerskollegium, att ansökningen

icke måtte föranleda någon åtgärd under anförande:

»Ansökningen avser beredande genom lån av erforderliga medel, utöver vad

på annat sätt kan anskaffas, för finansiering av ett nytt aktiebolag, som skulle

övertaga den av sökanden drivna firma Skjortfabriken Bore i Trollhättan, vilken

kommit på obestånd.

Sökanden synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser

torde böra vara för handen vid utlämnande av lån ur de medel,

vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande av enskild

företagsamhet. Särskilt får Kommerskollegium i sådant avseende erinra örn

föreskriften, att den hjälp som lämnas ett företag, icke må bliva ägnad att

medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett annat företag.»

Den 18 maj 1934 bildades det nya bolaget med ett aktiekapital å 40,000 kr.

Kungl. Maj:t (7 juni 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 12,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Förlagsinteckning å 12,000

kr. med bästa förmånsrätt samt borgen av bolagets styrelse disponenten L. F.

Hansson, grosshandlaren F. E. Olsson och fabrikören John Elmer.

Från bolagsstyrelsen inkom sedermera följande meddelande:

»Enär det beviljade beloppet emellertid vore otillräckligt för bedrivande av

bolagets verksamhet på i låneansökningen angivna grunder och förutsättningar,

som fullt ut erfordrade det ansökta lånebeloppet av 25,000 kronor, och då

lånevillkoren i övrigt vore mindre förmånliga, ansåg sig Styrelsen nödsakad

avstå från statslånet i fråga.»

12) A.-B. Oscar G. Eliasson i Göteborg ansökte örn lån å 50,000 kr. Bolaget

hade enligt ansökningen på grund av den ekonomiska krisen och valutasvårigheter

förorsakats förluster och därför kommit att lida brist å rörelse
-

kapital.

Bokslutet för 1932.

[»Utgående Balansräkning.

Tillgångar: Skulder:

Kontant i kassan .... 909: 48 Aktiekapitalet..... 50,000: —

Inventarier....... 1: — Reservfond....... 10,000: —

Varulager....... 105,360: — Dispositionsfond .... 20,000: —

Div. Debitorer..... 63,121: 67 Div. Kreditorer.....80,914: 12

Accepter........ 3,791: 60

Vinst & Förlust k:o . . . 2,863: 27

» Årets...... 1,823: 16

Kronor 169,392: 15

Kronor 169,392: 15

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Konslitutionsutsleottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Vinst & Förlust Konto.

Inkomster:

Varu Konto . .

189,557: 53

Kronor 189,557:53

Utgifter:

Avlönings Konto

Frakt »

Reskostnads »

Omkostnads »

Intresse »

Konkurs »

Årets vinst »

. . . . 102,508:64

. . . . 5,223:90

. . . . 17,272:32

. . . . 46,860:72

. . . . 6,339:28

. . . . 9,529:51

. . . . 1,823:16

Kronor 189,557:53

Ansvarsförbindelser: Kr. 64,774:54 för diskonterade varuväxlar.

Årets vinst kr. 1,823:16 jämte å Vinst & Förlust Konto balanserade kr.

2,863:27 eller tillsammans kr. 4,686:43 överföres helt till Vinst & Förlust

Konto.»

I promemoria den 20 april 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

:

»Industrigrupp: tillverkning av tapisserivaror.

Antal arbetare: 63 st., hemarbetare 40—100.

Balansräkning

pr 31/i2 1933.

Tillgångar:

Skulder:

Kassa.........

311:82

Accepter, nu 15,000: — .

32,718: 16

Div. debitorer.....

99,919: 85

Div. kreditorer, nu

Främmande aktier i

60,000:—......

139,761: 44

AB L. Lundberg, kund .

10,000: —

Aktiekapitalet.....

50,000: —

Varulager, nu 105,000: —

139,500: —

Reservfond.......

10,000: —

Inventarier.......

1: —

Dispositionsfond ....

20,000: —

Vinst o. Förlust.....

7,433: 36

Vinst o. Förlust.....

4,686: 43

Kronor

257,166: 03

Kronor

257,166: 03

Vinst- och Förlustkonto.

Debet:

Kredit:

Avlöningar.......

94,357: 06

Varukonto .......

160,060: 78

Frakt o. rabatt.....

4,475: 21

Förlust........

7,433: 36

Resekostnader.....

10,926: 25

Omkostnader......

46,764: 52

Intresse........

7,105: 64

Konkurs (kundavskrivn.).

3,865: 46

Kronor

167,494: 14

Kronor

167,494: 14

Denna firma startade för 25 år sedan sin verksamhet, och ombildades år

1924 till aktiebolag med 15,000 kronor aktiekapital, vilket sedan ökats till

50,000 kronor.

Det är en omfattande rörelse detta bolag bedriver, i sin bransch den största

i Skandinavien, med 63 fast anställda personer och mellan 40 till 100 hemarbeterskor.

Som ett exempel kan nämnas att tullavgiften för importerat

linne uppgår till 32,000 kronor pr år. Årsomsättningen har varit i ständigt

stigande, som följande siffror utvisa:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

1926 ...............kr. 214,788: —

1927 ...............» 292,000: —

1928 ...............» 455,293: —

1929 ...............» 489,767: —

1930 ...............» 504,292: —

1931 ...............» 549,299: —

1932 ...............» 626,609: —

1933 ...............» 648,828: —

Detta utgör försäljningssummorna för egna tillverkningar, därtill kommer

direkta försäljningar av linne för c:a 50,000 kronor pr år.

Bolaget Ilar också i regel lämnat en god avkastning, med undantag för

de tvenne sista åren, då de osäkra valutaförMllandena kommit att förorsaka

betydande förluster. Försäljningen tillgår nämligen så, att grossisterna

inköpa en provorder till ett pris, som måste vara bindande t. ex. ett halvår

framåt för fortsatta leveranser; när grossisternas resande återkommit från

sina försäljningsresor, lämnar grossisten order efter försålt kvantum, och

fabrikanten skall inköpa erforderlig råvara från utlandet.

Betydande belopp har också förlorats på kunder de senaste åren.

På grund härav står bolaget inför nödvändigheten att betydligt inskränka

sin verksamhet, även örn någon fara för firmans fortsatta existens ej föreligger.

Då bolaget redan nu direkt och indirekt sysselsätter ett stort antal människor

och genom sin ständiga utveckling kan absorbera ytterligare arbetskraft,

anser jag ett stödlån högst behjärtansvärt. Som säkerhet erbjudes förlagsinteckning

efter 10,000 kronor.

Samtliga maskiner äro bokade i 1 kr., men torde realisationsvärdet uppgå

till minst 25,000. Dessa jämte lågt beräknat varulager och inneliggande säkra

fordringar kan beräknas hava ett nuvärde av minst 200,000 kronor, och jag

anser att ett stödlån på 35,000 kronor skulle vara tillräckligt för att trygga

företagets drift i oförminskad omfattning.

Förslag:

Lån 35,000 kronor, 5 % ränta, 5 års amortering.

Säkerhet:

Förlagsinteckning 35,000 kronor näst efter 10,000 kr. jämte borgen av direktör

Oscar Eliasson samt fru Dagmar Eliasson.»

Kommerskollegium avstyrkte framställningen under anförande:

»Sökandebolaget synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande

bestämmelser torde böra vara för handen vid utlämnande av lån och subvention

ur de medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till

främjande av enskild företagsamhet. Det synes därjämte av handlingarna

osannolikt, att bolaget kunde ställa antagbar säkerhet för det sökta lånet.»

Kungl. Maj:t (18 maj 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 35,000 kr. på 5 år. Säkerhet: Förlagsinteckning å 35,000

kr. med förmånsrätt efter 10,000 kr. samt borgen av direktör O. G. Eliasson

och fru Dagmar Eliasson.

13) A.-B. Nils Lindes bokbinderi, Göteborg.

Bolaget ansökte den 18 okt. 1933 om lån å 25,000 kr. I ansökningen anfördes

bl. a., att Nils Linde under ett 20-tal år drivit bokbinderirörelse i Göte
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

37

borg men under 1933 erhållit 20 % ackord; varefter sökandebolaget bildats för

driftens övertagande. F. n. vore 20 personer anställda i rörelsen men genomsnittet

vore 25. I händelse av bifall till låneansökningen komme med säkerhet

nyanställningar att äga rum, då bolaget hade för avsikt att i större omfattning

upptaga tillverkning av reklamartiklar. Antalet arbetslösa i Göteborg

uppginge till 8,089. Den kapitalbrist, som funnes, berodde ytterst på att

Linde redan från början saknat kapital och därför arbetat under svåra ekonomiska

förhållanden. Den under senare år allt mer tilltagande konkurrensen

hade pressat ned priserna och motverkat rörelsens utveckling. Av omtanke

örn arbetarna och för att få behålla en väl utbildad arbetarstam hade avskedanden

icke ägt rum, utan hade Linde för att skaffa arbete tagit beställningar,

som lämnat en alltför ringa vinst för att förslå till räntor och amorteringar.

Vid bolagsbildandet hade icke större kapital kunnat anskaffas än som

förslagit till genomförandet av ett ackord för Linde, betalning av prioriterade

skulder, samt ett mycket ringa rörelsekapital. Under 1932 hade utbetalats i

arbetslöner 37,371:21 kr.

Angående bolagsbildandet anfördes följande i en ansökningen bilagd promemoria

:

»Vid tiden för bolagsbildandet hade herr Linde följande skulder:

Prioriterade:

Fastighetsinteckningar..............Kr. 70,000: —

Förlagsinteckningar...............» 10,000: —

Ogulden hyra..................» 275: —

Avbetalningskontrakt..............» 4,188: ■—

Arbetslöner...................» 1,404: 32

Skatter....................» 1,882:68

Kr. 87,750: —

Oprioriterade:

Bankskulder mot borgen.............Kr. 10,685: —

Diverse personer................» 32,442: —

Kr. 43,127: —

Bland oprioriterade skulder hava då icke inräknats skulder på c:a kr.

7,000:—, som efterskänktes av vederbörande fordringsägare.

Efter förhandlingar med fordringsägarna genomfördes ett 20 % ackord å

oprioriterade fordringar, oberäknat bankskulderna, som övertogos av borgensmännen.

Ackordet jämte vissa kostnader beräknades till kr. 11,000:—.

Herr Linde överlät sin rörelse till bolaget mot 150 stamaktier enligt denna

uppställning.

Tillgångar:

Hälften av fastigheten n:r 5 i 2:a kv. Regeringen i Pustervik, tax.

120,000: —........................Kr. 70,000: —

Lager...........................J » 1,835: —

Inventarier.........................» 18,353: —

Värde å i gång varande affär och firmanamn..........» 20,000: —

Kr. 110,188: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Skulder:

I fastigheten intecknad gäld

Förlagslån........

Skuld å avbetalningskontrakt

Utgifter för ackord ....

Saldo för 150 stamaktier . .

. Kr.

70,000: —

10,000: —

4,188: —

11,000: —

15,000: —

Kr.

110,188: —

I bolaget tecknades preferensaktier till ett belopp av kr. 18,700:—. Detta

belopp bar i huvudsak åtgått för betalning av ackordet, avbetalningar å fastighets-

och förlagsinteckningar och avbetalningskontrakt samt kostnader

för bolagsbildandet. överskottet har använts i rörelsen.»

Intyg angående Lindes yrkesskicklighet m. m. företeddes från t. f. direktören

i svenska slöjdföreningen och ordföranden i föreningen Göteborgs konsthantverkare

Gustaf Munthe ävensom från landshövding von Sydow.

I yttrande den 28 oktober 1933 anförde kommerskollegium:

»Sökandebolaget synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande

bestämmelser böra föreligga vid utlämnande av lån och subvention ur

de medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande

av enskild företagsamhet. Särskilt får Kommerskollegium erinra örn föreskriften,

att den hjälp, som lämnas ett företag, icke må bliva ägnad att medföra

arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett annat företag. Kollegium

finner sig därför icke kunna tillstyrka bifall till framställningen.»

Sedermera inkom Sveriges bokbinderiidkareförening med följande skrivelse:

^»Enär det kommit till vår kännedom, att ruhr. firma hemställt örn ett lån

på 25,000 kronor från anslaget till främjande av enskild verksamhet, för att

genom detta lån bliva i tillfälle att bedriva tillverkning av reklamartiklar,

bedja vi att få framhålla, att arbetstillgången inom denna bransch redan nu

är så begränsad, att avskedanden och permitteringar av arbetare på en del

ställen måst företagas. En firma, Reklamaktiebolaget Skandia i Limhamn,

har helt måst inställa sin verksamhet.

På grund därav måste vi bestämt avråda från beviljandet av firman T .in ripa

begäran örn lån, då ett dylikt beviljande med all säkerhet skulle öka de svårigheter,

som redan nu äro rådande inom detta speciella område.» I

I promemoria den 25 maj 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

Tillgångar:

Kassa.....

Postgiro ....

Lånekonto . . .

Varukonto . . .

Inventarier . . .

Fastigheten. . .

Good-will . . .

»Balansräkning pr 31/12 1933.

Skulder:

337: 93 Div. personer...... 5,729: 74

14: — Göteborgs sparbank . . . 35,000: —

2,204: 99 Dir. Eisner....... 30,000: —

3,372:27 » Ljunggren..... 9,000: -—

18,844: 40 Aktiekapital...... 15,000: —

70,000: — Preferensaktier..... 18,700: —

20,000: — Bob vinst....... 1,343: 85

114,773: 59 lii,773: 59

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

39

Vinst- och Förlustkonto.

Debet:

Kredit:

Omkostnads konto .

Löners »

Intresse »

Kapital »

. . 3,627: 75

. . 32,622:93

. . 4,026: 15

. . 1,343: 85

Varukonto .......

. 41,620:68

41,620: 68

41,620: 68

Lånekonto bland tillgångarna utgöres av förskott till direktör Linde.

Inventarierna torde ha ett nuvarande inköpsvärde av 35—40,000 kr.

Fastigheten, bolaget är hälftendelägare i fastigheten, som är taxerad till

120,000 kronor.

Skulderna till

Göteborgs Sparbank mot säkerhet av Irsta fastighetsint. är stående.

Dir. Eisner 30,000 kr. säkerhet 2:dra fastighetsint. skall amorteras 2,500

kr. årligen jämte 6 % ränta. o o

Dir. Ljunggren 9,000 kr. (utan säkerhet numera sedan han avstatt fran

Irsta förlagsint.) skall amorteras med 1,000 kr. pr år.

År 1911 startade herr Linde sitt bokbinderi i Göteborg och åtnjuter nu

mycket gott anseende »för utomordentlig yrkesskicklighet, som ställer honom

i främsta ledet av svenska mästare inom bokbinderiyrket» enligt ett intyg

från Svenska Slöjdföreningen. Herr Lindes konst är representerad på Nationalmuseum.

För sina yrkesförtjänster har Linde i dagarna utnämnts till

Hovbokbindare.

Till de fasta kunderna räknas länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,

magistraten och drätselkammaren i Göteborg, biblioteken i Göteborg m. fl.

Den ekonomiska ställningen är emellertid mycket ansträngd genom brist

på rörelsekapital. Den huvudsakliga orsaken härtill är depressionstiden i

förening med kundförluster, samt vidare att Linde Undvikit att permittera

arbetare, fast ordertillgången tidtals varit ringa, utan i stället sysselsatt arbetarna

med att arbeta på lager, och på dessa arbeten ha också förluster

uppstått.

Ställningen blev till slut så ansträngd att Linde såg sig nödsakad begära

20 % ackord, vilket nu är genomfört, och strax därefter ombildades rörelsen

till aktiebolag. Bland aktietecknarna märkas landshövding Oscar von Sydow,

landssekreterare E. Thorin, doktor Hugo Hammar, dir. Ernst A. Hedén,

major Herbert Jacobsson, AB. Pripp & Lyckholm m. fl. Härav framgar att

man gärna vill stödja herr Linde, men det kapital, som tillfördes rörelsen var

ändock för litet, så att man efter ackordets genomförande saknade rörelsekapital,

och det är på grund därav statslån begäres.

Med hänvisning till vad som ovan anförts örn Linde hemställer jag att ett

statslån å kr. 10,000 beviljas.

Förslag: lån 10,000 kr., 5 % ränta, 10 års amortering.

Säkerhet: Förlagsinteckning kr. 10,000 med bästa rätt samt borgen av direktör

Nils Linde och fru Stina Linde.»

Angående fru Stina Linde inhämtades följande soliditetsupplysning:

»Bubr. övertog för många år sedan ölstugan ''Göta’, som anses vara en av

de mest lönande i staden. Rörelsen skötes väl. 1930 övertog fru L. på arrende

Arvidsviks restaurant i Marstrand, vilken till en början lämnade ganska gott

ekonomiskt utbyte. Rörelsen började emellertid senare gå sämre, varför fru

L. upphörde med rörelsen. Personligen är fru L. skötsam och driftig. Är

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

gift med en boktryckare L., som har en mycket svag ekonomi. Hustru har

måst hjälpa mannen ekonomiskt, så att hon nu själv råkat i ekonomiska svårigheter.

Inkasseringar ha förekommit. Kredit förtroendesak.»

Kungl. Majit (16 aug. 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess

rörelsekapital ett lan a 10,000 kr. pa 10 år. Säkerhet: Förlagsinteckning å

10,000 kr. med bästa förmånsrätt samt borgen av Mils Linde och hans hustru

Stina Linde.

14) Bröderna Lagerström aktiebolag, Stockholm.

Bolaget, som tillverkar boktryckaralster av alla slag, anhöll den 20 juni

1934 om lån å 75,000 kr. och subvention med 20,000 kr. eller lån å 95,000 kr.

eller lägre belopp. Efter att hösten 1932 ha erhållit 9 månaders moratorium,

hade bolaget i okt. 1933 fått 40 % ackord.

Bokslutet för verksamhetsåret Ve 1932—31/5 1933 utvisade följande:

»Vinst- och Förlust Konto.

Debet: Kredit:

Disponibla Medels Konto . 733: 98 Ingående Balans Konto . 733: 98

Diverse Personers Konto . 14,762: 25 Tryckerirörelsens » . 373,005: 96

Material Konto..... 111,673: 17 Förlagsrörelsens » . 2,466:55

Fasta Omk. . 29,631:93 Utgående Balans » . 19,860:36

Prod. Löner . 150,535: 23

Intresse- & Kassarabatt . 12,828: 62

Skatters Konto..... 164: 57

Kronor 396,066: 85 Kronor 396,066: 85

Utgående Balans Konto.

Debet Kredit

Inventarie Konto . . . 363,779: 14 Aktiekapitalets k:o . . 150,000: —

Aktiers Konto Reservfondens k:o . . 15,000: —

(50 st. aktier i A.-B. Disponibla Medels k:o . 3,772: 27

Bröderna Lagerströms Inventarieavskrivn. k:o . 175,329: 27

lit. anstalt)..... 5,000: — Egna accepters k:o . . 105,612: 40

Kassa k:o....... 2,337:80 Hantverkslånefondens k:o 2,000: —

Främm. Accepters k:o . 5,760: 69 Personalens k:o .... 2,453: 75

Kapitalräknings k:o . . 1,951:93 Check-Räkning k:o I . 22,979:83

Förlagslager k:o . . . . 28,087:54 » » »> II . 25,000: —

Material k:o...... 28,763: 06 Diverse Personers k:o . 23,750: 58

Halvfärd. Arbetens k:o . 17,403: 24 Borgens och Ansvarsför
Sparkasseräknings

k:o . 1,572: 05 bindelse 37,556: 59

Postgiro k:o...... 1,000: 72 Säkerhet för lån:

Vinst & Förlust k:o . . 19,860:36 Förlagsinteckn.

Diverse Personers k:o . 50,381:57 60,000: —

Kronor 525,898: 10 Kronor 525,898: 10»

I yttrande den 21 aug. 1934 hemställde kommerskollegium, att ansökningen

icke måtte föranleda någon åtgärd under anförande:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

41

»Sökanden synes icke uppfylla de förutsättningar, under vilka enligt gällande

bestämmelser lån må utlämnas av de medel, som å riksstaten för budgetåret

1934/1935 anvisats för lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Särskilt torde företagets svårigheter i väsentlig mån bero på andra

omständigheter än konjunkturerna.»

I promemoria den 20 september 1934 anförde en av de för ifrågavarande

ärendens handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

:

»Firman grundades år 1903 den 1 maj och ombildades år 1906 till aktiebolag

med 45,000 kronors aktiekapital. Nuvarande aktiekapital uppgår tili

kr. 160,000. Samtliga aktierna äges av direktör Hugo Lagerström och hans

familj.

Dotterbolaget, ’AB Bröderna Lagerströms Litografiska Anstalt’ (Litobolaget)

bildades år 1919 med ett aktiekapital av kr. 65,000. Av detta innehas

aktier för 5,000 kr. av moderbolaget och resten av Direktör Hugo Lagerström

och hans familj.

Båda bolagen således typiska familjebolag.

Ar 1906 grundade Direktör Hugo Lagerström ''Skolan för Bokhantverk’

och har sedan dess yrkesundervisning ingått som ett led i bolagets och Direktör

Lagerströms arbete, vilket rönt mycket erkännande. Dessutom har bolaget

å eget förlag utgivit facktidskriften Nordisk Boktryckarkonst m. m.

Sökandebolaget tillverkar boktrycksalster av alla slag till i medeltal kr.

423,300:— per år.

Litobolaget trycker som specialitet musikalier men utför dessutom allt slags

litografiskt tryck.

Omsättning var sista året kr. 124,726:-—.

Anställda voro vid besöket: 58 arbetare

II tjänstemän och förmän

1 chef

Summa 70 personer.

Dessutom arbetade vid tillfället 11 man hos ''Litobolaget’.

Avslag å ansökan medför sannolikt inskränkning av driften och avvisande

av alla arbeten, som ej betalas kontant. Detta torde nödvändiggöra avskedande

av ett 20-tal arbetare.

Orsaken till kapitalbristen är att söka:

dels i minskad arbetstillgång i följd av depressionen med åtföljande prisfall

å tryckalstren,

dels förluster å kunder uppgående till kr. 24,981:18 under de sista 5 åren

och

dels de höga räntor bolaget måst erlägga, nämligen ända upp till 10 % per år.

Hösten 1932 erhöll bolaget 9 månaders moratorium och i oktober 1933 lyckades

bolaget förmå de oprioriterade fordringsägarna att godtaga 40 % ackord.

Ackordsumman kr. 40,722:65 skall erläggas i 6 rater var sjätte månad med

slutbetalning den 15 april 1937. För detta ändamål göras systematiska av-,

sättningar, som insättas å sparkasseräkning. Vid besöket fanns för nästa

betalningstermin c:a kr. 7,000:-— innestående.

Av de insända styrelseberättelserna framgår, att bolaget under de senaste

sex åren, d. v. s. åren efter den 1/6 1929, ej redovisat någon vinst å rörelsen.

De små vinsterna på högst c:a 1,800 kr. förbytas nämligen i förlust örn erforderliga

avskrivningar göras.

Omsättningen, som i medeltal uppgått till kr. 423,300: — hade under bokföringsåret

Vo 32—31/5 33 nedgått till kr. 375,472:51, men stegrades under

bokföringsåret Vo 33—■ js 34 till kr. 416,882:76.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Bokslut per den 31/s 1934 föreligger nu och har balansen följande utseende:

Tillgångar.

Kassabehållning ....

Kapitalräkning spärrad .

Sparkassa.......

Postgiro........

Aktier........

Varuväxlar......

Varufordringar.....

Färdiga varor.....

Varor i arbete.....

Materiallager.....

Invent. o. maskiner . .

Avgår avskrivningsfonden

Skulder,

Varuaccepter . .

Varuskulder . . .

Personalens Konto

Bankskuld . . .

Aktiekapital . . .

Reservfond . . .

1,223: 59

1,390: 48

4,400: —

8,567:

75

5,000:

—

17,302:

38

55,801:

72

86,671:

85

20,466:

01

13,839:

78

13,777:

47

48,083:

26

366,801:

44

202,839:

44

163,962:

—

8,150

Kronor 298,717: 11

71,000

11

79,150: 11

3,767

78

40,799

22

44,567: —

160,000

—

15,000

—

175,000: —

Kronor 298,717: 11

Dessutom står bolaget i ansvar för diskonterade främmande accepter kr.

15,542: 23 samt för borgen å Litobolagets manufakturförlagslån kr. 18,750:—.

Härjämte har bolaget pantsatt förlagsinteckningar till kr. 60,000: —.

Kommentarer till förestående bokslut per 31/s 1934.

Kapitalräkning spärrad i Sörmlandsbanken för disk. växlar intill 15 %.

Sparkassa reserverade medel för ackordsbetalningen.

Aktier 5,000: — kr. i AB Bröderna Lagerströms Litografiska Anstalt (Litobolaget).

Varuväxlar kr. 17,302:38, varav kr. 10,000 accept av Litobolaget, samtliga

vid bokslutet odiskonterade.

Varufordringar kr. 55,801:72 anses vara fullt säkra.

Färdiga varor (förlagslager d. v. s. böcker) kr. 20,466:01 äro upptagna

endast till c:a 20 % av bokhandelspriset, vilket torde vara fullt försvarligt.

Varor i arbete kr. 13,839: 78 inventerade till utb. kostnader för material.

Materiallager kr. 13,777:47 inventerat till dagspriser.

Inventarier och maskiner bokförda till kr. 163,962:— äro väl underhållna,

men värdet, efter 7 % årlig avskrivning å inköpsvärdet, är endast kr. 89,000:—.

Varuskulder kr. 71,000:11 inkluderar ackordsskulden kr. 40,722: 65.

Personalens konto utgöres av enligt gällande avtal med arbetarna innehållen

avlöning, som är avsedd som semesterpenningar.

Bankskulder kr. 40,799: 22 utgöres av checkräkningar hos Södermanlands Enskilda

Bank mot säkerhet av förlagsinteckningar till kr. 60,000: —.

Under bokföringsåret Ve 1933—31/s 1934 utbetalades i arvoden och löner:

till styrelse och revisorer...........kr. 1,025: — (ing. i fasta

omkostn.)

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1Z. (Bilaga.)

43

till tjänstemän och förmän..........kr. 49,095: 79

» arbetare.................» 149,621: 10

Kr. 199,741:89

Ordertillgången var god och betydligt större i år än vid motsvarande tid

förra året och hade företaget förmånen av betydande fasta order å tryckningen

av ett 20-tal tidskrifter representerande c:a kr. 195,000:—.

Konkurrensen är dock stark utom på företagets specialiteter, finare boktryck.

Bolaget arbetar naturligen tungt och under ett ständigt hot från borgenärernas

sida tills ackordsavtalet är fullgjort. Amorteringarna å ackordet måste

nämligen erläggas prompt å förfallodagarna vid äventyr, att eljest hela det ursprungliga

skuldbeloppet c:a 105,000 kronor kan göras gällande.

Om erforderligt lån beviljas har ledningen för avsikt att kontant inbetala då

resterande ackordsbelopp c:a kr. 34,000:-—- varå man i så fall hoppas erhålla

någon rabatt. Till rörelsekapital erfordras kr. 35,000: —, varjämte inköp av nya

maskiner för c:a 20,000 kr. vore önskvärda. Tillsammans således kr. 89,000: —.

Som säkerhet bjudes förlagsinteckningar jämte borgen av herrarne Lagerström.

Efter ingående förhandlingar med bankdirektör Bergqvist i Södermanlands

Enskilda Bank har banken lovat att i fortsättningen bevilja bolaget kredit å

checkräkning intill kr. 35,000 samt båda bolagen diskonteringsrätt intill ett

sammanlagt belopp av kr. 40,000 mot säkerhet av förlagsinteckning i tryckeribolaget

till kr. 45,000 och förlagsinteckning i Litobolaget till kr. 10,000 jämte

borgen.

Tryckeribolagets lösegendom utgöres av varor.......kr. 48,000: —

och inventarier och maskiner värda............» 89,000: —

Kr. 137,000: —

och har således ett belåningsvärde av c:a 85,000: —

Dotterbolaget »AB Bröderna Lagerströms Litografiska Anstalt» har enligt balansräkning

per den31/s 1944 inventarier och maskiner

bokförda till..............kr. 66,591: 27

minskat med avskrivningsfonden......» 8,140:08 58,451: 19

vilket enligt mitt förmenande ytterligare bör nedskrivas till

Dessutom har bolaget material till ett värde av.....

Stuckna Notplåtar (endast materialvärdet)........

Halvfärdiga arbeten..................

kr.

40,000

2,890

11,110

11,262

Kr. 65,262

vilket bör kunna belånas till kr. 40,000: —.

Den erbjudna säkerheten således förlagsinteckningar i Bröderna Lagerströms

AB till kr. 40,000 över kr. 45,000 samt borgen av Litobolaget säkrad genom

förlagsint. kr. 30,000 över kr. 10,000. Örn således ett lån av staten beviljas å

kr. 70,000:—, skulle härav användas till avbetaln. i banken 12,500:—, varför

till bolagets förfogande skulle kvarstå 57,500:—- kr.

Då bolaget är väl rekommenderat och lånet måste anses skapa förutsättning

för bolagets framtida bestånd, tillåter jag mig föreslå, att lån av kr. 70,000: —

beviljas löpande med 5 % ränta och 10 års amorteringstid mot säkerhet av förlagsinteckningar

till kr. 40,000:-— med rätt efter dylika å kr. 45,000:— i

B. L. A.-B. samt borgen av AB Bröderna Lagerströms Litografiska Anstalt

för kr. 30,000:—, med säkerhet i förlagsinteckningar till samma belopp i bolagets

förlagsegendom med rätt näst efter dylika å kr. 10,000: —. Dessutom iklä
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

da sig dir. Hugo Lagerström, disp. Arthur Lagerström och faktor Sten Lagerström

personlig borgen för lånets återbetalande.»

Av styrelseberättelsen för verksamhetsåret 1933/34 inhämtas, att det genom

ackordet utvunna beloppet använts dels till täckande av bolagets förluster och

dels till avskrivning å inventarierna med 27,510:17 kr.

Kungl. Haj:t (26 okt. 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess

rörelsekapital ett lån å 70,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Borgen av direktören

Hugo Lagerström, disponenten Arthur Lagerström och faktorn Sten Lagerström,

förlagsinteckning å 70,000 kr. med förmånsrätt efter 45,000 kr. samt

borgen av Litobolaget å 30,000 kr. jämte inteckning i nämnda bolags förlagsegendom

å samma belopp med förmånsrätt efter 10,000 kr.

15) Handelsbolaget under firma Köpings armaturfabrik, Berg & C:o, Köping.

Handelsbolaget anhöll den 11 nov. 1933 örn lån å 85,000:— kr. för uppförande

av ny fabriksbyggnad i stället för de nuvarande arbetslokalerna, vilka

till en del utdömts av yrkesinspektionen. Till stöd för ansökningen anfördes

bl. a.:

»Vid företaget har för närvarande hela normala arbetsstyrkan full sysselsättning

och utgöres denna av 76 personer, alla manliga och varav ingen minderårig.

Vid bifall till vår låneansökan, och efter en nybyggnad erhållits ökat utrymme,

kunna vi anskaffa en förkromningsanläggning, varigenom någon man

genast torde kunna nyanställas och senare eventuellt några flera, dock högst

5 man.

Avslag på framställningen behöver icke direkt medföra minskning av företagets

personal så länge Yrkesinspektionen tillåter användandet av de nuvarande

arbetslokalerna. Efter att hava erhållit upprepade anstånd, hava vi nu

från Yrkesinspektionen erhållit ett bestämt föreläggande att de lokala förhållandena

snarast måste ordnas och kan detta icke ske på annat sätt än att

nedriva en stor del av de nu till arbetslokaler använda gamla boningshusen

och uppföra en ny fabriksbyggnad. Därest en nybyggnad icke kan komma

till stånd och Yrkesinspektionen skulle gå med på ytterligare anstånd härmed,

förefinnes dock de största risker för att en tillbakagång av våra försäljningar

kan inträffa, vilket finge till följd motsvarande minskning av personalen. Vi

kunna nämligen icke i de lokaler vi nu förfoga över ordna driften beträffande

transporter, kontroll, avsyning etc. på ett sätt som är önskvärt för att det färdiga

fabrikatet skall fylla de alltjämt ökade kraven på god beskaffenhet.

Förhållandevis stor arbetslöshet råder i kommunen. Enligt arbetslöshetskommitténs

senaste uppgift finnas 178 st. arbetslösa.

Det kapital företaget förfogar över är otillräckligt för en nybyggnad av

ifrågasatt omfattning. Kapitalbrist i övrigt för rörelsens hållande i gång föreligger

icke.

Företaget har vid olika tillfällen vänt sig till bankerna härstädes ävensom

till privatpersoner och underhandlat för erhållande av erforderligt lån, men

hava vederbörande icke låtit engagera sig, då det gällt lån till industribyggnad.

»

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

45

Boksluten för 1931 och 1932 utvisade:

Tillgångar.

Kassabehållning.................

Bankräkning..................

Varufordringar, Sverige..............

Färdiga varor och varor i arbete.........

Råvaror.....................

Verktyg och modeller..............

Kontors o. a. inventarier.............

Maskiner....................

Byggnader ...................

Summa tillgångar

Skulder.

Varuskulder...................

Reversskulder..................

Insatt kapital (Aktiekapital)...........

Balanserad vinst.................

Årets vinst...................

Summa skulder

31 dec. 1931

1,316: 78

11,223: 07

10,038: 68

45,435: 33

37,750: 13

6,720: —

569: 53

46,390: 50

30,850: —

190,294: 02

25,333: 04

14,600: —

93,804: 78

35,181: 91

21,374: 29

190,294: 02

31 dec. 1932

10,621: 25

11,329: 66

9,541: 71

49,204: 37

27,652: 22

3,920: —

430: 54

40,000: 95

30,850: —

183,550: 70

11,912: 74

12,800: —

93,804: 78

50,556: 20

14,476: 98

183,550: 70

Under åren 1928—1930 hade vinsten uppgått till resp. 8,292:96, 8,908:30

och 15,110:31 kr.

I yttrande den 4 dec. 1933 anförde kommerskollegium:

»Sökandeföretaget synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande

bestämmelser böra föreligga vid utlämnande av lån och subvention ur

de medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande

av enskild företagsamhet. Särskilt får kommerskollegium erinra örn föreskriften,

att den hjälp, som lämnas ett företag, icke må bliva ägnad att medföra

arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett annat företag. Kollegium

finner sig därför icke kunna tillstyrka bifall till framställningen.»

I anledning härav ingav sökanden ett intyg från sin huvudavnämare, A.-B.

Ahlsell & Bernström i Stockholm, utvisande bl. a. att nämnda bolag och sökanden

vore överens örn att någon ökning av produktionen icke skulle ske efter nybyggnaden,

varför någon ökad konkurrens inom branschen icke skulle uppkomma,

samt att nya lokaler vore erforderliga.

I promemoria den 4 jan. 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Företaget tillverkar metallarmatur till vatten-, värme-, gas- och sanitära

anläggningar, och sysselsätter för närvarande 76 personer; försäljningen har

under de senaste åren uppgått till 350,000—400,000 kronor och lämnar ett bra

överskott.

Fabrikaten äro enligt uppgift från en av de största grossisterna i branschen,

Ahlsell & Bernström, ’ett av landets bästa’.

Företagets ekonomiska ställning är mycket god och de befintliga lånen kan

man säkerligen när som helst inlösa.

Emellertid äro arbetslokalerna i allra sämsta skick och från yrkesinspektionen

har följande ingått:

''Till Köpings armaturfabrik, Berg & C:o, Köping.

Betr. arbetslokalerna.

Till eder hava upprepade anmaningar och även skriftliga meddelanden lämnats

att sätta arbetslokalerna i sådant skick, som lag örn arbetarskydd före
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

skriver. Då allt fortfarande en del av arbetslokalerna icke kunna godkännas

vill yrkesinspektören framhålla, att om icke snarast en förändring vidtages,

kommer förbud i enlighet med 38 § i ovannämnda lag att begäras för dessas

användande.

Särskilt vill yrkesinspektören framhålla nödvändigheten av att renseriet och

putsrummet ordnas på ett tillfredsställande sätt, då de i desamma sysselsatta

arbetarna utsättas för en allvarlig hälsorisk.

Med anledning av ovanstående får yrkesinspektören anmoda eder att omedelbart

framlägga förslag till örn- eller tillbyggnad av eder fabrik för att av

yrkesinspektören granskas i enlighet med 26 § i ovannämnda lag.

Stockholm den 7 november 1933.

Yrkesinspektionen i andra distriktet:

Otto Nylén.

Yrkesinspektör.’

Yrkesinspektören har hittills ej givit något föreläggande örn nybyggnad med

hänsyn till att man ej kunnat uppbringa kapital till sådant ändamål i bankerna

och ett sådant föreläggande skulle alltså framtvinga rörelsens avveckling.

I och med ovanstående brev har dock situationen tillspetsats och det gäller

företagets vara eller icke vara.

Under sådana förhållanden anser jag ett bifall till låneframställningen behjärtansvärt,

helst som man med tämligen stor visshet kan räkna med att företaget

kan bereda framtida sysselsättning åt sina 76 arbetare och ännu flera.

Lån: 85,000 kr., löpande 10 år med 5 % ränta.

Säkerhet: fastighetsinteckning kr. 50,000 med bästa rätt samt förlagsinteckning

kr. 35,000 med bästa rätt.

Lånet skall ej lyftas förrän den nya fabriksbyggnaden är färdig.»

Kungl. Maj:t (16 febr. 1934) beviljade bolaget för uppförande av ny fabriksbyggnad

ett lån å 85,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Fastighetsinteckningar

å 50,000 kr. med bästa förmånsrätt samt förlagsinteckning å 35,000 kr. med

bästa förmånsrätt. Särskilt villkor: Lånet må utlämnas först sedan fabriksbyggnaden

blivit uppförd och godkänd av yrkesinspektionen.

16) Bröderna Malmströms metallvarufabrih, Malmö,

anhöll om lån å 100,000 kr. med säkerhet av förslagsinteckningar inom

115,000 kronor, därav 20,000 med bästa rätt.

I anledning av ansökningen inkommo tio konkurrerande företag med en

skrift, vari hemställdes, att det begärda lånet icke måtte beviljas under anförande:
»Behovet

av belysningsarmatur och metallgods inom landet tillgodoses mer

än väl av det stora antal företag, vilka äro sysselsatta inom dessa verksamhetsområden.

Detta bekräftas bl. a. därav, att dessa företags tillverkningskapacitet

är så betydande, att inom branschen uppstått en kraftig överproduktion

med ty åtföljande hård priskonkurrens.

Bröderna Malmströms Metallvarufabrik har i denna priskonkurrens intagit

en särställning och noterat priser avsevärt understigande t. o. m. övriga fabrikanters

tillverkningspriser. Detta förhållande har av oss länge föranlett det

antagandet att företaget har måst gå med förlust. Det nu framträdande behovet

av kapital kommer följaktligen icke som någon överraskning för branschen

i övrigt utan måste anses vara en logisk följd av den förda prispolitiken.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

47

Därest herr statsrådet skulle bifalla inlämnad ansökan om lån till Bröderna

Malmströms Metallvarufabrik torde den omedelbara följden endast bliva att

andra företag inom branschen, vilka icke längre kunna finna avsättning för

sina produkter till rimliga priser såsom följd av tidigare angiven prispolitik

från lånesökarens sida, antingen måste helt upphöra med sin tillverkning eller

också vända sig till herr statsrådet i och för erhållande av lån av motsvarande

karaktär, som nu sökes av Bröderna Malmströms Metallvarufabrik.»

Riktigheten av vad sålunda anförts bestreds av sökanden.

Kommerskollegium avstyrkte ansökningen under anförande:

»Sökandefirman synes icke uppfylla de förutsättningar, under vilka enligt

gällande bestämmelser lån må utlämnas av de medel, som å riksstaten för budgetåret

1934/1985 anvisats för lån och subventioner till främjande av enskild

företagsamhet. Särskilt får kommerskollegium erinra örn föreskriften att den

hjälp, som lämnas ett företag, icke må bliva ägnad att medföra arbetslöshet

eller eljest menliga verkningar för annat företag. Av handlingarna synes därjämte

framgå, att företagets svårigheter i viss mån förorsakats av andra omständigheter

än konjunkturerna.»

I promemoria den 15 oktober 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

:

»Denna firma startade i april 1926 med 8 man och har nu 96 arbetare;

försäljningen har varje år ökats och uppgick förra året till 521,907 kr.

Tillverkningen består huvudsakligast av belysningsarmatur och järnvägsarmatur

samt järnvägstekniska apparater; firmans största kund härav är statens

järnvägar, som under årens lopp gjort beställningar för c:a 385,000 kr.

För ett år sedan upptogs också tillverkning av lamphållare, vilka hittills importerats

från Tyskland, och är firman den enda tillverkaren i Skandinavien av

denna artikel. Från de tyska fabrikanterna av lamphållare har nyligen gjorts

en framställning till Bröderna Malmström om att inträda i en fabrikantförening,

som har till syfte att hålla gemensamma priser och villkor, vilket bevisar

att tyskarna börja frukta den svenska konkurrenten. Emellertid har

Bröderna Malmström för få maskiner och för litet driftskapital för att på allvar

kunna hota tyskarna ännu.

Avsättningsmöjligheterna för firmans produktion synas vara synnerligen

goda och man är urståndsatt att tillfredsställa efterfrågan. I år kan man ej

mottaga fler order och inneliggande orderstock beräknas till 200,000 kr. Produktionen

avsättes till största delen inom landet men även på Norge, Danmark

och Finland. Det förefinnes sannolikt stora möjligheter att upparbeta

även andra exportmarknader, då provleveranser till Holland, England, Australien

och Sydafrika utfallit tillfredsställande.

Statens järnvägar är såsom förut nämnts firmans största kund och jag har

därför begärt uttalande därifrån ang. firmans produkter och prispolitik; därvid

erhöll jag de upplysningarna, att fabrikaten alltid varit av allra yppersta

beskaffenhet och att priserna varit fördelaktiga för S. J. Särskilt beträffande

två artiklar framhölls det att priserna en gång varit endast ‘/a av det pris, som

offererades från en av landets största elektriska firmor. Orsaken härtill angavs

vara väl genomförd rationalisering av driften och låga administrationskostnader.

''Statens järnvägar hade oerhört stor ekonomisk fördel av Bröderna Malmström.

’ (Ing. Ottosson, Elektrotekniska byrån, dir. Scholtz, Förrådsbyrån.)

Driftresultatet för de gångna åren har alltid varit gott.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Omsättning Brutto vinst Nettovinst efter avskrivningar

1929 ...... 381,626 110,447 25,285 14,409

1930 ...... 413,773 110,675 17,108 24,284

1931 ...... 437,237 118,535 18,701 14,914

1932 ...... 449,033 118,966 10,132 16,585

1933 ...... 521,907 137,640 31,389 11,486

Firmans ekonomiska ställning framgår av följande balansräkning.

Tillgångar. Skulder.

Kassa......... 7,991:45 Varuaccepter..... 78,306:45

Bankräkning..... 29,843:86 Varuskulder...... 44,831:70

Varuväxlar...... 238:90 123,138: 15

Varufordringar..... 40,324: 67

78,398: 88 Förskott (16,000) . . . 52,146: 41

Aktier........ 15,000: — Låneaccepter..... 19,700: —

Bankskulder...... 90,746:81

Färdiga varor..... 52,851: 35 Reversskulder..... 23,461: —

Halvfabrikat..... 28,740: 13 133,907:81

Råvaror........ 26,509: 99

123,101: 47

Verktyg o. modeller . . 0: —

Inventarier...... 2,217: —

Maskiner....... 38,427: 16

Fastighet....... 103,000: — Kapital........ 35,952: 14

Kr. 143,644: 16 Kr! 143,644: 16

Tillgångarna.

Varufordringar 40,324: 67, säkra till hela beloppet.

Bankräkning 29,843: 86 i sparbanken, utgör ställd säkerhet för leveranserna

till statens järnvägar.

Aktier 15,000:— i ett dotterbolag, A.-B. Watt, aktiekapitalet 15,000 kr.

Har utställnings- och försäljningslokal för fabrikens produkter. Värdet av

dessa aktier sammanhänger ju med huvudfirmans verksamhet och så länge denna

kan driva sin rörelse torde aktierna betinga sitt fulla värde.

Färdiga varor bokade till 50—60 % under nettoförsäljningspriset.

Halvfabrikat: självkostnadspris minus 25—35 %.

Råvaror: flera stickprov ge vid handen att de bokats till 5—40 % under

dagspriset. Betr. värderingen av varorna måste anmärkas att förutom den

försiktiga prissättningen har det gjorts avskrivningar på resp. konton för

eliminerande av prisfallsrisker. Dessa avskrivningar belöpte sig år 1933 till

15—20 %, tidigare 40—45 %.

Verktyg och modeller: kr. 0:— uppges i anskaffning ha betingat mellan

60,000—70,000 kronor.

Inventarier: kr. 2,217:—, inventarier på Henne kontor, det bokade värdet

lågt.

Maskiner: 38,427:16, befinna sig i mycket gott skick. Varje år avskrives

10 %.

Fastigheten 103,000:—, tax.v. 100,000, centralt belägen i Malmö, torde efter

renoveringen betinga ett högre pris än taxeringen.

Skulder.

Varuaccepter kr. 78,316:45 och varuskulder kr. 44,831:70, inalles kr.

123,138:15 utgöra skulder till leverantörer. Det är detta stora belopp kort
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

49

fristiga skulder, mot vilket svarar likvida medel kr. 78,398:—, som utgör

riskmomentet i firmans fortsatta existens och som måste elimineras genom tillförande

av friskt kapital på minst 50,000 kronor.

Förskott kr. 52,146:41, förskott från S. J., vilket minskas allt efter det

leveranserna fullgöras. Vid besöket hade beloppet minskats till 16,000 kronor.

Låneaccepter kr. 19,700:—, låneväxlar, accepterade av innehavarens, Ing.

Lindesvärd, svärfar.

Bankskulder kr. 90,746:-—. 31,780 i Malmö Sparbank, säkerhet l:a fast.- int. 35,000; 33,220 i Sydsvenska Banken, säkerhet 2:a fastin! 35,000; 25,746

i Sv. Handelsbanken (checkräkning), säkerhet 3:e fast.int. + borgen 50,000.

Reversskulder kr. 23,461: —. 10,000 kr. till herr Berglund, släkting till

Ing. L., säkerhet förlagsinteckning 5,000 näst efter 20,000 samt fast.int.

75,000—80,000 kr.; 13,561 kr. till herr Bodé, svärfar till Ing. L., ingen säkerhet.

Ansvarsförbindelser 47,605:47, fördelade på små belopp.

Då herr Bodé, svärfar tili Ing. Lindesvärd, är starkt engagerad i företaget,

torde det böra påpekas att fru L. är enda barnet till herr B. Varken

boskillnad eller äktenskapsförord finnas.

Riskerna i företaget ligga i de stora kortfristiga skulderna och dessa risker

ha ökats, sedan S. J. utfärdat bestämmelser örn bankgaranti för leveranserna

till S. J. Tidigare har firman erhållit förskott å leveranserna till S. J. utan

att behöva ställa någon garanti för deras fullgörande. Nu kunna icke dylika

förskott erhållas utan att bankgaranti ställes; och härigenom får firman mycket

stora svårigheter att finansiera en större beställning från statens järnvägar

i synnerhet, och att överhuvud taget hålla verksamheten i gång.

Emellertid anser jag det förefinnas starka skäl att stödja denna firma.

För det första sysselsättas ett hundratal arbetare, och fler komma att anställas,

örn de få större rörelsekapital, för det andra har som ovan anförts

statens järnvägar oerhört stor ekonomisk fördel av att denna firma finnes,

för det tredje är firman den enda tillverkaren i Sverige av lamphållare och

kan så småningom tillgodose landets behov därav, så att import blir onödig.

Andra svenska fabriker ha försökt framställa lamphållare, men ej lyckats.

Vid leveranserna av elektrisk armatur till Umedalens sjukhus har medicinalstyrelsen

föreskrivit att lamphållare skall vara av Bröderna Malmströms

fabrikat.

Med hänvisning till dessa skäl vill jag tillstyrka att ett lån beviljas; storleken

av detta skulle jag vilja sätta till 50,000 kr., då jag anser detta belopp

tillräckligt för att trygga företagets verksamhet. Som säkerhet för detta

lån erbjudes förlagsinteckningar efter 25,000 kr. Förlagets värde frånsett

fordringar utgör

Varor . ....................... 123,101: —

Inventarier..................... 2,217: —

Maskiner...................... 38,427: —

163,745: —

och 60 % på detta belopp cirka 98,000: •—- kr.

Förslag: lån 50,000 kr. 5 % ränta, 10 års amortering.

Säkerhet: Förlagsinteckning kr. 50,000 efter 25,00.»

Kungl. Maj :t (16 november 1934) beviljade till förstärkning av företagets

rörelsekapital ett lån å 50,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Förlagsinteckning å

50,000 kr. med förmånsrätt efter 25,000 kr.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 12.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

17) Carl Hejdeman med firma Carl Hejdemans förkromnings- och förnicklingsfabrik

i Malmö anhöll om lån å 15,000 kr.

I promemoria den 14 mars 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Anställda 8 arbetare.

En gammal firma, startad 1868, som drivit försäljning av cyklar och symaskiner

samt förnickling och förkromning. Den senare verksamheten torde

ha varit ganska lönande. För 1932 har på denna, del redovisats en bruttoförtjänst

av 29,518 kronor, och ett netto av c:a 12,000 kronor. Verksamheten

skall nu uppdelas och med statslånet avses att bereda möjlighet till fortsättande

av förkromningsverksamheten. Ledaren härav får goda vitsord för

fackkunskap och energi.

För närvarande arbetar man på genomförandet av ett 18 % ackord och därefter

en uppdelning av rörelsen på de båda bröderna-kompanjonerna.

Innan ackordsförhandlingarna äro slutförda är det ingen idé att upptaga

ansökningen till behandling.

H. H:s jurist, advokaterna Lindström & Viberg, Malmö, skall inkomma med

underrättelser örn resultatet.»

I en tilläggspromemoria den 1 oktober 1934 anfördes:

»Meddelande har lämnats av advokat Lindström att ackordet nu är genomfört.

Hejdeman skall alltså uteslutande driva förkromnings- och förnieklingsverksamhet,

vilken enligt utdrag ur böckerna alltid varit vinstgivande.

Tillgångarna bestå av en del elektriska motorer, enligt värderingsinstrument

värda kr. 9.500:—, samt flera olika slags bad, av fackman värderade

till kr. 7,880:—, tillsammans kr. 17,380:—.

Skulderna uppgå till c:a 2,500:—.

Vad tillgångarna beträffar så torde värdet å motorerna få anses riktigt,

men vågar jag ej tro på att en eventuell försäljning av baden skulle inbringa

mer än 1,000 kronor.

På grund härav anser jag mig ej kunna tillstyrka högre lånebelopp än

6,000: — kr., men torde detta belopp räcka till rörelsekapital för att driva

verksamheten i nuvarande omfattning.

Förslag: lån 6,000 kr. ränte- och amorteringsfritt under 1 år, därefter 5 %

ränta och 6 års amortering.

Säkerhet: Förlagsinteckning kr. 6,000:— med bästa rätt.»

Förnicklings- och förkromningsrörelsen hade givit följande resultat:

F örbrukningsartiklar

Avlöningar ....

Vinst ......

Förbrukningsartiklar

Avlöningar .'' . . .

Vinst.......

. Kr.

941: 68

»

3,079: 37

»

9,650: 89

Kr.

13,671: 94

. Kr.

2,056: 40

»

2,083: 38

»

6,571: 44

Kr.

10,711: 22

. Kr.

6,785: 97

»

5,851: 96

»

4,529: 70

Kr. 17,167:63

År 1929

År 1930

Förbrukningsartiklar

Avlöningar . . . .

Vinst.......

Ar 1931

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

51

F Örbr ukningsartiklar

Avlöningar ....

Vinst .......

Förbrukningar

Avlöningar .

Vinst ....

Kr. 7,103: 96

» 7,780:55

_»__14,634: 20

Kr. 29,518:71

Kr. 4,071: 55

» 7,860: 15

» 15,457:27

Kr. 27,388: 97

År 1932

År 1933.»

Som säkerhet för lånet erbjöds förlagsinteckning med bästa rätt, därvid dock

ett förlagslån å 3,500 kr. måste inlösas. Statslånet skulle disponeras sålunda:

Inlösen av förlagsinteckning...... 3,500: —

Utgift i sammanhang med ytterligare förvärv av maskiner och inventarier

........ 2,000: —

Rörelsekapital......................... 4,500: —

10,000: —

Sökanden framhöll, att bristen på rörelsekapital gjorde, att han nödgades

genast indriva utestående fordringar, varigenom han förlorade kunder. Dessutom

hade han icke kredit vid inköp av förbrukningsartiklar.

Kommerskollegium anförde:

»Ansökningen avser beredande genom lån av medel för driftskapital till

fortsättande av ett äldre företag inom förnicklings- och förkromningsbranschen,

vilket råkat i ekonomiska svårigheter och måste rekonstrueras.

Av föreliggande handlingar torde icke med tillräcklig säkerhet framgå, huruvida

förutsättningar finnas för rörelsens fortsatta drivande med ekonomiskt

tillfredsställande resultat. Kommerskollegium anser sig därför för närvarande

icke kunna tillstyrka bifall till ansökningen. Kommerskollegium hemställer,

att ansökningen icke måtte föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.»

Kungl. Maj:t (16 nov. 1934) beviljade till förstärkning av företagets rörelsekapital

ett lån å 6,000 kr. på 7 år, varav det första ränte- och amorteringsfritt.

Säkerhet: Förlagsinteckning å 6,000 kr. med bästa förmånsrätt.

18) A.-B. Kalmar Konservfabrik i Loverslund anhöll örn lån å 50,000 kr.

Genom ökad omsättning hade bolagets kapital blivit för litet.

Bolagets ställning den 31 december 1932 var följande:

»Tillgångar.

Kassabehållning................. 335: 16

Postgirokonto.................. 2,152: 23

Varufordringar.................. 46,305: 04

Färdiga varor.................. 14,204: 85*

Varor i arbete.................. 6,500: —*

Råvaror..................... 23,225: 74*

Emballage.................... 12,981:76*

Diverse debitorer................ 5,746: 81

Verktyg..................... 6,667: 20*

Kontorsinventarier................ 1,805: 45

Maskiner.................... 21,675:35*

Transportmedel................. 12,270: —*

Kronor 153,869:59

48,792: —

62,656: —

42,417: —

* c:a 97,600 kr. 60 % = 58,000 kr.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Skulder.

Varuaccepter

Varuskulder .

Bankskulder .

Aktiekapital .

Beservfond .

Förnyelsefond

Arvoden och löner utbetalade år 1932.

Styrelse och revisorer........

Tjänstemän.............

Försäljare, fast lön..........

Arbetare..............

. . . . 40,968:88

. . . . 17,249:73

. . . . 57,172:36

. . . . 38,100: —

. . . . 500: —

. . . . 2,316: 22

Kronor 156,307: 19

58,217: —

57,172: —

40,916: —

360: —

12,600: —

3,600: —

22,143:86»

Hushållningssällskapet anförde:

»Sedan Aktiebolaget Kalmar Konservfabrik, Loverslund, förklarat sig vilja

i skrivelse till Kungl. Maj :t ansöka örn lån till främjande av enskild företagsamhet

jämlikt 1933 års riksdagsbeslut samt anhållit örn ett uttalande av

Kalmar läns Södra Hushållningssällskaps Förvaltningsutskott i fråga örn betydelsen

för lanthushållningen i orten m. m. av aktiebolagets i fråga verksamhet,

får förvaltningsutskottet härmed i ärendet anföra följande.

1. Genom den för fabrikens tillverkningar erforderliga råvaruanskaffningen

har inom orten uppstått specialodlingar av grönsaker samt utökade

odlingar av bär, vilka odlingar utan fabrikens tillvaro icke skulle kunna uppehållas

i sin nuvarande omfattning. En inskränkning av odlingarna i fråga

eller ett nedläggande av desamma skulle för många odlare innebära minskade

förvärvsmöjligheter, varjämte det omedelbart komme att medföra en minskning

av ortens arbetstillfällen och därstädes boendes arbetsinkomst.

2. Fabrikens tillvaro har dels på grund av de därstädes anställda och dels

på grund av uppkomna nya arbetstillfällen vid odlingar för fabrikens behov

motverkat på orten förekommande arbetslöshet.

3. Fabrikens tillverkningar äro, för så vitt förvaltningsutskottet kunnat utröna,

förstklassiga och hava mycket gott anseende i marknaden.

4. Då fabrikens ledning förklarat sig ämna utöka produktionen av bl. a.

konserver av bönor och sparris, örn för ifrågavarande produktionsökning erforderligt

kapital kan anskaffas genom lån från i det föregående åberopade

anslag och då jämväl den odling av senap, vilken tack vare fabrikens tillvaro

kunnat upptagas inom länsdelen, torde kunna utökas genom sålunda möjliggjord

utvidgning, synes genom ett bifall till bolagets anhållan kunna icke

allenast bevaras befintliga väsentliga arbetstillfällen inom orten utan även

vinnas nya sådana, varför förvaltningsutskottet alltså av skäl som anförts

anser sig böra förorda bifall till bolagets underdåniga anhållan.»

Konungens befallningshavande i länet åberopade i utlåtande den 18 december

1933 vad hushållningssällskapet anfört och tillstyrkte på det livligaste

framställningen.

Kommerskollegium avstyrkte framställningen, enär bolaget icke syntes uppfylla

de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser fordrades för erhållande

av ifrågasatt lån.

I promemoria den 15 januari 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningsha
-

varna :

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

53

»Företaget, som startade i mitten, av år 1930, är beläget i Loverslund, Hagby

socken av Kalmar län. I förhyrd lokal (en f. d. tändsticksfabrik) bedrives

tillverkning av senap samt konservering och syltning av äpplen, päron, jordgubbar,

hallon, plommon och diverse skogsbär m. m.

Omsättningen har år efter år stigit och uppgick 1933 till cirka 230,000

kronor.

Enligt företedda intyg och inhämtade upplysningar äro företagets produkter

av förstklassig kvalitet och åtnjuta mycket gott anseende i konsumentkretsar.

Såsom förbrukare av frukt, bär, grönsaker, senap m. m. är företaget av

mycket stor betydelse för de i Södra Möre talrikt förekommande odlarna av

dessa produkter. Sålunda inköptes föregående år från odlare i trakten för c:a

29.000 kr. Enligt vad som meddelades mig av en odlare har bolaget flera

gånger räddat situationen, då tillförseln till Kalmar varit för stor och därigenom

icke blott förhindrat produkternas förfarande, utan även hjälpt till att

hålla priserna uppe vid normal nivå.

Antalet arbetare utgör nu 30 men beräknas att vid den utvidgade drift, som

skulle komma till stånd, därest statslån kan erhållas, ytterligare ett 20-tal arbetare

skulle kunna anställas.

För att bespara en hel del frakter, som nu förorsakats genom fabrikens

läge så långt från Kalmar, planeras inköp av en fastighet i Kalmar, dit

fabriken skulle överflyttas. Meningen är att samtliga fabrikens arbetare skulle

beredas arbete i den nya fabriken.

Ehuru erbjudna säkerheten av förlagsinteckning å kronor 40,000 efter kr.

50.000 icke anses tillräcklig, får jag dock, i anseende till den stora betydelse

företaget har, icke blott för arbetsmarknaden i orten utan även som stor avnämare

av för driften behövliga produkter, avlämna följande:

Förslag: att sökanden beviljas ett lån å kr. 40,000 amorterings- och rån tefritt

i 2 år, därefter 10-årig amortering och 5 % ränta.

Säkerhet: Förlagsinteckning å kr. 40,000 efter kr. 50,000 mot borgen av

två vederhäftiga personer.

Särskilda villkor: att av lånet kr. 20,000 får lyftas, så snart nödiga handlingar

avlämnats till Kungl, statskontoret,

att nyemission på min. 40,000 kr. ordnas före den 1 juli 1934, under förutsättning

att statslån å motsvarande belopp beviljas,

att beloppet, därest nyemission icke skulle komma till stånd eller icke uppgå

till minimibeloppet av Kungl, statskontoret godkänd säkerhet, inlevereras

i motsvarande grad,

att förlagsinteckningen, därest planerat fastighetsförvärv i Kalmar kommer

till stånd, utbytes mot inteckning å kr. 40,000 inom 70,000 kronor (efter

modernisering av fastigheten beräknas taxeringsvärdet till minst 140,000 kr.),

att resten av lånet kr. 20,000 får lyftas så snart förlagsinteckningen utbytts

mot fastighetsinteckning enligt ovan, då den personliga borgen återställes.»

Kungl. Majit (2 mars 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 40,000 kr. mot säkerhet, som kunde godkännas av statskontoret.

Lånet skulle innehavas ränte- och amorteringsfritt under de 2 första

åren och därefter återbetalas under 10 år.

I skrivelse den 26 oktober 1934 anförde bolaget, att det såsom säkerhet erbjudit

statskontoret förlagsinteckning å 40,000 kr. med bästa förmånsrätt.

Statskontoret hade emellertid förklarat hinder möta för godkännande av den

erbjudna säkerheten. Bolaget anhöll nu, att Kungl. Maj :t måtte godkänna

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

säkerheten samt företedde ett värderingsinstrument över bolagets maskiner, inventarier

och lager, slutande å 112,508: 65 kr.

Genom beslut den 23 november 1934 godkände Kungl. Maj :t såsom säkerhet

för lånet ovannämnda förlagsinteckning jämte borgen av direktören Axel

Mejare i Kalmar.

19) A.-B. Stockholms skofabrik i Stockholm ansökte den 24 mars 1934 örn

lån å 250,000 kr. Anledningen till lånebehovet uppgavs vara, att under de

goda konjunkturerna betydande utvidgningar företagits och även detaljhandel saffärer

övertagits. I och med lågkonjunkturens inträdande hade ett allmänt

bakslag inträffat. Följderna av den allmänna expansionen och överproduktionen

hade blivit alltmera kännbara, och skoindustrien syntes i sin helhet arbeta

under svåra förhållanden, vartill även bidragit gummimaterialets alltmer ökade

användning vid fotbeklädnadsfabrikationen. Lånet skulle kunna amorteras på

sex år.

Styrelseberättelsen för 1932 hade följande lydelse:

»Styrelsen för Aktiebolaget Stockholms Skofabrik får härmed avgiva följande

förvaltningsberättelse för arbetsåret 1/1—31/ia 1932.

Utgående balansräkning.

Tillgångar.

Fastigheter ......................... 1,466,700: —

Maskiner & inventarier................... 681,220: 60

Lager av hel- & halvfabrikat samt råmateriel......... 721,925: 93

Diverse fordringar..................... 508,293: 53

Inneliggande växlar..................... 65,667: 06

Depositioner........................ 2,300: —

Postgiro.......................... 1,639: 68

Kassa........... 203: 16

Bokföringsårets förlust................... 52,018: 16

Kronor 3,499,968: 12

Skulder.

Aktiekapitalet....................... 1,350,000: —

Reservfonden........................ 135,000: —

Avskrivningsfonden..................... 470,696: 78

Inteckningslån....................... 872,000: —

Bankskuld......................... 269,741: 14

Egna accepter....................... 122,645: 58

Diverse skulder....................... 231,537: 01

Balanserad vinst...................... 48,347: 61

Kronor 3,499,968: 12

Vinst- & förlusträkning.

Inkomster.

Bruttovinst å rörelsen.................... 335,069: 33

Bokföringsårets förlust................... 52,018: 16

Utgifter.

Administrations- och försäljningskostnader........... 387,087:49

Kronor 387,087:49

s. 55 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1%. (Bilaga.)

55

Ställda panter.

Fastighetsinteckningar............. 1,419,675: —

Förlagsinteckningar............... 750,000: — 2,169,675: —

Diskonterade växlar ock borgensförbindelser.......... 629,722: 65

Förbindelse till Svenska Arbetsgivareföreningen......... 33,600: —

Styrelsen föreslår, att bolagsstämman å den under året uppkomna förlusten

kr. 52,018: 16 avför balanserade vinstmedel kr. 48,347: 61 och resterande förlust

kr. 3,670: 55 balanseras på Vinst- & Förlustkontot till nästkommande år.»

Svenska sko- och läderindustriarbetarförbundet inkom med skrift, vari anhölls

om bifall till ansökningen under framhållande av den arbetslöshet, som

eljest skulle drabba alla vid bolagets fabriker anställda arbetare, de flesta över

medelåldern.

Sveriges skomakeriidkares och skohandlares riksförbund inkom med skrift,

vari framhölls, att örn icke existensberättigade företag med statens hjälp skulle

fortsätta sin verksamhet, detta komme att skapa ökad arbetslöshet för övriga

företag och försvåra läget inom skoindustrien.

överståthållaren anförde i skrivelse den 26 april 1934:

»Sistlidne gårdag hade jag besök av representanter för A.-B. Stockholms

skofabrik, vilken till Socialdepartementet inkommit med ansökan örn erhållande

av lån ur därför anvisat anslag. Denna ansökan lärer vara avstyrkt av

skofabrikanternas sammanslutning under motivering, att inom landet ändock

funnes tillräckligt med skofabriker.

Förmodligen torde riktigheten av detta skofabrikanternas omdöme knappast

kunna jävas och en konsekvens därav torde förmodligen vara, att örn exempelvis

någon av de många skofabrikerna i örebro med omnejd, där i allt fall rikliga

arbetstillfällen finnas för fackkunnig personal, befunne sig i ekonomiska

svårigheter tvekan givetvis måste yppas angående lämpligheten att bevilja understöd

på nu angivet sätt.

Här i Stockholm är emellertid förhållandet ett annat. För mig har uppgifvits,

att Stockholms skofabrik sysselsätter sammanlagt 270 man. I övrigt

lärer inom staden finnas endast en mindre fabrik, som bereder arbete åt allenast

något över en fjärdedel av sistnämnda antal. Därest Stockholms skofabrik

nödgas nedlägga driften synes det kunna befaras att den där sysselsatta

yrkeskunniga personalen icke kan här i staden beredas annat motsvarande

arbete, varför det är att befara, att densamma, förr eller senare, i stor utsträckning

kommer att ligga fattigvården till last.

Vid sådant förhållande synas mig synnerliga skäl tala för ett bifall till den

gjorda ansökningen.»

I promemoria den 17 juni 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:
»Rörelsen

omfattar tillverkning och försäljning av herr- och damskodon. Hittills

har företaget även drivit engrosshandel med bottenläder, gummivaror,

tofflor m. m. Denna del av affären är emellertid under avveckling, enär den

förorsakat bolaget betydande förluster. Även inom detaljhandeln har bolaget

varit representerat av 8 egna affärer i Stockholm med omnejd samt i landsorten

av 7 av bolaget kontrollerade affärer. Genom en del av dessa åsamkades

bolaget under förra året en förlust på kr. 50,000: —, varför nu 5 av Stockliolmsaffärerna

och 4 av dem i landsorten försålts.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Omsättningen i skofabrikationen har i medeltal under de fem sista åren varit

kr. 1,970,660:— och under år 1933 kr. 1,297,000.

Inom engrossavdelningen omsattes för kr. 363,200: — resp. kr. 357,000.

Anställda 270 personer, varav 128 mani., 126 kvinnl. och 16 minderåriga.

Av dessa komma vid tillämnad och delvis redan påbörjad sanering av företaget

70 ä 90 personer, varav 10 tjänstemän, att avskedas.

Orsaken till kapitalbristen torde vara överproduktion inom skobranschen och

förlustbringande investeringar i detalj- och engrosshandeln.

tAv de insända styrelse- och revisionsberättelserna för åren 1928—1933 framgår

att avskrivningsfonden för maskiner och inventarier under dessa fem år

icke tillförts några belopp, vadan således inga avskrivningar gjorts. De tre

första åren har bolaget redovisat blygsamma vinster å tillsammans kr. 17,160:—

medan under de 2 sista kraftiga förluster å tillsammans kr. 235,948:— framkommit.

Av vinsterna synes endast den under bokföringsperioden V? 1930—

31/i2 1931 hava uppkommit ur fabriksrörelsen med kr. 10,241:—. De övriga

härstamma från andra inkomstkällor. De i styrelseberättelserna influtna

vinst- & förlusträkningarna äro i övrigt ovanligt intetsägande.

Specifikation av balansräkning per den 30 april 1934.

Tillgångar.

Kassa & postgiro.............. 4,049: 12

Yaruväxlar................. 41,762: 31

Varufordringar................ 566,623: 86

Depositioner................. 2,300: —

Varor......................~ j j j ~

Maskiner o. Inv................ 681,717: 42

./. avskrivn. fond.............. 470,696: 78

Fastigheterna....................... 1,466''700: —

Summa tillgångar.....................^928,152: 91

641,735: 29

635,696: 98

r

211,020: 64

Balans, förlust

Förlust Vj—30/* år 1934

Skulder.

Varuaccepter ....

Varuskulder ....

Låneaccepter ....

Bankskuld.....

Inteckn. » .....

Aktiekapital

Reservfond

187,599: 74

25,526: 18

213,125: 92

Kr.

3,141,278: 83

177,282: 07

202,178: 32

379,460: 39

93,750: —

311,068: 44

872,000: —

1,276,818: 44

1,656,278: 83

1,350,000: —

135,000: —

1,485,000: —

3,141,278: 83

Summa skulder.............

Dessutom står bolaget i ansvar för disk. växlar till Kr. 500,000: ■

Kritik:

Varuväxlarna värdelösa, utgöras av sådana som bolaget måst taga hem.

Varufordringar: häri ingå Kr. 109,000:— fordringar hos försålda detaljaffärer,

vilka utjämnats vid försäljningen och således avgå. Dessutom ingå

här ytterligare några osäkra fordringar. Kontots rätta värde torde ej överstiga

Kr. 400,000: —.

Depositioner: utgöres av dels kontanter dels bankbevis som säkerhet för

frakter, gas, vatten och elektrisk ström.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

57

Färdiga varor äro inventerade till salnpriset •/. 15 %.

Varor i arbete äro inventerade till material och arbetslön.

Varor, råvaror äro inventerade till inköpspris justerade nedåt.

Sammanlagda värdet å varor torde nog vara något i överkant.

Maskiner och inventarier äro väl underhållna och bokförda till Kr.

211,020: 64, varå under de sista 5 åren inga avskrivningar gjorts. Enligt en

företedd värdering, utförd av en ingenjör Karl E. Appelqvist den 12/12 1933,

skulle verkliga värdet vara Kr. 465,143:93. Men då flera av de dyrbaraste

maskinerna ej äro bolagets egendom utan endast förhyrda, då dessa ej försäljas

av tillverkaren, utan endast uthyras, och intet säges i intyget om dessa,

kan misstänkas att värderingen gjorts för utrönandet av brandvärdet. Jag

anser därför maskinernas värde ej överstiga Kr. 200,000: —.

Fastigheterna:

Hornsgatan 160 taxeringsvärderad till

Brännkyrkagatan 165 » »

intecknade för Kr. 1,419,675: —.

Butikslägenhet i Hornsg. 64 B tax.v.............Kr. 116,000: —

Summa Kr. 1,766,000: —

Yaruaccepter: av dessa avses vid saneringen Kr. 86,049: — att bindas på avbetalning

med 15 % var tremånadersdag.

Låneaccept å Kr. 93,750: — till C. J. Carlsson bindes som ovan.

Bankskuld: Kr. 311,068: 44 i checkräkning med Sv. Handelsbanken.

Inteckningslån i diverse Kassor mot botteninteckningar i fastigheterna.

Avlöningar har under år 1933 utbetalats till styrelse

o. revisorer ............. 3,975: —

till ledande tjänstemän........ 48,100: —

» övriga » ........ 175,379: —

» arbetare............. 379,714: —

Efter saneringens genomförande beräknas lönerna komma att utgå

till styrelse och revisorer med....... 3,375: —

» ledande tjänstemän........ 18,000: —

» övriga » ......... 75,100: —

» arbetare............. 357,500: —

Inneliggande order voro vid besöket så gott som inga, enär bolaget ännu ej utsänt

sina resande i avvaktan å resultat av kapitalanskaffningsförsöken. Goda utsikter

ansågos dock föreligga, då flera av bolagets gamla kunder hört sig för örn de

ej snart kunde få besök av någon av bolagets resande.

. ... Kr. 1,200,000: —

. . . . » 450,000: —

Summa Kr. 1,650,000: —

För att få en uppfattning örn utsikterna till företagets bestånd efter genomförandet

av den tilltänkta saneringen har jag utarbetat och med Disponent Lundberg

diskuterat driftskalkyler för fabriksrörelsen och fastigheterna betraktade som

skilda företag.

Fabriksrörelsen vid en omsättning av Kr. 1,300,000: —•.

Utgifter:

Material.....

Arbetslöner . . .

R oyalty.....

Driftsomkostnader

555,600: —

357,500: —

20,400: — 933,500: —

354,975: —

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Räntor å checkräkn,

Omk. fabrikshus .

Överskott ....

Inkomster:

Tillverkningen . .

Kassarabatter . .

14,100: —

7,500: — 376,575: —

..... 9,925: —

Kronor 1,320,000

. . . . 1,300,000: —

. . . . 20,000: —

Kronor 1,320,000: —-

Obs. i driftsomkostnaderna ingå ej några avskrivningar, ej heller »normala kundförluster»

eller ränta å eventuellt statslån.

Fastigheterna:

Utgifter:

för Brännkyrkagatan 165 .

» Hornsgatan 160 hälften

» » 64 B . .

Räntor å kassalånen . . .

överskott........

Inkomster:

Hyror.........

» .........

» .........

. . . . 6,500: —

. . . . 7,500: —

. . . . 800: —

. . . . 41,400: —

. . . . 25,700: —

Kronor 81,900: —

. . . . 36,900: —

. . . . 42,000: —

. . . . 3,000: —

Kronor 81,900: —

Härav torde framgå, att även efter saneringens genomförande på av bolaget

föreslaget sätt de beräknade överskotten även örn man bortser från behövliga

avskrivningar ingalunda räcka att ränta och amortera ett eventuellt statslån

av ifrågasatt storlek.

Mig synes därför, att ett beviljande av detta lån icke kan skapa förutsättningar

för företagets fortsatta bestånd. Den föreslagna s. k. saneringen av

företaget är icke tillräckligt genomgripande, även örn bolagets aktiekapital

nedskrives till hälften.

Skall något resultat ernås med stödaktionen måste enligt mitt förmenande

de större fordringsägarna bland leverantörerna, vilka förut lära vara aktieägare,

nämligen

C. J. Lundbergs Läderfabriks A.-B. med

L. A. Mattons Läderfabriks A.-B. »

och Herr C. J. Carlsson.......

........kr. 52,300: —

........» 43,700: —

........» 93,750: —

eller tillsammans kr. 189,750: —

utbyta dessa sina fordringar mot aktier i företaget.

Genomföres en dylik evalvering av gäld i aktiekapital skulle enligt den av

bolaget uppgjorda finansplanen för tiden x/7 1934—30f6 1935 ett lån endast vara

behövligt för att hjälpa företaget över de under juli 1934 uppstående likviditetssvårigheterna.

Härför torde erfordras Kr. 150,000:—.

Som säkerhet härför skulle möjligen kunna godtagas förlagsinteckningar

mellan Kr. 300,000: — och 450,000: —, vilka i så fall skulle komma att ligga

inom 54 % av värdet å maskiner, inventarier och varor, samt styrelsens borgen

som vanligt.

Då emellertid banken vägrar lämna från sig inteckningar liggande lägre

än Kr. 450,000: — och Bankdirektör Snellman dessutom å styrelsens vägnar

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

59

förklarat, att styrelsen icke tecknar sådan borgen för bolaget, kan jag endast

föreslå avslag å ansökningen.

Betr. av bolaget lämnad likvidationsbalans i sitt konfidentiella memorial

tillåter jag mig påpeka att Kr. 116,000:— av fastighetsvärdet utgöres av en

butikslägenhet i ett bostadsföreningshus, vars taxeringsvärde torde bliva ganska

svårt utfå inom rimlig tid.

Allt som allt är det i balansen upptagna fastighetsvärdet Kr. 300,000:-—

högre än bokvärdet, vilket vid en försäljning under likvidation torde vara

vanskligt att utfå.

Vidare har i balansen medtagits så gott som värdelösa aktier i ett par detaljskohandlarebolag

med Kr. 4,000:—.

Även mot värdet å upptagna främmande accepter år Kr. 50,000: — måste

jag ställa mig synnerligen skeptisk, enär de förmodligen äro av samma karaktär

som de i balansen den 30/4 1934 upptagna och således skäligen värdelösa.

»

Kommerskollegium anförde i yttrande den 27 juni 1934:

»Gällande bestämmelser för utlämnande av lån ur de medel, som å riksstaten

för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande av enskild företagsamhet

synas endast under vissa förutsättningar medgiva understöd av ansökt art

åt sökandebolaget.

Med hänsyn till den inom skoindustrien förefintliga överkapaciteten i produktionsresurser

i förhållande till skomarknadens förmåga att upptaga fabrikernas

tillverkningar lärer ett eventuellt lån ur arbetslöshetsanslaget i förevarande

fall särskilt böra avse att möjliggöra en icke alltför brådstörtad avveckling

av fabriksrörelsen, så att arbetspersonalen kunde i möjligaste mån

beredas sysselsättning i annan verksamhet. Lånetiden torde därför icke böra

överstiga 4 år, samt lånebeloppet avpassas efter en redan från början nedskuren

och därefter ytterligare sammandragen produktion. Säkerheten för lånet

bör vara sådan, att den oavsett fabriksrörelsens avveckling lämnar statsverket

betryggande garanti. Såsom villkor torde dessutom böra föreskrivas, att

bolagets ekonomiska ställning saneras, så att fabrikationens bedrivande under

avvecklingsperioden icke äventyras.»

Kungl. Maj:t (6 juli 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 175,000 kr. mot säkerhet av ej mindre inteckningar dels

i fastigheten nr 8 i kvart. Släggan i Stockholm å 35,000 kr. med förmånsrätt

efter 330,000 kr., dels i fastigheten nr 14 i samma kvarter å 45,000 kr. med

förmånsrätt efter 922,000 kr., dels ock i bolagets förlagsegendom å 175,000 kr.

med förmånsrätt efter 300,000 kr., än även borgen av verkställande direktören

Georg Karlsson för ett belopp av 100,000 kr. Lånet, som skulle innehavas

räntefritt under 1 år, skulle återbetalas med 50,000 kr. den */7 1936,

50,000 kr. den 1/1 1937 och återstående 75,000 kr. den 1/7 1938.

20) Aktiebolaget Gylling <& C:o i Stockholm anhöll om lån å 175,000 kr.

Bolaget anförde, att om ansökningen bifölles med all säkerhet en personal på

150 ä 175 personer skulle kunna anställas. Order funnes för c:a 75,000 kr.

Bolaget tillverkade radioapparater (Centrum-Radio) och åberopade intyg angående

tillverkningens höga standard. Anledningen till kapitalbristen vore

bolagets snabba utveckling och svårigheter att under kristiden uppbringa erforderligt

kapital.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

I promemoria den 25 juni 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Företaget startade år 1915 och ombildades till aktiebolag år 1929 med

10.000 kr. aktiekapital, vilket ökades år 1933 till kr. 50,000.

Tillverkar och försäljer radioapparater, delar och tillbehör till sådana samt

uppmontering och försäljning av motorer för drift av vanliga trampcyklar.

Årsomsättningen är i stadigt stigande från kr. 340,000 år 1929 till kr.

1.216.000 arbetsåret 1933—34.

Anställda i medeltal 127 personer, därav 70 män, 31 kvinnor samt 22 manliga

och 4 kvinnliga minderåriga. Under högsäsongen 50 % flera och under

sommarmånaderna c:a 50 % färre.

Av de anställda äro 23 st. förvaltningspersonal och 104 arbetare.

Bolaget befinner sig i synnerligen kraftig utveckling och är meningen att,

örn möjligt kapital erhålles, driva fabrikationen med full arbetsstyrka året

runt. Detta skulle betyda en ökning av arbetarepersonalen från i medeltal 104

till c:a 150.

Anledningen till kapitalbristen är bolagets snabba utveckling och svårigheten

att under kristiden uppbringa nödigt kapital. Under det sista bokföringsåret

omsattes bolagets egna kapital kr. 60,000 ej mindre än 20 gånger.

Specifikation till bokslutet per den 30 april 1934.

Tillgångar:

Kassa och bank.................

Varuväxlar...................

Varufordringar..................

Aktier.....................

44,587: 32

5,174: 23

255,552: 85

1,500: —

306,814: 40

Varulager....................

Inventarier och maskiner.............

45,160: —

26,895: —

Summa tillgångar

378,869: 40

Utelöpande diskont, kundaccepter.........

147,900: —

Skulder:

Varuaccepter..................

Varuskulder...................

177,951

75,568

36

68

253,520: 04

Låneaccepter..................

Banklån....................

30.000

25.000

—

55,000: —

Aktiekapital...................

Reservfond...................

Dispositionsfond.................

50,000

2,000

8,000

—

60,000: —

Summa sladder.................

Överskott....................

368,520: 04

10,349: 36

Kronor

378,869: 40

Bankfordringarna uppgå till kr. 43,768:49, varav 34,976:25

rade som säkerhet för diskonteringen, utgöras av

äro spär-

Diskontobanken Dpplandsbanken

checkräkning .... 413:44 4,421:41

kapitalräkning . . . 20,943:35 14,032:90

Skandinaviska banken

53:84

3,903: 53

Varuväxlar sådana som innelågo vid årsskiftet, men vilka sedan diskonterats.

Varufordringar uppgå egentligen till kr. 279,893:98, varå före bokslutet

avskrivits kr. 24,341:13. Resten anses vara fullt säkra

s. 61 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

61

Aktier utgöras av 50 st. i Sydbanken å 30: — kr.

Varulagret består enligt företedda inventeringslistor av

Färdiga varor för kr. 98,551:25 invent. till material + arbetslön utan alla

pålägg.

Varor i arbete för kr. 26,707: 45 invent. till material + arbetslön utan alla

pålägg.

Råmaterial för kr. 34,916:10 invent. till inköpspris.

Butikens lager för kr. 7,180: 16 invent. till Vs av saluvärdet..

Summa inventeringsvärde 167,354: 96 bokfört vid bokslutet i kr. 45,160: —

Inventarier och maskiner består enligt företedda inventeringslistor av

Maskiner för kr. 7,528:33, Verktyg för kr. 2,207:71, Instrument för kr.

9,788:84, övriga inventarier för kr. 13,105:85. Inventeringsvärde kr.

32,630: 73, vilka i bokslutet upptagits till kr. 26,895:—.

Maskiner och inventarier voro så gott som nya och redan inventeringsvärdet

torde vara lågt och fullt betryggande. Dessutom har efter bokslutet anskaffats

maskiner och instrument för lågt räknat kr. 6,000: —.

Banklån kr. 25,000:— i Upplandsbanken mot första förlagsinteckning och

borgen.

Under år 1933 utbetalades i avlöning: till tjänstemän kr. 84,156: 58, till arbetare

kr. 99,039:62.

Inneliggande order vid besöket uppgick till c:a kr. 70,000:— men resande

skulle börja sitt arbete först i juli månad.

Avsättningsmöjligheterna mycket goda och förelåg egentligen endast konkurrens

inom landet med utländska fabriker. För samtlig inhemsk produktion

fanns nämligen full avsättning. Goda utsikter förefunnos även för export

av radioapparater särskilt till Spanien och England. Av cykelmotorerna

exporterades även ej obetydligt till Danmark, Finland och Estland.

Bolagets framtid: Som ett allmänt omdöme örn bolaget gäller, att det är

synnerligen väl skött och ställningen på grund av de ytterst försiktigt upptagna

tillgångarna betydligt bättre än som framgår av balansräkningen.

ökning av aktiekapitalet från kr. 50,000 till kr. 150,000 var vid besöket beslutad

och teckning förelåg redan å kr. 37,000. AV de nya aktierna skulle

50.000 vara stam och 50.000 preferens med 8 % ackumulativ utdelning. Vidare

har bolaget av Stockholms Hamnstyrelse förhyrt Ford Motor C:is f. d.

lokaler i Stadsgården för en årlig hyra av kr. 6,000, vilka bolaget nu höll

på att inreda för att under sommarmånaderna överflytta hela sin nu i ''Centrum’

vid Kungsgatan bedrivna rörelse. De nuvarande ytterst trånga lokalerna

i ''Centrum’ draga en årshyra av kr. 10,000.

Det belopp som avses med denna låneansökan är kr. 175.000:—.

Bolaget bär redan ett lån å kr. 25,000:— i Upplandsbanken mot förhgsinteckning

förstärkt med borgen.

Upplandsbanken erbjuder sig att övertaga de båda övriga bankernas engagement

samt släppa spärren å kapitalräkningen, mot att banken finge en 2:dra

förlagsinteckning å kr. 50,000: —.

Härigenom skulle bolaget få till sin disposition c:a 44,000:—- kronor.

Kan därtill den beslutade nyteckningen genomföras skulle ytterligare kr.

100.000 friska pengar tillföras bolaget eller tillsammans kr. 144,000.

Då av det ovan sagda torde framgå, att bolaget icke befinner sig i ett

sådant läge, att dess fortsatta verksamhet äventyras, örn staten ej träder stödjande

emellan, synes mig företaget icke uppfylla gällande förutsättningar för

erhållande av lån ur anslaget till främjande av enskild företagsamhet och

föreslår därför avslag.»

Kommerskollegium avstyrkte framställningen under anförande:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

»Sökanden synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser

torde böra vara för handen vid utlämnande av lån ur de medel,

vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande av enskild

företagsamhet. Särskilt får Kommerskollegium framhålla, att företaget

icke kan anses vara sådant, som på grund av konjunkturerna tvingats eller

inom en icke avlägsen framtid blir tvingat att nedlägga sin verksamhet.»

Genom beslut den 6 juli 1934 beviljade Kungl. Maj:t bolaget till förstärkning

av dess rörelsekapital ett lån å 50,000 kr. på 5 år. Säkerhet: Förlagsinteckning

å 50,000 kr. med förmånsrätt efter 75,000 kr., aktier å nominellt

25,000 kr. i aktiebolaget Ylle & Siden samt borgen av direktören B. Gylling

och försäljningschefen Ti. Smith.

21) Handelsbolaget under firma Flodin-Ruths i Stockholm ansökte den 29

oktober 1933 örn lån dels å 60,000 kr. ur arbetslöshetsanslaget, dels ock å

60,000 kr. ur industrilånefonden eller manufakturförlagslånefonden.

»Balansräkning den 31 december 1932:

Debet: Kontant i kassa................ 25: 68

Innestående å checkräkning.......... 280: 33

» » postgiro............. 349:51

Fordringar enligt reskontran........ 8,085: 67

Varubehållning................ 9,230: 35

Inventarier.................. 395: 80 18,367: 34

Kredit: Skulder enligt reskontra............ 8,729: 97

J. Flodin...................2’ö03: 27

H. Ruths.................. 2,459:30

Årets vinst.................. 4,674: 80 18 367- 34

Vinst- och Förlusträkning pr 31

Debet: Löner och provisioner..........

Reklamkostnader............

Övriga omkostnader...........

Årets vinst...............

Kredit: Varu-konto...............

Intresse-konto.............

december 1932:

. . . 5,793:05

. . . 2,681:72

. . . 4,107:48

• '' • 4>674:80 17,257:05

. . . 17,035:88

• • 221: 17 17,257:05

Balansräkning den 1 januari 1934:

Tillgångar:

Kontant i kassan........... 10: 25

Checkräkning i Skandinaviska Kredit A.Bol............. 1,283: 34

Postgirokonto......................... 432: 51

Fordringar enligt reskontran...................19,159: 53

Lager: Apparater på demonstration.......... 6,845:_

» i lager...............7441: _

Halvfabrikat................. 350;_

Delar och rör................. 3,843:__

Verkstad................... ’246: — 18,725: —

Inventarier................ 5’,883: 17

Summa Kronor 45,494: 07

s. 63 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

63

Skulder:

Skulder enligt reskontran

Lån » »

Egna accepter ....

Tillgångar utöver skulder

20,141: —

9,100: —

4,285: —

11,968: 07

Summa Kronor 45,494: 07

* Lån 9,100: — kronor är av Herrar Flodin ock Ruths insatt kapital under

1933.»

I promemoria den 4 nov. 1933 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Bolaget har ansökt örn lån intill 60,000 kronor för fortsatt och utökad fabrikation

och försäljning av radioapparater med tillbehör. Bolaget sysselsätter

nu 9 personer utom försäljare, men beräknar, vid utvidgad drift, kunna utöka

arbetsstyrkan till 15 man fast anställda samt ytterligare 10—15 personer

under säsongen, som beräknas till c:a 6 månader.

Bolaget startade i juli 1932 med ett kapital av 500 kronor. Då nu rörelsen

utökats, ser ledningen sig icke i stånd att i fortsättningen finansiera företaget

utan måste nedskära tillverkningen, därest kapital icke kan anskaffas. På

förfrågan meddelades, att kapital icke kan anskaffas på annat håll.

Vid mitt besök förelåg stora beställningar och stor brådska var rådande.

Fabrikationen gjorde ett gott intryck. Bolagsmännen beskrivas som skötsamma

och driftiga män, väl värda hjälp.

Lösegendomen är försäkrad i Försäkringsbolaget Fylgia för 10,000 kronor

(Pol. nr 5554).

Förslag: Lån å kr. 10,000 att amorteras på 5 år.

Säkerhet: Förlagsinteckning.

Borgen av: Dr Ing. Johannes Ruths, ombudsman Seth Flodin, (Göteborgs

bank) båda i Stockholm.»

Kommerskollegium anförde i yttrande den 23 februari 1934:

»Remissen avser dels en ansökning örn lån ur industrilånefonden eller manufakturförlagslånefonden

för beredande av kapital för fabrikation och försäljning

av radioapparater med tillbehör, dels en ansökning örn lån ur arbetslöshetsanslaget

för samma ändamål.

Beträffande den förra ansökningen framgår av handlingarna, att företaget

startades i juli 1932 och ännu icke förfogar över egna resurser av den storhetsordning,

att den enligt Kommerskollegii mening skulle stå i skäligt förhållande

till rörelsens planerade utvidgning med lånemedel.

Vidkommande den senare ansökningen torde sökandefirman icke uppfylla

de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser böra vara för handen

för erhållande av lån ur de medel, riksdagen anvisat för budgetåret 1933/1934

till främjande av enskild företagsamhet. Särskilt får Kollegium erinra, att

endast sådana företag ifrågakomma till åtnjutande av stöd, vilka på grund av

konjunkturerna tvingats eller inom en icke avlägsen framtid bliva tvungna att

nedlägga sin verksamhet.

Kommerskollegium finner sig därför icke kunna tillstyrka bifall till någondera

ansökningen, under erinran att avgörandet av ärendet i den del det rör

lån ur industri- eller manufakturförlagslånefonderna lärer närmast ankomma

på Kungl. Majit i Handelsdepartementet.

Kommerskollegium hemställer, att de remitterade ansökningarna icke måtte

föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.»

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Kungl. Majit (27 april 1984) beviljade bolaget till förstärkning av dess

rörelsekapital ett lån å 12,000 kr. på 5 år ur anslaget till lån till främjande av

enskild företagsamhet. Säkerhet: Förlagsinteckning å 12,000 kr. med bästa

förmånsrätt samt borgen av S. Flodin och J. Ruths.

22) Arvid Wiman med firma Arvid Wimans Borstträfabrik i Norra Solberga,

Jönköpings län, ansökte örn lån å 15,000 kr. och subvention med 5,000

kr. till fortsättande och utökning av fabrikationen av borstträ m. m.

Årsproduktionen utgjorde 28,863:76. Företaget sysselsatte 9 man och en

minderårig. 3 st. vore permitterade och en sjuk. I händelse av bifall till ansökningen

kunde de permitterade återtagas och personalen ytterligare utökas

med 4 man och 2 minderåriga. I händelse av avslag måste de permitterade

avskedas och ytterligare 2 å 3 man permitteras. Antalet arbetslösa i socknen

vore 110. Orsaken till kapitalbristen vore att ett lån uppsagts. Utbetalda arbetslöner

per år utgjorde 13,050:24 kr. Inneliggande orderstock är 460 kronor.

Svår konkurrens funnes, men avsättningsmöjligheterna vore dock goda.

Lånet skulle användas till att med 6,050 kr. lösa uppsagt lån, inköpa ytterligare

maskiner för c:a 2,500 kr., öka virkeslagret med 5,000 kr. samt verkställa

örn- och nybyggnad för c:a 3,000 kr. samt resten till rörelsekapital.

Följande utdrag ur räkenskaperna företeddes:

An Intecknings Konto

» Kreditorers i

» Div. Personers;

» Kapital i

»Ingående Balanskonto 1 jan. 1934.

6,050: —

3,803: 58

5,655: 92

11,896: 46

27,405: 96

Per Kassa Konto

» Fastighets »

» Invent. »

» Varu »

» Div. Pers. »

Utgående Balanskonto 31 dec. 1933.

An Kassa Konto

» Fastigheters »

» Inventarie »

» Varu »

» Div. Personers »

Dec. 31

An Omkostnads Konto

» Avlönings »

» Privat »

» Kapital »

Per Kred:s Konto

» Div. Pers. »

» Kapital »

428: 95

13,089: 02

10,846: 75

6,850: 89

3,634: 37

34,849: 98

Vinst- & Förlustkonto.

4,777: 76 Per Varu Konto

14,288: 73

1,168: 96

1,273: 57

21,509: 02

333: 31

11,737: 35

10,621: 75

3,785: 25

928: 30

27,405: 96

3,590: 20

18,089: 75

13,170: 03

34,849: 98

21,509: 02

21,509: 02»

I promemoria anförde en av de för ifrågavarande ärendens handläggning

inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Efter att i många år hava konditionerat i borstbinderiyrket, därav åtskilliga

år i Tyskland, igångsatte sökanden år 1925 fabrik för tillverknng av trä

s. 65 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

65

för borstar av olika slag vid Solberga i Solberga socken av Jönköpings län.

Ifrån en ringa början har företaget utvidgats och sysselsätter nu 14 personer,

därav en minderårig.

Wiman vitsordas såsom varande en mycket redbar, arbetsam och skötsam

man.

Fabriken levererar borstträ till ett flertal blindföreningar. Konkurrensen

uppgives vara hård. Meningen är att, örn lån kan erhållas, utöka tillverkningen

för export.

Fastigheten är taxerad för kr. 10,500 och graveras av en inteckning å kr.

6,500, belånad i Nässjö sparbank för kr. 6,050. Långivaren har nu uppsagt lånet,

under motivering, att försträckning till industriella företag ligger utanför

bankens verksamhetsområde.

Brandförsäkring: Fastighet: Lösegendom:

Försäkringsbolaget Göta nr 149,468 A....... 12,000: — 13,000: —

Försäkrings AB Fylgia nr B 56,840 ......... 5,000: —

S:a kronor 12,000: — 18,000: —

Antalet arbetslösa inom kommunen utgjorde enligt senaste rapporten 109.

Förslag:

att sökanden beviljas ett lån å................kr 10,000: —

amorterings- och räntefritt i 2 år, därefter 10 års amortering och

5 % ränta.

Säkerhet:

Fastighetsinteckning i läg. Stensborg nr 2 (botten) å . . . . . . ‘. kr. 6,500: —

Förlagsinteckning (botten) å.................» 3,500: —

Villkor:1 Kronor 10,000: —

Stockholm den 17 januari 1934.

1 Senare: Med hänsyn till den betydelse företaget har för orten synes kommunen

(Solberga) böra lämna sitt stöd åt företaget genom tecknande av borgen å

ett lån i bank av förslagsvis 5,000 kr. Sthlm 5/3 1934.»

Kommerskollegium avstyrkte framställningen under anförande:

»Sökanden synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser

torde böra vara för handen vid utlämnande av lån och subvention

ur de medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande

av enskild företagsamhet.»

Kungl. Maj:t (27 april 1934) beviljade till förstärkning av firmans rörelsekapital

ett lån å 10,000 kr. på 12 år, varav de 2 första ränte- och amorteringsfria.

Säkerhet: Fastighetsinteckningar å tillhopa 6,500 kr. med bästa förmånsrätt

samt förlagsinteckning å 3,500 kr. med bästa förmånsrätt.

23) Aktiebolaget Järnforsens Möbelfabrik, Järnforsen, Kalmar län.

Bolaget ansökte i februari 1934 örn lån å 10,000 kr. och subvention med

5,000 kr.

Bolaget hade till verksamhet att tillverka och försälja möbler; normal årsproduktion

c:a 75,000 kronor. Vid tiden för ansökningen sysselsattes 12 man;

vid bifall till ansökningen beräknades kunna återanställas förut permitterade

eller nyanställas 6 å 7 man. Vid avslag å framställningen beräknades detta

komma att medföra en minskning av personalen med minst hälften, möjligen

måste driften inställas.

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 5 sami. Nr 12.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

»Balansräkning den 31 december 1931.

Tillgångar:

Kassa.........................

Byggnader......................

Maskiner.......................

Fastigheter......................

Redskap & Verktyg..................

Möbellager......................

Materialier......................

Virkeslager......................

Kontorsinventarier...................

Fordringar......................

Inneliggande accepter.................

Förlust........................

kr. 300:82

» 20,366:02

» 7,656:35

» 17,000: —

» 1,211:45

» 24,277:01

» 3,172:47

» 15,710: 18

» 813:72

» 9,571:69

» 6,104:25

» 2,968:27

Skulder:

Aktiekapital.....

Reservfond.....

Växlar.......

Skulder enl. reskontra:

Lån mot reverser .

Checkräkning i

Sydbanken ....

Skand. Kredit A/B

Div. personer . . .

Kronor 109,152: 23

.......kr. 29,000: —

....... » 365:81

....... » 16,743:37

kr. 33,500: —

» 20,359:74

» 2,984:97

» 6,198:34 » 63,043:05

Kronor 109,152: 23

Balansräkning den 31 december 1932.

Tillgångar:

Kassa..........................kr. 16: 47

Byggnader....................... » 20,366:02

Maskiner........................ » 7,656:35

Fastigheter....................... » 17,000: —

Redskap & Verktyg................... » 1,211:45

Kontorsinventarier.................... » 813:72

Möbellager....................... » 25,868:40

Materialier....................... » 3,467:81

Virkeslager....................... » 10,910:58

Fordringar....................... » 3,247:63

D:o osäkra kr. 2,568: —................. » —: —

Förlust......................... » 25,228:30

Skulder:

Aktiekapital.....

Reservfond.....

Accepter......

Skulder enl. reskontra:

Lån mot reverser .

Checkräkning i

Sydbanken ....

Skand. Kredit A/B

Div. personer . . .

Kronor 115,786: 73

.......kr. 29,000: —

.......» 365:81

....... » 10,302:72

kr. 34,190:46

» 20,549:60

» 3,178:63

» 18,199:51 » 76,118:20

Kronor 115,786: 73

s. 67 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

67

Balansräkning den 31 december 1933.

Tillgångar:

Kassa..........................kr.

Byggnader....................... »

Maskiner........................ »

Redskap & Verktyg................... »

Kontorsinventarier.................... »

Möbellager....................... »

Materialier............ »

Virkeslager....................... »

Fordringar........ »

Förlust......................... »

78: 63

12,000: —

4,000: —

500: —

500: —

14,211: 04

2,377: 26

8,477: 71

2,314: 77

251: 22

Skulder:

Aktiekapital.....

Accepter......

Skulder enl. reskontra:

Lån mot revers . .

Checkräkning i

Sydbanken ....

Diverse personer . .

Kronor 44,710: 63

.......kr. 10,150: —

....... » 2,232: —

kr. 1,600: —*

» 17,948:10

* 12,780: 53 » n 32,328: 63

Kronor 44,710: 63.»

Ur förvaltningsberättelsen för 1933 inhämtas bl. a. följande:

»Sedan bolaget den 15 december 1932 nödgats inställa betalningarna, inleddes

underhandlingar med samtliga oprioriterade fordringsägare om ett 20 %

ackord, vilket antogs under loppet av mars månad 1933, och erlades sista utbetalningen

å ackordet den 30 december.

I enlighet med bolagsstämmans beslut den 29 april och Kungl. Patent- och

Registreringsverkets registrering den 19 juni 1933, har bolagets aktiekapital

nedsatts från kr. 29,000 till kr. 10,150 med kr. 18,850 genom att sistnämnda

belopp överfördes till reservfond och därefter enligt beslutet använts till föl
-

jande avskrivningar:

Byggnaders konto...........kr. 8,366: 02

Inventariers konto.......... » 4,681:52

Varors konto............. » 5,761: 12

Div. personers konto......... » 41:34

Kronog 18,850: —.»

I promemoria den 5 mars 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Företaget, som är beläget vid Järnforsens station å järnvägslinjen Vetlanda—Målilla

i Järeda socken av Kalmar län, bedriver tillverkning av möbler

av bättre kvalitet. Fabriksbyggnaden av trä i två våningar jämte ångcentral,

torkhus samt kontors- och lagerbyggnad är uppförd vid Emån på av

Kronan arrenderad mark. Drivkraft erhålles från i forsen monterad turbin

å 20 hkr. Arrendeavtalet löper till år 1940. Arrendet utgår med 1,500 kr.

per år, men pågå underhandlingar örn nedsättning till 1,000 kr.

Antal arbetare 12 (varav 11 familjeförsörjare) normalt 20. Ingen arbetslöshet

f. n. i socknen. Årsomsättningen år 1933 kr. 25,000, normalt c:a 75,000

kr. Inneliggande order 5,000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Tillfölje stora förluster på norska och danska firmor nödgades bolaget i

slutet av år 1932 inställa betalningarna. Efter överenskommelse med de oprioriterade

borgenärerna genomfördes 20 % ackord, varigenom skulderna minskades

med c:a 37,000 kr., samtidigt nedsattes aktiekapitalet från kr. 29.000 till

10,150 kr. Efter denna sanering har bolagets fastighet, inventarier och lager

kunnat nedskrivas till lämpliga värden, men rörelsekapital saknas. Möjlighet

att genom nyemission utöka aktiekapitalet förefinnes icke. Huvudparten av

aktiestocken innehas av vid företaget anställda, som sakna medel att ytterligare

stödja företaget. Ej betalda avlöningar till personalen utgör kr. 7,401: 76.

Mot tillgångar å kr. 44,359: 41 svara följande skulder:

Räntor och skatter

514: 65

Varuaccepter ....

1,232: —

Varuskulder.....

1,698: 40

Div. kreditorer . . .

3,613: 82

(Härav bolagets disponent

kr. 2,000: —)

Låneaccepter ....

1,000: —

» 3,600: —,arb.

Innestående avi. . . .

7,401: 76

( » » »

» 3,801:76)

Checkräkning (A. B.

Sydbanken) ....

17,500: —

Eörlagsint. å kr. 20,000: —

med borgen

Privatlån......

1,600: —

Aktiekapital.....

10,150: —

S:a kr.

44,710: 63

Den av sökanden erbjudna säkerheten, förlagsinteckning å kr. 10,000 efter

kr. 20,000, kan icke föreslås till godkännande även om styrelsen tecknar borgen.

Brandförsäkring: Brandförsäkrings A.-B. Skandia nr 232 å lösegendom för

kr. 69,900. Såväl ledaren som arbetarna få vitsord såsom respektabla, kunniga

och arbetsamma män, väl värda ett handtag. Med hänsyn till vad som vid

undersökningen framkommit får jag avlämna följande:

Förslag: att sökanden beviljas ett statslån å kr. 18,000 amorterings- och

räntefritt i 2 år, därefter 10-årig amortering och 5 % ränta.

Säkerhet: Förlagsinteckning med bästa rätt å kr. 20,000 samt borgen av

bolagets styrelse, hrr Ernst Johansson, Helge Nilsson och Edvin Lundin.»

Bland handlingarna finnes ett brev från A.-B. Sydsvenska Banken av följande

lydelse:

»Järnforsen den 2 mars 1934.

Herr Disponenten Ernst Sundell, Socialdepartementet, Stockholm.

Angående AB Järnforsens Möbelfabrik, Järnforsen.

Bekräftande vårt samtal vid Edert besök hos oss den 28 pto, få vi härmed

meddela, att vårt Huvudkontor medgivit oss utlämna ruhr. bolags hos oss hypotiserade

förlagsinteckning å kr. 20,000: — med bästa rätt mot,

dels att bolagets anhållan örn stödlån å kr. 18/20,000: — beviljas, så att rörelsekapital

erhålles, och

dels att bolaget å sin checkräkning hos oss å kr. 17,500:— avbetalar kronor

10,000:—.

Vi medgiva alltså bolaget omsätta ovannämnda checkräkning till kr. 7,500:—

med hypotek av dels förlagsinteckning å kr. 20,000:-—■, inom kr. 40,000:—,

och dels samma borgen som förut, under förutsättning att bolagets anhållan

bifalles.

Högaktningsfullt

Aktiebolaget Sydsvenska Banken,

Oläsligt namn /E. Carlson».

s. 69 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.) 69

I yttrande den 5 april 1934 hemställde kommerskollegium, att ansökningen

icke måtte föranleda någon åtgärd under anförande:

»Sökandebolaget synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande

bestämmelser torde böra vara för handen vid utlämnande av lån och subvention

ur de medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande

av enskild företagsamhet. Särskilt får Kommerskollegium erinra om föreskriften,

att den hjälp, som lämnas ett företag, icke må bliva ägnad att medföra

arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett annat företag.»

Den 16 april 1934 återkallade bolaget sin förenämnda ansökan och ingav

samtidigt ny ansökan örn lån å 18,000 kr.

Kungl. Majit (20 april 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 18,000 kr. på 12 år, varav de 2 första ränte- och amorteringsfria.

Säkerhet: Förlagsinteckning å 18,000 kr. med bästa förmånsrätt

samt borgen av hemmansägaren Teodor Jonsson, förre disponenten P. W. Johansson

och disponenten Ernst Johansson.

24) Föreningen Norra Björke Nya Möbelfabrik u. p. a., Norra Björke,

Älvsborgs län.

Föreningen ansökte den 6 nov. 1933 örn ett lån å minst 22,000 kr. Lånebehovet

uppgavs huvudsakligen bero därpå att borgensmannen på ett banklån å

16,000 kr. sagt upp sin borgen.

Av handlingarna inhämtas bl. a., att en möbelfabrik startats i Norra Björke

1920 men kommit på obestånd 1923, att rörelsen hade fortsatts av borgensmännen

och arbetarna genom bildande av en kooperativ förening, att denna drivit

rörelsen till 1926, då den måst träda i likvidation, samt att rörelsen därefter

övertagits av sökande-föreningen.

Balansräkningar.

31 dec. 31 dec. 31 dec.

1930

1931

1932

An Kassa Konto......

. . . 1,503: 16

377: 23

295: 37

Postgiro » ......

. . . 261: 16

76: 13

18: 65

Fastighets » ......

. . . 11,140: —

10,600: —

10,600: —

Inventarie » ......

. . . 7,745: —

7,000: —

7,000: —

Tåne » ......

. . . 77:96

81: 86

85: 95

Varu » ......

. . . 19,043:91

24,128: 73

25,047: 03

Div. Debitorers Konto ....

. . . 7,714:57

8,504: 52

7,121: 82

Årets förlust........

... —

—

424: 39

45,152: 91

50:768: 47

50,593: 21

Per Andelars Konto.......

. . . 12,400: —

12,400: —

12,400: —

Lane » .......

. . . 24,471: —

24,471: —

23,721: —

Div. Kreditorers Konto . . .

. . . 2,676: 10

4,605: 63

3,764: 76

Obet. räntor och avlöningar .

... —

—

1,415: 61

Balanserad vinst.......

. . . 3,733: 12

9,291: 84

9,291: 84

Årets nettovinst.......

. . . 4,235:54

1,323: 18

—

45,152: 91

50,768: 47

50,593: 21

Föreningen inskränkte sedermera sin ansökan att avse lån å 16,000 kr.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18. (Bilaga.)

I promemoria den 2 januari 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:
»Ett

kooperativt företag, som förefaller att skötas med skicklighet och omtanke.

För närvarande äro 16 anställda, varav 9 äro delägare.

Den genomsnittliga försäljningssiffran håller sig omkring 50,000 kronor och

med undantag för år 1932 har man varje år kunnat redovisa en mindre vinst.

Orsaken till låneframställningen är att en av föreningens stöttepinnar, hemmansägaren

J. Magnusson, vill bli fri från borgen på lån å 20,000 kronor, som

han i många år stått på. Då ingen annan borgensman har kunnat anskaffas,

begärdes först ett lån på 22,000 kronor, men sedan Wenersborgsbanken gått

med på att öka sitt engagement med kr. 6,000, begärdes i en ny ansökan

kr. 16,000.

Jag anser alla skäl tala för ett tillstyrkande av denna framställning, då

dessa män äro duktiga och skötsamma arbetare, som offrat allt vad de äga för

att få sitt företag i gång. För orten har också företaget stor betydelse, då det

är den enda industrien där.

Som säkerhet för lånet erbjudes förlagsinteckning med bästa rätt jämte styrelsens

borgen.

Den ekonomiska ställningen är sund och några risker finnas ej, så att ett

statslån på 16,000 kronor helt säkert tryggar företagets fortbestånd.

Förslag: Lån 16,000, löpande 2 år ränte- och amorteringsfritt, därefter 10 år

med 5 % ränta.

Säkerhet: Förlagsinteckning kr. 16,000 med bästa rätt jämte borgen av styrelsen.

»

Kommerskollegium hemställde i yttrande den 22 januari 1934, att ansökningen

icke måtte föranleda någon åtgärd under anförande:

»Sökanden synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser

torde böra vara för handen vid utlämnande av lån och subvention

ur de medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande

av enskild företagsamhet. Särskilt får Kommerskollegium i sådant avseende

erinra örn föreskriften, att den hjälp, som lämnas ett företag, icke må

bliva ägnad att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett

annat företag.»

Kungl. Majit (16 febr. 1934) beviljade föreningen till förstärkning av dess

rörelsekapital ett lån å 16,000 kr. på 12 år, varav de 2 första ränte- och amorteringsfria.

Säkerhet: Förlagsinteckning å 16,000 kr. med bästa förmånsrätt

samt borgen av föreningens nuvarande styrelsemedlemmar, handlanden Oscar

Welén, lantbrukaren Hilmer Andersson, verkmästaren David Bergstrand samt

snickarna Ernst Andersson, Johan Jonsson, Johan Olsson och Ernst Wennberg.

25) A.-B. Möbelfabriken Waria i Flen

anhöll örn lån å 60,000 kr.

»Balansräkning den 31 december 1932.

Tillgångar:

Kassa. . .

Kr.

173: 50

90,572: 29

26,496: 95

1)187: 35 27,684:30

Fastigheten Waria, taxv. Kr. 109,600: —

Verkstads- och kontorsinventarier . .

Ritningar och modeller .......

»

»

»

s. 71 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Varulager.....

Utestående fordringar

71

Skulder:

Fastighetslån.........

övriga lån..........

Varuskulder och diverse personer

Växelskulder.........

Outdelade vinstmedel.....

Aktiekapitalet.........

Reservfonden.........

Balanserade vinstmedel.....

kr. 186,697: 30

» 46,825:69

Kronor 351,953: 08

. Kr.

50,000: —

. »

24,520: 88

»

27,025: 07

. »

147,702: 22

. »

332: —

249,580: 17

. »

75,500: —

. »

25,000: —

100,500: —

1,872: 91

Kronor 351,953: 08

Balansräkning den 31 december 1933.

Tillgångar:

Kassa................

Fastigheten Waria, taxv. Kr. 90,000: —

Verkstads- och kontorsinventarier . . .

Ritningar och modeller .......

Varulager..............

Utestående fordringar........

Skulder:

Fastighetslån............

övriga lån.............

Varuskulder och diverse personer ....

Växelskulder............

Outdelade vinstmedel.........

Aktiekapitalet............

Reservfonden............

Balanserade vinstmedel........

Kr. 315: 35

» 89,666:57

» 24,978:78

» 1,068:61 26,047:39

"V""" 165,630:38

»__49,197: 89

Kronor 330,857: 58

kr. 50,000

—

» 23,188

93

» 26,121

74

130,206

56

» 280

— 229,797:23

» 75,500

—

» 25,000

— 100,500: —

. . 560: 35

Kronor 330,857:58»

Bolagets bank anförde i skrivelse den 22 november 1933:

»Undertecknad bank, som förlagt Aktiebolaget Möbelfabriken Waria med rörelsemedel

sedan bolagets bildande år 1922, får härmed intyga, att bolaget

alltid, trots en tidvis ansträngd ställning, fullgjort sina förbindelser till banken.

Banken ser sig under nuvarande förhållanden icke i stånd att försträcka bolaget

ytterligare behövligt förlagskapital men har heller icke för avsikt att vidtaga

någon åtgärd, som kan skada bolagets rörelse, givetvis under förutsättning att

bolaget även i fortsättningen fullgör sina förbindelser till banken och att banken

icke finner, att säkerheten för bolagets förbindelser försämras.

Vi hava den uppfattningen, att bolagets ledning är skicklig och energisk och

att bolagets svårigheter att upprätthålla sin rörelse är beroende på konjunkturerna

och brist på likvida medel.»

Kommerskollegium avstyrkte ansökningen under anförande, att bolaget icke

Syntes uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser syntes

böra vara för handen vid utlämnande av lån eller subventioner. Särskilt erinrade

kollegium örn föreskriften, att den hjälp, som lämnades ett företag, icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

72 Konstitutionsutskottets memorial Nr 1Z. (Bilaga.)

finge bliva ägnad att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för

annat företag.

I promemoria den 7 mars 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

:

»Bolaget bedriver tillverkning av möbler av bättre kvalitet samt även något

skolmöbler i Flens municipalsamhälle av Södermanlands län.

Antalet anställda uppgår till 57, därav 8 kvinnor och minderåriga. Årsomsättningen

c:a 300,000 kr.

Orsaken till kapitalbristen är att söka i för litet aktiekapital i förhållande

till det stora varulagret, uppgående till kr. 165,630:38, varigenom bolaget

måst i största möjliga utsträckning anlita krediten. Skulderna uppgå till c:a

229,797: 23 och det egna kapitalet till endast 101,060: 35, vilket gör att ställningen

är synnerligen ansträngd. Växelansvaret uppgår till c:a 150,000

kronor.

Då bokföringen är alltför summarisk har det icke varit möjligt att göra någon

mera ingående utredning, men ha kompletterande uppgifter infordrats, men

tills dato icke inkommit.

. Ehuru företaget är av mycket stor betydelse för samhället, anser jag ställningen

vara alltför svag för att ett ev. lån å så högt belopp, att detsamma säkerställer

företagets framtida bestånd, skall kunna tillstyrkas.»

Kungl. Maj:t (5 oktober 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lan a 50,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Fastighetsinteckning å

30,000 kr. med förmånsrätt efter 50,000 kr., förlagsinteckning å 30,000 kr.

med förmånsrätt efter 70,000 kr. samt borgen av verkställande direktören D.

Lengqvist.

26) H. Abrahamsson i Smålands Taberg

anhöll örn lån å 25,000 kr. I ansökningen anfördes bland annat:

»Min fabriksverksamhet, under firma Abrahamssons Snickerifabrik i Smålands

Taberg började år 1926 och bedriver tillverkning och försäljningar av

byggnadssnickerier, svarvad träarmatur och specialmöbler, samt hyvleri.

Årsomsättningen för sålunda tillverkade och försålda artiklar har uppgått

till, för år 1929—1933 respektive kronor 88,693:32, 117,413:98, 127,639:54,

95,801: 27 och 117,933:99.

För närvarande sysselsättas 26 personer, därav 23 män över och 3 under

18 år.

Vid bifall till denna ansökan beräknas att nyanställning kan beredas för

fem personer, därav 2 yrkesmän och 3 lärlingar.

Ett avslag på låneansökan kommer att medföra entledigande av 8 man, beroende

på att^ jag i brist på nödvändigt rörelsekapital måste minska tillverkningen

i förhållande till de ekonomiska resurserna.

Antalet arbetslösa inom kommunen är 8 personer, enligt arbetslöshetskommittens

rapport av Vi 1934, men kommer med säkerhet att avsevärt ökas mot

hosten.

Föreliggande kapitalbrist är beroende på, att det egna rörelsekapitalet är för

litet i förhållande till rörelsens omfattning. Särskilt för svarveriets bibehållande

och utökning med åtföljande nödvändig kreditgivning, tillika med ekonomiska

inköp av virke, är ökat rörelsekapital ett oeftergivligt villkor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

73

För år 1933 utbetalda löner fördelas sålunda:

a) verkmästare och kontorsbiträde.............Kr. 5,160: —

b) arbetare.......................» 34,612:07

c) provisioner till försäljare................» 2,070: —

Balansräkning för senaste räkenskapsåret bifogas.

Inneliggande orderstock uppgår för närvarande till kr. 24,378:—.»

Följande utdrag ur räkenskaperna åberopades:

»Utgående Balans Konto,

den 31 december 1933.

An Kassa k:o......

253: 34

Per Inteckningars k:o

. . 7,000:00

Fastighetens k:o . . .

10,834: 00

Bank k:o . . .

. . 4,910:26

Dv. Inventariers k:o . .

526: 50

Lane k:o . . .

. . 2,050:00

Maskiner & Verktygs

Dv. Personers k:o

. . 8,527:85

k:o........

13,990: 00

Växel k:o . .

. . 23,572:92

Lagervarors k:o ....

Virke & Material k:o .

Dv. Personers k:o . . .

2,215: 00

9,908: 40

20,072: 73

Kapital k:o . .

. . 11,738:94

Kr.

57,799: 97

Vinst & Förlustkonto,

den 31 december 1933.

Kr. 57,799:97

An Fastighetens k:o . . .

Dv. Inventariers k:o . .

Maskiner & Verktygs

k:o........

Dv. Personers k:o . . .

Frakters k:o.....

Avlöningars k:o ....

Käntors k:o.....

Omkostnads k:o . . .

Proprie k:o......

Kapital k:o.....

303: 00

58: 50

1,370: 00

1,297: 50

2,528: 52

39,772: 07

1,767: 62

8,059: 36

3,159: 02

1,531: 97

Per Tillverknings k:o

. . 59,847:56

Kr.

59,847: 56

Kr. 59,847 : 56

I särskild promemoria anförde den för biträde vid ifrågavarande ärendens

handläggning särskilt tillkallade sakkunnige:

»Sökanden bedriver sedan 1926 tillverkning av byggnadssnickerier, väsentligen

för behovet i fabrikssamhällena vid Smål. Taberg, Norrahammar etc. i

Jönköpingstrakten. På senaste år har dessutom från ett nedlagt företag i

orten upptagits tillverkning av svarvad träarmatur, vilken uppgives vara ekonomiskt

mycket fördelaktig. Som specialitet tillverkas i det i en särskild

mindre byggnad inrymda svarveriet även tillverkning av rökbord. Slutligen

har firman nyligen anskaffat och i ett virkesskjul uppställt en mindre 5-kuttrig

hyvelmaskin, som uppgives vara väl sysselsatt för köparna av byggnadssnickerierna,

vilka köpare gärna på en hand söka erhålla mesta möjliga av erforderligt

byggnadsmaterial. Fabriksbyggnaderna äro mycket enkla sådana

av trä under papptak och hela anläggningen har tydligen kommit tilloch utvecklats

tämligen planlöst i den mån avsättning och ekonomiska förhållanden

i övrigt medgivit. Den maskinella uppsättningen, till stor del levererad av

Hjortöströms verkstad, är fullt tillräcklig, av god kvalitet, och mestadels nyanskaffad

under senaste åren. Ägaren Abrahamsson gör ett gott och redbart

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

intryck. Han biträdes av två söner, som icke äro delägare i firman, men som

äga villafastigheter dock högt belånade i samhället. Antalet arbetare är

25—30.

Emot bokföringsvärdena synes föga vara att erinra. På huvudparten av maskiner

och inventarier har årligen avskrivits 10 % av bokförda värdet. Fastighetens

bokförda värde 10,137: — kr. överensstämmer nära med taxeringsvärdet

10,000 kr. (markvärde 900 kr., byggnadsvärde 9,100 kr.) och kan anses

lågt. Fordringarna uppgivas vara säkra och äro fördelade på ett flertal småposter.

Av skulderna enligt balansräkningen äro ''inteckningar’ skuld mot revers

och fastighetsinteckning (botten) till privatperson i samhället ''lånekonto'' skuld

mot reverser utan säkerhet till tre privatpersoner samt ''bankkonto'' skuld på

checkräkning i Smålandsbanken emot förlagsinteckning (första på 12,000 kronor)

och borgen. Skulderna till ''div. personer’ gälla blott varuräkningar. Egna

växlar äro med ett undantag varuväxlar. Undantaget är en växel på 1,500 kr.

till sonen Birger Abrahamsson.

Sökanden kan icke ställa annan säkerhet än förlagsinteckning. Förlaget är

värt c:a 25,000 kr. och inteckning däri användbar som säkerhet för högst

15.000 kr., varav dock Smålandsbanken torde allt fortfarande förbehålla sig

5.000 kronor.»

Kommerskollegium avstyrkte ansökningen under anförande:

»Sökanden synes icke uppfylla de förutsättningar, under vilka enligt gällande

bestämmelser lån må utlämnas av de medel, som å riksstaten för budgetåret

1934/1935 anvisats för lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Särskilt torde företagets svårigheter i väsentlig mån bero på

andra omständigheter än konjunkturerna.»

Genom beslut den 26 oktober 1934 beviljade Kungl. Majit till förstärkning

av företagets rörelsekapital ett lån å 12,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Förlagsinteckning

å 12,000 kr. med bästa förmånsrätt.

27) AB. Lamhults stol- och snickerifabrik, Aneboda socken, Kronobergs län.

Bolaget anhöll om lån å 30,000 kr. och subvention med 7,000 kr. I ansökningen

anfördes bl. a.

»Företagets tillverkning består av möbler och därmed jämställda alster.

Storleken av normalårsproduktionen utgör c:a 120—150,000:— kronor.

Antalet i företaget anställda personer utgör 39 st.

I händelse av bifall till framställningen kunna vi behålla samtliga anställda.

Skulle avslag på framställningen meddelas måste inskränkning i driften och

permittering av arbetsanställda bliva följden.

Enligt uppgift från arbetslöshetskommittén utgör dags dato de arbetslösas

antal i Aneboda socken 35, av vilka en del beretts tillfälligt arbete.

Företagets brist på rörelsekapital är i första hand beroende på nu rådande

depression. Bristen är ävenledes i hög grad beroende på den nödtvungna utvidgningen

av fabriksbyggnaden samt ty åtföljande nyanskaffningen av maskiner,

vilket förorsakade ett icke föraktligt kapitals fastlåsande. I samband

med övergången från specialtillverkning av pinnstolar till möbler måste ett betydligt

större lager av råmaterial och halvfabrikat hållas, vilket även förorsakar

större tillgång på rörelsekapital än tidigare.»

Under år 1933 utbetalda löner till arbetare utgjorde 44,961:40 kr.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

75

Balansräkningar.

31 dec. 1931. 31 dec. 1932 31 dec. 1933

An Kassa Konto......... 298:69 — —

Reskontrans Konto

Materialers »

Inventarie »

Fastighetens »

Varu »

Vinst- & Förlust Konto . . . .

Kronor

Per Aktiekapitalets Konto ....

Låneräknings »

Avlönings »

Omkostnads »

Reskontrans »

Växlars »

Checkräknings »

Kronor

29,903: 46

32,510: 64

11,861: 65

16,888: 18

3,322: —

3,124: 92

31,634: 94

42,924: 86

12,486: 79

17,203: 55

10,065: —

Postg. 5: 39

42,804:76

51,749:30

14,815: 60

22,747: 69

6,379: 87

Postg. 3: 53

97,909: 54

114,320: 53

138,500: 75

12,400: —

30,400: —

42,700: —

14,000: —

7,600: —

7,350: —

3,681: 23

300: —

3,232: 28

900: —

1,500: —

700: —

10,470: 68

23,247: 86

19,964: 56

52,383: 47

47,581: 95

59,474: —

4,074:16

3,690: 72

4,590: 70

1 489: 21

97,909: 54

114,320: 53

138,500: 75

Räkenskaperna utvisade för 1931 en vinst av 30:26 kr. efter avskrivningar

å 2,584:50 kr., för 1932 en vinst av 3,124:90 kr. efter avskrivningar å

2,640:22 kr. och för 1933 en vinst av 489:21 kr. efter avskrivningar å

2,264:20 kr.

I promemoria den 16 juni 1934 anförde en av de för ifrågavarande ären

dens handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:
»Bolaget,

som äges av de anställda, konstituerades år 1926, och bedriver tillverkning

av möbler, speciellt stolar. Den normala årsproduktionen c:a

175.000 kr.

Antalet anställda f. n. 38. Arbetslösheten i Aneboda kommun den 31 sisth

maj var 33.

Orsaken till kapitalbristen är att medel bundits genom utvidgning av fabriken

samt nyanskaffning av maskiner.

Orderstocken uppgår för dagen till cirka 30,000 kr. Till England har under

årets fem första månader exporterats möbler o. d. för c:a 16,000 kr. och till

Danmark för 3,300 kr. Order för reguljär leverans föreligga å stolar för c:a

1.000 kr. pr vecka till England. Beträffande avsättning inom landet synes

någon bättring vara för handen och priserna någon aning bättre.

Kommunalbidrag icke tänkbart.

Fordringsägarna villiga lämna bindande överenskommelse betr. fortsatt

kredit.

Balansräkning pr S1/i2

Debet.

Bankräkning (spärr.)...... 3,995: 39

Varufordringar (uti.)....... 1,646: —

» (Sverige) .... 37,166:90

Färdiga varor......... 6,379: 87

Varor i arbete......... 30,740: — 1

1933.

5 % av diskonterade växlar.

Härav 446 kr. osäker fordran.

» c:a 5,000: — » »

Tilly, pris

» »

1 Vinst- och Förlust Konto.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Konstitutionsutskottets memorial Nr

12. (Bilaga.)

Råvaror...........

20,000: —

Inköpspris

Emballage..........

1,009: 30

»

Verktyg, mod., Kont. inv.....

1,300: —

Maskiner...........

14,815: 60

10 % årlig avskrivning

Byggnader (t. v. 20,000: — kr.) .

21,447: 69

Kronor

138,500: 75

Kredit.

Varuaccepter och omsättnings-

växlar...........

43,314: 70

Varuskulder..........

19,964: 56

Utdelning till aktieägarna ....

290: 28

Styrelsen

Obetalda avi. och omkost.....

3,932: 28

Såsom säkerhet härför samt

Låneaccepter.........

16,250: —

för diskonteringskredit å

Bankskulder: checkräkning . . .

4,500: —

c:a 60,000: — kr. innehar

» borgenslån ....

7,350: —

A/B. Sydsvenska banken.

Aktiekapital..........

42,700: —

Fastighetsinteckning å kr.

Reservfond..........

100: —

20,000: —. Förlagsinteck-

Övriga kapitalreserver.....

98: 93

ningar å kr. 35,000: — för-

Kronor

138,500: 75

stärkt med styrelsens bor-

gen.

Brandförsäkring.

Fast

Lös

Brand-Livförs. A/B. Skåne Brev nr.

277

9,500: —

26,000

— 35,500

—

nr.

345

5,000: —

12,000

— 17,000

--

(hyreskontrakt) nr.

364

5,000

— 5,000

—

nr.

346

12,000: —

23,000

— 35,000

—

nr.

383

12,000

— 12,000

—

Kr.

26,500: —

78,000

— 104,500

-T

nr.

284

5,000

— 5,000

—r

Kr.

26,500: —

83,000

— 109,500

—

Säkerhet. Vid samtal med kamrer Dahl, AB Sydsvenska banken, Lamhult

meddelas, att följande inteckningar eventuellt kunna frigöras, örn borgensmännen

medgiva det.

Fastighetsinteckning med bästa rätt å kr. 20,000:—, förlagsinteckning med

bästa rätt å kr. 10,000:— samt styrelsens borgen.

Förslag att sökanden erhåller ett statslån å kr. 25,000:—, amorterings- och

räntefritt i 2 år, därefter 10-årig amortering och 5 % ränta.

Styrelsens borgen är icke mycket värd, ekonomiskt, då det endast är en av

styrelseledamöterna, som äga nämnvärt kapital, men torde dock vara av ett

visst moraliskt värde.»

Genom beslut den 7 september 1934 lämnade Kungl. Maj:t ansökningen

utan bifall; enligt anteckning å akten syntes anledningen härtill vara den,

att det syntes sannolikt, att den kreditgivande banken avsåg att i samband

med överlåtandet av inteckningarna täcka en stor del av sin fordran medelst

statslånet.

Den 12 sept. 1934 inkom bolaget med ny ansökan, avseende lån å 25,000 kr.

Vid denna ansökan fanns fogat ett brev till bolaget från Sydsvenska banken

av följande lydelse:

»Åberopande dagens telefonsamtal få vi härmed meddela, att disponeran-,

det av ifrågasatta inteckningar i och för erhållande av ev. stödlån från staten

s. 77 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

77

icke kommer att inverka på bolagets diskonteringsrätt och ej heller på några

andra av bolagets krediter.

Diskonteringsrätt kommer sålunda att som hittills medgivas av goda varuaccepter,

dock under förutsättning att samma procentuella avdrag av 5 % få

göras å nya varudiskonteringar till i första hand säkerhet för bolagets förlagsväxlar,

och att alltid det överskott, som kan erhållas, sedan staten vid ett ev.

stödlån gjorts betald, pantförskrives till banken för bolagets förbindelser.»

I yttrande den 4 okt. 1934 anförde kommerskollegium:

»Sökandebolaget synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande

bestämmelser torde böra vara för handen vid utlämnande av lån ur de medel,

vilka å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisats till lån till främjande

av enskild företagsamhet Särskilt får kommerskollegium i sådant avseende

erinra örn föreskriften, att den hjälp, som lämnas ett företag, icke må bliva

ägnad att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för ett annat

förtag. Kommerskollegium hemställer, att ansökningen icke måtte föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.»

Kungl. Majit (14 dec. 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 25,000 kr. på 12 år, varav de 2 första ränte- och amorteringsfria.

Säkerhet: Inteckning å 20,000 kr. med bästa förmånsrätt i bolagets

fastighet »Lamhults villaområde nr 62», förlagsinteckning å 10,000 kr.

med bästa förmånsrätt samt borgen av fabriksarbetaren Gunnar Berggren,

poleraren Åke Sandin, snickaren Elof Svensson, Erik Classon och Gunnar

Magnusson.

28) S. Mälkvist med firma Simon Mälkvist, snickerifabrik, i Aneby, Bredestads

socken, Jönköpings län.

Mälkvist anhöll den 21 nov. 1933 örn lån å 20,000 kr. och subvention med

5,000 kr. I händelse av avslag härå ansåg Mälkvist sig nödsakad att nedlägga

rörelsen. I annat fall skulle 16 personer kunna sysselsättas.

Ansökningen tillstyrktes av Målkvists arbetare och kommunalnämndsordföranden.

Kommerskollegium förklarade sig i yttrande den 4 dec. 1933 icke kunna

tillstyrka bifall till framställningen, enär företaget icke fyllde de förutsättningar,

som enligt gällande bestämmelser borde föreligga för lån eller subvention.

Särskilt erinrade kollegiet örn att den hjälp, som lämnades ett företag,

icke finge bliva ägnad att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar

för ett annat företag.

I promemoria den 19 dec. 1933 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Företaget (beläget i Aneby municipalsamhälle, Bredestads socken av Jön•köpings

län) tillverkar byggnadssnickerier samt enklare möbler och sysselsätter

12 arbetare.

T Bredestads socken finnes f. n. anmälda 63 arbetslösa

Orsaken till kapitalbristen är förluster på vid depressionens inbrott befintligt

lager av möbler samt på insolventa kunder.

Kommunen är icke tillfrågad örn bistånd, men i anseende till att dess eko
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

nomi är hårt ansträngd, torde någon hjälp icke vara att påräkna enligt sökandens

mening. Kommunalskatten för år 1934 är kr. 8:50.

Fabriksbyggnaden, av kalksandtegel, i två våningar, är inredd till kontor

och två fabrikslokaler på nedre botten samt målarverkstad och bostad om två

rum, hall och kök på ö. b. Maskinparken bra. Fabriken byggdes år 1922,

Taxeringsvärde 16,000 kr.

Brandförsäkring i ''Allmänna Brand’ Pol. n:r 3 b.

Fastigheten.........kronor 25,000: —

Maskiner, lager och inv..... » 25,000: —

Personlig lösegendom .... » 5,000: —

Kronor 55,000: —

Balansräkning pr 31/,a 1932.

Tillgångar:

Kassa ........... 367:52

Varukonto......... 9,574: —

Inventariekonto (maskiner) . . 4,050: —

Div. debitorer........4,291: 44

Fastighetskonto....... 14,000: —

Kronor 32,282

96

Ej högt

t. v. kr. 16,000: —. Bra

byggnad.

Skulder:

Hallaryds sparbank..... 3,500: —

» » ..... 5,000: —

Privat........... 6,000: —

Summa Kr. 14,500: —

Diskont. Kredit å kr...... 10,000: —

(Småland Ensk. Bank, Aneby.)

Förf. räntor......... 170: —

Låneväxlar......... 2,500: —

Div. kreditorer....... 9,325:44

Kapital........... 5,787: 52

Kronor 32,282: 96

Amort. lån. Borgen.

Stående lån. Fast. int.

nr 2 å 6,000 -f- borgen.

Fast. int. nr 1 å kr.

6,000: —

Förlagsint. (botten) å kr.

10,000: —

Tidigare har fabriken haft stor avsättning för byggnadssnickerier till Eksjö

och som nu upphört, sedan en konkurrerande fabrik därstädes igångsatts.

Konkurrensen på möbelmarknaden uppgives vara hård. Fabriken ämnar nu

upptaga tillverkning av radiolådor, som nu i stor utsträckning importeras.

Då sökanden är en ordentlig och driftig man, som genom sin fabriksrörelse

skaffar arbete åt 12 arbetare (därav 10 familjeförsörjare) är det av stor betydelse

för samhället att företaget kan fortsätta sin verksamhet. En viss tvekan

kan råda beträffande värdet av erbjudna säkerhet å förlagsinteekning å kr.

10,000.

Förslag: att sökanden beviljas statslån å kr. 10,000. Amorterings- och räntefritt

under två år, därefter 10-årig amortering och 5 % ränta.

Säkerhet: Förlagsinteekning (botten) å kr. 10,000 med borgen av antingen

Bredestads kommun eller två vederhäftiga personer å kr. 5,000.»

s. 79 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

79

Kungl. Majit (19 jan. 1934) beviljade till förstärkning av företagets rörelsekapital

ett lån å 8,000 kr. på 12 år, varav de 2 första åren ränte- och''

amorteringsfria. Säkerhet: Förlagsinteckning 8,000 kr. med bästa förmånsrätt.

I skrivelse den 29 juni 1934 meddelade Mälkvist, att det beviljade lånet ej

komme att av honom tagas i anspråk, emedan han ej för så litet belopp kunde

binda hela sin säkerhet.

29) Alviks träförädlingsaktiebolag, Alnö.

Bolaget beviljades genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juli 1933 ett lån å

30,000 kr. Detta lån hade använts för utbyggnad av bolagets plywoodfabrik

samt för inköp av maskiner för densamma.

I framställning den 30 juli 1934 anhöll bolaget örn ytterligare lån å 30,000

kr. för inköp av ytterligare maskiner för plywoodfabriken, vilka vore nödvändiga

för att fabriken skulle till fullo kunna utnyttjas. Till stöd för ansökningen

framhölls bl. a., att Alnö med sin talrika industribefolkning, för vilken

under de senaste 10 åren hälften av dess arbetstillfällen omintetgjorts genom

nedlagda sågverk, ej i fortsättningen kunde existera utan att ersättning i någon

form skapades.

Av styrelseberättelsen för 1934 inhämtas, att bolaget, som balanserade en

förlust å 63,000 kr., under 1933 haft en nettovinst av 1,445: 67 kr. efter avskrivningar

å 22,300 kr.

Balansräkningen per S1/12 1933 hade följande utseende:

»Tillgångar:

Alviks Såg & Lastageplats

Fabriksanläggningens konto

Nyanläggningens konto . .

Hyvleriets konto.....

Pråmars konto......

Div. Invent. konto ....

Kontorsinventariers konto .

Timmers konto.....

Träv. Hack & Spåns konto

Fanérs konto......

Fanérförbrukningsart. konto

Andelars konto.....

Kassa konto.......

Diverse debitorer.....

Vinst- och Förlust konto .

Skulder:

Aktiekapitalets konto . . .

Reservfondens konto . . .

Egna Acceptera konto . .

Egna Reversers konto . .

Badhusbyggnadens konto .

Diverse Kreditorer ....

51,184: 98

232,346: 53

7,554: 42

7,261: 91

6,000: —

18,000: —

500: —

34,730: 85

4,973: 46

43,784: 22

14,803: 84

880: — 422,020: 21

407: 40

50,922: 56

_____61,554: 33

Kronor 534,904:50

240,000: —

1,015: 14

39,694: 32

225,000: —

259: 75

28,935: 29 534,904: 50

Kronor 534,904:50*

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

I yttrande den 22 aug. 1934 anförde kommerskollegium, att de av bolaget

åberopade omständigheterna enligt kollegii mening icke syntes innebära tillräckliga

skäl att öka låneunderstödet, varför kollegium hemställde, att ansökningen

icke måtte föranleda någon åtgärd.

I promemoria den 11 sept. 1934 anförde den för biträde vid ifrågavarande

ärendens handläggning särskilt tillkallade sakkunnige:

»Den med hjälp av det den 28 juli 1933 beviljade lånet verkställda utbyggnaden

av plywoodfabriken besiktigades. Arbetet föreföll solitt och ändamålsenligt

och har ökat fabrikens golvyta med drygt en tredjedel. Från den

brunna fabriken i Kristinehamn hade inköpts en 2-meterssvarv, för vilken även

fundament iordningställts. Det nu begärda anslaget avser anskaffandet av

hjälpmaskiner för fanér tillverkningen från nämnda svarv.

Under innevarande år har bolaget inköpt området emellan kontoret och sågen

för 3,000 kronor.

Avlöningslistorna genomgingos, varvid framkom, att under första halvåret

1934 arbetarantalet successivt stigit till 70—75 man, varav c:a 37 i plywoodfabriken.

Under juli—augusti månader ökades sågens personal ytterligare, så

att totala antalet arbetare vid besöket nådde c:a 100. Hyvleriet hade god sysselsättning,

bland annat för Hovids sågverk. Vid sågen hade utöver legosågningen

även försågats några tusen stockar eget virke.

Företaget synes hava arbetat med fördel och full kapacitet under större

delen av innevarande år ehuru detta ej kunde styrkas med bokslutssiffror. Emot

beviljandet av ett nytt lån talar väsentligen den svaga säkerhet som kan erbjudas.

På taxeringsvärdet för fastigheten 136,000 kr. ligga inteckningar örn

125,000 kr. före det tidigare statslånet och likaså på ett bokfört förlagsvärde

örn 123,000 kr. förlagsinteckningar på 100,000 kr. före statslånet.

Emellertid ligger fabriksanläggningens verkliga värde avsevärt över taxeringsvärdet

och uppnår sannolikt — efter vederbörlig hänsyn till erforderliga

avskrivningar — numera minst 230,000 kr. Då företaget har stor betydelse

för den av arbetslösheten drabbade kommunen torde fordringarna på säkerheten

för lånet böra hållas i underkant. Det synes sålunda motiverat att lämna

det begärda beloppet 30,000 kr. emot för det tidigare lånet lämnade inteckningar

jämte fastighetsinteckning på ytterligare 30,000 kr. näst efter 155,000

kr.»

Kungl. Majit (26 okt. 1934) beviljade bolaget för anskaffande av maskiner

till bolagets fabrik ett lån å 30,000 kr. på 12 år, varav de 2 första ränte- och

amorteringsfria. Säkerhet för detta och det tidigare lånet: Fastighetsinteckningar

å 60,000 kr. med förmånsrätt efter 125,000 kr. samt förlagsinteckning

å 30,000 kr. med förmånsrätt efter 100,000 kr.

30) Firma Träförädlingen, Gustafstorp, Johnn Bengtsson, i Mörrums socken,

Blekinge lån.

I framställning den 23 nov. 1933 anhöll Bengtsson örn lån å 45,000 kr. till

avlöningar och framforsling av timmer samt subvention med 10,000 kr. för

reparation och igångsättande av 2 sågverk. Av ansökningshandlingarna inhämtas

bl. a., att årsomsättningen under åren 1930—1933 varit resp. 295,000

kr., 255,000 kr., 197,000 kr. och 175,000 kr. samt antalet under samma tid

sysselsatta män resp. 38, 25, 15 och 13, att vid avslag 6 måste avskedas, medan

s. 81 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

81

vid bifall 20—25 kunde nyanställas, att antalet arbetslösa i Mörrum utgjorde

430, att order för cirka 100,000 kr. funnes samt att ansökan gjorts örn lån

från manufakturförlags- och industrilånefonden men avslagits.

Boksluten för 1931 och 1932 hade följande utseende:

»Utgående

Tillgångar:

Kassabehållning........

Bankräkning.........

Fastigheter..........

Inventarier..........

Husgeråd...........

Värdepapper..........

Försäkringar..........

Fordringar..........

Varulager jämte skogsparker. . .

Skulder:

Lån och reverser........

Växlar............

Varuskulder..........

Kapitalbehållning.......

Balans Konto:

31 dec. 1931

......... 853: 15

......... 3,025:84

......... 96,400: —

......... 48,886:97

......... 5,000: —

......... 3,050: —

......... 2,000: —

......... 48,228:34

• • •...... 83,792: 14

Kronor 291,236: 44

. . . . 43,175: —

. . . . 161,159:04

. . . . 36,148: 66

50,753:74

Kronor 291,236:44

31 dec. 1932

141: 60

3,783: 11

96,400: —

52,823: 87

5,000: —

3,050: —

2,000: —

34,152: 59

94,250: 84

291,602: 01

47,725: —

166,421: 16

25,104: 04

52,351: 81

291,602: 01

Vinst- & Förlust Konto:

för 1932.

Inkomster:

Bruttovinst å rörelsen....................

Hyror........................ ■ . .

Kronor

Utgifter:

Transport- och omkostnader..................

Räntor...........................

Avlöningar.........................

Försäkringar och skatter...................

Privata utgifter.......................

Nettovinst.........................

Kronor

72,684: 37

340: —

73,024: 37

14,531: 89

13,966: 15

36,950: 67

2,986: 78

2,990: 81

1,598: 07

73,024:37»

över framställningen inkom följande yttrande den 8 dec. 1933 från Smålands

och Blekinge Hantverksdistrikts låneförmedling i Jönköping:

»Sökanden har vitsordats såsom en synnerligen rättskaffens man, som sköter

sin affär lugnt och metodiskt. Han har en utmärkt omsättning och sysselsätter

3 lastbilar (utom personbil), har ganska goda varor och skäliga priser,

samt behandlar sina kunder reelt. Hans rörelse gagnar trakten, enär han tidvis

sysselsätter ganska många arbetare. Utom virkesaffär driver han tillverkning

av byggnadssnickerier, och sysselsätter för detta ändamål 4 man ävensom

sågare, maskinist och brädgårdsarbetare, inalles c:a 10 man. Dessutom köper

han skog ibland, då han utom avverkare och sågpersonal (han har även haft två

sågar) skaffar arbete även åt körare. På så sätt har han vissa tider under

vintrarna sysselsatt direkt och indirekt upptill 30 man och fler. Utom virke

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 6 sami. Nr 12. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

säljer lian alla slag av byggnadsmateriel, såsom spik, beslag, glas, papp, kakelugnar,

beklädnads- och isoleringsmedel, tegel, eternit, cement o. s. v. Han

köper en massa virke från Småland, förädlar (hyvlar) och säljer. Hela rörelsen

kan betecknas som en byggnadsaffär kombinerad med industriell rörelse.

Bengtssons ekonomi betraktas som solid, vilket icke utesluter att ett

lån vöre för honom tacknämligt, men synes det givetvis böra avvägas efter

hans industriella rörelse och icke efter hans handel som sådan.

I fråga örn storleken av de belopp, ansökningen gäller, vill Förmedlingen

icke göra något uttalande.

Ansökningen tillstyrkes att bifallas i den utsträckning och efter de grunder,

som i motsvarande fall tillämpas. Sökanden har förklarat sig vara angelägen

örn snarast möjliga avgörande, så att han åtminstone före jul kunde få

disponera 10,000 kr.»

I promemoria den 16 jan. 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Rörelsen omfattar sågverk (klingsåg och hyvleri) och snickerifabrik jämte

byggnadsmaterialaffär.

Antalet sysselsatta arbetare på platsen utgör 15, (vartill kommer 10 man

för utdrivning av timmer). Därest lån erhålles skulle sågen i Fredlersta igångsättas

med 8—10 man.

Orsaken till kapitalbristen är att söka i fallande pris å virkeslager, utvidgning

av fabriken och inköp av maskiner, varigenom alltför stort kapital

bundits i rörelsen.

Balansen per den 31/12 1933 har följande utseende.

Tillgångar:

Skulder:

Kassa bankräkning . . .

4,003: 69

Varuaccepter

82,430: 16

Fordringar......

34,333

: 56

Varuskulder .

37,329: 68

Aktier, försäkringar . .

2,050

: —

Låneaccepter

75,450: 47

Lager o. avverkn.-rätt .

97,384: 56

Reversskulder o. banklån

42,890: —

Kronor

238,100: 31

Verktyg, invent. och ma-

Balanserad

skiner........

54,508

87

vinst . . .

52,351: 81

Husgeråd.......

7,500

—

Årets vinst .

2,808: 56

55,160: 37

Byggnader (t.v. 81,000) .

93,400

—

Kronor

293,260

68

Kronor

293,260: 68

Lån och

säkerheter:

Mörrums sparbank . . .

17,500

—

Fastighetsinteckning (botten)

Mjölby ...» ...

3,500

—

Borgen.

Mörrums » ...

5,800

—

»

ökänd. Kredit A.-B. . .

9,000

—

»

Privat........

10,000

—

Borgen

f Fastigh.int. kr. 30,000: —1

(efter kr.

Disk. kredit (Skand. Kredit A.-B.)

| Förlags »

17,500)

» 15,000:—1

Taxeringsvärdet å fastigheten kr. 81,000: —.

Då företaget är av betydelse för orten och ägaren är en redbar och driftig

man, får jag härmed avlämna följande:

Förslag: att sökanden beviljas ett lån å kronor 30,000.

1 Kr. 10,000 frigöres och ställes som hypotek för ev. statslån.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

83

Säkerhet: Fastighetsinteckning å kr. 10,000 efter kr. 37,500:— inom 59 %

av taxeringsvärdet. Förlagsinteckning å kr. 20,000 (botten).

Anmärkning: Då företaget i genomsnitt icke torde sysselsätta mera än 20

arbetare, anses ansökta lån å kr. 45,000: -— icke motiverat.

Ansökan örn subvention kan icke tillstyrkas.»

Kommerskollegium avstyrkte framställningen i yttrande den 17 mars 1934:

»Sökandens behov av ökade medel härleder sig av att rörelsens omfattning

får anses vara alltför stor i förhållande till det egna kapitalet, varigenom

finansieringen i avsevärd omfattning måst ske genom växelkredit. Av företagen

utredning framgår, att med hänsyn till antalet sysselsatta arbetare m. m.

större understöd genom lån än 30,000 kronor knappast kan komma i fråga. Ett

kapitaltillskott av denna storlek torde emellertid knappast vara tillräckligt

att i högre grad säkerställa företagets bestånd under rimlig framtid, vadan

sökanden icke synes uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser

torde böra vara för handen vid utlämnande av lån och subvention ur de

medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande av

enskild företagsamhet.»

Kungl. Maj:t (20 april 1934) beviljade Bengtsson till förstärkning av företagets

rörelsekapital ett lån å 30,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Inteckning å
30,

000 kr. i lägenheterna Träförädlingen l1 och Bykulla 1\ gällande i sistnämnda

lägenhet med bästa förmånsrätt och i förstnämnda efter inteckningar

å 17,500 kr.

Bengtsson har sedermera försatts i konkurs.

31) Mariannelunds Trä förtid,Ungs förening u. p. a., Mariannelund,

Jönköpings län.

Den 12 sept, 1933 försattes Mariannelunds träindustri i konkurs, varefter

fabriksanläggningen inköptes av 2 inteckningshavare, driften nedlades och

12 arbetare blevo arbetslösa. Arbetarna bildade emellertid en ekonomisk förening

för driftens återupptagande och anhöllo i jan. 1934 örn lån å 20,000

kr. och subvention med 5,000 kr. I ansökningen anfördes bl. a.: 20—25 arbetare

skulle kunna sysselsättas i rörelsen. (Antalet arbetslösa i Mariannelund

utgjorde 25.) Den förutvarande fabriksbyggnaden hade man försökt få

arrendera, men villkoren hade ej varit antagbara. I stället hade annan tomt

inköpts för uppförande av ny fabriksbyggnad. Någon risk för att tillverkningen

ej skulle finna köpare förelåge ej, enär den till sin huvudsakligaste del

kunde vinna avsättning till England. Tillverkningen avsåge närmast s. k.

engelska dörrar, varav 70 st. per dag komme att tillverkas, motsvarande en

årsomsättning av 115 ä 125,000 kr.

Ansökningen tillstyrktes av bl. a. kommunalstämmans och kommunalnämndens

ordförande.

Vid ansökningen voro fogade bl. a.

l:o) Följande uppställning:

Kapitalbehov: Finansieringsplan:

Tomt..........

3,000: —

Första inteckning ....

10,000: —

Byggnader och maskiner .

32,000:

Insatser.........

6,000: —

Driftskapital.......

6,000:

Statslån och subvention .

25,000: —

Kronor

41,000: —

Kronor

41,000: —

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Att driftskapitalet satts så lågt som till 6,000 kr. berodde — anförde sökandena

— på att de genom avtal med Gullrings träförädling förbundit sig

att till en början med erhållande av erforderligt virke utföra beställningar

åt denna firma.

2:o) Detta intyg:

»Härmed förklarar jag mig villig att, i händelse den under bildning varande

föreningen Mariannelunds Träförädling u. p. a. kan erhålla sökt statssubvention,

av sagda förening inköpa deras produktion av snickerier, avsedda

för export till England, samt vidare att till gällande dagspriser hålla föreningen

med för nämnda tillverkning erforderligt virke.

Som min firma sedan många år tillbaka är synnerligen väl inarbetad med

de engelska snickeriimportörerna, förefinnas alla utsikter för att jag för framtiden

skall kunna hålla föreningen med arbete i full utsträckning.

Gullringen den 3 januari 1934.

Ansgarius Svensson.»

I yttrande den 19 febr. 1934 anförde kommerskollegium:

»Ansökningen avser beredande av medel genom lån och subvention för uppförande

och drivande genom en under bildning varande ekonomisk förening

av en snickerifabrik.

Då medel, som å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande

av enskild företagsamhet, i regel icke torde böra lämnas såsom understöd

för igångsättande av ett nytt företag, finner sig kommerskollegium icke

kunna förorda bifall till framställningen.»

I anledning av låneansökningen inkom följande skrivelse till kommerskollegium

från Sveriges snickeriexportförening u. p. a.:

»Hed anledning av denna framställning tillåta vi oss att påpeka, att i vårt

land redan finnas allt för mångå snickeriexportfabriker för den starkt begränsade

exportmarknad som existerar.

Tidigare hade de svenska exportfabrikerna en betydande avsättning på ett

flertal marknader, som nu äro helt och hållet stängda eller som på grund av

höjda tullar endast möjliggöra en bråkdel av den export, som en gång varit

rätt så ansenlig.

Exporten av dörrar till Tyskland var före kriget av ungefär samma storlek

som exporten till England, men har denna export under de senare åren

helt och hållet omöjliggjorts.

På Holland, Sydamerika och Australien har all export förhindrats och på

Sydafrika har genom tullförhållanden och lokala fabriker den tidigare exporten

reducerats till så gott som ingenting.

Det enda land, som ännu tillåter en dörrexport, är England, och då man

torde kunna anse, att de redan existerande snickerifabrikerna skulle vara tillräckliga

även för det fall, att de ovan nämnda förlorade exportmarknaderna

kunnat återvinnas, varom inga som helst förhoppningar finnas, så är det tydligt,

att den engelska marknaden endast till en del kan giva sysselsättning

för våra många redan existerande fabriker.

Ett finansiellt stöd för uppförande av ny exportfabrik kan enligt vårt förmenande

endast ske på bekostnad av de redan existerande. En lindring i arbetslöshet

på ett håll måste medföra en ökning av arbetslöshet på andra håll,

och samtidigt skulle tillkomsten av en ny fabrik genom en ökning av konkurrensen

underminera den redan mindre tillfredsställande ekonomiska ställning,

som torde vara utmärkande för flertalet snickeriföretag.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

85

En annan sak, som även talar emot varje utökning av vår exportindustri,

är osäkerheten i fråga örn en fortsatt avsättning på den engelska marknaden.

En sådan artikel som dörrar och övrigt exportsnickeri ingår nämligen icke i

det med England träffade avtalet, och är den nu gällande höga tullen i England

icke ens säkerställd för de tre åren, som handelsavtalet avsett, utan kan

vara föremål för ändringar efter en helt kort notis. Önskemål örn dylika ändringar

ha också framkommit från den lokala industrien i England, och skulle

säkerligen eventuellt vidtagna ändringar bliva i hög grad ödesdigra för vår

näring.

Med framhållande av våra allvarsamma farhågor tillåta vi oss anhålla att

Kungl. Kommerskollegium måtte söka förhindra att genom statligt understöd

åt nya fabriker i vår bransch ytterligare svårigheter beredas redan i

branschen existerande fabriker.»

Sedermera inkommo sökandena med skrivelser, vari de bl. a. meddelade,

dels att de inköpt den gamla fabrikens maskiner och verktyg samt att den

förutvarande fabriksbyggnaden bomme att användas till annat ändamål, varför

deras rörelse endast vore en fortsättning av den gamla och icke utgjorde

någon konkurrens för andra träindustrier, dels att medlemmarna beslutat insätta

1,000 kr. var, varigenom driftskapitalet ökades från 6,000 kr. till 11,000

kr.

Kungl. Majit (18 maj 1934) beviljade föreningen till förstärkning av dess

rörelsekapital ett lån å 20,000 kr. på 11 år, varav det första ränte- och amorteringsfritt.

Säkerhet: Fastighetsinteckning å 10,000 kr. med förmånsrätt

efter 10,000 kr., förlagsinteckning å samma belopp med bästa förmånsrätt

samt borgen för ett belopp av 2,000 kr. av envar av föreningens elva medlemmar.

32) Snickeriaktiebolaget Lundgren & Co, Norrköping.

Bolaget ansökte den 1 mars 1934 örn lån å 20,000 kr. och subvention med

10,000 kr. I ansökningen anfördes bl. a.: Den normala årsproduktionen vore

160,000—200,000 kr. Huvudsakligen på grund av byggnadskonflikten sysselsattes

f. n. endast 5 personer. Vid bifall kunde 15 man ny- eller återanställas.

I händelse av avslag finge rörelsen troligen nedläggas. Antalet arbetslösa

i staden uppginge till 2,300. Under 1932 hade i löner till arbetare

utbetalats 38,024: 62 och under 1933 kr. 9,952: 66. Inneliggande order funnes

på 16,000 kr.

Räkenskaperna utvisade följande driftsresultat: för 1931 vinst 1,073:34

kr. efter avskrivningar å 1,408:53 kr., för 1932 bokförd förlust 24,118:52

kr. och för 1933 förlust 14,716:14 kr.

Ur revisionsberättelsen för 1932 inhämtas följande:

»Den under året rådande bristen på beställningar och fallande trävarupriser

göra, att man ej kunnat vänta någon nämnvärd vinst av årets rörelse. De angivna

omständigheterna synas dock ej kunna förklara den uppkomna förlusten,

kr. 24,118:52. Härtill kommer att bolaget har en bokförd fordran

hos byggnadsfirman Jonson & Journath, stor kr. 9,498:25, jämte diskonterade

växlar med samma firma som acceptant å tillsammans kr. 9,724: 07. Alltså

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

en fordran å tillsammans kr. 19,222: 32, som i räkenskaperna upptagits till

sitt fulla belopp. Då firman Jonson & Journath åtnjuter moratorium till den

5 juli 1933 kan ej nu avgöras, huruvida och till vilket belopp förlust kommer

att uppstå. Tillrådligt vore dock att i 1932 års bokslut avsätta kr.

10,000: — för mötande av event, förlust.

Under dessa omständigheter anser jag mig böra tillråda, att bolagsstämman

ajournerades beträffande frågan örn ansvarsfrihets beviljande och att räkenskaperna

undergå detaljgranskning av någon revisionsbyrå eller auktoriserad

revisor. Därest detta ej blir bolagsstämmans beslut och således frågan

örn ansvarsfrihet företages till avgörande, kan jag för närvarande ej tillstyrka

ansvarsfrihet åt styrelsen för 1932 års förvaltning.»

I yttrande den 17 mars 1934 hemställde kommerskollegium att ansökningen

icke måtte föranleda någon åtgärd under anförande:

»Sökandebolaget synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande

bestämmelser torde böra vara för handen vid utlämnande av lån ur de

medel, vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande av

enskild företagsamhet. Av handlingarna i ärendet framgår icke med visshet

örn bolagets påbörjade rekonstruktion kan genomföras. Därjämte synes tvivelaktigt

örn antagbar säkerhet kunde ställas för det sökta lånet.»

I promemoria den 17 april 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

:

»Företaget driver snickerifabrik, cirkelsågverk, hyvleri och trävaruaffär i

Norrköping och har existerat sedan 25 år tillbaka. Tidigare har rörelsen drivits

i större omfattning, men dels på grund av depressionen och dels på grund

av mindre god ledning under en följd av år har ställningen nu blivit sådan, att

en rekonstruktion är av nöden, örn icke bolaget skall nödgas likvidera.

Med hänsyn till de gamla arbetarna, som vid en eventuell bolagsupplösning

bli arbetslösa, vore önskvärt att en sanering av företaget kunde komma till

stand, som säkerställer detsammas framtid. Utom denna fabrik finnes endast

en snickerifabrik, varför god avsättning kan påräknas för företagets produktion,

som är mycket efterfrågad på grund av god kvalitet.

Bolaget har av sina fordringsägare fått moratorium till den 1 oktober 1934.

Ställningen pr S1/12 1933.

Tillgångar:

Kassabehållning..... 121:38

Fordringar av div. personer

......... 4,110: 27

Varulager....... 17,803:08

Inventarier....... 20,000: —

Fastigheten i

Lundsberg. 37,769: 03

Fastigheten i

kv. Slakthuset

. . . 116,687: 27 154,457; 03

Skulder:

Div. Personer...... 18,242: 05

Kreditivräkning..... 28,325: 31

Kanta .... 3,316: 67

Int. i fabr. . . 59,000: — 62,316: 67

Ränta .... 1,003: 17

I Lundsberg . . 29,000: — 30,003: 17

Livförsäkring (på

Disp. Lundgrens liv) 3,226: 80

Förlust.......14,716: 14

Ränta..... 2,047: 50 1

Förb inteckn. . . 31,500: — J

Aktiekapital........

33,547: 50

42,000: —

Kr. 214,434: 70

Kr. 214,434: 70

s. 87 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

87

Antalet arbetare f. n. 10, men beräknas kunna intagas ytterligare 15 a 20 man,

örn rörelsekapital kan erhållas.

Lån i Skand. Kredit A.-B

» » » » »

» » » » »

Kreditiv » » »

Prioriterade skulder:

kr. 59,000 + 3,316: 87,

» 29,000 + 1,003: 17

» 31,500

» 27,000

146,500

fast. int. å kr. 59,000 t. v.

88,700 = 66,5 %

fast. int. å kr. 29,000 t. v.

33,000 = 88 %

Förb int. å kr. 45,000 med

bästa rätt samt borgen av

disp. Lundgren (ingen förmögenhet).

Förb int. å kr. 30,000 efter

kr. 45,000 samt borgen av

disp. Lundgren,* byggmästare

David Jonsson (insolvent)

vaktm. Fredriksson,

Fackbiblioteket, Ȋgare av

några tusen kr.»

* insolvent.

Saneringsplan.

1) Aktiekapitalet nedskrives fr. kr. 42,000 till kr. 4,200 =

37,800: —, som användes för avskrivningar:

å fastigheterna fr. bokf. värde..........Kr. 154,457: 03

till tax. värde................. » 121,700: —

Kr. 32,757:03

å balanserad förlust fr. 14,716: 14 till kr. 9,673: 17 » 5,042: 97

Kr. 37,800: —

2) Opr. fordringsägare med belopp över 200 kr. teckna aktier

för 50% av sina fordringar i den mån. resp. belopp kan delas

med 100.......................Kr. 5,900: -—-

3) Anställda teckna................... » 6,000: —

Kr. 11,900: —

4) Skand. Kredit A.-B. avskriver å sina försträckningar mot

förb int. å kr. 58,500 .................Kr. 23,500: —

då förlagets värde vid realisation icke torde vara

mera än högst räknat kr. 25,000: —

Detta belopp kr. 23,500 disponeras sålunda:

a) avskr. av balanserad förlust..........Kr. 9,673: 17

b) » å inventarier.............. » 5,000: —

c) » å varulager.............. » 3,826:83

d) » avsättes till reservfond......... » 5,000: —

KA 23,500: —

5) Statslån erhålles...................å Kr. 12,000: —

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Om förestående program kan genomföras, framkommer följande

Balansräkning:

Tillgångar. Skulder.

Kassabehållning .... 121:38 Div. personer..... 12,342:05

Fordringar ...... 4,110:27 Skand. Kredit Ab. . . . 130,692:65

Varulager....... 13,976:25 Aktiekapitalet..... 16,100: —

Inventarier...... 15,000: — Reservfond...... 5,000: —

Fastigheter fabriks 88,700 Statslån....... 12,000: —

» bostads 33,000 p21 700:_-

Livförsäkring..... 3,226: 80

Förlust........ -—; —

Innestående i bank

12,000 + 6,000..... 18,000: —

Kr. 176,134:74 Kr. 176,134: 74

Växelansvar: Firma Jonsson & Journath Kr. 9,724: 07.

Bolaget uppmanat försälja bostadsfastigheten, varigenom bankskulden nedbringas

till c:a kr. 97,000: —.

Av ber. disponibla medel kr. 21,000: — åtgå kr. 7,000: — till betalning av förfallna

räntor, varefter resten kr. 14,000: — skulle utgöra rörelsekapital.

Förslag:

att bolaget beviljas lån å kr. 12,000: — amorterings- och räntefritt i 2 år, därefter

5 % ränta och 10-årig amortering.

Säkerhet:

Int. i fast. Slakthuset t. v. 88,700 kr. efter 59,000 å kr. 12,000 inom 80 %.» I

I en senare promemoria den 26 juni 1934 anförde den för biträde vid ifrågavarande

ärendens handläggning särskilt tillkallade sakkunnige:

»Förhandling med byggmästaren Jacobsson (styrelseledamot) samt bokföraren

Pihlström.

Företaget är numera väl sysselsatt och har 17 man i arbete.

Disponenten Lundgren sjuk och vid badort. Torde icke kunna återinträda

i tjänst. Pihlström har på senare tid skött företaget.

Det föreslogs, att, därest Skandivaniska Kredit A.-B. medger avskrivning

av c:a 15,000 kr. enligt brev till Bosaeus 7/5, nu i fabriken anställda skola

teckna nya aktier för 6,000 kr. och den nya företagsledaren för 10,000 kr.

Som ny företagsledare har ifrågasatts dels en jägmästare Karsberg (son till

f. d. skogschefen på Finspong) dels, och särskilt, en verkmästare Magnus Nilsson,

Box 4, Slite, båda villiga att ekonomiskt intressera sig i företaget. Herr

Pihlström och Jacobsson skulle omedelbart tillskriva Nilsson för vidare förhandlingar.

Vidare framhölls, att det vore önskvärt att vaktmästaren Fredrikssons

besparingar pa sparbanksbok, c:a 7,000 kr., som lämnats som säkerhet

till Skandinaviska banken, kunde återlösas av bolaget. Förhandling med

bankdirektör Rydin den 25 juni.

Bankdirektör Rydin förklarade sig villig medverka till att vid en kommande

uppgörelse Fredrikssons sparkassebok i första hand finge lösas mot inbetalning

av motsvarande belopp. Därnäst skulle även Lundgrens livbrev få frigöras,

dock emot något belopp emellan nominella 10,000 kr. och matematiska

värdet c:a 3,000 kr. eftersom bolaget vore skyldigt svara för de framtida premierna.

I övrigt bekräftade bankdirektör Rydin bankens villighet att enligt

brevet den 7 maj avskriva c:a 15,000 kr. samt tillmötesgå andra rimliga önskemål.

»

s. 89 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

89

Elva vid företaget anställda arbetare hemställde örn bifall till bolagets ansökan

under särskild erinran att personalen själv tecknat aktier för 6,000 kr.

vid den pågående rekonstruktionen.

Bolaget inkom senare med en tablå av ställningen per den 1 sept. 1934 efter

vissa avskrivningar:

»Tillgångar:

Fordringar bos diverse personer...............kr.

Varulager.........................»

Inventarier........................»

Fastigheten Lundsberg...................»

Fastigheten kv. Slakthuset 4—5...............»

Livförsäkrings konto (inbetalda premier kr. 7,350: —), utföres åter
köpsvärdet

....................... »

Kontant i Kassan.....................»

Förlust under tiden l/i—V» 1934...............»

Kronor

Skulder:

Diverse personer......................kr.

Lån hos Skand. Kredit A.-B.:

Lån mot inteckningar i Lundsberg......kr. 29,000: —

Upplupen ränta d. 1/9 1934 » 400: — »

Lån mot inteckningar i kv. Slakth.......» 59,000: —

Upplupen ränta den x/i 1934 ........» 3,316: 67 »

Förlagslån mot förlagsinteckn.........» 31,500: -—

Upplupen ränta den 1jl 1934 ........» 2,047: 50 »

Kreditivräkning..............» 27,105:56

Upplupen ränta den 1j1 1934 ........» 1,219: 75 »

Aktiekapitalet.......................»

Reservfonden.......................»

Bolaget är ansvarigt för Jonson & Journaths accepter för kronor

9,724: 07, vilket utgör c:a 50 % av bolagets ursprungliga fordran,

varav erhållits 10 % samt avskrivits 40 %.

Kronor

10,518: 46

12,431: 70

20,000: —

33,000: —

105,000: —

3,564: 39

79: 74

1,316: 65

185,910:94

21,494: 63

29,400: —

62,316: 67

33,547: 50

28,325: 31

8,400: —

2,426: 83

185,910: 94»

Samtidigt meddelade bolaget, att beslut fattats örn aktiekapitalets ökning

med 11,900 kr. till 20,300 kr. (5,900 kr. hade tecknats av fordringsägare mot

kvittning och 6,000 kr. kontant av bokhållaren). Sedan registrering härav skett

komme en ytterligare höjning ske med 6,000 kr. att tecknas av arbetarna. Bokhållaren

skulle övertaga chefsplatsen under styrelsens överinseende. Arbetsstyrkan

hade nu ökats till 18 man.

Kungl. Maj:t (5 okt. 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 12,000 kr. på 12 år, varav de 2 första ränte- och amorteringsfria.

Säkerhet: Fastighetsinteckning å 12,000 kr. med förmånsrätt efter

59,000 kr. Särskilt villkor: Att såväl bolaget rekonstruerats, som den förlagskredit,

bolaget f. n. åtnjöte, bundits på sätt statskontoret efter samråd

med kommerskollegium funne skäligt föreskriva till tryggande av rörelsens

fortsatta bedrivande.

Enligt i akten befintlig promemoria skall, innan lånet utbetalas, styrkas:

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

»l:o) att aktiekapitalet nedskrivits till 8,400 kronor och därefter höjts till

minst 26,300 kronor varav minst 12,000 kronor kontant inbetalats,

2:o) att av bolagets skulder ett belopp av minst 5,900 kronor likviderats

genom aktier till enahanda belopp samt minst 15,000 kronor avskrivits utan

motprestation,

3:o) att bolaget friskrivits från betalningsansvar för Jonson & Journaths

acceptera

33) Uddevalla tunnfabriks- och trävaruaktiebolag.

Bolaget anhöll den 21 april 1934 örn lån å 100,000 kr. I ansökningen anfördes

bl. a.: Årsproduktionen hade de sista åren varit mycket ringa men under

1934 hade en tydlig förbättring inträtt. (Antalet arbetslösa i Uddevalla

vore 500.) Under år 1933 utbetalda löner och arvoden utgjorde 74,114: 62 kr.

F. n. sysselsattes i rörelsen 45 man utom ledning och kontorspersonal. Order

på kärl läge inne för 69,200 kr. Dessutom hade offerter lämnats på över

100,000 kr. För att en sådan beställning skulle kunna antagas måste dock

arbetsstyrkan utökas med 30 ä 35 man, vilket med bolagets penningtillgång

vore helt uteslutet. Dessutom fordrades utvidgning av en del maskinella anordningar,

vilket vore omöjligt utan kapitaltillskott.

Boksluten för 1931—1933.

Tillgångar.

Kassa och fordringar . . .

Aktier.........

Maskiner och inventarier .

Lager ..........

Fastigheter.......

Vinst- och Förlust Konto.

31 dec. 1931.

. . 25,048: 93

. . 1,000: —

. . 52,450: —

. . 111,003:85

. . 350,683: —

. 14,150: 92

31 dec. 1932.

21,198: 91

1,000: —

55,405: —

86,674: 09

303,183: —

62,627: 65

31 dec. 1933.

26,841: 77

1,000: —

57,236: —

118,714: 14

282,902: —

61,628: 21

Skulder.

554,336: 70

530,088: 65

548,322: 12

Aktiekapitalet......

. . 80,250:

80,250: —

80,250: —

Preferensaktiekapitalet . .

. 50,000: —

50,000: —

50,000: —

Reservfond.......

. 10,000:

10,000: —

10,000: —

Skulder till div. personer .

. . 414,086:70

389,838: 65

408,062: 12

554,336: 70

530,088: 65

548,322:12

Av räkenskaperna för dessa år inhämtas i övrigt, att från äldre år balanserades

en förlust å 15,109:30 kr., att under 1931 en bokförd vinst uppstått å

958: 11 men att vissa fordringsägare gått med på en avskrivning av sina fordringar

till ett belopp av 53,949: 30, vilket belopp av bolaget använts till nedskrivning

av fastigheter och lager, att under 1932 uppstått en förlust av

48,476: 73 kr., samt att under 1933 uppstått en vinst å 999:44 kr.

I yttrande den 9 maj 1934 anförde kommerskollegium:

»Ansökningen avser beredande genom lån å 100,000 kronor av medel för

driftskapital och komplettering av maskinella anordningar vid för sökandens

tillverkning av laggkärl samt förädling av och handel med trävaror m. m. omfattande

rörelse.

Gällande bestämmelser för utlämnande av lån ur medel, som å riksstaten

för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande av enskild företagsamhet,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

91

synas icke utgöra hinder för beviljande av understöd åt sökanden. Understödet

torde företrädesvis böra lämnas i form av lån. Lånets storlek torde begränsas

till det belopp, för vilket godtagbar säkerhet kan ställas, dock till högst 50,000

kronor, och lånetiden sättas till tio år. Beträffande lånebeloppets storlek torde

särskild undersökning genom Kungl. Maj :ts försorg böra företagas, vilken

undersökning även torde få omfatta den säkerhet, sökanden kan för lånet erbjuda,

samt möjligheten att med sökandens hittillsvarande kreditgivare träffa

avtal örn fortsatt tillhandahållande av kredit i lämplig utsträckning under

lånetiden.

Kommerskollegium hemställer, att Kungl. Maj:t måtte bevilja sökanden lån

å högst 50,000 kronor av arbetslöshetsanslaget på angivna villkor.»

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att AB. Göteborgs bank som säkerhet

för lån till bolaget å 302,750 kr. innehade

fastighetsinteckningar å............ 253,200

förlags- och fastighetsint. å.......... 200,000

förlagsinteckningar å............. 100,000

553,200

Kungl. Majit (10 aug. 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess

rörelsekapital ett lån å 50,000 kr. på 10 år, varav de 2 första ränte- och amorteringsfria.

Säkerhet: Borgen av disponenten Samuelsson samt fastighetsoch

förlagsinteckning å 50,000 kr. med förmånsrätt beträffande fastigheterna

efter 275,200 kr. och beträffande förlaget efter 22,000 kr.

Av i akten befintligt brev framgår, att säkerheten bestämts som skett, sedan

bolagets disponent meddelat, att Göteborgs bank gått med på att utlämna

ifrågavarande inteckningar.

Den 4 dec. 1934 inkom bolaget med anhållan, att intecknings säkerheten

måtte få ändras till fastighetsinteckning å 50,000 kr. efter 200,000 kr. och

förlagsinteckning å samma belopp efter 100,000 kr. Bolaget meddelade,

att ett missförstånd uppstått mellan disponenten och banken angående vilka

säkerheter banken velat utlämna. Efter underhandlingar med banken kunde

bolaget emellertid i stället för de ursprungligen avsedda erbjuda nu angivna

säkerheter. Enligt bolagets uppfattning vore dessa bättre och ur statens synpunkt

mer tillfredsställande.

Bolagets fastigheter hade enligt ett den 15 okt. 1934 upprättat värderingsinstrument

ett värde av 296,950 kr.

Genom beslut den 21 dec. 1934 medgav Kungl. Majit, att såsom säkerhet

för lånet finge lämnas utom ovan angivna borgen fastighets- och förlagsinteckning

å 50,000 kr. med förmånsrätt vad anginge fastigheterna efter

180,000 kr. och beträffande förlaget efter 125,000 kr.

Bolaget försattes i konkurs den 22 mars 1935.

34) AB. Träslöjd, Äng, Bankeryds socken, Jönköpings län.

Bolaget anhöll den 27 jan. 1934 om lån å 10,000 kr. och subvention med 7,000

kr. I ansökningen anfördes bl. a.:

»Tillverkning av tvättklämmor, s. k. Dolly Clothes Pegs, svarvade och utan

fjädrar, c:a 28 ä 30,000:— kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

12 man, därav två minderåriga, sysselsättas.

Någon vidare nyanställning, genom beviljande av ansökningen, kan ej beräknas.

Avslag på framställningen skulle innebära att de nu anställdas antal måste

minskas med 5 personer.

Inom kommunen råder stor arbetslöshet, antalet hjälpsökande arbetslösa enligt

vederbörande Arbetslöshets rapport för december, utgjorde 28 st.

Bolaget gjorde under år 1932 en kreditförlust å kr. 3,671:45, genom det

att en kund, genom den svåra depression och valutafall på pundet, gjorde konkurs,

kommer så härtill att driftresultatet det gångna året givit underskott,

beroende på den pressning av försäljningspriserna som varit rådande.

Har order inne på 2,000 duss. Bak- och brödbräden. Klädklämmor hava

vi förfrågan på uppgående till mera än en årstillverkning, men har ännu

ej träffat något bestämt avtal, beroende på att vi hoppas kunna få upp priserna

något.

. Avsättningsmöjligheterna hava under de tre åren, eller närmare fyra, som

vi varit i verksamhet, ej varit svåra. Vi hava under denna tid arbetat oavbrutet

och just nu synes efterfrågan på våra artiklar vara livligare. På inhemsk

marknad föreligger ingen besvärande konkurrens. Det är oss nämligen

ej bekant att det finnes någon mera fabrik inom landet som tillverka dessa

bak- och brödbräden. Klädklämmorna tillverkas förutom av oss, av en fabrik i

Norrfors (Västerbottens län) samt en i Torsby (Värmland). Efterfrågan å

dessa är alltid större än tillgången. Däremot föreligger en mycket besvärande

konkurrens å exportmarknaden, beroende på att England under förra

delen av året 1932 pålade dessa artiklar en importtull av 20 %, då däremot Kanada,

som tillverkar dessa klämmor, får införa dessa tullfritt.

Då vårt företag genast vid sin start kom in i dessa svåra depressionstider

och ej några tidigare gjorda beräkningar höllö, ändock kunnat de första tre

åren få tillverkningen att bära sig och även lämna något netto, skall, om denna

ansökan örn subvention bifalles, som ersätter förlorat rörelsekapital, äga

förutsättning till dess framtida bestånd, kan ej råda tvivel örn, helst då det

nu förutses något uppåtgående konjunktur.

Som lån avses 10,000: — kr. Dessa skulle användas för att övergå från

elektrisk drivkraft, vilket nu är fallet, till ångkraft. Vi taga nu vårt behov av

energi från Smålands Kraft Aktiebolag Nässjö, och har hitintills betalat i genomsnitt

10 öre pr kwh. Sammanlagda summan som vi för år 1933 betalat

för denna drivkraft utgör kr. 2,200: —. Vid vår tillverkning uppstår en väldig

massa avfall, särskilt från svarvningen av klämmorna, detta har nu ej det

ringaste värde utan kommer att förorsaka oss kostnader för bortskaffning, detta

avfall skulle gott räcka att elda en ångpanna med och vi härigenom kunde erhålla

vårt kraftbehov, vi anse därför en sådan övergång vara ekonomisk och

främjande för företaget. Fackman har beräknat kostnaden för en sådan anläggning

till kr. 10,000:—. Vi räkna då med 10 % som amortering och räntor

på denna summa och komma då till den slutsatsen att vår kraftfråga sedan

ej bleve mera än hälften så dyr sedan mot vad den nu är.»

Utbetalda arbetslöner uppgingo för 1933 till 10,324: 34 kr.

Av räkenskaperna framgår, att bolaget för 1930 haft en vinst av 525: 51 kr.,

för 1931 en vinst av 609:83 kr. efter avskrivningar å 760: 18 kr., för 1932

en vinst av 281:70 kr. efter avskrivningar å 769:38 kr., varjämte emellertid

förlust å en kund uppstått med 3,671:45 kr., och för 1933 en förlust å

1,403:40 kr.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

93

Ställningen den 31 dec. 1933 var följande:

»An Fastighet & Maskiner. 18,066: 81

Inventarier.....1,129:39

Lager av råvaror . . 6,612:79

Banktillgodo & Kassa 226: 64

Hel- & Halvfabr. . . 1,801: —

Div. Kreditorer . . . 473: 80

Vinst & Förlust 1932

Balanserad förlust . . 2,254: 41

Vinst & Förlust Konto

Förlust under året . . 1,375: 48

Per Lån........16,138: 89

Div. Debitorer . . . 1,028:93

Accepters konto . . 1,683:55

Kapital Konto

Aktiekapitalet . . . 10,500: —

Förnyelsefonden . . 1,529:56

Kr. 30,810: 93»

Till socialdepartementet inkom följande skrivelse:

»Betr. AB. Träslöjd, Äng, invid Nässjö.

Som framgått av tidningspressen har ruhr. firma anhållit dels örn subvention

å kr. 7,000:— dels om statslån å kr. 10,000:— i och för sin tillverkning

av tvättklämmor.

Häremot få vi vördsamt anföra följande: Då som bekant priset på omfrågade

artikel är onaturligt lågt till följd av allt större svårigheter med exporten

genom höjda tullar etc. och den därmed allt större konkurrensen mellan

fabrikerna här i landet, föreligger risk för att, i händelse den framställda begäran

örn understöd beviljas, dessa medel användas i konkurrenssyfte och därmed

kan förorsaka arbetslöshet hos andra tillverkare i denna artikel.

Kungsör den 9 februari 1934.

Kungsörs Träindustri Axel Andersson & Co. Aktiebolag.»

Den 10 febr. 1934 härjades fabriken av eldsvåda.

I yttrande den 15 mars 1934 hemställde kommerskollegium att ansökningen

icke för närvarande måtte föranleda någon åtgärd under anförande:

»I enlighet med beslut den 24 februari 1934 har kommerskollegium meddelat

sökandebolaget, i anledning av en framställning från bolaget örn utbekommande

av brandförsäkringsbeloppet för bolagets nedbrunna fabriksanläggning,

att kollegium medgivit, att beloppet finge för bolagets räkning insättas

å konto i aktiebolaget Göteborgs banks avdelningskontor i Nässjö under förbehåll,

att en summa av 8,700 kronor, tillsvidare intill dess annorlunda kunde

bliva av kollegium bestämt, av banken innehölles såsom säkerhet för statsverkets

fordran å två åt bolaget tidigare lämnade, av inteckningar skyddade

försträckningar, nämligen dels hantverkslån nr 476 och dels lån från lånefonden

för ackordslån och förlagslån åt hantverkare nr 101. Å det förra återstår

oguldet i kapital 5,700 kronor, å det senare 3,000 kronor.

Kommerskollegii avsikt är att låta bolaget få tillgång till hela sagda lånebelopp

8,700 kronor, sedan fabriksanläggningen återställts i driftsdugligf

skick, så framt icke särskilda omständigheter inträffa av natur att ur statsverkets

synpunkt göra sådant förfogande över lånemedlen olämpligt.

Av handlingarna framgår, att den bolaget tillerkända brandstoden lämnar

god tillgång till medel för iståndsättande av fabriken och till ersättning för

lagerförluster. En utvidgning av anläggningen med understöd av ytterligare

lånemedel från det allmänna synes Kollegium icke för närvarande böra ifrågakomma,

då företagets lånebörda redan nu torde vara i högsta laget och staten

två gånger beviljat ekonomiskt stöd genom lån.»

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

I anledning härav anförde bolaget bl. a.: Lånet vore ej avsett till någon

egentlig utvidgning av anläggningen utan till en omläggning till ångkraft och

till dessa kostnader räckte ej brandskadeersättningen. Om ej subventionen erliölles,

måste 5 man avskedas, då rörelsekapitalet vore för litet.

I promemoria den 23 april 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

:

»Bolaget har tidigare fr. o. m. år 1930 bedrivit tillverkning av tvättklämmor

utan fjäder s. k. Dolly Clothes Pegs samt bakbord m. m.

Antal anställda: 12 personer.

Efter den i februari övergångna eldsvådan är fabriken nu åter uppbyggd

och vid tiden för besöket pågick montering av maskinerna.

Mycket hård konkurrens råder bland tillverkare av tvättklämmor och rörelsen

lämnade år 1933 en förlust av kr. 1,403:40. Detta jämte förlust på en

kund av kr. 3,671:45 har gjort, att rörelsekapitalet, från början litet, har blivit

alltför reducerat.

Den erhållna brandstodsersättningen beräknas räcka till återuppförande av

fabriken, men för vinnande av bättre ekonomiskt resultat är planerat inlägga

ångpanna med maskin, varigenom billigare kraft skulle erhållas och samtidigt

besvär och kostnader för avfallets bortskaffande bortfalla. Även är meningen

insätta elektrisk generator.

Bolagets ekonomi framgår av följande pr dato uppgjorda råbalans, som av

mig upprättats på basis av lämnade uppgifter.

Råbalans pr 21/4 1934.

Debet.

Banksaldo och kassa.............. 3,328: 21

Fordringar.................. 173:70

Virkeslager.................. 2,588: —

Maskiner...................12,814: —

Fastigheten tv. 13,000 ............. 9,000: —

27,903: 91

Underskott..................10,981:80

Kr. 38,885:71

Kredit.

Hantverkslån nr 476 (Fast. int.)................ 9,030: —-

Förlagslån (Förb int.)..................... 3,067: 50

Bankeryds kommun (Förb int. och lån)............. 5,200: —

Lån av bolagsmän....................... 1,000: —

» » Nässjö sparbank.................... 915: —

Varuskulder m. m........................ 3,743: 65

Aktiekapitalet......................... 10,500: —

Förnyelsefond......................... 1,529:56

Montering av ångpanna och maskin............... 1,600: —

» » fläkt....................... 800: —-

1 st. 3-fas generator...................... 1,500: —

Kr. 38,885: 71

Brandförsäkring.

Försäkringsbolaget Allmänna Brand Fastighet........Kr. 12,000: —

Lösegendom....... » 20,000: —

Kr. 32,000: —

s. 95 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaag.)

95

Säkerhet.

Förlagsinteckning efter kr. 3,000: — (15,400 X 60 % — 9,000) . Kr. 6,000: —

Fastighetsinteckning efter kr. 7,000: — (13,000 x 80 % — 10,000) » 3,000: —

Kr. 9,000: —

Ehuru säkerhet finnes anser jag mig icke kunna tillstyrka något lån, då

företagets ställning är så svag att skyldighet torde föreligga träda i likvidation.

P. S. Åberopas senare samtal med Ing. Bosaeus. I bal. är fast. upptagen

4,000 kr. under taxeringsvärdet. Insättning av ångpanna m. m. för kr. 2,900

höjer värdet av fastigheten och eventuellt företaget så mina farhågor beträffande

företagets obestånd kanske överdrivna. 24/4.»

I promemoria den 12 juni 1934 anförde den för biträde vid ifrågavarande

ärendens handläggning särskilt tillkallade sakkunnige:

»Fabrikationen av tvättklämmor, bakbräden och brödbräden var nu i full

gång. Den i ansökan omnämnda ångpanneanläggningen jämte ångmaskin hade

installerats och fungerade tillfredsställande. Däremot saknades ännu elektriskt

ljus samt dammsugningsanordningar, vilka sistnämnda ur hygienisk synpunkt

äro ofrånkomliga. För dessa båda ändamål måste reserveras c:a 2,000

kronor. På byggnadskostnaderna efter branden resterar ännu c:a 3,500 kronor

obetalda.

Vid upprättandet av råbalansen den 21 april 1934 bade flera misstag gjorts

av sökanden, delvis på grund av svårigheten att fastställa vissa värden under

pågående montagearbeten.

Den reviderade balansräkningen per 10. 6. 1934 har följande utseende:

Tillgångar.

Banksaldo och kassa.............. 605: 67

Fordringar.................. 425:25

Virkeslager.................. 4,503:50

Förbrukningsartiklar.............. 315: 25

Färdigt och halvfärdigt fabrikat......... 1,289: —

Maskiner................... 10,309: —

Fastigheten ine! ångpanna, ångmaskin, rör- och

axelledn...................16,321: —

Summa Kronor 33,768: 67

Skulder.

Hantverkslån och förlagslån i Statskontoret . . . 8,700: —

Upplupna räntor därå............. 383: —

Lån av Bankeryds kommun.......... 5,000: —

» » G. Gustavsson o. J. F. Westerlund . . . 11,000: —-

» » Nässjö sparbank............ 900: —

Upplupen ränta därå.............. 20: —

Kassabalans.................. 897: 67

Div. skulder..................5,515: 64

Aktiekapitalet................. 10,500: —

32,916: 31

Överskott................... 852: 36

Summa Kronor 33,768

67

Säkerheten för lånen i statskontoret äro fastighetsinteckning 7,000 kronor

och förlagsinteckning 3,000 kronor, båda med bästa rätt. För lånet i Nässjö

sparbank har lämnats borgen, övriga lån utan säkerhet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Beträffande driftsresultaten ha sammanställts kalkyler som ge vid handen

att nuvarande försäljningspris äro synnerligen otillfredsställande. De torde

utöver de direkta produktionskostnaderna icke kunna ge mer än c:a 7,500 kronor

till administration, avskrivningar och räntor, vilket icke lärer medge någon

avkastning på det insatta egna kapitalet. Av synnerlig vikt är därför att

ledningen söker finna fördelaktigare tillverkningar än särskilt tvättklämmorna.

^Vidare är ofrånkomligt att bokföringen och kassaförvaltningen skötes

mera sakkunnigt än som hittills skett. Den föreliggande balansen uppgives

härröra från ej vederbörligen bokförda utgifter i samband med nybyggnaden.

Med hänsyn till såväl kommunens visade betydande intresse för företagets

upprätthållande som föreliggande arbetslöshetsförhållanden samt under förutsättning

att medelsförvaltningen i framtiden behörigen skötes och kontrolleras

synes ytterligare stöd från statens sida icke böra förvägras. Därvid är att

iakttaga att företaget utöver diverse kortfristiga skulder om c:a 5,500 kronor

samt utgifter för installation av belysning och dammsugning c:a 2,000 kronor

har att räkna med ränta och amortering c:a 2,200 kronor förfallna den 20/6 på

lån hos statskontoret, inalles alltså 9,700 kronor att utgå under närmaste månaderna.

De säkerheter, som skulle kunna ställas för ett eventuellt lån äro:

Fastighetsinteckning efter 7,000 kr. (80 % av 13,000 kr.) . . . Kr. 3,000: —

Förlagsinteckning efter 3,000 kr. (60 % av 17,000 kr.) .... » 7,000: —

samt event, överhypotek på lånen i kommerskollegium efter amorteringen

c:ax. ...................... » 3,000: —

~~ S:a Kr. 13,000: —

1 Kommerskollegium (ing. Holmberger) upplyser, att förlagsint. 3,000 kr. är

till fullo disponerad för förlagslånet, men att efter den förestående amorteringen

1,900 kr. på det f. n. till 5,700 kr. uppgående hantverkslånet överhypoteket där

utgör 3,200 kr., varav åtminstone 2,000 kr. kunna bli säkerhet för annat lån.»

Kungl. Maj:t (6 juli 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 12,000 kr. på 12 år, varav de 2 första ränte- och amorteringsfria.

Säkerhet: Fastighetsinteckning å 3,000 kr. med förmånsrätt efter 7,000

kr. samt förlagsinteckning å 7,000 kr. med förmånsrätt efter 3,000 kr. ävensom

de säkerheter, som lämnats för de tidigare statslånen.

35) Enköpings nya snickerifabrik, andelsförening u. p. a., Enköping.

Föreningen anhöll den 3 febr. 1934 örn lån å 15,000 kr. att användas dels

till fullgörande av viss del av köpelikviden för rörelsen, som av föreningen

förvärvats i jan. 1934, och dels till driftkapital. Tillverkningen avsåge byggnadssnickerier

och sysselsatte 16 personer. Vid ansökningen fanns fogat bl. a.:

1 :o)

Febr. 1

An Div. Pers. Konto . .

» Andelars » . .

» Kapital » . .

»Balansräkning per 1f2 1934.

Febr. 1

33,279: 72 Per Div. Pers. Konto . . 893: 53

315: — » Varu Konto:

4,438: 74 Lager . . 1,300: —

Under arb.

varande . 1,666: — 2,966: —

Maskiner och inventarier

......9,168:50

Fastighets Konto . . 25,000: —

Kassa Konto ... 5: 43

Kronor 38,033:46»

Kronor 38,033: 46

s. 97 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr lä. (Bilaga.)

97

2:o) Skrivelser från stadsfullmäktiges ordförande, drätselkammarens ordförande

och ordföranden i Enköpings Fabriks- och Hantverksförening, vari

låneansökningen tillstyrktes.

Av handlingarna inhämtas i övrigt, att föreningen är grundad på andelar

örn 100 kr., varav 50 kr. skall betalas kontant och återstoden inom 1 år från

anmälningsdagen, samt att varje medlem skall teckna 5 andelar.

I promemoria den 14 mars 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna

:

»Verksamheten drevs tidigare av byggnadsfirman Ohlsson & Skarne, Stockholm,

vilka dock ej kunde övervaka driften i behövlig grad. Efter några år

med stora förluster, vilka påstås ha förorsakats av underslev, beslöto de överlåta

rörelsen.

Arbetarna Engö då tillåtelse att arrendera fabriken och under de fem sista

månaderna 1933, drevo dessa fabrikationen, som för denna tid gav ett obetydligt

vinstresultat före avskrivningarna.

Den Vi 1934 ha arbetarna inköpt fabriken av de föregående ägarna, men

köpekontraktets fullgörande är helt beroende av det begärda statslånet. Själva

ha arbetarna ej kunnat satsa mer än 315 kronor i avbetalning på köpeskillingen,

som belöper sig till 10,000 kronor för maskiner och inventarier, att likvideras

på 4 år. Beträffande inneliggande varulager har särskilt avtal träffats.

Fastigheten har betingat 20,000 kronor och skall 1,000 kronor årligen jämte

5 V2 % ränta amorteras.

Örn köpeskillingens storlek är ingenting att säga, men det är fullkomligt

otänkbart att föreningen skall kunna fullgöra kontrakterade likvider på överenskommen

tid, även örn driftsresultatet skulle överträffa de mest sangviniska

förhoppningar.

Då det dessutom efter 5 månaders försöksdrift är omöjligt att få ett begrepp

örn rörelsens framtidsutsikter hemställer jag, att ansökningen icke för

närvarande måtte föranleda åtgärd.»

I en senare P. M. anfördes, att vid besök å platsen hade framgått, att rörelsekapitalet

skulle kunna hållas relativt lågt genom att byggnadsfirman Ohlsson

& Skarne i Stockholm såsom största köpare avsåge att kontant likvidera

erhållna snickerier.

Efter förnyade undersökningar genom departementet blev köpeskillingen

nedsatt från 10,000 kr. till 8,000 kr., varav 2,500 kr. skulle betalas, då statslånet

erhölles, och därefter 1,000 kr. om året, samt räntan å den oguldna delen

från 5 1/2 % till 5 %.

I yttrande den 9 maj 1934 anförde kommerskollegium:

»Sökanden synes icke uppfylla de förutsättningar, som enligt gällande bestämmelser

torde böra vara för handen vid utlämnande av lån ur de medel,

vilka å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisats till främjande av enskild

företagsamhet.

Särskilt får Kommerskollegium framhålla, dels att lån av detta slag i regel

icke torde böra lämnas såsom understöd för igångsättande av ett nytt företag,

och dels att andelsföreningen synes vara alltför ekonomiskt svag för att företagets

framtida existens skall kunna rimligtvis anses vara tryggad utan att

understöd av ifrågavarande slag lämnas i förhållandevis alltför stor omfattning.

Kommerskollegium hemställer, att ansökningen icke måtte föranleda någon

Kungl. Maj:ts åtgärd.»

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr lä.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Kungl. Majit (24 maj 1934) beviljade föreningen till förstärkning av dess

rörelsekapital ett lån å 12,000 kr. på 12 år, varav de 2 första ränte- och amorteringsfria.

Säkerhet: Fastighetsinteckning å 4,000 kr. med förmånsrätt efter

20,000 kr., förlagsinteckning å 10,000 kr. med bästa förmånsrätt samt borgen

av föreningens styrelse.

36) AB. Skagersviks ångsåg, Amnehärads socken, Skaraborgs län.

Bolaget ansökte i aug. 1934 örn lån och subvention med 200,000 kr. Bolagets

anläggningar hade den 19 juli 1934 förstörts genom eldsvåda och den

uppburna brandskadeersättningen, 340,000 kr., hade helt åtgått till infriande

av skulder. Lånet skulle användas till återuppbyggande av anläggningarna.

Därest det ej beviljades, komme dessa att endast till mindre del återuppföras,

varigenom antalet arbetslösa komme att ökas med 100 h 125 man.

Bokslutet för 1932 hade följande utseende:

»Tillgångar.

Kassabehållning.................. 5,975: 76

Fastigheter . ................... 228,200: —

Inventarier.................... 125,031: 78

Trävaror..................... 52,553: —

Diverse personer................. 61,407:20

Checkräkning................... 520: 37

Kronor 473,688: 11

Skulder:

Aktiekapitalet.................. 200,000: —

Reservfonden................... 16,602: 55

Inteckningar................... 125,000: —

Växlar...................... 61,854: 46

Diverse personer................. 69,937:20

Vinst- & Förlust-räkning.............. 293: 90

” Kronor 473,688: 11»

Efter branden upprättades följande balansräkning (per 29/s 1933):

»Tillgångar. Skulder:

Kassa Konto .... 4,604: 93 Aktiekapitalets Konto . . 200,000: —

Fastighets » .... 125,000: — Reservfondens » . . 16,602:55

Inventarie » .... 72,270:09 Växlars » . . 20,555:89

Varu » .... 98,000: — Diverse Personers » . . 2,615:26

Brist......... 728:20 Bank » . . 60,829:52

Kronor 300,603: 22 Kronor 300,603:22»

Till styrkande av huru brandskadeersättningen disponerats företeddes följande

brev från Skaraborgs enskilda bank:

»Härmed bekräftas att vi denna dag uppburit

av Brand- & Lifförsäkrings A.-B. Svea............Kr. 326,888: 15

» Försäkrings A.-B. Skandia................» 12,359: 62

Kr. 339,247: 77

s. 99 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

99

Enligt överenskommelse skall beloppet för Eder räkning disponeras, som följer:

inlösen av accepter enligt särskild förteckning.........Kr. 101,804:88

inbetalning till Domänverket enligt vår bankgaranti nr 340 ...» 51,565:23

lösen av Edert lån nr 12872/113 ...............» 100,512:50

» » » » » 12918/172 ...............» 50,122:22

insättning å Eder checkräkning............... » 28,742:94

utbetalning till C. H. E. Johansson..............» 2,500: —

kontant till Disponent Lehander...............•_» 4,000: —

Kr. 339,247: 77»

I yttrande den 29 sept. 1933 anförde domänstyrelsen:

»Med anledning av här bilagda framställning får domänstyrelsen °i underdånighet

meddela att det, ur avsättningssynpunkt för statsskogarna å ifrågavarande

trakter, icke finnes anledning att från styrelsens sida tillstyrka bolagets

framställning.

Vid den förbättring i prishänseende, som nu inträtt i jämförelse med prisläget

för trävaror vid samma tidpunkt i fjol, torde man kunna förvänta en ^tillfredsställande

virkesavsättning även på här ifrågavarande trakter utan något

särskilt statsingripande. Med hänsyn härtill samt till i handlingarna förekommande

uppgift örn genom brandskadereglering lösgjort större kontantbelopp

av ej mindre än 339,000 kronor torde man även kunna förvänta att den

förlagsgivande banken eller annat enskilt kapital i sinom tid kommer att ater

tillskjuta för företaget erforderliga medel.»

I anledning av detta yttrande inkommo skrivelser dels från bolaget, dels från

arbetslöshetskommittén i Amnehärad.

Bolaget erinrade örn hur brandskadeersättningen disponerats och meddelade^

att sedermera 75,000 kronor upplånats i banken för återuppförande av standardhusfabrik

och hyvleri samt anförde vidare:

»Beträffande Kungl. Domänstyrelsens förmodan, att den förlagsgivande

Banken eller annat enskilt kapital i sinom tid kommer att åter tillskjuta för

företaget erforderliga medel, vilja vi endast påpeka, att då inga garantier för

detta finnes, måste i så fall frågan örn återupptagande av driften framskjutas

till en oviss framtid och därigenom arbetsmöjligheterna, för de genom driftsavbrottet

c:a 125 arbetslösa, utebliva för de närmaste åren.»

Arbetslöshetskommittén erinrade örn att redan före branden stor arbetslöshet

rått inom kommunen och att kontantunderstöd måste tillgripas, örn ej bolagets

framställning bifölles.

I promemoria den 21 dec. 1933 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»De genom branden den 9 sistlidne juli spolierade fabriksbyggnaderna hava

nyuppförts och pågick vid besöket montering av maskiner och elektriska ledningar

samt transmissioner.

För att få utrönt ett blivande taxeringsvärde å fastigheterna hade jag föreslagit,

att socknens taxeringsnämnd skulle värdera samtliga byggnader, vilket

efter anlitande av tillkallade sakkunniga, arkitekten F. A. Neuendorf, Skövde,

och maskiningenjören C. Johansson, Töreboda, verkställdes vid mitt besök. I

bifogade intyg, undertecknat av ordföranden samt krono-ombudet i Amnehärads

sockens taxeringsnämnd, hava fastigheterna, efter granskning och som

nödig ansedd reducering av de sakkunniges värdering, åsatts ett värde av:

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Byggnaderna...........kr. 450,000: —

Markvärde............» 11,000: —

Summa kr. 461,000: —

vilket värde kommer att föreslås 1934 års taxeringsnämnd för fastställelse.

Företaget är beläget vid sjön Skagern i Amnehärads socken av Skaraborgs

län. Fabriksbyggnaderna utgöras av sågverk, hyvleri, snickerifabrik, montenngshall

för trähus samt wallboardfabrik. Dessutom finnas ångpannehus,

pumphus, kontorsbyggnad och disponentbostad.

Sågverket avses för försågning av c:a 100,000 timmer pr år. Av det fallande

virket beräknas de värdefullaste sortimenten försäljas, dels inom landet,

dels för export, varemot övrigt kommer dels att förädlas i hyvleriet, dels förbrukas

för tillverkning av s. k. standardhus, varav under året försålts ett

70-tal. Wallenboardfabrikens årskapacitet utgör 2,500 ton.

°Vid besöket voro 110 personer anställda, dels vid igångvarande verk, dels vid

pågående byggnadsarbete för ännu icke färdiga byggnader.

Antalet anmälda arbetslösa i kommunen 61. Anmärkas bör, att häri icke

ingå c:a 50 arbetare vid Gullspångs Elektrokemiska AB., som varit arbetslösa

sedan 1 maj på grund av rådande vattenbrist. Folkmängden 2,970. Kommunalskatten

1932 kr. 6:50 och 1934 kr. 8:—. Från bolagets huvudfordringsägare,

Skaraborgs Enskilda Bank, föreligger utfästelse, att krediten icke under

vissa förutsättningar kommer att uppsägas.

. Tillförseln av råvara uppgives vara god, och då företaget har ett bra läge

vid sjön Skagern nära Otterbäcken hamn samt Skagersviks järnvägsstation,

torde under normala förhållanden finnas goda möjligheter för en lönande drift.

Det är att hoppas att bolaget icke genom en alltför forcerad byggnadsverksamhet

binder ett _i förhållande till tillgångarna för stort kapital, så att brist

uppstår på behövligt rörelsekapital.

Förslag: att sökandebolaget beviljas ett statslån å kr. 75,000 med 10 års

amortering och 5 % ränta.

Särskilt villkor : att kommunen tecknar borgen för ett lån i bank å kr. 50,000.

Säkerhet: Fastighetsinteckning å kr. 75,000 näst efter 200,000 kr., (t. v.

461.000 kr. inom 60 % = 276,600).»

Den 27 dec. 1933 beslöt Amnehärads kommun att teckna borgen å ett lån på

50.000 kr. till bolaget, under föiutsättning att bolaget erhölle statslån å

75.000 kr.

Kungl. Majit (23 febr. 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess

rörelsekapital ett lån å 75,000 kr. på 10 år. Säkerhet: Fastighetsinteckning å

75,000 kr. med förmånsrätt efter 200,000 kr.

37) Snickarbo ångsåg, Berglund & Karlsson, Hedemora socken.

Bolaget anhöll om lån å 12,000 kr. under anförande:

»Snickarbo Ångsåg uppfördes åren 1919—1921. På grund av de allt för

höga byggnads- och anläggningskostnaderna, c:a 70,000 kronor, samt de omedelbart

efter sågens igångsättande år 1921 inträffade lågkonjunkturerna, kom

företaget redan vid dess första verksamhetsår i ekonomisk misär och måste

efter att år 1928 försatts i konkurs helt nedläggas. De vid sågen anställda

15 st.. arbetare avskedades och någon drift sedan nämnda år har icke förekommit.

Sågverket med dess fasta maskiner inköptes å offentlig auktion den 24 okt.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

101

1933 av oss undertecknade för en summa av 3,250 kr. Dess taxeringsvärde

för åren 1928—1933 har varit kr. 40,000 och 1934 15,000 kr.

Yi äro 4 st. sågverksarbetare, hittills anställda vid Thurbo såg tillhörig

Yikmanshytte Bruks Aktiebolag i Hedemora socken, som, på grund av den

osäkra arbetstillgången därstädes, genom eget förvärv velat förskaffa oss en

framtida utkomstmöjlighet. Vi komma fördenskull att återupptaga, driften

vid det inköpta sågverket örn ock i början i mindre omfattning. Oss inberäknade

kommer 6 arbetare att beredas sysselsättning. Därtill kommer arbetstillfällen

med huggning och framforsling av sågtimmer.

Sågverket, som omfattar en sågram samt kantverk, är beläget vid gränsen

mellan Hedemora och Grytnäs socknar. Annan sågverksindustri finnes icke

på denna trakt och är med anledning härav ortsbefolkningen ssmnerligen intresserade

av att driften åter kan upptagas.

Då husbehovssågning åt traktens jordbrukare kan påräknas i rätt stor utsträckning

och då goda förutsättningar finnas för försäljning av. sågade och

hyvlade trävaror, äro vi övertygade om att, därest nödigt driftkapital kan anskaffas,

företagets framtida bestånd kan anses tryggat.

Fastigheten med maskiner och inventarier äro brandförsäkrade i Försäkringsaktiebolaget

Skandia till ett belopp av 10,000 kronor, försäkringsbrev n:r 3518,

i vars försäkringsvillkor enl. art. 47 inteckningshavaren äger förmånsrätt till

brandskadeersättning såvida brandskadan överstiger Vio del av brandförsäk
-

ringsbeloppet.

Yår ekonomiska ställning är följande:

Tillgångar:

Erlagd köpesumma för fastighet och fasta maskiner.......kr. 3,250: —-

Inköpta förutvarande inventarier................» 250: —

Utförda reparationer och nyanskaffning av invent.........» 2,400: —

Erlagd handpenning å köpekontrakt av timmer .........» 300: —

Summa kr. 6,200: —

Skulder: inga

Men för inköp av byvelmaskin och till driftskapital är ett lånebelopp av

12,000:— kronor nödvändigt.»

Antalet arbetslösa utgjorde i Hedemora socken 88 och i Gryt 154.

Vid ansökningen var fogad följande driftskalkyl, baserad på ett rörelsekapital

av 6,200 + statslån 12,000 kr.

»Inkomster:

Virke till försäljning, enligt beräknat sågutbyte 70 %, 18,900 kbf. å

95 öre........................... 17,955: —

Inkomst av legosågning och hyvling............... 1,000: —

Avfalls ved till försäljning 400 m3 å 2 kr............ . ■_800: —

Summa kronor 19,755: —

Utgifter:

Inköp av sågtimmer 27,000 kbf. å 35 öre............. 9,450: —

Försäkringar......................... 250: —

Reparationer och underhåll av inventarier............ 275: —

Övriga driftskostnader..................... 100: —

Utskylder för fastigheten.................... 100: —

Arbetslöner.......................... 8,000: —

Räntor å i företaget insatt kapital. 18,200: — kronor å 4 %..... 728: —

Oförutsedda utgifter...................... 852: —

Summa kronor 19,755

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

I yttrande den 19 febr. 1934 hemställde kommerskollegium, att ansökningen

icke måtte föranleda någon åtgärd, enär medel från anslaget till enskild företagsamhet

i regel icke syntes böra lämnas såsom understöd för igångsättande

av nytt företag.

I promemoria den 26 april 1934 anförde en av de för ifrågavarande ärendens

handläggning inom socialdepartementet anställda extra befattningshavarna:

»Sågen är belägen å fastigheten Källviken inom Hedemora socken alldeles

vid gränsen mot Grytnäs socken, Kopparbergs län, c:a 10 km. från Avesta, och

utgör en självständig lägenhet, areal: 1,2696 hektar tax.-värderad till kr.

15,000:— varav markvärde 2,000:— och byggnadsvärde 13,000:—.

Anläggningen består av sågverksbyggnad av trä med timmerbana från älven,

timmerspel, 28" ramsåg av Bolinders äldsta modell, dubbelt kantverk och en

kapsåg. Drivkraft erhålles från en 75 hkr. kompound ångmaskin, tillverkad

av Munktells mek. verkstad år 1897, med tillhörande undereldningstubpanna

för 6 atm. tryck med sågspånsugn uppställda i särskild byggnad av tegel med

tillhörande skorsten av tegel. Värdet av byggnaden och maskiner torde vara

c:a kr. 20,000 så länge rörelsen drives, brandförsäkrat i Försäkringsaktiebolaget

Skandia till kr. 10,000.

Arbetslösheten såväl i Hedemora socken som i Grytnäs socken är i förhållande

till befolkningens storlek ganska stor och intresset för sågens igångsättning

stort.

Företagarne syntes vara energiskt folk, var och en fullt inne i sin gren av

rörelsen.

Någon större inverkan på den förefintliga arbetslösheten i orten kan dock

sågens drivande ej hava, då utöver företagarna endast 2 man beredas sysselsättning.

Sågen var i full gång och såväl sågat som osågat virke fanns på platsen.

Det sågade var till största delen sålt till i genomsnitt c:a 1: — kr. kbfot.

Ett visst behov av en såg på trakten syntes sålunda föreligga trots såg

finnes i det 10 km. avlägsna Avesta.

Bristen på rörelsekapital gör sig dock mycket kännbar och något lån i bankerna

går ej att få mot inteckningar i sågverket och några andra säkerheter

kunna de ej bjuda.

Huruvida företaget, även örn det begärda lånet kr. 12,000:— beviljas, kan

för framtiden äga bestånd är helt och hållet beroende på konjunkturerna, då

företaget med sitt ringa kapital ej gärna kan tåla några hårdare påfrestningar.

Mot beviljande av lånet talar det förhållandet, att företaget måste anses som

nystartat, på vilken grund kommerskollegium även avstyrkt detta, att genom

detsamma endast 6 personer vinna sysselsättning.

Ehuru företagarnes visade företagsamhet och arbetsiver kunde vara värd

en uppmuntran, anser jag mig dock på grund av det ovan anförda böra föreslå

avslåg å ansökningen.»

I en senare promemoria den 15 juni 1934 anförde den för biträde vid ifrågavarande

ärendens handläggning inom socialdepartementet särskilt tillkallade

sakkunnige:

»Besöket avsåg att undersöka, huruvida det av riksdagsmannen i orten hr

E. Bjurström till understöd varmt rekommenderade företaget skulle kunna beredas

hjälp trots de av direktör Ljungman i p. m. den 26 april 1934 uttalade

betänkligheterna.

Sågverksanläggningen, som efter direktör Ljungmans besök ytterligare förbättrats

av ägarna genom byggnad av högbana till brädgården, omflyttning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

103

av kantverket m. m. befanns i värde väl motsvara av Ljungman angivna 20,000

kronor. Läget invid både flottled och järnvägsstation är gott, skogstillgången

i orten frånsett flottleden för övrigt enligt uppgift tillräcklig för avsedda

maximala försågningen 200—250 stds för avsättning till de närbelägna samhällena

Avesta, Krylbo och Hedemora. Risken för rörelsens upphörande och

därmed depreciering av anläggningen synes främst ligga i företagarnas brist på

nödigt rörelsekapital.

Med hänsyn till kundkretsens beskaffenhet ansågs vara av synnerlig vikt för

avsättningen att den maskinella utrustningen kompletterades med en mindre

hyvel, som torde kunna erhållas i andra hand för 2,000—2,500 kronor.

Enligt uppgift äro ägarna ännu alltför nya i orten för att av skogsägare

bönder därstädes kunna påräkna stöd genom borgen eller direkta insatser i företaget.

Däremot kan i viss utsträckning påräknas kredit på inköpt timmer.

Efter ingående förhandling med ägarna och riksdagsman Bjurström föreslogs,

att ansökningen t. v. skulle anses gälla blott 6,000 kronor lån emot första

fastighetsinteckning samt en första förlagsinteckning på 5,000 kronor. Därmed

skulle möjliggöras inköp av hyveln samt vissa första iikvider på höstens

timmerköp. Därest utsikterna för rörelsen alltjämt visade sig goda skulle sökandena

fullfölja sin ansökan upp till 12,000 kronor, varvid det ökade lagervärdet

beräknades kunna ge erforderligt ökat värde åt förlagsinteckning.»

Kungl. Majit (6 juli 1934) beviljade bolaget till förstärkning av dess rörelsekapital

ett lån å 6,000 kr. på 7 år, varav de 2 första ränte- och amorteringsfria.

Säkerhet: Fastighetsinteckning å 5,000 kr. med bästa förmånsrätt och

förlagsinteckning å samma belopp med bästa förmånsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

104

Konstitutionsutskottets memorial Nr 12. (Bilaga.)

Innehållsförteckning till bilagan.

Sid.

1) Subvention till väganläggningar i Västerbottens län................. 1

2) » » Larsberga hönsgård, förening u. p. a., Alnö .............. 3

Lån till

3) A/B. Skattkärrs tegel, östra Fågelvik....................... 5

4) Tekniska A/B. Nordstjernan, Söderhamn................. 10

5) Axel R. Hulterström, Norrköping..........................13

6) Grimsås nya torvaktiebolag, Nittorp........................15

7) Choklad-, Karamell- & Konfektfabriken Farris, A/B., Malmö.............21

8) Gabriel Nordgren, Söderhamn...........................25

9) A/B. Kläder, Stockholm..............................26

10) Hugo Bengtsons A/B., Stockholm .........................30

11) Skjortfabriken Bore A/B., Trollhättan........................32

12) A/B. Oscar G. Eliasson, Göteborg.........................34

13) A/B. Nils Lindes bokbinderi, Göteborg.......................36

14) Bröderna Lagerström A/B., Stockholm.......................40

15) Köpings armaturfabrik, Berg & C:o.........................44

16) Bröderna Malmströms metallvarufabrik, Malmö...................46

17) Carl Hejdeman, Malmö..............................60

18) A/B. Kalmar konservfabrik, Loverslund ......................51

19) A/B. Stockholms skofabrik, Stockholm.......................54

20) A/B. Gylling & C:o, Stockholm..........................59

21) Handelsbolaget Flodin-Ruths, Stockholm......................62

22) Arvid Wimans borstträfabrik, Norra Solberga....................64

23) A/B. Jämforsens möbelfabrik, Jämforsen......................65

24) Föreningen Norra Björke nya möbelfabrik u. p. a., Norra Björke...........69

25) A/B. Möbelfabriken Waria, Flen..........................70

26) Abrahamssons snickerifabrik, Smålands-Taberg.......... 72

27) A/B. Lamhults stol- och snickerifabrik, Aneboda...................74

28) Simon Mälkvist, Aneby..............................77

29) Alviks träförädlings A/B., Alnö...........................79

30) Träförädlingen, Johnn Bengtsson, Gustafstorp, Mörrum ...............80

31) Mariannelunds träförädlingsförening u. p. a., Mariannelund..............83

32) Snickeri A/B. Lundgren & C:o., Norrköping.....................85

33) Uddevalla tunnfabriks- och trävaru A/B., Uddevalla.................90

34) A/B. Träslöjd, Äng................................91

35) Enköpings nya snickerifabrik, andelsförening u. p. a., Enköping............96

36) A/B. Skagersviks ångsåg, Skagersvik........................98

37) Snickarbo ångsåg, Berglund & Karlsson, Hedemora.................100

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

351552

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.