Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åstadkommande av en proportionellt riktigare mandatfördelning mellan de olika partigrupperna vid val till riksdagens andra kammare.

1935-05-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1935:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åstadkommande av en proportionellt riktigare mandatfördelning mellan de olika partigrupperna vid val till riksdagens andra kammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr lii.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1935 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om åstadkommande av en proportionellt riktigare mandatfördelning

mellan de olika partigrupperna vid val

till riksdagens andra kammare.

Uti de lika lydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 223

i första kammaren av herr Elof Andersson m. fl. och nr 397 i andra kammaren

av herr Andersson i Rasjön m. fl. hemställes, i vad dessa motioner hänföra

sig till andrakammarvalen, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla örn utredning angående sådana ändringar i valordningen till

riksdagens andra kammare....., att en proportionellt riktigare mandatför
delning

mellan de olika partigrupperna ernås samt att förslag i ärendet måtte

framläggas för 1936 års riksdag.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I motionerna framhålles, att för ernående av en rättvisare mandatfördelning

vid valen till riksdagens andra kammare närmast synes böra övervägas ett av

1927 års vallagstiftningssakkunniga förordat system med tilläggsmandat och

en i proposition till 1932 års riksdag förordad metod med riksmandat. — Enligt

det förra systemet skulle vid valen till andra kammaren först 215 platser

besättas i de särskilda valkretsarna var för sig och i huvudsak enligt gällande

regler. Därefter skulle, sedan valresultatet i rikets samtliga valkretsar fastställts,

återstående 15 platser fördelas mellan partierna på så sätt, att dessa

bleve representerade i kammaren i förhållande till de totala rösttalen i riket;

dock skulle parti, som icke erhållit någon valkretsvis tillsatt plats, icke kunna

deltaga i tävlan örn tilläggsmandaten. De varje parti tillkommande tilläggsmandaten

skulle tillfalla kandidater i valkretsar, där partiet hade den i förhållande

till sitt rösttal minsta representationen. — Enligt det senare systemet

med riksmandat åter skulle av andra kammarens 230 mandat 200 fördelas å de

särskilda valkretsarna i enlighet med redan nu gällande grunder, d. v. s. i

varje krets skulle utses en riksdagsman för varje fullt tal motsvarande en tvåhundradel

av rikets folkmängd, dock minst tre riksdagsmän. De 30 återstående

mandaten skulle erhålla karaktären av riksmandat. För dessa föreslogs

ett särskilt nomineringsförfarande. — Emellertid hava motionärerna icke fäst

väsentlig vikt vid den tekniska metod, som borde komma under övervägande,

utan framhållit som huvudsak, att valsystemet reformeras i antydd riktning.

Det av 1927 års vallagstiftningssakkunnige utarbetade förslaget upptogs i

en motion vid 1928 års riksdag. Ett förslag, som i huvudsak anknöt härtill,

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 13—15. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

framlades även vid 1929 års riksdag. Vid båda dessa tillfällen avslogos motionerna

av riksdagen på framställning av konstitutionsutskottet. Ej heller

det i propositionen till 1932 års riksdag framlagda förslaget vann riksdagens

bifall.

Några skäl för ett förändrat ståndpunktstagande från riksdagens sida

hava icke anförts av motionärerna och föreligga enligt utskottets mening ej

heller. Utskottet, som i särskilt utlåtande kommer att yttra sig över föreliggande

motioner i vad de avse andra val än val till riksdagens andra kammare,

hemställer därför,

att förevarande motioner, i vad de avse valen till riksdagens

andra kammare, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 maj 1935.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Björkman, Stendahl, Bergman, Sandegård,

David Pettersson, Källman*, Carl Lindmark*, Nils Andersson, Anders Andersson*,

Persson i Trången, Andersson i Igelboda*, Fast, Olsson i Hora, Vougt, Ewald Lindmark,

Lundqvist*, Nordström och Björck i Kristianstad*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Bergman och Olsson i Mora, som anfört:

»I nu förevarande motioner ha motionärerna i anslutning till riksdagsskrivelsen

av år 1918 väsentligen upptagit principen örn större rättvisa vid mandatfördelningen

och icke bundit sig vid något särskilt av de förut föreslagna

eller annars tänkbara sätten för det tekniska förfarandet. Såsom proportionsvalssakkunnige

på sin tid antytt, låter säkerligen ett utjämningsförfarande

tänka sig, som kan vara ändamålsenligt. De invändningar ur teknisk synpunkt,

som förut gjorts, träffa således ej de nuvarande motionerna.

De principiella invändningar, som gjorts, ha utgått dels från ett ogillande

av det proportionella valsättet i och för sig, dels från farhågan att en mängd

obetydliga småpartibildningar skulle uppmuntras. Den förstnämnda invändningen

tillhör ju för närvarande icke praktisk politik i Sverige, och den i andra

rummet nämnda farhågan kan avlägsnas, såsom skett exempelvis i Danmark,

där ett utjämningsförfarande fungerar till allmän tillfredsställelse. Så länge

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets ‘utlåtande Nr 13.

3

proportionalismens grundsats accepteras i vår författning, är det icke blott

en rimlig begäran, utan ett ofrånkomligt krav på en rättvis valordning, att betydelsefulla

meningsriktningar bliva representerade i mån av sin verkliga

styrka och utbredning i landet. Att på grund av en bristfällig teknik ett avsevärt

större antal mandat nu tillfaller vissa partier än som rätteligen bort

tillkomma dem kan icke vara något värdigt skäl att slå vakt örn en sådan

obestridlig orättvisa.

Med hänvisning till vad sålunda anförts yrkas bifall till motionerna 1:223

och 11:397, i vad de avse andrakammarvalen.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.