Utlåtande i anledning av väckta motioner om åstadkommande av en proportionellt riktigare mandatfördelning mellan de olika partigrupperna vid val till riksdagens andra kammare.
1935-05-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1935:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åstadkommande av en proportionellt riktigare mandatfördelning mellan de olika partigrupperna vid val till riksdagens andra kammare.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr lii.
1
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1935 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om åstadkommande av en proportionellt riktigare mandatfördelning
mellan de olika partigrupperna vid val
till riksdagens andra kammare.
Uti de lika lydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 223
i första kammaren av herr Elof Andersson m. fl. och nr 397 i andra kammaren
av herr Andersson i Rasjön m. fl. hemställes, i vad dessa motioner hänföra
sig till andrakammarvalen, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla örn utredning angående sådana ändringar i valordningen till
riksdagens andra kammare....., att en proportionellt riktigare mandatför
delning
mellan de olika partigrupperna ernås samt att förslag i ärendet måtte
framläggas för 1936 års riksdag.»
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
I motionerna framhålles, att för ernående av en rättvisare mandatfördelning
vid valen till riksdagens andra kammare närmast synes böra övervägas ett av
1927 års vallagstiftningssakkunniga förordat system med tilläggsmandat och
en i proposition till 1932 års riksdag förordad metod med riksmandat. — Enligt
det förra systemet skulle vid valen till andra kammaren först 215 platser
besättas i de särskilda valkretsarna var för sig och i huvudsak enligt gällande
regler. Därefter skulle, sedan valresultatet i rikets samtliga valkretsar fastställts,
återstående 15 platser fördelas mellan partierna på så sätt, att dessa
bleve representerade i kammaren i förhållande till de totala rösttalen i riket;
dock skulle parti, som icke erhållit någon valkretsvis tillsatt plats, icke kunna
deltaga i tävlan örn tilläggsmandaten. De varje parti tillkommande tilläggsmandaten
skulle tillfalla kandidater i valkretsar, där partiet hade den i förhållande
till sitt rösttal minsta representationen. — Enligt det senare systemet
med riksmandat åter skulle av andra kammarens 230 mandat 200 fördelas å de
särskilda valkretsarna i enlighet med redan nu gällande grunder, d. v. s. i
varje krets skulle utses en riksdagsman för varje fullt tal motsvarande en tvåhundradel
av rikets folkmängd, dock minst tre riksdagsmän. De 30 återstående
mandaten skulle erhålla karaktären av riksmandat. För dessa föreslogs
ett särskilt nomineringsförfarande. — Emellertid hava motionärerna icke fäst
väsentlig vikt vid den tekniska metod, som borde komma under övervägande,
utan framhållit som huvudsak, att valsystemet reformeras i antydd riktning.
Det av 1927 års vallagstiftningssakkunnige utarbetade förslaget upptogs i
en motion vid 1928 års riksdag. Ett förslag, som i huvudsak anknöt härtill,
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 13—15. 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
framlades även vid 1929 års riksdag. Vid båda dessa tillfällen avslogos motionerna
av riksdagen på framställning av konstitutionsutskottet. Ej heller
det i propositionen till 1932 års riksdag framlagda förslaget vann riksdagens
bifall.
Några skäl för ett förändrat ståndpunktstagande från riksdagens sida
hava icke anförts av motionärerna och föreligga enligt utskottets mening ej
heller. Utskottet, som i särskilt utlåtande kommer att yttra sig över föreliggande
motioner i vad de avse andra val än val till riksdagens andra kammare,
hemställer därför,
att förevarande motioner, i vad de avse valen till riksdagens
andra kammare, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 maj 1935.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Björkman, Stendahl, Bergman, Sandegård,
David Pettersson, Källman*, Carl Lindmark*, Nils Andersson, Anders Andersson*,
Persson i Trången, Andersson i Igelboda*, Fast, Olsson i Hora, Vougt, Ewald Lindmark,
Lundqvist*, Nordström och Björck i Kristianstad*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Bergman och Olsson i Mora, som anfört:
»I nu förevarande motioner ha motionärerna i anslutning till riksdagsskrivelsen
av år 1918 väsentligen upptagit principen örn större rättvisa vid mandatfördelningen
och icke bundit sig vid något särskilt av de förut föreslagna
eller annars tänkbara sätten för det tekniska förfarandet. Såsom proportionsvalssakkunnige
på sin tid antytt, låter säkerligen ett utjämningsförfarande
tänka sig, som kan vara ändamålsenligt. De invändningar ur teknisk synpunkt,
som förut gjorts, träffa således ej de nuvarande motionerna.
De principiella invändningar, som gjorts, ha utgått dels från ett ogillande
av det proportionella valsättet i och för sig, dels från farhågan att en mängd
obetydliga småpartibildningar skulle uppmuntras. Den förstnämnda invändningen
tillhör ju för närvarande icke praktisk politik i Sverige, och den i andra
rummet nämnda farhågan kan avlägsnas, såsom skett exempelvis i Danmark,
där ett utjämningsförfarande fungerar till allmän tillfredsställelse. Så länge
Konstitutionsutskottets ‘utlåtande Nr 13.
3
proportionalismens grundsats accepteras i vår författning, är det icke blott
en rimlig begäran, utan ett ofrånkomligt krav på en rättvis valordning, att betydelsefulla
meningsriktningar bliva representerade i mån av sin verkliga
styrka och utbredning i landet. Att på grund av en bristfällig teknik ett avsevärt
större antal mandat nu tillfaller vissa partier än som rätteligen bort
tillkomma dem kan icke vara något värdigt skäl att slå vakt örn en sådan
obestridlig orättvisa.
Med hänvisning till vad sålunda anförts yrkas bifall till motionerna 1:223
och 11:397, i vad de avse andrakammarvalen.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.