Utlåtande i anledning av väckt motion an gående kvalificerade kommunala revisorer.
1935-05-14 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1935:17, Utlåtande i anledning av väckt motion an gående kvalificerade kommunala revisorer.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.
3
Nr 17.
Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1935 kl. 1 e. m.
'' Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion an
gående
kvalificerade kommunala revisorer.
I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,
nr 64, av herr Mellén hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit verkställer skyndsam utredning angående
införande i kommunallagarna av bestämmelser angående viss kvalifikation
för en eller flera av de för revision av kommunernas räkenskaper utsedda
personerna».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Spörsmålet om närmare reglering i kommunalförfattningarna av de kommunala
revisorernas kvalifikationer har redan tidigare varit föremål för riksdagens
prövning. Sålunda uttalades i en motion vid 1923 års riksdag, att
frågan borde upptagas till granskning, huruvida kommunerna ej skulle vara
skyldiga att, där skäl därtill förelåge, anlita en eller flera auktoriserade
revisorer. Motionen avstyrktes emellertid av konstitutionsutskottet och avslogs
av riksdagen. Sedermera väcktes vid 1928 års riksdag förslag, syftande
till en effektivare kontroll och revision av kommunernas räkenskaper
och förvaltning, vari bland annat föreslogs, att minst en av revisorerna skulle
vara bokföringskunnig. I anledning av motionerna hemställde riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t, att Kungl. Majit i samband med kommunallagsrevisionen
måtte låta verkställa en allsidig utredning rörande frågan örn den
kommunala medelsförvaltningen.
I propositionen till 1930 års riksdag med förslag till lag örn kommunalstyrelse
på landet m. m. framhöll föredragande departementschefen i förevarande
hänseende, att han ej kunde tillstyrka införandet av skyldighet för
kommunerna att anlita auktoriserade revisorer eller att till revisorer utse bokföringskunniga
personer. På vissa håll torde nämligen auktoriserade revisorer
icke vara att tillgå, och anlitandet av sådana revisorer skulle för många
kommuner vara förenat med alltför stora kostnader. En föreskrift att revisorerna
eller någon av dem skall vara bokföringskunnig skulle med hänsyn
till vanskligheten att närmare precisera nämnda behörighetsvillkor också bereda
svårigheter i tillämpningen. Det syntes vara lämpligast, att kommunerna
erhölle frihet att till revisorer utse de personer, de ansåge bäst skickade
för uppdraget. En värdefull hjälp för kommunerna skulle kunna erhållas
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.
därigenom, att de .kommunala förbunden ställde till förfogande kvalificerade
personer, vilka kunde biträda med revisionen. — I de år 1930 antagna nya
kommunallagarna infördes vissa ändrade bestämmelser berörande den kommunala
revisionen. Sålunda infördes ett stadgande örn att revisorerna skola
utses i förväg för granskning av det efterföljande årets förvaltning. Vidare
lingö revisorerna rätt att när som helst inventera kommunens kassor och
övriga tillgångar samt att taga del av räkenskaper och andra handlingar,
som beröra förvaltningen. Revisor bereddes då också möjlighet att vid
granskningen inför fullmäktige av den av honom avgivna revisionsberättelsen
närvara vid sammanträdet och deltaga i överläggningen, ändå att han
icke vore fullmäktig. Några regler örn särskilda kvalifikationer hos revisorerna
föreslogos emellertid icke.
Visserligen skulle det vara till fördel för den kommunala förvaltningen,
örn fackmässig revision i större utsträckning komme till användning. En utveckling
i sådan riktning torde emellertid bäst främjas på frivillighetens väg.
Det kan därför ock förväntas att kommunerna själva under medverkan av de
kommunala förbunden söka finna den lösning, som bäst lämpar sig för deras
särskilda förhållanden. Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 14 maj 1935.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén*, Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson,
Stendahl, Bergman, Sandegård*, Källman, O. Fredrik Ström, Hagström, Rahmn*,
Fast, Olsson i Mora, Vougt*, Ewald Lindmark*, Wiklund*, Ossbahr, Eriksson i
Toftered, Svensson i Landskrona och Lundell.
Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.