Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion an gående kvalificerade kommunala revisorer.

1935-05-14 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1935:17, Utlåtande i anledning av väckt motion an gående kvalificerade kommunala revisorer.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

3

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1935 kl. 1 e. m.

'' Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion an
gående

kvalificerade kommunala revisorer.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 64, av herr Mellén hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit verkställer skyndsam utredning angående

införande i kommunallagarna av bestämmelser angående viss kvalifikation

för en eller flera av de för revision av kommunernas räkenskaper utsedda

personerna».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Spörsmålet om närmare reglering i kommunalförfattningarna av de kommunala

revisorernas kvalifikationer har redan tidigare varit föremål för riksdagens

prövning. Sålunda uttalades i en motion vid 1923 års riksdag, att

frågan borde upptagas till granskning, huruvida kommunerna ej skulle vara

skyldiga att, där skäl därtill förelåge, anlita en eller flera auktoriserade

revisorer. Motionen avstyrktes emellertid av konstitutionsutskottet och avslogs

av riksdagen. Sedermera väcktes vid 1928 års riksdag förslag, syftande

till en effektivare kontroll och revision av kommunernas räkenskaper

och förvaltning, vari bland annat föreslogs, att minst en av revisorerna skulle

vara bokföringskunnig. I anledning av motionerna hemställde riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t, att Kungl. Majit i samband med kommunallagsrevisionen

måtte låta verkställa en allsidig utredning rörande frågan örn den

kommunala medelsförvaltningen.

I propositionen till 1930 års riksdag med förslag till lag örn kommunalstyrelse

på landet m. m. framhöll föredragande departementschefen i förevarande

hänseende, att han ej kunde tillstyrka införandet av skyldighet för

kommunerna att anlita auktoriserade revisorer eller att till revisorer utse bokföringskunniga

personer. På vissa håll torde nämligen auktoriserade revisorer

icke vara att tillgå, och anlitandet av sådana revisorer skulle för många

kommuner vara förenat med alltför stora kostnader. En föreskrift att revisorerna

eller någon av dem skall vara bokföringskunnig skulle med hänsyn

till vanskligheten att närmare precisera nämnda behörighetsvillkor också bereda

svårigheter i tillämpningen. Det syntes vara lämpligast, att kommunerna

erhölle frihet att till revisorer utse de personer, de ansåge bäst skickade

för uppdraget. En värdefull hjälp för kommunerna skulle kunna erhållas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

därigenom, att de .kommunala förbunden ställde till förfogande kvalificerade

personer, vilka kunde biträda med revisionen. — I de år 1930 antagna nya

kommunallagarna infördes vissa ändrade bestämmelser berörande den kommunala

revisionen. Sålunda infördes ett stadgande örn att revisorerna skola

utses i förväg för granskning av det efterföljande årets förvaltning. Vidare

lingö revisorerna rätt att när som helst inventera kommunens kassor och

övriga tillgångar samt att taga del av räkenskaper och andra handlingar,

som beröra förvaltningen. Revisor bereddes då också möjlighet att vid

granskningen inför fullmäktige av den av honom avgivna revisionsberättelsen

närvara vid sammanträdet och deltaga i överläggningen, ändå att han

icke vore fullmäktig. Några regler örn särskilda kvalifikationer hos revisorerna

föreslogos emellertid icke.

Visserligen skulle det vara till fördel för den kommunala förvaltningen,

örn fackmässig revision i större utsträckning komme till användning. En utveckling

i sådan riktning torde emellertid bäst främjas på frivillighetens väg.

Det kan därför ock förväntas att kommunerna själva under medverkan av de

kommunala förbunden söka finna den lösning, som bäst lämpar sig för deras

särskilda förhållanden. Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 14 maj 1935.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén*, Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson,

Stendahl, Bergman, Sandegård*, Källman, O. Fredrik Ström, Hagström, Rahmn*,

Fast, Olsson i Mora, Vougt*, Ewald Lindmark*, Wiklund*, Ossbahr, Eriksson i

Toftered, Svensson i Landskrona och Lundell.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.