Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående viss ändring i grunderna för statsbidrag till erkända sjukkassor.

1935-05-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:100, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående viss ändring i grunderna för statsbidrag till erkända sjukkassor.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

3

Nr 100.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående

viss ändring i grunderna för statsbidrag till

erkända sjukkassor.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition, nr 191,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, att statsbidrag (sjukvårdsbidrag)

för understöd, som erkänd sjukkassa utgivit i form av ersättning

för medlems utgifter till av läkare föreskrivna sjukvårdande åtgärder, må utgå

enligt samma grunder, som gälla i fråga örn statsbidrag för läkarvård.

I 22 §, första stycket, förordningen den 26 juni 1931 (nr 280) örn erkända

sjukkassor stadgas bland annat:

»Sjukvårdsersättning skall utgivas vid varje sjukdom, som enligt läkares

utsago kräver vård av läkare, samt, där ej nedan annorlunda sägs, motsvara

två tredjedelar av det belopp, vartill den sjukes utgifter för läkarvård, kostnaderna

för läkares resa häri inräknade, uppgått; dock att, där utgifterna för

vården överstigit det belopp, vartill desamma bort uppgå enligt av Konungen

fastställd taxa för sådan vård, som kan meddelas av envar legitimerad läkare,

ersättningen för dessa utgifter skall motsvara två tredjedelar av sistnämnda

belopp.»

Sjukvårdsersättning i denna omfattning är således obligatorisk för erkänd

sjukkassa. Dock må, enligt sista stycket i nämnda paragraf, kassan erhålla

tillsynsmyndighetens tillstånd att bidraga till sina medlemmars sjukvård i

vidare omfattning. Tillstånd att ersätta större andel av utgifter till läkarvård

än två tredjedelar må dock ej lämnas med mindre särskild anledning därtill

föreligger.

På grund av en särskild övergångsbestämmelse skola emellertid stadgandena

örn sjukkassas skyldighet att utgiva sjukhjälp i form av sjukvårdsersättning

träda i kraft först den 1 januari 1938.

Enligt § 5 kungörelsen den 26 juni 1931 (nr 282) angående statsbidrag åt

sjukkassor utgår för understöd, som av erkänd sjukkassa meddelats i form av

ersättning för medlems utgifter till läkarvård, läkemedel och andra av läkare

föreskrivna sjukvårdande åtgärder, under förutsättning att understödet motsvarat

i fråga om läkarvård högst två tredjedelar och i övrigt högst hälften av

kostnaderna för ändamålet, statsbidrag (sjukvårdsbidrag) med hälften av det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

utgivna understödet. Tillsynsmyndigheten äger under vissa omständigheter

medgiva, att sjukvårdsbidrag må utgå ändå att sådan begränsning av understödet

ej iakttagits, och utgår bidraget i dylikt fall med en tredjedel av det

utgivna understödet.

Sjuk vårdsbidraget är vidare begränsat till visst belopp, i allmänhet tre kronor,

per år och medlem.

Hos Kungl. Majit har svenska sjukkasseförb lindel hemställt, bland annat, örn

sådan ändring av 22 § första stycket sjukkasseförordningen, att i läkarvård,

som erkänd sjukkassa äger meddela, måtte innefattas jämväl ersättning för

undersökning och vård å poliklinik vid sjukhus, drivet av staten, landsting eller

kommun, där den sjuke är bosatt.

Över framställningen hava socialstyrelsen och medicinalstyrelsen avgivit

yttranden (sid. 2—4).

I en den 15 februari 1935 inkommen framställning bär socialst grelsen vidare

hemställt, att Kungl. Majit måtte med ändring av § 4, första stycket, i

förutnämnda kungörelse förordna, att där avsett statsbidrag (sjukdagsbidrag)

skulle utgå även för dag, för vilken sjukhjälp i den omfattning, som i stycket

avsåges, utgivits i enlighet med bestämmelserna i lagen örn sjukkassor ävensom

besluta, att sagda ändring skulle gälla från och med den dag, kungörelsen trätt

i kraft. I framställningen har styrelsen uttalat såsom sin uppfattning, att den

föreslagna ändringen i själva verket endast innebure ett förtydligande av redan

gällande bestämmelser samt att den i varje fall överensstämde med de av 1931

års riksdag godkända grunderna för statsbidrag åt sjukkassor, varför Kungl.

Majit torde äga behörighet att utan riksdagens hörande meddela det ifrågasatta

förordnandet.

Departementschefen Ilar i ärendet anfört följande:

»Lika med de hörda myndigheterna finner jag den i förbundets framställning

föreslagna utvidgningen av sjukvårdsförsäkringen icke för närvarande böra

tvångsvis genomföras, detta så mycket mindre som den övergångstid, under vilken

sjukkassorna befriats från den ovillkorliga skyldigheten att utgiva sjukvårdsersättning,

ännu icke tilländalupit. .lag kan därför icke förorda den föreslagna

ändringen i sjukkasseförordningen. Däremot finner jag, såsom även

myndigheterna gjort, det vara angeläget att såvitt möjligt underlätta en av

sjukkassorna på frivillighetens väg genomförd utvidgning av sjukvårdsförsäkringen.

Med en klok och försiktig tillämpning kan i många fall en sådan undersökning

eller behandling, varom här är fråga, ehuru i sig själv dyrbar, bidraga

till att minska sjukkassornas utgifter genom en förkortning av sjukdomstiden.

Och vidare vinnes även ökad erfarenhet till ledning vid en eventuell framtida

revision av ifrågavarande bestämmelser. De av förbundet närmast åsyftade behandlingsmetoderna,

röntgenundersökning och kvävgasbehandling, torde i vissa

fall vara att hänföra till läkarvård men i andra fall till ''andra sjukvårdande åtgärder’.

Det synes emellertid saknas anledning att i statsbidragsavseende behandla

dem på olika sätt. De skäl, som på sin tid föranlett strängare regler i

fråga örn statsbidrag till läkemedel och andra sjukvårdande åtgärder än i fråga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 100. 5

om läkarvård, torde äga betydligt större vikt beträffande läkemedlen än beträffande

de sjukvårdande åtgärderna.

På grund av vad sålunda anförts vill jag biträda det av socialstyrelsen framlagda

förslaget örn sådan ändring av § 5 kungörelsen angående statsbidrag åt

sjukkassor, att statsbidrag för ifrågavarande sjukvårdande åtgärder må utgå

under samma förutsättning som statsbidrag för läkarvård. Förslag till erforderlig

författning har utarbetats inom socialdepartementet och torde såsom

bilaga (Bilaga A) få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Den ökning av statsverkets utgifter, som skulle bliva en följd av den föreslagna

utvidgningen av rätten till statsbidrag, torde komma att röra sig örn ett

relativt blygsamt belopp, i varje fall under den första tiden. Innan de ändrade

bestämmelserna kunna medföra någon ökning av statsbidragen, måste nämligen

sjukkassorna i allmänhet först vidtaga ändring av sina stadgar, vilket kräver

tid och säkerligen icke kommer att genomföras omedelbart för något större antal

sjukkassor. På grund härav torde ett antagande av förslaget icke nödvändiggöra

någon ökning av förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande,

vilket i riksstatsförslaget för budgetåret 1935/1936 är upptaget till 8,120,000

kronor.

I fråga örn den av socialstyrelsen föreslagna ändringen i § 4 första stycket

av kungörelsen angående statsbidrag åt sjukkassor ansluter jag mig till styrelsens

uppfattning, att denna kan vidtagas i administrativ väg, och torde jag

senare få återkomma till denna fråga. Förslaget örn en utvidgning av rätten

till statsbidrag för vissa sjukvårdande åtgärder innebär däremot en ursprungligen

icke avsedd användning av förutnämnda anslag, varför denna fråga synes

böra underställas riksdagens prövning.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majlis förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att statsbidrag (sjukvårdsbidrag)

för understöd, som erkänd sjukkassa utgivit i form av ersättning

för medlems utgifter till av läkare föreskrivna sjukvårdande åtgärder,

må utgå enligt samma grunder, som gälla i fråga om statsbidrag

för läkarvård.

Stockholm den 7 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 99.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.