Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående ändrade grunder för anordnandet av rundradioverksamheten i Sverige jämte i ämnet väckta motioner.

1935-05-10 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:115, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående ändrade grunder för anordnandet av rundradioverksamheten i Sverige jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

1

Nr 115.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1935 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående ändrade

grunder för anordnandet av rundradioverksamheten

i Sverige jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition nr 164,

har Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit riksdagen

dels till förvärvande av aktierna i aktiebolaget Radiotjänst under Utgifter för

kapitalökning och rubrik Fonden för statens aktier för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 180,000 kronor, dels

ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 under rubriken

»F. Lånemedel» upptagna inkomsttiteln »Övriga lånemedel» med motsvarande

belopp.

I anledning av Kungl. Majits förevarande proposition hava väckts följande

till statsutskottet hänvisade motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 313, inom första kammaren

av herr G. Tamm m. fl. och den andra, nr 547, inom andra kammaren av

herr C. Carleson m. fl. i vilka yrkats avslag på Kungl. Majits proposition

nr 164;

dels en inom andra kammaren av herr E. Lithander väckt motion, nr 512,

däri hemställts, att riksdagen i händelse av bifall helt eller delvis till Kungl.

Majits proposition nr 164 ville besluta, att avlönade uppdrag inom radiomonopolet

ej må innehavas av riksdagens ledamöter;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Meyerhöffer m. fl. väckt motion,

nr 528, däri hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits proposition

nr 164.

I förevarande sammanhang har utskottet jämväl behandlat en inom andra

kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion, nr 184, däri föreslagits,

att riksdagen för budgetåret 1935/1936 beslutar anvisa ett förslagsanslag av

50,000 kronor, vilket belopp ställes till telegrafverkets förfogande för efterskänkande

av radioavgifter till personer, som genom företeende av intyg från

vederbörande kommunala myndigheter kunna visa sig på grund av arbetslöshet

sakna möjligheter betala radiolicens.

Genom beslut den 29 juni 1923 fastställde Kungl. Majit vissa riktlinjer

för anordnandet av rundradioverksamheten i landet. Den organisationsform,

Bihang till riksdagens protokoll 1085. 6 sami. Nr 115. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

som då till sina huvuddrag bestämdes och alltjämt är gällande, innebär, att

staten skall — genom telegrafstyrelsen — tillhandahålla för radiorörelsen erforderlig

teknisk utrustning, medan programmens anskaffning och utförande

överlämnats till den enskilda företagsamheten och anförtrotts ett för ändamålet

bildat bolag, aktiebolaget Radiotjänst, i enlighet med en särskild överenskommelse

mellan telegrafstyrelsen och bolaget. Sistnämnda överenskommelse

gäller numera, efter förlängning, intill utgången av år 1935 samt förlänges,

därest den icke minst sju månader före sagda tidpunkt blivit från någondera

sidan uppsagd, på ytterligare ett år och så allt framgent.

Nämnda bolags aktiekapital uppgår för närvarande till 180,000 kronor. Av

aktierna hava alltsedan bolagets bildande två tredjedelar innehafts av svenska

tidningsföretag och organisationer inom den svenska pressen samt en tredjedel

av företag inom den svenska radioindustrien och radiohandeln.

Bolagets styrelse skall bestå av sju ledamöter med det antal suppleanter,

som bolagsstämman beslutar. Kungl. Maj:t äger utse två styrelseledamöter

och en suppleant för dem. Övriga styrelseledamöter jämte suppleanter väljas å

bolagsstämma för ett år i sänder. Kungl. Maj :t äger att till ordförande i styrelsen

förordna en av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna. Styrelsen

utser inom eller utom sig en verkställande direktör.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola årligen

utses två revisorer jämte lika antal suppleanter. Kungl. Majit utser

den ene revisorn jämte suppleant för denne, medan den andre revisorn jämte

suppleant väljes å bolagsstämma.

Riksdagen hemställde i skrivelse den 7 juni 1933, nr 259, att Kungl. Majit

ville föranstalta om en allsidig utredning av rundradioverksamheten, omfattande

frågan huruvida och på vad sätt staten borde beredas ökat inflytande

över denna verksamhet.

De för detta ändamål tillkallade utredningsmännen, förste vice talmannen

Olof Olsson, ordförande, byråchefen i telegrafstyrelsen S. Ljungqvist, riksdagsmannen

G. A. Nyblom, verkställande direktören i aktiebolaget Radiotjänst

G. F. A. Reuterswärd samt riksdagsmannen R. Wagnsson, hava den 30

december 1934 avlämnat betänkande (Statens off. utredn. 1935110).

Utredningsmännens — rundradioutredningens — majoritet har föreslagit bland

annat att telegrafstyrelsen i samma utsträckning som hittills bibehålies vid sin

befattning såväl med den tekniska delen av rundradioverksamheten och vad

därmed sammanhänger som med licensrörelsen samt att ett statligt programbolag

bildas i enlighet med vad i betänkandet närmare preciserats samt att på

grund härav telegrafstyrelsen erhåller i uppdrag att före den 1 juni 1935

uppsäga den till och med den 31 december 1935 gällande överenskommelsen

med A.-B. Radiotjänst.

Herrar Ljungqvist och Reuterswärd hava föreslagit att förhandlingar upptagas

med aktiebolaget Radiotjänst i ändamål att åvägabringa en ombildning

av bolaget enligt följande linjer: Det nuvarande aktiekapitalet — 180 000

kronor — nedskrives till hälften genom återbäring till aktieägarna samt förvandlas

till ett preferensaktiekapital med rätt till 4 % utdelning. Staten hére
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

3

des tillfälle att ingå i bolaget nied ett stamaktiekapital å 180 000 kronor. I styrelsen

insätter staten sex ledamöter jämte tre suppleanter och innehavarna av

preferensaktierna tre ledamöter jämte två suppleanter.

Departementschef en har för egen del inledningsvis framhållit, att, såsom av

utredningsmännens betänkande framginge, måste det sätt, varpå den svenska

rundradiorörelsen alltifrån dess första framträdande varit ordnad, sägas hava

varit i stort sett tillfredsställande. 0

I avseende å rundradioverksamhetens organisation anser departementschefen,

att telegrafstyrelsen i samma utsträckning som hittills bör bibehållas vid

sin befattning såväl med den tekniska delen av verksamheten och vad därmed

sammanhänger som med utfärdande av licenser och inkassering av licensavgifterna.

Däremot har departementschefen funnit, att staten bör övertaga programverksamheten.

Detta skulle kunna ske med ett tillämpande av i stort sett samma

principer för ledningens sammansättning och verksamhetens fria bedrivande

som örn den vore organiserad i ett blandat statligt-privat företag. Statens

övertagande av denna verksamhet syntes kunna ske på det sätt, att staten

genom inlösen av samtliga aktier i aktiebolaget Radiotjänst övertoge det nuvarande

bolaget och under oförändrad firma fortsatte dess verksamhet. Skulle

mot förmodan det visa sig, att aktierna icke stöde att förvärva, borde statens

övertagande av programverksamheten ske genom bildandet av en särskild styrelse.

Statens övertagande av aktierna skulle kunna ske på följande sätt. Genom

avtal mellan staten och aktieägarna tillförsäkrar sig staten rätt att till parikurs

inlösa samtliga aktier. Härför erfordras således ett anslag, som torde

böra utgå av lånemedel, å 180,000 kronor. Efter det aktierna därefter inlösts,

överlåter staten -— då densamma, såsom förut antytts, ej kan vara ägare till

samtliga aktier — å envar av fyra därtill av Kungl. Maj :t utsedda personer en

aktie. Å bolagsstämma beslutes därefter dels sådan ändring av bolagsordningen,

att aktierna kunna tillhöra endast staten samt högst fyra andra, vilka

Kungl. Maj :t godkänner såsom aktieägare, dels ock att aktiekapitalet skall nedsättas

till 30,000 kronor, fördelat på 300 aktier örn 100 kronor. Nedsättningen

torde böra ske sålunda, att fem sjättedelar av de nuvarande aktierna, eller

följaktligen 1,500 aktier till ett belopp av 150,000 kronor, inlösas och att därvid

allenast staten tillhöriga aktier bliva föremål för inlösen.

Departementschefen förordar, att styrelseledamöternas antal bestämmes till

sju och att de utses för en tid av tre år. Det borde eftersträvas, att i styrelsen

representanter för skilda uppfattningar och åskådningar erhölle säte.

Styrelsen skulle äga att, inom eller utom densamma, utse en verkställande

direktör, som borde helanställas.

Ett genomförande av den av departementschefen förordade anordningen för

programverksamhetens handhavande syntes, i likhet med vad för närvarande

vore fallet, förutsätta en överenskommelse mellan telegrafstyrelsen och bolaget.

Dep nu gällande överenskommelsen torde därutinnan i allt väsentligt kunna

givas fortsatt tillämpning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 115.

Vidare skulle programrådet omdanas till ett radioråd med i viss mån vidgade

befogenheter.

Därest överlåtelse av aktierna i det nuvarande bolaget ej komme till stånd,

borde enligt departementschefens mening programverksamheten handhavas av

en därför bildad, särskild styrelse, lämpligen benämnd radiostyrelsen. Dess

verksamhet och befogenhet skulle bestämmas i en av Kungl. Maj:t utfärdad

instruktion eller reglemente. Radiostyrelsen borde bestå av sju av Kungl.

Maj:t utsedda ledamöter.

Vare sig statens övertagande av programverksamheten skedde i form av

inlösen av aktierna i aktiebolaget Radiotjänst eller genom inrättande av en

särskild styrelse borde den nya ordningen vara genomförd den 1 januari 1936.

För sistnämnda fall borde den nu gällande överenskommelsen mellan telegrafstyrelsen

och bolaget uppsägas före den 1 juni 1935.

Vad angår licensmedlens fördelning anser departementschefen någon ändring

icke böra vidtagas i fråga örn de grunder, efter vilka för närvarande bestridas

telegrafstyrelsens utgifter för den tekniska organisationen samt för utfärdande

av licenser och inkassering av licensavgifter.

Departementschefen uttalar, att staten under tider, då rundradiorörelsen lämnar

överskott, bör äga att — sedan till rundradiorörelsen avsatts medel av den

storlek, som erfordras för att på ett tillfredsställande sätt handhava och utveckla

rörelsen — liksom nu tillgodogöra sig berörda överskott.

Beträffande den andel av licensavgifterna, som bör tillkomma programledningen,

förordar departementschefen den nu tillämpade ordningen, att en högre

andel per licens utgår intill ett visst antal licenser, varefter andelen per licens

minskas.

I anslutning härtill tillstyrker departementschefen, att medelstilldelningen

till programledningen bestämmes sålunda, att för de 600,000 första licenserna

utgår ett belopp av 3 kronor 50 öre per licens samt för överskjutande antal licenser

ett belopp av 1 krona 75 öre per licens. Härvid har räknats allenast

med avgiftsbelagda licenser. Med tillämpning av denna beräkningsgrund skulle,

efter ett medellicenstal av 760,000, tilldelningen för år 1935 uppgå till

2,380,000 kronor; för år 1936 skulle, därest medellicenstalet utgör 800,000,

tilldelningen stiga till 2,450,000 kronor.

Dessa grunder för medelstilldelningen skulle vinna tillämpning redan från

den 1 april 1935.

Beträffande utfärdande av fria licenser till obemedlade blinda och andra

.invalidkategorier förutsätter departementschefen, att en närmare utredning företages.

Departementschefen tillstyrker, att av de utav telegrafstyrelsen omhänderhavda

licensmedlen ett årligt belopp av högst 25,000 kronor skulle anslås till

inköp av mottagningsapparater för skolbruk. Fördelningen av det ifrågasatta

beloppet skulle ankomma på skolöverstyrelsen.

Departementschefen ansluter sig till förslaget, att telegrafstyrelsen skulle

erhålla rätt att i viss begränsad omfattning använda licensmedlen såsom bidrag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

5

till kostnaderna för avhjälpande av radiostörningar, samt framhåller, att licensmedlen

även böra komma till användning för att, i väsentligt större omfattning

än nu är fallet möjliggöra bedrivandet av forskningar och undersökningar rörande

rundradions tekniska utveckling.

Rundradions programverksamhet har alltsedan år 1925 utövats av aktiebolaget

Radiotjänst. Bolaget, som på sin tid tillkom under samverkan med telegrafstyrelsen,

har satt som sitt mål »att av rundradioverksamheten skapa en

kulturell institution i folkbildningsarbetets och folkuppfostrans tjänst utan att

därför förbise det förströelsemoment, som givetvis också hade sin plats i rundradioprogrammen».

Att företaget i stort sett tillfredsställande lyckats lösa

denna sin vanskliga uppgift, därom synes en ganska enhällig mening råda inom

omdömesgilla och ansvariga kretsar. Såväl i de sakkunnigas betänkande

som i propositionen har givits uttryck för denna mening.

Ett påtagligt bevis för allmänhetens uppskattning av den nuvarande svenska

rundradion är dess starka utbredning bland befolkningen. Licensinnehavarnas

antal har växt i en utsträckning, som icke tidigare förutsetts. Från att

år 1925 hava utgjort 100,000 och år 1929 400,000 hava radiolicenserna nu stegrats

till cirka 775,000. På grund av landets ringa befolkningstäthet äro utsändnings-

och mottagningssvårigheterna stora här i Sverige. Trots detta företedde

licenstätheten den 1 oktober 1934 en så hög siffra som 115 licenser per

1,000 invånare. Motsvarande antal voro för Norge 53, Danmark 152, Finland

33, Schweiz 81, Nederländerna 104, Tyskland 85, Storbritannien 140 och

Frankrike 38.

Med hänsyn till den betydelse, radion, enkannerligen skolradion, tillmätes

för den allmänna folkuppfostran, förtjänar uppmärksammas, att skolöverstyrelsen

ej ansett någon organisationsförändring -behövlig.

Vid frågans bedömande måste avseende också fästas vid den trygghet, som

den nuvarande organisationen lämnar för största såväl inrikes- som utrikespolitiska

opartiskhet, något som också bestyrkes av den stränga försiktighet, som

härutinnan iakttagits under de gångna tio verksamhetsåren. Såsom erfarenheterna

från andra länder giva vid handen öppnar den vitt utbredda rundradion

utomordentliga möjligheter för statlig propaganda och utövning av politiskt

inflytande. Att den svenska rundradion allt framgent bör i detta hänseende

stå fullt oberoende överensstämmer helt visst med uppfattningen inom

vidsträckta svenska befolkningslager. Genom det förstatligande, som i propositionen

föreslås, kunna dock garantierna härför avsevärt försvagas.

Såväl av propositionen som av den utredning, utskottet därutöver införskaffat,

framgår, att den nuvarande ledningen icke blott på ett tillfredsställande

sätt handhaft verksamheten, utan även att den härför ej betingat sig mer

än skälig ekonomisk ersättning. Någon avsevärd merinkomst för statsverket

synes sålunda ej vara att vinna genom ett förstatligande, vilket tvärtom kan

medföra risker för ökade förvaltningskostnader, ökade inkomster till statskassan

torde endast kunna beredas genom ökning av licensavgifterna, en åtgärd

som ej från något håll ansetts lämplig eller ens förutsatts. Ej heller

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

synas i övriga hänseenden några fördelar för radioverksamheten stå att vinna

genom att staten övertager densamma. De anmärkningar, som från skilda håll

riktats bland annat mot Tidningarnas telegrambyrå av innebörd dels att avgiften

för levererat nyhetsmaterial vore oskäligt hög, dels att nyhetsmaterialet

ej tillhandahålles på ett fullt tillfredsställande sätt, hava efter närmare undersökning

visat sig sakna fog. Inför utskottet har vitsordats, att rundradion

haft en mycket stor fördel av samarbetet med tidningarna och med den av dem

ägda telegrambyrån. Sannolikt blir radioverksamheten även efter ett förstatligande

beroende av telegrambyrån som nyhetsförmedlare, varvid knappast

någon kostnadsminskning kan förväntas. En egen statlig nyhetsanskaffning

bleve synnerligen kostsam.

I betraktande av sålunda angivna förhållanden måste utskottet finna opåkallat

med en så genomgripande omläggning av rundradions organisation, som

ett bifall till propositionen skulle innebära.

Av kommittén ifrågasatta förändringar rörande verksamheten och den ekonomiska

förvaltningen kunna — såsom framgår av yttrandet av aktiebolaget

Radiotjänst -—- vid förnyandet av koncessionen genomföras inom den nuvarande

organisationens ram. Sålunda bör staten och statens organ erhålla ökad

representation i bolagets styrelse genom att Kungl. Maj:t utser två, telegrafstyrelsen

en och bolagsstämman fyra av styrelsens sju ledamöter. I fråga örn

styrelsens sammansättning bör även beaktas landsortens berättigade krav på

representation inom styrelsen. Lämpligen bör minst en av de av Kungl. Maj :t

utsedda ledamöterna företräda landsorten. Vidare bör bolagets rätt till utdelning,

med hänsyn till nuvarande ränteläge, begränsas från nuvarande 7 till

högst 5 procent. Beträffande verkställande direktören bör med den stora omfattning,

som verksamheten nu erhållit, bolaget för detta ändamål förfoga över

en person, som helt ägnar sig åt denna uppgift.

Därest här angivna önskemål kunna förverkligas synes från riksdagens sida

ej böra resas invändningar mot att Kungl. Maj :t träffar överenskommelse med

aktiebolaget Radiotjänst örn rundradioverksamhetens fortsatta utövning. Även

i övrigt har Kungl. Maj:t vid koncessionens förnyande möjligheter att bevaka

statens intressen. Härvid bör särskilt tillbörlig hänsyn tagas till radioverksamhetens

stora betydelse för landsorten. Vid programmens utformning

bör all möjlig uppmärksamhet ägnas åt de olika landsdelarnas behov och önskemål,

utan att därför riksprogrammet sönderbrytes. Utskottet vill överhuvud

understryka betydelsen av att kontakten mellan rundradions ledning och

landsorten upprätthålles och effektivt organiseras. Ett önskemål är likaledes

ett i än högre grad vidgat samarbete med offentligt understödda musikoch

folkbildningsinstitutioner samt andra sammanslutningar och företag,

som utöva konsert- och föreläsningsverksamhet. Förutom den ökade omväxling

för lyssnarna, som följer med dylika utsändningar, utgör närvaron

av en publik en den bästa kontroll över programmens kvalitet och underhållningsvärde.

Överhuvud bör ett sådant samarbete såväl kulturellt —- i detta

ords vidsträcktaste mening -—- som ekonomiskt kunna vara till ömsesidig

båtnad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

7

Sammanfattningsvis må alltså framhållas, att några ökade garåntier för en

god framtida programtjänst lika litet som för en ytterligare förbättrad ekonomi

ej lära stå att vinna genom svenska rundradions förstatligande. Stora

organisatoriska vanskligheter måste tvärtom bliva förbundna med det nuvarande

företagets avlösning av ett nytt statligt rundradiobolag eller en radiostyrelse

efter propositionens riktlinjer. Detta gäller särskilt under själva

övergångstiden. På sätt utskottet här ovan utvecklat böra alla berättigade

önskemål örn ökat statsinflytande över radioverksamheten kunna tillgodoses

utan att verksamheten förstatligas.

Herr Lithanders motion II: 512 örn att avlönat uppdrag inom det av Kungl.

Maj:t föreslagna nya radiomonopolet ej må innehavas av riksdagsman påkallar

vid sådant förhållande intet utskottets yttrande. Beträffande den av herr

Kilbom väckta motionen 11:184 örn kostnadsfria radiolicenser för arbetslösa

vill utskottet endast erinra, att en utsträckning av nuvarande frilicensgivning

för obemedlade blinda till vissa andra invalidkategorier är under övervägande.

Den i sistnämnda motion gjorda hemställan, att riksdagen nu skulle anvisa

anslag för licenser till arbetslösa, kan utskottet ej tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) 1) att, i anslutning till de i ämnet väckta motionerna

1:313 samt 11:528 och 547, Kungl. Maj:ts förevarande proposition

ej må av riksdagen bifallas;

2) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet härovan anfört i anledning av Kungl.

Maj:ts förevarande proposition;

b) att motionen II: 184 ej må av riksdagen bifallas;

c) att motionen II: 512 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 10 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Walles,

Gustafsson i Benestad, Bergström, Thelin, Pauli och Jonsson i Lycksele.

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist

i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Svensson i Grönvik,

Andersson i Prästbol, Norsell, Norling, Skoglund och Andersson i Ovanmyra.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

Reservation

av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Walles, Herg ström, Pauli, Anderson

i Råstock, Törnkvist i Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol,

Norsell och Norling, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Den utredning örn rundradions fortsatta organisation, som 1933 års riksdag

tann påkallad, har numera slutförts och resultaten av densamma föreläggas

riksdagen i nu förevarande proposition. Samtliga de tillkallade utredningsmännen

liksom ock telegrafstyrelsen samt programrådet hava, örn än från

skilda utgångspunkter, funnit motiverat med en förändring i nuvarande organisationsform,

så att statens inflytande över rundradioverksamheten förstärkes.

Behovet av en annan framtida organisation för rundradioverksamheten än den

nuvarande förutsågs redan i samband med radiomonopolets ursprungliga upplåtande

till Radiotjänst. I detta avseende kan åberopas telegrafstyrelsens yttrande

den 21 februari 1923 över ett flertal inkomna ansökningar örn rätt till

radioutsändningar. Telegrafstyrelsen uttalade som sin uppfattning att en upplåtelse

till privata företagsamheten visserligen kunde vara den lämpligaste

under första åren, då verksamheten så gott som uteslutande antoges innebära

''underhållning av förströelsekaraktär’; då det emellertid vore att motse att det

nya kommunikationsmedlets utveckling skulle gå mot en användning i undervisningens

och folkupplysningens tjänst, vore det klokt att staten redan från

början gåves en sådan ställning till verksamheten, att en övergång till rundradions

användning för sådana ändamål underlättades.

Det var från dessa utgångspunkter aktiebolaget Radiotjänst bildades, och det

måste under sådana förhållandena vara förståeligt örn bolaget ej kan bära

prägeln av en organisation, helt lämpad att för framtiden omhänderhava den

svenska rundradion. Bolaget utgör ett privat företag med ett aktiekapital av för

närvarande 180,000 kronor, fördelat med två tredjedelar å olika svenska tidningsföretag

och en tredjedel å företag inom den svenska radioindustrien och

radiohandeln. Fabrikant- och radiohandlarintresset konkurrerade ursprungligen

med pressföretagen örn rätten till programtjänsten men efter förhandlingar

ordnades sedermera med en samverkan på nyss angivet sätt. Statens

direkta inflytande i aktiebolaget Radiotjänst inskränker sig till rätten för

Kungl. Maj:t att av bolagets sju i övrigt av bolagsstämma i vanlig ordning

valda ledamöter utse två ledamöter (och en suppleant), av vilka den ena ledamoten

skall vara styrelsens ordförande; därjämte äger Kungl. Maj:t utse den

ene av bolagets revisorer (jämte en reviorssuppleant). Den samhälleliga kontrollen

över verksamheten kan i övrigt endast utövas indirekt, främst genom

programrådet, som är sammansatt av representanter, utsedda av Kungl. Majit,

telegrafstyrelsen, musikaliska akademien, stadskollegiet i Stockholm, folkbildningsförbundet

och arbetarnas bildningsförbund.

Den insats för svenska rundradions utveckling som bolaget — under sam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

9

verkan nied telegrafverket — gjort under de sålunda gångna tio försöks- och

genombrottsåren är värd allt erkännande. Rundradion har emellertid numera

växt ut till en mäktig samhällsinstitution, och dess framtida förvaltning måste

enligt utskottets mening byggas på en fastare och mera betryggande organisation

än den nuvarande kan erbjuda. Förutnämnda förutsägelser örn rundradions

allmän kulturell a betydelse hava i högsta grad gått i uppfyllelse. Rundradion

har numera utvecklat sig till ett nytt, samhällslivets skilda områden vitt

omspännande kommunikationsmedel. Grundad anledning måste då föreligga

till ett förnyat övervägande örn formerna för dess fortsatta förvaltning. Den

allmänna meningen lärer i stort sett vara ense därom att den svenska radioverksamlieten

bör utövas enhetligt för hela landet och med ensamrätt för ett

enda företag. Härigenom skärpes ytterligare betydelsen av en betryggande

organisation med ett avgörande statligt inflytande, pa sätt redan nu är fallet

ej endast med monopolföretagen och våra större kommunikationsanstalter utan

även med ett stort antal kulturinstitutioner av skiftande slag.

I flertalet europeiska länder har rundradion ansetts böra göras till en statlig

institution eller i varje fall en institution, över vilken staten så gott som

helt har det omedelbara inflytandet. I Danmark handhaves utsändningsverksamheten

av statsradiofornen under ledning av ett radioråd på 15 medlemmar,

utnämnda av ministern för offentliga arbeten. Norsk rikskringkasting

utgör en liknande organisation. I Aktiebolaget Finlands rundradio har staten

den ovillkorliga bestämmanderätten.

Då det nu gäller att för Sveriges del på liknande sätt trygga åt det allmänna

ett tillbörligt inflytande över rundradion, synas i frågans nuvarande läge

endast två alternativ föreligga till övervägande. Det ena är att rundradioverksamheten,

på sätt utredningsmännens majoritet och med dem departementschefen

förordat, helt övertages av staten. Det andra är det som en minoritet

bland dem framhållit som eventuellt lämpligt, nämligen en ombildning av aktiebolaget

Radiotjänst så att staten tillförsäkras majoriteten i företaget varvid

dock de nuvarande aktieägarna skulle kvarstå i minoritetsställning. I likhet

med departementschefen måste utskottet hysa tvekan örn vilket av dessa alternativ

som bör väljas.

För det senare av minoriteten bland de sakkunniga framförda och av telegrafstyrelsen

tillstyrkta alternativet talar tvivelsutan att på detta sätt kunde

åt de nuvarande intressenterna bevaras möjligheterna att kvarstå i företaget, låt

vara med förminskat inflytande. Som skäl för en dylik anordning kan främst

åberopas den insats de under de gångna genombrottsåren gjort för den svenska

rundradions utveckling. Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst har emellertid

avrått från en omorganisation efter dessa riktlinjer och framhållit att någon

förändring av rundradions ledning icke vore betingad av erfarenheterna och

att en sådan ej kunde av styrelsen tillstyrkas. Detta uttalande bör väl dock ej

betraktas som ett slutgiltigt uttryck för bolagets ståndpunkt till frågan. Utskottet,

som måste finna önskligt med en omorganisation under fortsatt samverkan

mod bolagets nuvarande intressenter, förutsätter att bolaget, innan den
J3ihang

till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 115.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

na fråga från statens sida definitivt avgöres, beredes tillfälle att ånyo angiva

sin ståndpunkt till en sådan lösning av frågan.

Skulle en fortsatt samverkan enligt reservanternas alternativ avvisas av bolaget,

lärer få väljas alternativet med rundradioverksamhetens fullständiga

övertagande av staten. Enligt propositionen skulle då samtliga aktier i nuvarande

aktiebolaget Radiotjänst inköpas till parikurs, varefter bolaget under

oförändrad firma ombildas till ett statligt aktiebolag. Kan en dylik ombildning

av nuvarande bolaget ej genomföras, anser utskottet ej erinran vara att

framställa mot den av departementschefen för sådant fall förordade organisationen

med en av Kungl. Maj :t särskilt utsedd styrelse.

Först sedan klarhet vunnits i dessa olika avseenden, lära de närmare normerna

för rundradioverksamhetens framtida utövning kunna prövas och fastställas.

De av departementschefen förordade grunderna beträffande fördelningen under

närmaste tiden av licensavgifter har ej givit utskottet anledning till erinran.

För inlösen av samtliga aktier i nuvarande aktiebolaget Radiotjänst har

Kungl. Maj :t äskat ett anslag av 180,000 kronor, vilket belopp torde böra av

riksdagen anvisas. Yid en omorganisation i enlighet med kommittéreservanternas

riktlinjer (ett aktiekapital på 270,000 kronor, varav 180,000 kronor tecknas

av staten och 90,000 kronor efter nedskrivning innehaves av nuvarande intressenterna)

bör nyssnämnda anslag i stället få disponeras för fullgörande av

statens aktieteckning i ett sålunda ombildat bolag.

Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet ej kunnat biträda de motionsvis

framställda yrkandena örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag. Herr Lithanders

motion 11:512 örn att avlönat uppdrag inom radiomonopolet ej må innehavas

av riksdagsman avstyrkes likaledes av utskottet; att för dylika uppdrag

lämpliga personer ej böra göras obehöriga på grund av riksdagsmannaskap är

en uppfattning som tidigare av riksdagen hävdats. Beträffande den av herr

Kilbom väckta -motionen II: 184 örn kostnadsfria radiolicenser för arbetslösa

vill utskottet endast erinra, att en utsträckning av nuvarande frilicensgivning

för obemedlade blinda till vissa andra invalidkategorier är under övervägande.

Härvid lärer jämväl få tagas under omprövning i vad mån licensavgifterna

kunna efterskänkas även i andra synnerligen ömmande undantagsfall. Motionens

hemställan att riksdagen nu skulle anvisa anslag för licenser till arbetslösa

kan utskottet ej tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 313 samt II: 528 och 547, må till

aktieteckning i aktiebolaget Radiotjänst eller förvärvande av

aktierna i bolaget under utgifter för kapitalökning och rubrik

Fonden för statens aktier för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 180,000 kronor, att utgå av lånemedel;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

11

b) att motionen II: 184 må anses besvarad med vad utskottet

sålunda anfört;

c) att motionen 11:512 ej må av riksdagen bifallas.

Beträffande Kungl. Maj :ts förslag örn höjning av inkomsttiteln övriga lånemedel

avgives yttrande framdeles.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:336 Skrivelse till Konungen i fråga om ändrade grunder för r u nd radioverksam bete n. s. 1 i texten