Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för vissa officerare vid flottan från dem adömd betalningsskyldighet till kronan.

1935-05-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:118, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för vissa officerare vid flottan från dem adömd betalningsskyldighet till kronan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

1

Jfr 118.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

befrielse för vissa officerare vid flottan från

dem adömd betalningsskyldighet till kronan.

(lia avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 22 februari 1935 dagtecknad proposition

(nr 130) har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att kaptenerna F. Alson Kerman, T. Alson Hummel, E. Johnsson

och J. K. O. Schlesier ävensom kommendörkaptenen av andra graden E. E.

Ström må befrias, Nerman, Hummel, Johnsson och Schussler från dem jämlikt

Kungl. Majlis utslag den 19 april 1930 samt Ström från honom enligt stationskrigsrättens

vid Stockholms örlogsstation utslag den 1 juni 1934 åliggande skyldighet

att till statsverket utgiva, Nerman 20,015 kronor 12 öre, Hummel 1,818

kronor 62 öre, Johnsson 1,083 kronor 79 öre, Schussler 949 kronor 18 öre samt

Ström 21,187 kronor 4 öre jämte ränta å respektive belopp.

Av propositionen inhämtas följande:

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 april 1933 hava kaptenerna vid flottan

j A-sori Nerman, T. Alson Hummel och E. Johnsson samt kaptenen på övergångsstat

vid flottan J. K. O. Schussler anhållit att av nåd varda befriade från

dem enligt Kungl. Majits utslag den 19 april 1930 ådömd betalningsskyldighet

till kronan.

Vidare har kommendörkaptenen av andra graden i marinen E. E. Ström i

skrivelse till Kungl. Majit anhållit att av nåd varda befriad från honom enligt

stationskrigsrättens vid Stockholms örlogsstation utslag den 1 juni 1934 ålagd

betalningsskyldighet till kronan.

Styrmannen av andra graden vid flottan John Hultberg hade under tiden

1924 juli 1927, då han tjänstgjort såsom avlöningsunderofficer till en början

vid sjätte matroskompaniet och sedermera jämväl vid fjärde matroskompaniet,

tillgripit och förskingrat vissa manskapet tillkommande avlöningsmedel. Till

döljande av tillgreppen hade Hultberg fört falska räkenskaper rörande medlen.

Förskingringarna upptäcktes först efter Kullbergs den 1 oktober 1927 timade

död.

Vid stationskrigsrätten vid flottans station i Stockholm yrkade krigsfiskalen

J. Lillieros, å tjänstens vägnar, att, enär Nerman, Hummel, Johnsson och Schyssler,

da de under skilda tider utövat befattningen såsom kompanichef vid ifrågavarande

matroskompanier, underlåtit att verkställa vederbörlig granskning av

Bihang till riksdagens protokoll 11)35. 6 sami. Nr 118—120. lisö 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

de utav Hultberg såsom avlöningsunderofficer förda räkenskaperna, varigenom

de av Hultberg begångna förskingringarna kunnat fortgå, nämnda officerare

måtte dömas till ansvar för vårdslöshet i fullgörande av tjänsteplikt. Vidare

yrkade advokatfiskalen B. E. Brimberg, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar,

att — då det förskingrade beloppet icke till någon del kunnat ersättas ur Hultbergs

efterlämnade bo — de åtalade matte förpliktas gottgöra kronan de nedan

för envar av dem angivna belopp, vilka kronan fått utgiva i ersättning för under

vederbörandes tjänstgöringstid förskingrade medel, nämligen:

Kerman .................... kronor 20,015. 12

Hummel.................... » 1,818: 62

Johnsson .................. ;> 1,083: 79

Schiissler .................. » 949: 18.

Därjämte yrkades ränta efter fem procent från dagen för målens första handläggning

eller den 21 december 1928. Enligt särskilda utslag den 15 mars 1929

ogillade emellertid stationskrigsrätten den förda ansvars- och ersättningstalan.

Krigshovrätten, varest Lillieros och Brimberg besvärade sig, meddelade den

30 december 1929 särskilda utslag i målen. Krigshovrätten fann vara utrett,

att under de tider, då envar av de åtalade tjänstgjort som kompanichef, av manskapets

lönemedel förskingrats det för vederbörande ovan angivna belopp, samt

att penningarna tillgripits av den till biträde åt kompanichefen vid hans handhavande

av avlöningsbestyret förordnade styrmannen Hultberg. Vederbörande,

vilken såsom kompanichef emottagit ifrågakomna lönemedel för manskapets räkning

och i denna egenskap varit enligt gällande reglemente för marinen ansvarig

för medlens användning till föreskrivna ändamål, hade möjliggjort Hultbergs

tillgrepp genom eftersättande av erforderlig tillsyn över hans handhavande av

penningarna samt nödig kontroll å hans över deras användning förda räkenskaper,

samt därigenom visat försummelse i fullgörande av tjänsteplikt. Då i

målet vore upplyst, att Hultberg icke efterlämnat tillgångar, varmed det förskingrade

beloppet kunnat till någon del ersättas, samt kronan, som gottgjort

manskapet den uppkomna bristen, förty ägde att för dennas täckande halla sig

till vederbörande kompanichef, prövade krigshovrätten rättvist att, med ändring

av stationskrigsrättens utslag, döma Nerman, Hummel, Johnsson och Schiissler

jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten att för vad i målet läge envar av deni

till last undergå disciplinsstraff av arrest utan bevakning under viss angiven

tid ävensom förplikta Kerman, Hummel, Johnsson och Schussler att till kronan

utgiva det för envar av dem ovan angivna beloppet jämte fem procent ränta dära

från den 21 december 1928, tills betalning skedde.

Kungl. Maj:t, varest de åtalade anförde besvär, fann enligt särskilda utslag

den 19 april 1930 ej skäl att göra ändring i krigshovrättens utslag.

Vad härefter angår Ström, vilken under olika tider från och med februari

1924 till och med utgången av oktober 1926 tjänstgjorde såsom chef för sjätte

matroskompaniet, blev han, på yrkande av Brimberg, av stationskrigsrätten enligt

utslag den 1 juni 1934 förpliktad att gottgöra kronan genom Hultbergs förskingringsbrott

uppkomna förluster med 21,187 kronor 4 öre jämte fem procent

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118. 3

ränta därå från stämningsdagen den 10 mars 1934 tills betalning skedde. Detta

utslag vann laga kraft.

I anledning av föreliggande nådeansökningar hava yttranden avgivits av

marinförvaltningen den 22 februari och den 26 juli 1934 samt av statskontoret

den 8 maj 1934.

Marinförvaltningen har tillstyrkt bifall till ansökningarna samt till stöd härför

åberopat, bland annat, följande:

De bestämmelser angående kompanichefs befattning med manskapets avlöningsmedel,

som gällde vid tiden för Hultbergs förskingringar, hade nu i väsentliga

delar blivit ändrade, därvid även nedsättning av kompanichefernas förutvarande

oproportionerligt stora ansvar skett.

Enligt nu gällande reglemente för marinen, del 1/1931 § 112 mom. 4 och 5,

skulle kompanichef i handhavandet av manskapets ekonomiska angelägenheter

biträdas av en avlöningsunderofficer. Denne biträdde kompanichefen med uträkning

och utbetalning av avlöning och övriga förmåner till kompaniets manskap

samt skulle å sammandrag av avlöningslista bestyrka den av honom föreslagna

uträkningen. Vidare gällde, enligt § 178 mom. 2 samma reglemente, att

den, som vore satt att biträda beslutande i kassaärende eller innehavare av stående

förskott med siffermässig granskning av räkningar eller uträkning av avlöning

eller annan ersättning efter anvisade grunder, hade redogörareansvar för

vad han genom sin granskning godkänt och för vad han genom sin uträkning

föreslagit.

På grund av det nya reglementets bestämmelser hade marinförvaltningen den

22 december 1932 utfärdat anvisningar till avlöningsräkenskapen vid flottans

kompanier. Enligt dessa ansvarade kompanichefen för de tjänstgörings- och

övriga förhållanden, som upptagits till grund för uträkningarna icke allenast

i avlöningslistor med därtill hörande bilagor, utan jämväl i övriga redovisningar

tillhöriga verifikationer. Avlöningsunderofficeren hade däremot ansvaret för

den siffermässiga riktigheten av till utbetalning uppförda avlöningsbelopp och

andra gottgörelser. Vidare skulle nu enligt samma föreskrifter en postsparbanksliggare

föras för översikt över kompaniets åtgärder beträffande de sparmedel,

som jämlikt reglemente för marinen samt avlöningsförfattningar och

eljest utfärdade föreskrifter redovisades av postsparbanken.

Genom dessa och andra bestämmelser hade det föråldrade och bristfälliga

system, som var gällande, när nu ifrågavarande förskingringar ägde rum, upphävts.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket på grund av föreliggande särskilda

omständigheter ej ville motsätta sig, att riksdagens medgivande utverkades till,

att sökandena befriades från dem åliggande ersättningsskyldighet.

Under hänvisning till vad marinförvaltningen och statskontoret yttrat, har

departementschefen för egen del framhållit, att billighetsskäl syntes tala för,

att kronans fordringar hos sökandena på grund av de föreliggande domstolsutslagen

efterskänktes.

Departementschefen har vidare meddelat, att det vore hans avsikt att i sinom

tid, sedan vissa pågående utredningar i hithörande ämne slutförts, underställa

Kungl. Majit frågan angående sättet för beredande av eventuell täckning av

det fordringsbelopp, 45,053 kronor 75 öre, som komme att avföras ur marinens

räkenskaper, i händelse att riksdagen bifölle nu förevarande förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

Utskottet.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 64 har statsutskottet gjort ett

principiellt uttalande angående förutsättningarna för efterskänkande av vissa

kronans fordringsanspråk. Utskottet framhöll därvid bland annat, att efterskänkande

från statens sida av ådömd betalningsskyldighet endast borde ske i

undantagsfall och när särskilda förhållanden betingade ett dylikt medgivande

samt att befrielse icke borde lämnas i större utsträckning än som kunde vara

av omständigheterna verkligen påkallat.

Vad den nu föreliggande framställningen beträffar, delar utskottet föredragande

departementschefens i statsrådsprotokollet uttalade uppfattning, att billighetsskäl

tala för att kronans fordringar i här ifrågakomna mål efterskänkas.

Utskottet har därför ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att kaptenerna F. A:son Nerman,

T. A:son Hummel, E. Johnsson och J. K. O. Schtissler ävensom

kommendörkaptenen av andra graden E. E. Ström må befrias.

Nerman, Hummel, Johnsson och Schtissler från dem jämlikt

Kungl. Maj:ts utslag den 19 april 1930 samt Ström från honom

enligt stationskrigsrättens vid Stockholms örlogsstation utslag

den 1 juni 1934 åliggande skyldighet att till statsverket utgiva,

Nerman 20,015 kronor 12 öre, Hummel 1,818 kronor 62 öre,

Johnsson 1,083 kronor 79 öre, Schtissler 949 kronor 18 öre samt

Ström 21,187 kronor 4 öre jämte ränta å respektive belopp.

Stockholm den 17 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i

Fredrikslund, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund,

Borell, Walles, Gustafsson i Benestad, Bergström och Petrén, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde,

Jansson, Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Andersson i

Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Holmdahl, Danielsson och Svedberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:262 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för vissa officerare vid flottan från deni ådömd betalningsskyldighet till k s. 1 i texten