Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anslag till byggnadsarbeten, avseende ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

1935-05-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:121, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anslag till byggnadsarbeten, avseende ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

1

Nr 121.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t gjorda framställningar

om anslag till byggnadsarbeten, avseende ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde.

(2:a avd.)

l:o) Om- och nybyggnadsarbeten för statens historiska museum m. m.

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1935/1936 har Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning (bilaga 5,

punkt 1, sid. 1—3 av det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att

till Om- och nybyggnadsarbeten för statens historiska museum m. m. för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

För örn- och nybyggnadsarbeten för statens historiska museum, vitterhetsakademien

och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar

å f. d. positionsartilleriregementets kasernområde i Stockholm beviljade

1931 års riksdag — i anledning av Kungl. Majits proposition nr 131 —

ett belopp av 3,850,000 kronor samt anvisade därav för budgetåret 1931/

1932 såsom extra reservationsanslag 150,000 kronor. För samma ändamål

anvisade 1933 års riksdag ett reservationsanslag av 400,000 kronor

och 1934 års riksdag ett reservationsanslag av 530,000 kronor.

Av det av 1931 års riksdag beviljade beloppet återstår sålunda att anvisa

(3,850,000 — 150,000 — 400,000 — 530,000) 2,770,000 kronor.

I skrivelse den 13 augusti 1934 har byggnadsstyrelsen beräknat, att sistnämnda

ännu icke anvisade byggnadsmedel skulle fördelas på nästföljande

tre budgetår på följande sätt:

för budgetåret 1935/1936 ................................ kronor 1,100,000

» » 1936/1937 ................................ » 1,100,000

» » 1937/1938 ................................ » 570,000.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet

att riksdagen må till Örn- och nybyggnadsarbeten

för statens historiska museum, m. m. för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 19,15. 6 sami. Nr 121.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

2:o) Uppförande oell inredning av nybyggnad för de patologiska och

hygienisk-bakteriologiska institutionerna m. m. vid universitetet i Uppsala.

Kungl. Maj:t har (punkt 2, sid. 3—7) föreslagit riksdagen att

dels för Uppförande och inredning av nybyggnad för de patologiska

och hygienisk-bakteriologiska institutionerna m. m. vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 797,000 kronor,

dels ock godkänna av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 28 augusti 1933

framlagda ritningar till ett gravkapell med tillhörande bårhus och svepningslokal

i samband med omförmälda institutionsbyggnad.

Kungl. Majit föreslog i proposition nr 61 1933 års riksdag, bland annat,

att bevilja ej mindre 1,400,000 kronor för uppförande och inredning av

nybyggnad för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala än även 147,000 kronor för uppförande och

inredning i samband härmed av ett begravningskapell med tillhörande

bårhus och svepningslokaler, allt i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten C. Westman år 1932 uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar.

I skrivelse den 21 juni 1933, nr 352, anmälde riksdagen, under åberopande

av innehållet i särskilda utskottets utlåtande nr 10, vilket av riksdagen

i nu ifrågavarande del godkänts, att riksdagen för ifrågavarande

ändamål beviljat ett belopp av 1,400,000 kronor ävensom av detta belopp

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 550,000 kronor.

I berörda utlåtande anförde utskottet, bland annat, att utskottet vid

granskning av förslaget rörande det nya gravkapell med tillhörande bårhus

och svepningslokal, som jämväl utskottet ansett erforderligt, funnit

de beräknade kostnaderna väl höga, samt att utskottet funnit det böra

tagas under förnyat övervägande, huruvida det skulle vara möjligt att

nedbringa dessa kostnader utan att berättigade krav på såväl utrymme

som arkitektonisk utformning behövde eftersättas. Den utredning i detta

hänseende, som sålunda borde verkställas, syntes icke behöva fördröja

byggnadsarbetenas utförande, enär kapellbyggnaden enligt arbetsplanen

skulle komma till utförande först under det tredje byggnadsåret.

Sedan Kungl. Majit anbefallt byggnadsstyrelsen att, med iakttagande

av vad särskilda utskottet därutinnan anfört, uppgöra och till Kungl.

Majit inkomma med nytt förslag rörande gravkapell med tillhörande bårhus

och svepningslokaler, överlämnade styrelsen med skrivelse den 28

augusti 1933 nytt förslag till gravkapell med tillhörande bårhus och svepningslokal.

Styrelsen framhöll därvid, att förslaget omstuderats och att

vissa lokaler i byggnaden befunnits hava kunnat minskas, utan att berättigade

krav på utrymme eftersatts. Byggnadens föreslagna arkitektoniska

utformning syntes jämväl kunna godtagas. Kostnaden för denna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

3

byggnad beräknades kunna sänkas från 147,000 kronor till 117,000 kronor,

vilket belopp skulle erfordras under budgetåret 1935/1936.

I en av de akademiska myndigheterna i Uppsala oell universitetskanslern

tillstyrkt framställning den 19 oktober 1933 hemställde därefter byggnadsstyrelsen

— med förmälan att arkitekten Cyrillus Johansson, åt vilken

uppdragits att fullborda arkitekten Westmans ovannämnda förslag

till institutionsbyggnad, framlagt ett från de av Kungl. Majit fastställda

ritningarna i väsentliga avseenden avvikande förslag — att Kungl. Maj:t

måtte fastställa det av arkitekten Johansson omarbetade förslaget att

lända till efterrättelse vid byggnadsföretagets utförande i stället för det

tidigare för riksdagen framlagda och av Kungl. Majit den 21 juli 1933

fastställda förslaget. Styrelsen anförde vidare, att enligt det omarbetade

förslaget byggnaden icke vore avsedd att i framtiden liopbyggas med andra

institutioner. Den hade härigenom kunnat givas en utformning, som medgivit

en minskning av byggnadsvolymen med omkring 1,000 kubikmeter.

Efter denna volymminskning kunde det med säkerhet förutses, att kostnaden

skulle kunna hållas inom den angivna kostnadsramen, 1,400,000

kronor.

Med anledning av byggnadsstyrelsens ovannämnda framställningar föreslog

Kungl. Majit i 1934 års statsverksproposition (Utgifter för kapitalökning:

bil. 6, punkt 4) riksdagen att av det av 1933 års riksdag beviljade

anslaget för uppförande av ifrågavarande institutionsbyggnad vid

universitetet i Uppsala för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 170,000 kronor samt medgiva, att byggnadsföretaget finge utföras

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet föreliggande ändrade,

av arkitekten Cyrillus Johansson år 1933 uppgjorda ritningar.

I nämnda proposition anförde departementschefen beträffande byggnadsstyrelsens

förslag till gravkapell med tillhörande bårhus och svepningslokal,

att detsamma torde böra förordas samt att kostnadsberäkningarna

icke föranledde någon anmärkning från departementschefens sida.

Medel för detta ändamål behövde dock icke äskas av 1934 års riksdag.

Departementschefen framhöll vidare, att med frågan örn fastställandet

av ritningarna till gravkapell kunde anstå för att upptagas till slutlig

prövning i samband med beviljande av det erforderliga statsanslaget.

I skrivelse den 9 mars 1934, nr 81, anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit Kungl. Majits sålunda framlagda förslag. I skrivelsen anförde

riksdagen beträffande institutionsbygget bland annat, att riksdagen med

hänsyn till de förekomna omständigheterna ifrågasatte, huruvida hela

det för byggnadsföretaget ursprungligen beräknade beloppet, 1,400,000

kronor, skulle behöva tagas i anspråk. Med prövningen av denna fråga

syntes riksdagen lämpligen böra anstå till dess slutanslag för byggnadsföretaget

äskades.

Genom beslut den 23 mars 1934 föreskrev härefter Kungl. Majit, att de

i ärendet föreliggande, av arkitekten Cyrillus Johansson år 1933 upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Utskottet.

gjorda ritningarna till nybyggnad för de patologiska oell liygienisk-bakteriologiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala — däri dock ej inberäknade

nya ritningar för gravkapell med tillhörande bårhus och svepningslokal

— skulle, med iakttagande i tillämpliga delar av vissa tidigare

av Kungl. Majit meddelade föreskrifter, lända till efterrättelse vid byggnadsföretagets

utförande.

För institntionsbyggnaden har riksdagen sålunda hittills anvisat tillhopa

720,000 kronor av det för byggnadens uppförande och inredning

beviljade anslaget av 1,400,000 kronor.

I skrivelse den 23 augusti 1934 har nu byggnadsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå 1935 års riksdag att dels av de för uppförande

och inredning av nybyggnad för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala beviljade medel för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 680,000 kronor, dels ock

för uppförande av ett gravkapell med tillhörande bårhus och svepningslokal

i samband med omförmälda institutionsbyggnad för samma budgetår

anvisa ett reservationsanslag av 117,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Enligt den uppgjorda planen för ifrågavarande institutionsbygge hava

byggnadsarbetena igångsatts och kunna beräknas vara slutförda under

budgetåret 1935/1936, då jämväl gravkapellet med tillhörande bårhus och

svepningslokal bör komma till utförande. För byggnadsarbetenas slutförande

erforderliga anslag torde sålunda böra anvisas för nästkommande

budgetår.

Beträffande föreliggande ritningar och kostnadsberäkningar för gravkapellet

med tillhörande byggnader erinrar jag, att jag redan föregående

år funnit desamma icke föranleda någon erinran från min sida.

I vad avser de slutliga kostnaderna för uppförande och inredning av institutionsbyggnaden

har jag låtit undersöka, huruvida till följd av den

ändrade planen för byggnaden någon kostnadsbesparing skulle kunna

uppnås. Med hänsyn till de speciella förhållanden, till vilka hänsyn måste

tagas vid uppförande av institutionsbyggnader av ifrågavarande slag,

har det emellertid för närvarande icke visat sig möjligt att beräkna örn

så kan bliva förhållandet. Jag anser mig därför böra förorda, att hela

det av byggnadsstyrelsen begärda anslaget till institutionsbyggnadens

slutförande, 680,000 kronor, samt därutöver 117,000 kronor till gravkapellet,

tillhopa alltså 797,000 kronor, nu anvisas. Givetvis förutsätter jag

därvid, att alla möjligheter till nedbringande av kostnaderna tillvaratagas.

»

Kungl. Majlis under här förevarande punkt framlagda förslag innebär,

att riksdagen skulle dels för nästkommande budgetår anvisa återstoden

av de för uppförande och inredning av nybyggnad för de patologiska

och liygienisk-bakteriologiska institutionerna vid universitetet i

Uppsala beräknade medlen, (1,400,000 — 720,000) 680,000 kronor, ävensom

de för ett gravkapell med tillhörande bårhus och svepningslokaler i samband

med omförmälda institutionsbyggnad erforderliga medlen, 117,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

5

kronor, eller tillhopa 797,000 kronor, dels ock godkänna av byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 28 augusti 1933 framlagda ritningar för berörda

gravkapell m. m.

Det för själva institutionsbyggnadens fullbordande såsom erforderligt

beräknade beloppet, 680,000 kronor, anser sig utskottet böra tillstyrka. I

anslutning till 1934 års riksdags i dess skrivelse nr 81 gjorda uttalande

vill utskottet emellertid framhålla önskvärdheten av att totalkostnaderna

för institutionsbyggnaden örn möjligt nedbringas under det ursprungligen

beräknade beloppet, 1,400,000 kronor.

Den förnyade utredning, som av 1933 års riksdag begärdes rörande

gravkapellet m. m., har resulterat i att kostnaderna härför beräknats

kanna nedbringas från 147,000 kronor till 117,000 kronor. Ehuru utskottet

icke kunnat undgå att finna jämväl sistnämnda belopp högt, har utskottet

icke velat motsätta sig, att gravkapellet utföres enligt det sålunda framlagda

förslaget, och tillstyrker utskottet fördenskull Kungl. Maj:ts förslag

jämväl i denna del. Härvid förutsätter emellertid utskottet, att vid

byggnadens utförande största sparsamhet iakttages samt att de för ändamålet

nu beräknade kostnaderna örn möjligt ytterligare nedbringas.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för Uppförande och inredning av nybyggnad

för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna

m. m. vid universitetet i Uppsala för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

797,000 kronor,

b) godkänna de av byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 28 augusti 1933 framlagda ritningarna till ett

gravkapell med tillhörande bårhus och svepningslokal

i samband med omförmälda institutionsbyggnad.

3:o) Uppförande av en byggnad för kemiska institutionen vid universitetet

i Lund. Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 7—11) föreslagit riksdagen

att till Uppförande av en byggnad för kemiska institutionen vid universitetet

i Lund för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

1933 års riksdag beviljade — i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under Utgifter för kapitalökning: bil. 4, punkt 7 framställda

förslag — till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad m. m. för kemiska

institutionen vid universitetet i Lund ett belopp av 1,890,000 kronor samt

anvisade härav för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 600,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 121.

kronor. Av nyssberörda belopp, 1,890,000 kronor, beräknades belöpa å de

egentliga byggnadsarbetena 1,542,000 kronor, å fast inredning m. m. omkring

218,000 kronor samt å instrumental utrustning och inredning i övrigt

omkring 130,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att de egentliga byggnadskostnaderna

för byggnadsföretaget genom omarbetning av ritningarna nedbringats

från 1,542,000 kronor med 122,000 kronor till 1,420,000 kronor. För uppförande

av själva byggnaden skulle sålunda — förutom tidigare anvisade

600,000 kronor — erfordras ytterligare 820,000 kronor, vartill skulle komma

kostnader för den fasta inredningen å 218,000 kronor. Slutligen skulle för

den instrumentala utrustningen och inredningen i övrigt erfordras ett anslag,

som numera, bland annat på grund av den svenska valutans fall, beräknats

till omkring 250,000 kronor mot tidigare omkring 130,000 kronor.

Departementschefen har vid sin anmälan inför Kungl. Majit av förevarande

fråga anfört, bland annat, att de ytterligare erforderliga anslagen

för byggnadsarbetena och den fasta inredningen torde böra fördelas på

vartdera av budgetåren 1935/1937 och uppföras bland Utgifter för kapitalökning

under rubriken Statens allmänna fastighetsfond. Däremot syntes

de till 250,000 kronor uppskattade kostnaderna för anskaffande av instrument,

maskiner och apparater för den kemiska institutionen icke böra påföras

fastighetsfonden utan utgå av andra medel. Då anslag för sistnämnda

ändamål icke torde vara erforderligt för nästkommande budgetår, hade

departementschefen saknat anledning att nu närmare ingå på sistnämnda

fråga.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att de för de egentliga byggnadsarbetena

erforderliga medlen på grund av verkställd omarbetning av ritningarna

beräknats kunna nedbringas från 1,542,000 kronor till 1,420,000

kronor eller med 122,000 kronor. De för fast inredning m. m. erforderliga

kostnaderna beräknas fortfarande till omkring 218,000 kronor, under det

att kostnaderna för instrumental utrustning och inredning i övrigt beräknats

höjda från omkring 130,000 kronor till 250,000 kronor. För sistnämnda

ändamål torde emellertid, enligt vad departementschefen meddelat, anslag

icke vara erforderligt för nästkommande budgetår.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka anvisande för budgetåret 1935/

1936 av det nu utav Kungl. Majit äskade beloppet, 500,000 kronor, och hemställer

fördenskull,

att riksdagen må till Uppförande av en byggnad för

kemiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

7

4:o) Uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm

m. m. Kungl. Majit har (punkt 4, sid. 11—17) föreslagit riksdagen att

till Uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m.

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 2,619,000 kronor,

varav 500,000 kronor till enskilda vårdplatser å sjukhuset.

1931 års riksdag beslutade, bland annat, att uppförandet av det nya kliniska

sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, varom 1930 års riksdag fattat

beslut, skulle — med beaktande av vad riksdagen härutinnan anfört —

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten E. C. Westman år 1928

upprättade, sedermera överarbetade ritningar och kostnadsförslag i första

byggnadsetappen omfatta vissa närmare angivna kliniker, polikliniker,

inrättningar och institutioner samt beviljade tillika till ifrågavarande

byggnadsarbeten i första etappen samt till bestridande av utgifter för

uppgörande av detaljritningar, arbetsbeskrivningar m. m. ävensom till

övriga i samband med dessa byggnadsarbeten stående administrationskostnader

ett belopp av 11,626,984 kronor. Härav anvisade riksdagen för

budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag 750,000 kronor.

Till motsvarande ändamål anvisade riksdagen av det av 1931 års riksdag

beviljade beloppet för budgetåret 1932/1933 500,000 kronor, för budgetåret

1933/1934 1,114,000 kronor samt för budgetåret 1934/1935 1,409,000

kronor.

Med skrivelse den 24 november 1934 hemställde karolinska sjukhusets

byggnadskommitté, som handhar byggnadsföretaget, att Kungl. Majit

ville föreslå riksdagen att dels av det för uppförande av karolinska sjukhuset

i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 11,626,984

kronor för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 2,119,000

kronor, dels ock till enskilda vårdplatser å karolinska sjukhuset i Stockholm

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor,

att täckas av lånemedel.

Beträffande sistberörda anslag till enskilda vårdplatser anförde byggnadskommittén

bland annat följande:

I den av 1931 års riksdag godtagna finansieringsplanen för sjukhusbygget

räknades med att kostnaderna för de i sjukhusets första utbyggnadsetapp

ingående 106 enskilda vårdplatserna skulle bestridas av lånemedel,

vilka skulle förräntas och amorteras genom inflytande vårdavgifter.

I den för nämnda års riksdag framlagda tablån över erforderliga

belopp under byggnadstiden, som uppskattades till 8 år, angavs, att genom

lån skulle för de enskilda vårdplatserna under vart och ett av tredje

till och med sjunde byggnadsåret anskaffas 350,000 kronor samt åttonde

byggnadsåret 183,016 kronor eller tillhopa 1,933,016 kronor, utgörande den

beräknade totalkostnaden för nämnda platser. Sistnämnda kostnad hade

kommittén i skrivelse den 14 november 1932 (1933 års statsverksproposition,

Utgifter för kapitalökning, bil. 4, sid. 39) beräknat till 1,908,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Kommittén ville erinra, att på grund av det omfattande utredningsarbetet

och. andra mellankommande omständigheter, varöver kommittén

icke rådde, medelsanvisningen till sjukhusbygget icke kommit att ske på

det sätt, som angivits i nämnda tablå. Då emellertid nu igångsatts arbeten

med uppförandet av sjukhusbyggnader, i vilka enskilda vårdplatser

inginge, hade kommittén funnit lämpligt, att för budgetåret 1935/1936,

under vilket det femte byggnadsåret infölle, anvisades ett lånemedelsanslag

för de enskilda vårdplatserna. Det belopp, som för sådant ändamål

erfordrades, hade kommittén beräknat till 500,000 kronor.

Det sålunda erforderliga anslaget, som torde givas reservationsanslags

natur, syntes böra uppföras i riksstaten bland Utgifter för kapitalökning

under Fonden för förlag till statsverket samt täckas av vanliga lånemedel.

Av byggnadskommitténs framställning framgår, att för budgetåret

1935/1396 erfordrades i runt tal 5,690,000 kronor, varav belöpte:

på Stockholms stad ..................................... kronor 1,550,000

» Stockholms läns landsting ........................... » 511,000

» statsverket ......................................... » 2,119,000

» Konung Gustaf V:s jubileumsfond .................. » 1,010,000

varjämte genom upplåning skulle anskaffas ............ » 500,000

Summa kronor 5,690,000.

Departementschefen har framhållit, bland annat, att till nu förevarande

ändamål torde böra anvisas dels 2,119,000 kronor av det av 1931 års riksdag

beviljade beloppet, dels ock 500,000 kronor till enskilda vårdplatser

vid sjukhuset, vilka belopp borde sammanföras till ett gemensamt anslag

av 2,619,000 kronor. Det torde, anför departementschefen, böra ankomma

på Kungl. Majit att i sinom tid utfärda erforderliga föreskrifter rörande

utgåendet av ifrågavarande belopp å 500,000 kronor till enskilda vårdplatser.

I en till utskottet ingiven, den 26 april 1935 dagtecknad skrivelse har

härefter karolinska sjukhusets byggnadskommitté inkommit med förnyad

framställning angående medelsbehovet för sjukhusets uppförande under

budgetåret 1935/1936.

Berörda framställning är av i huvudsak följande lydelse:

I statsverkspropositionen till 1935 års riksdag har Kungl. Majit (utgifter

för kapitalökning, bil. 5, punkt 4, sid. 11—17) föreslagit riksdagen att

till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m.

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 2,619,000 kronor,

att täckas av lånemedel, varav 500,000 kronor till enskilda vårdplatser.

Detta äskande ansluter sig till en av karolinska sjukhusets byggnadskommitté

i skrivelse den 24 november 1934 gjord framställning. I denna

skrivelse beräknade kommittén kostnaderna för sina arbeten till och med

utgången av nämnda budgetår till i runt tal 11,683,000 kronor. Därest det

under våren 1935 visade sig, att någon reduktion av anslagsbehovet för

nästa budgetår kunde vidtagas, uttalade kommittén sin avsikt att göra den

framställning, som av omständigheterna påkallades.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

9

I anslutning till detta uttalande har kommittén nu verkställt ny beräkning

av de medel, som under nästa budgetperiod erfordras för sjukhusbyggets

fortsättande.

Enligt den nya kalkylen uppgå kostnaderna för de arbeten, som beräknas

vara utförda till och med utgången av budgetåret 1935/1936, till i runt

tal 10,833,000 kronor eller 850,000 kronor mindre än enligt den tidigare beräkningen.

Anledningen till denna avsevärda minskning är i huvudsak att söka i

det förhållandet, att uppförandet av byggnadsstommen för huvudkomplexet

måste påbörjas senare än förut antagits. Härigenom bar en viss

förskjutning i arbetsplanen måst äga rum. I följd härav kommer slutförandet

av de i ekonomikomplexet ingående tvätt- och köksbyggnadernas

uppförande och utrustande med värme- och vattenledningar samt elektriska

anläggningar att framflyttas till en senare tidpunkt än förut beräknats,

varigenom en anslagsminskning av 675,000 kronor uppstått. Vidare

hava kostnaderna för vissa arbeten å huvudkomplexet ansetts kunna

upptagas till något lägre belopp.

Till kommitténs arbeten t. o. m. den 30 juni 1935 hava anvisats

5,993,169 kronor 34 öre eller i runt tal .......... kronor 5,993,000

För budgetåret 1935/1936 bör sålunda anvisas 4,839,830

kronor 66 öre eller i runt tal.......................... » 4,840,000

Summa kronor 10,833,000.

Beträffande radiumhemmet beräknas t. o. m. den 30 juni 1936 hava utförts

arbeten, som antagas komma att kosta sammanlagt 1,920,000 kronor.

Av dessa kostnader beräknas — på sätt kommittén i sin föregående skrivelse

anfört — på Konung Gustaf V:s jubileumsfond belöpa 1,010,000 kronor.

För anskaffande av enskilda vårdplatser vid sjukhuset, vilka kostnader

skulle täckas genom lån erfordras för nästa budgetår, såsom kommittén i

sin föregående beräkning angivit, ett belopp av 500,000 kronor.

Örn från det för budgetåret 1935/1936 erforderliga beloppet____ 4,840,000

avräknas vad som bör erläggas av Konung Gustaf

V:s jubileumsfond ...................... kronor 1,010,000

och vad som bör anskaffas för de enskilda vårdplatserna

.................................... » 500,000 1,510,000

utgör återstoden ........................................ kronor 3,330,000

det belopp, som bör anskaffas av övriga parter i sjukhusbygget, nämligen

staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

Sistnämnda belopp torde böra fördelas på sådant sätt, att summorna

av vad en var av de anslagsbeviljande myndigheterna därmed sammanlagt

anvisat sinsemellan stå i samma proportion som de belopp, de beräknas

behöva lämna till sjukhusanläggningen i dess helhet.

För budgetåret 1935/1936 erfordras i jämna tusental 4,840,000 kronor,

varav belöper

på Stockholms stad .................................... kronor 1,296,000

» på Stockholms läns landsting ........................ » 428,000

» statsverket .......................................... » 1,606,000

» Konung Gustaf V:s jubileumsfond .................. » 1,010,000

» de enskilda vårdplatserna ............ » 500,000

tillhopa kronor 4,840,000

Bihang till riksdagens protokoll 19:i5. 6 sami. Nr 121.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

I statsverkspropositionen har av riksdagen äskats ett gemensamt anslag

avseende såväl andelen av det av 1931 års riksdag för sjukhusbygget

beviljade beloppet som ock vad som erfordras för enskilda vårdplatser.

I enlighet härmed skulle för nästkommande budgetår från statens sida

behöva anvisas ett anslag av (1,606,000 + 500,000) 2,106,000 kronor eller

513,000 kronor mindre än det av Kungl. Majit äskade.

Under åberopande av vad sålunda anförts får kommittén vördsamt

hemställa, att statsutskottet ville föreslå riksdagen att till uppförande av

byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m. för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 2,106,000 kronor, varav 500,000

kronor till enskilda vårdplatser å sjukhuset.

utskottet. Utskottet tillstyrker, att medel för fortsättande av här förevarande

byggnadsföretag anvisas för nästkommande budgetår. Mot det av karolinska

sjukhusets byggnadskommitté i dess skrivelse den 26 april 1935

härför såsom erforderligt beräknade beloppet, 2,106,000 kronor eller 513,000

kronor mindre än det belopp, som vid tiden för statsverkspropositionens

avlåtande kunde beräknas, har utskottet icke funnit något vara att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

till Uppförande av byggnader för karolinska

sjukhuset i Stockholm m. m. för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 2,106,000 kronor, varav

500,000 kronor till enskilda vårdplatser å sjukhuset.

5:o) Uppförande av nybyggnad för kansli och för laboratorium för

byggnadsstatik m. m. vid tekniska högskolan. Kungl. Majit har (punkt

5, sid. 17—18) föreslagit riksdagen att till Uppförande av nybyggnad för

kansli och för laboratorium för byggnadsstatik m. m. vid tekniska högskolan

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

I anledning av vissa av Kungl. Majit gjorda framställningar (utgifter

för kapitalökning i bil. 6, punkterna 11 och 12) beviljade 1934 års riksdag

(skrivelse nr 304) till uppförande och inredning av byggnad, inrymmande

lokaler för tekniska högskolans kansli samt dess laboratorier för byggnadsstatik

och svetsningsteknik m. m., i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag, dock med sådan

ändring, som föranleddes av riksdagens uttalande örn förläggning till

byggnaden av laboratoriet för svetsningsteknik, ett belopp av 494,600 kronor

samt anvisade därav för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag

394,600 kronor att utgå av lånemedel.

Kungl. Majits nu föreliggande förslag innebär, att återstoden, 100,000

kronor, av det av 1934 års riksdag till förevarande ändamål beviljade beloppet

skulle anvisas för nästkommande budgetår.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att byggnadsföretaget beräknas vara

slutfört före utgången av år 1935.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppförande av nybyggnad för

kansli och för laboratorium för byggnadsstatik m. m.

vid tekniska högskolan för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

6:o) Värmeledning i rektors- och lärarbostäder vid småskoleseminariet

i Lycksele. Kungl. Majit har (punkt 6, sid. 18—19) föreslagit riksdagen

att till Värmeledning i rektors- och lärarbostäder vid småskoleseminariet

i Lycksele för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 16,000

kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att rektor vid småskoleseminariet i

Lycksele i en i ärendet gjord framställning anfört, bland annat, att uppvärmningsanordningarna

i seminariets bostadshus nu måste anses föråldrade,

att hyresgästerna i lärarbostaden ständigt under köldperioder

klagade över omöjligheten att på ett tillfredsställande sätt uppvärma lägenheterna

och över drag samt att temperaturen i rektorsbostaden under

köldperioder icke kunde höjas till mer än -j- 16 grader.

Departementschefen har för egen del anfört, bland annat, att det syntes

ofrånkomligt, att ifrågavarande bostadslägenheter sattes i ett för bostadsändamål

tjänligare skick.

Frågan örn den statliga småskoleseminarieorganisationens framtida omfattning

befinner sig för närvarande under utredning genom 1932 års seminariesakkunniga.

Med hänsyn härtill har utskottet icke kunnat undgå

att känna en viss tvekan rörande lämpligheten av att, innan resultatet av

berörda utredning föreligger och hunnit underställas riksdagens prövning,

beslut fattas rörande här förevarande arbeten. Av utredningen i

ärendet finner utskottet emellertid framgå, att de nuvarande uppvärmningsanordningarna

i här förevarande byggnader äro synnerligen underhaltiga,

rent av hälsovådliga, och att en förbättring av desamma torde

vara ofrånkomlig, vilken lokalernas framtida användning än må bliva.

På grund härav har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majrts här

föreliggande förslag. De företedda kostnadsberäkningarna hava icke

givit utskottet anledning till erinran.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Värmeledning i rektors- och

lärarbostäder vid småskoleseminariet i Lycksele för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

16,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Statsutskottets utlåtande Nr 121.

7 :o) Utvidgning av rektorsbostaden vid vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte. Kungl. Majit har (punkt 7, sid. 19—20) föreslagit

riksdagen att till Utvidgning av rektorsbostaden vid vårdanstalten i Lund.

för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 5,700 kronor.

Den nuvarande rektorsbostaden vid vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte omfattar tre rum och kök jämte en mindre jungfrukammare

samt dessutom ett mindre, i annan våning beläget gästrum. Av

statsrådsprotokollet framgår, att rektorsbostaden anses vara beräknad för

ogift innehavare av rektorsbefattningen och icke, såsom nu är fallet, för

innehavare med familj.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att å rektorsbostadens vind skulle inredas

två rum jämte tambur m. m. Rektorsbostaden skulle därigenom

få ungefär samma storlek som rektorsbostäderna vid hantverksskolan i

Växjö för blinda kvinnor och vid hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda män.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag och under hänvisning till den i

ärendet föreliggande utredningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utvidgning av rektorsbostaden

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 5,700 kronor.

I fråga örn sättet för beredande av täckning m. m. beträffande de i

detta utlåtande omförmälda anslag kommer utskottet att framdeles avgiva

yttrande.

Stockholm den 17 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Walles, Gustafsson

i Benestad, Bergström och Petrén, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Jansson,

Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Andersson i Höör, Scensson i Grönvik,

Jonsson i Eskilstuna, Holmdahl, Danielsson och Svedberg.

851625. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:263 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anslag till byggnadsarbeten, avseende ecklesiastikdepartementets verksamh s. 2 i texten