Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 19351 1936 jämte en i ämnet väckt motion.
1935-05-21 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:132, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 19351 1936 jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande Nr 132.
Nr 132.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1935 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. under budgetåret 19351
1936 jämte en i ämnet väckt motion.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret
1935/1936 har Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen
under rubrik »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor;
8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.» fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
dels godkänna de av departementschefen förordade grunderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret
1935/1936,
dels ock besluta,
att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket
och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag
eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
hank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet, försäkringsinspektionen
och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel,
av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så
ock att dyrtidstillägg åt de befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsväsendet,
vilkas avlöningar bestridas av statens automobilskattemedelsfond,
skola utgå av nämnda fond,
samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker
m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg,
kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-
eller anskaffningsanslag.
I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen
behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,
som beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet samt
pensionsstaterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 132.
Vidare har Kungl. Majit i förutnämnda, den 4 januari 1935 dagtecknade
proposition (nr 1) under de huvudtitlar, vilka äro föremal för statsutskottets
behandling, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader
för dyrtidstillägg för budgetåret 1935/1936 såsom förslagsanslag an
-
visa
under andra huvudtiteln
» tredje » ...........
» fjärde »
försvarsdepartementet
lantförsvaret ..............
sjöförsvaret..................
flygvapnet ..................
» femte huvudtiteln ......
» sjätte » ......
» sjunde » ......
» åttonde » ......
» tionde » ......
. kronor 25,000
» 2,650,000
» 1,050,000
» 110,000
kronor 950,000
> 135,000
» 3,835,000
» 3,500,000
» 95,000
» 1,650,000
» 5,600,000
» 610,000.
I anledning av Kungl. Majits förevarande förslag har herr E. Bengtsson
i Kullen m. fl. i en inom andra kammaren väckt motion, nr 275, hemställt,
att riksdagen måtte besluta örn sådan ändring i de av Kungl. Majit
föreslagna grunderna för dyrtidstilläggens utgående
att å s. k. nyreglerade avlöning dyrtidstilläggen helt slopas;
att å s. k. oreglerad avlöning procenttalet för dyrtidstillägget utgår
med V* av talet för levnadskostnadsökningen enligt socialstyrelsens index,
varvid procenttalet i förekommande fall avjämnas till närmast lägre
hela tal, dock med den begränsningen, att det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg
må utgå, fastställes till 500 kronor per månad;
att beträffande tjänstepensioner och familjepensioner det dyrtidstilllägg,
som skall utgå, sänkes i relation till den sänkning och maximering,
som ovan föreslagits för s. k. icke reglerad avlöning.
Denna motion har av utskottet behandlats i de delar, den berör statsutskottets
verksamhetsområde.
Enligt de av 1923 och 1925 års riksdagar antagna grunderna utgå dyrtidstilläggen
med vissa procent å månadslönen. Beträffande befattningshavare
med oreglerad avlöning är procenttalet för dyrtidstillägget lika
med hälften av talet för levnadskostnadsökningen enligt socialstyrelsens
index, därvid procenttalet i förekommande fall avjämnas till närmast
lägre hela tal. För befattningshavare med nyreglerad avlöning utgår
dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Förhöjning av dyrtidstillägget
på grund av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års
ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor och
vid reglerade verk med 4 kronor för månad och barn. För befattnings
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 132.
havare under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts, nedsättes
dyrtidstillägget med en tiondel. Vid levnadskostnadsindex av 155
eller 154 — det indextal varmed departementschefen räknat för nästkommande
budgetår — blir procenttalet för dyrtidstillägget enligt dessa regler
27 vid oreglerade verk och (27 —18=) 9 vid nyreglerade verk.
1931 års riksdag beslöt beträffande dyrtidstillägg under budgetåret
1931/1932, att, örn gällande levnadskostnadsindex under sagda budgetår
nedginge under siffran 160, dyrtidstillägg likväl skulle beräknas efter
sistnämnda siffra.
För budgetåret 1932/1933 gällde på grund av 1932 års riksdags beslut,
att dyrtidstilläggen skulle utgå efter ett fast indextal av 156. Därjämte
stadgades en avvikelse beträffande de maximibelopp för månad, å vilka
enligt 1923 års grunder dyrtidstillägg må utgå. Ifrågavarande maximibelopp
fastställdes för nyreglerad avlöning till 700 kronor i månaden (i
stället för 800 kronor) och för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden
(i stället för 650 kronor).
1933 års riksdags beslut örn dyrtidstillägg under budgetåret 1933/1934
innebar väsentligen en återgång till förut gällande grunder för dyrtidstilläggens
fastställande. Dyrtidstilläggen skulle under detta budgetår
utgå efter en kvartalsvis rörlig index och i övrigt i huvudsak enligt de
vid 1923 och 1925 års riksdagar fastställda grunderna, dock med den avvikelsen,
att, i vad avsåge bestämmande av viss maximigräns för dyrtidstilläggen,
de grunder, som härutinnan fastställts av 1932 års riksdag,
skulle oförändrade tillämpas under budgetåret 1933/1934.
De grunder för dyrtidstilläggens fastställande, som sålunda beslutades
av 1933 års riksdag, blevo på förslag av Kungl. Maj:t av sistlidet års
riksdag godkända att lända till efterrättelse även för budgetåret 1934/1935.
Departementschefen, som icke ansett sig böra föreslå någon ändring i
gällande allmänna grunder för dyrtidstilläggen, har förordat, att dvrdyrtidstilläggen
bestämmas att jämväl för budgetåret 1935/1936 utgå enligt
förut återgivna, vid 1923 och 1925 års riksdagar antagna allmänna
grunder samt att nu gällande maximeringsföreskrifter vinna fortsatt tillämpning
under nästa budgetår. Anslagen för dyrtidstillägg hava beräknats
med utgångspunkt från en levnadskostnadsindex av 154.
I gällande föreskrifter angående de medel, från vilka dyrtidstillägg
skola bestridas, bar departementschefen icke föreslagit andra ändringar
än sådana, som betingas, såvitt nu är i fråga, av vissa omläggningar beträffande
bestridandet av kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt beträffande redovisningen å riksstaten av utgifter för patent-
och registreringsverket.
I detta avseende anför departementschefen följande:
Enligt ett av chefen för kommunikationsdepartementet under sjätte
huvudtiteln framlagt förslag skola utgifterna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sin helhet, med undantag blott för avlöningar till över
-
Statsutskottets utlåtande Nr 132.
11
direktören samt till befattningshavare vid styrelsens järnvägsbyrå, utgå
av automobilskattemedel. I anslutning härtill böra ifrågavarande utbetalningsföreskrifter
ändras därhän, att för de befattningshavare i vägocli
vattenbyggnadsstyrelsen, vilkas avlöningar avföras å statens automobilskattemedelsfond,
dyrtidstillägget bestrides i enahanda ordning.
Såsom vid finansplanens framläggande meddelats, innefattar riksstatsförslaget
vidare, att den för patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel anordnade speeialbudgeten skall upplösas och att följaktligen
utgifterna för patent- och registreringsverket, däribland även dyrtidstillägg
å avlöningar och pensioner, skola avföras å anslag på riksstaten.
Den nu gällande bestämmelsen örn bestridande av dyrtidstillägg vid
patent- och registreringsverket bör därför utgå ur utbetalningsföreskrifterna,
varefter ifrågavarande dyrtidstillägg komma att belasta vederbörliga
anslag å tionde och elfte huvudtitlarna.
Verkställda beräkningar rörande kostnaderna för dyrtidstillägg enligt
de av departementschefen föreslagna grunderna utvisa, att dessa kostnader
belöpa sig till sammanlagt 59.2 miljoner kronor, varav 15.7 miljoner
kronor för befattningshavare och pensionärer vid affärsverken samt 43.5
miljoner kronor för övriga till dyrtidstillägg berättigade. Sistnämnda
summa fördelar sig sålunda:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens Ali1), kr
tjänst å huvudtitlarna II—X och XIII:
Justitiedepartementet .........................
Milj. kr.
0.9 5 0
Utrikesdepartementet .........................
0.135
Försvarsdepartementet
Milj. kr.
Departementet ...................................
0.025
Lantförsvaret ...................................
2.650
Sjöförsvaret .......................................
1.050
Flygvapnet .......................................
0.110
3.835
Socialdepartementet .............................
3.500
Kommunikationsdepartementet.............
0.095
Finansdepartementet .............................
1.650
Ecklesiastikdepartementet ...............
5.600
Jordbruksdepartementet .....................
0.8 00
Handelsdepartementet ........................
0.61 0
Riksdagens verk .................................
0.049
Anslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter ............................................................ 18.o
Anslagen till dyrtidstillägg åt f. d. civila och militära befattningshavare
samt åt deras änkor och barn m. fl................................. 6.7
Anslaget till dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare ........... l.o
Anslagsposter till dyrtidstillägg, ingående i andra anslag................ 0.5
Anslagsposter till dyrtidstillägg, som täckas av medel å specialbudgeter
............................................................................................ 0.1
Summa 43.5.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 132.
Uttkottet.
Departementschefen har jämväl anmält en av riksdagen väckt fråga
örn viss ändring i grunderna för dyrtidstillägg åt personal på indragningsstat.
Detta spörsmål, som uppmärksammats av riksdagens revisorer, gjordes
vid 1934 års riksdag till föremål för två inom riksdagen väckta motioner
(1:198 och II: 165). I ett över dessa motioner till statsutskottet
avgivet yttrande tillstyrkte statskontoret genomförandet av det i motionerna
i besparingssyfte framkomna förslaget, att befattningshavare å indragningsstat
med oreglerad avlöning, som åtnjuter pensionsförhöjning,
i dyrtidstilläggshänseende skall behandlas efter samma grunder som befattningshavare
å indragningsstat med reglerad lön. I skrivelse den 1
juni 1934, nr 284, uttalade riksdagen, att riksdagen ansåge förslaget förtjänt
av beaktande och att riksdagen förväntade, att åtgärder i denna riktning
vidtoges av Kungl. Majit.
I anledning av vad riksdagen sålunda anfört har detta spörsmål upptagits
till övervägande inom finansdepartementet. Huvudsakligen två utvägar
hava därvid — yttrar departementschefen — synts stå till buds
för frågans lösning. Antingen borde den ifrågavarande befattningshavare
nu tillkommande rätten att uppbära pensionsförhöjning I borttagas.
Eller ock borde dyrtidstillägg till befattningshavare, varom här vore
fråga, bestämmas att utgå efter de för tjänstemän med nyreglerade löner
gällande reglerna. En lösning efter den förra linjen skulle medföra
större besparing men syntes kunna komma att åtminstone i vissa fall
träffa de befattningshavare det bär gäller oskäligt bärt. På grund härav
bade det senare alternativet lagts till grund för ett inom departementet
upprättat förslag till författning i ämnet.
Över författningsförslaget hava statskontoret och riksräkenskapsverket
efter remiss avgivit utlåtanden, varvid förslaget lämnats utan erinran.
Därest riksdagen — yttrar departementschefen vidare — icke uttalar
erinran mot den lösning av förevarande fråga, som innefattas i omför - mälda förslag, torde i anslutning därtill kungörelse i ämnet böra utfärdas
att träda i kraft den 1 juli 1935.
Utskottet bar funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att dyrtidstilläggen
under nästkommande budgetår bestämmas utgå efter samma
grunder, som gälla för innevarande budgetår. Med denna ståndpunkt
kan utskottet alltså icke biträda det i väckt motion framförda förslaget
örn ändring i de allmänna grunderna för dyrtidstilläggens utgående.
Vid beräkningen av anslag till dyrtidstillägg för nästkommande budgetår
bar utskottet ej funnit anledning frångå det av Kungl. Majit till
utgångspunkt tagna medelindexet 154.
Vad angår anslagsbeloppens storlek bar utskottet funnit sig böra tillstyrka
den ändringen i Kungl. Majits förslag, att sjätte huvudtitelns anslag
höjes med 10,000 kronor till 105,000 kronor med anledning av att
Statsutskottets utlåtande Nr 132.
13
riksdagen numera beslutat, att av avlöningarna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
allenast avlöningarna för styrelsens väg-, bro- och trafikinspektion
skola bestridas av automobilskattemedel.
Vad departementschefen anfört beträffande ändring i grunderna för
dyrtidstillägg åt personal å indragningsstat föranleder ingen erinran från
utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen, med avslag å herr Bengtssons i
Kullen m. fl. motion II: 275 i här behandlade delar, må
beträffande befattningshavare, hörande under andra
—åttonde samt tionde huvudtitlarna ävensom allmänna
indragningsstaten, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag godkänna de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 4 januari 1935 förordade grunderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under
budgetåret 1935/1936;
b) för budgetåret 1935/1936 såsom förslagsanslag anvisa
till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst
under andra
huvudtiteln....................
kronor
950,000
» tredje
»
»
135,000
» fjärde
»
försvarsdepar-
tementet ....
»
25,000
» »
»
lanförsvaret
»
2,650,000
» »
»
sjöförsvaret
»
1,050,000
» »
»
flygvapnet
»
110,000
» femte
»
»
3,500,000
» sjätte
»
»
105,000
» sjunde
»
1,650,000
» åttonde
»
»
5,600,000
» tionde
»
610,000;
c) besluta,
att dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,
eller vid av nämnda verk övertagna företag
eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen
och försäkringsinspektionen skola
utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens
omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyr
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 132.
tidstillägg åt de befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsväsendet,
vilkas avlöningar bestridas av
statens automobilskattemedelsfond, skola utgå av
nämnda fond.
samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets
verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade
i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna
för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande
underhålls- eller anskaffningsanslag.
Stockholm den 21 maj 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 131.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:338 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjä s. 5 i texten