Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 19351 1936 jämte en i ämnet väckt motion.

1935-05-21 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:132, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 19351 1936 jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

Nr 132.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1935 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. under budgetåret 19351

1936 jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret

1935/1936 har Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen

under rubrik »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor;

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.» fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

dels godkänna de av departementschefen förordade grunderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret

1935/1936,

dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket

och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid

hank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet, försäkringsinspektionen

och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel,

av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så

ock att dyrtidstillägg åt de befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsväsendet,

vilkas avlöningar bestridas av statens automobilskattemedelsfond,

skola utgå av nämnda fond,

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker

m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg,

kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-

eller anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen

behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,

som beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet samt

pensionsstaterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

Vidare har Kungl. Majit i förutnämnda, den 4 januari 1935 dagtecknade

proposition (nr 1) under de huvudtitlar, vilka äro föremal för statsutskottets

behandling, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader

för dyrtidstillägg för budgetåret 1935/1936 såsom förslagsanslag an
-

visa

under andra huvudtiteln

» tredje » ...........

» fjärde »

försvarsdepartementet

lantförsvaret ..............

sjöförsvaret..................

flygvapnet ..................

» femte huvudtiteln ......

» sjätte » ......

» sjunde » ......

» åttonde » ......

» tionde » ......

. kronor 25,000

» 2,650,000

» 1,050,000

» 110,000

kronor 950,000

> 135,000

» 3,835,000

» 3,500,000

» 95,000

» 1,650,000

» 5,600,000

» 610,000.

I anledning av Kungl. Majits förevarande förslag har herr E. Bengtsson

i Kullen m. fl. i en inom andra kammaren väckt motion, nr 275, hemställt,

att riksdagen måtte besluta örn sådan ändring i de av Kungl. Majit

föreslagna grunderna för dyrtidstilläggens utgående

att å s. k. nyreglerade avlöning dyrtidstilläggen helt slopas;

att å s. k. oreglerad avlöning procenttalet för dyrtidstillägget utgår

med V* av talet för levnadskostnadsökningen enligt socialstyrelsens index,

varvid procenttalet i förekommande fall avjämnas till närmast lägre

hela tal, dock med den begränsningen, att det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg

må utgå, fastställes till 500 kronor per månad;

att beträffande tjänstepensioner och familjepensioner det dyrtidstilllägg,

som skall utgå, sänkes i relation till den sänkning och maximering,

som ovan föreslagits för s. k. icke reglerad avlöning.

Denna motion har av utskottet behandlats i de delar, den berör statsutskottets

verksamhetsområde.

Enligt de av 1923 och 1925 års riksdagar antagna grunderna utgå dyrtidstilläggen

med vissa procent å månadslönen. Beträffande befattningshavare

med oreglerad avlöning är procenttalet för dyrtidstillägget lika

med hälften av talet för levnadskostnadsökningen enligt socialstyrelsens

index, därvid procenttalet i förekommande fall avjämnas till närmast

lägre hela tal. För befattningshavare med nyreglerad avlöning utgår

dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Förhöjning av dyrtidstillägget

på grund av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års

ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor och

vid reglerade verk med 4 kronor för månad och barn. För befattnings
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

havare under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts, nedsättes

dyrtidstillägget med en tiondel. Vid levnadskostnadsindex av 155

eller 154 — det indextal varmed departementschefen räknat för nästkommande

budgetår — blir procenttalet för dyrtidstillägget enligt dessa regler

27 vid oreglerade verk och (27 —18=) 9 vid nyreglerade verk.

1931 års riksdag beslöt beträffande dyrtidstillägg under budgetåret

1931/1932, att, örn gällande levnadskostnadsindex under sagda budgetår

nedginge under siffran 160, dyrtidstillägg likväl skulle beräknas efter

sistnämnda siffra.

För budgetåret 1932/1933 gällde på grund av 1932 års riksdags beslut,

att dyrtidstilläggen skulle utgå efter ett fast indextal av 156. Därjämte

stadgades en avvikelse beträffande de maximibelopp för månad, å vilka

enligt 1923 års grunder dyrtidstillägg må utgå. Ifrågavarande maximibelopp

fastställdes för nyreglerad avlöning till 700 kronor i månaden (i

stället för 800 kronor) och för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden

(i stället för 650 kronor).

1933 års riksdags beslut örn dyrtidstillägg under budgetåret 1933/1934

innebar väsentligen en återgång till förut gällande grunder för dyrtidstilläggens

fastställande. Dyrtidstilläggen skulle under detta budgetår

utgå efter en kvartalsvis rörlig index och i övrigt i huvudsak enligt de

vid 1923 och 1925 års riksdagar fastställda grunderna, dock med den avvikelsen,

att, i vad avsåge bestämmande av viss maximigräns för dyrtidstilläggen,

de grunder, som härutinnan fastställts av 1932 års riksdag,

skulle oförändrade tillämpas under budgetåret 1933/1934.

De grunder för dyrtidstilläggens fastställande, som sålunda beslutades

av 1933 års riksdag, blevo på förslag av Kungl. Maj:t av sistlidet års

riksdag godkända att lända till efterrättelse även för budgetåret 1934/1935.

Departementschefen, som icke ansett sig böra föreslå någon ändring i

gällande allmänna grunder för dyrtidstilläggen, har förordat, att dvrdyrtidstilläggen

bestämmas att jämväl för budgetåret 1935/1936 utgå enligt

förut återgivna, vid 1923 och 1925 års riksdagar antagna allmänna

grunder samt att nu gällande maximeringsföreskrifter vinna fortsatt tillämpning

under nästa budgetår. Anslagen för dyrtidstillägg hava beräknats

med utgångspunkt från en levnadskostnadsindex av 154.

I gällande föreskrifter angående de medel, från vilka dyrtidstillägg

skola bestridas, bar departementschefen icke föreslagit andra ändringar

än sådana, som betingas, såvitt nu är i fråga, av vissa omläggningar beträffande

bestridandet av kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt beträffande redovisningen å riksstaten av utgifter för patent-

och registreringsverket.

I detta avseende anför departementschefen följande:

Enligt ett av chefen för kommunikationsdepartementet under sjätte

huvudtiteln framlagt förslag skola utgifterna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sin helhet, med undantag blott för avlöningar till över
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

11

direktören samt till befattningshavare vid styrelsens järnvägsbyrå, utgå

av automobilskattemedel. I anslutning härtill böra ifrågavarande utbetalningsföreskrifter

ändras därhän, att för de befattningshavare i vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen, vilkas avlöningar avföras å statens automobilskattemedelsfond,

dyrtidstillägget bestrides i enahanda ordning.

Såsom vid finansplanens framläggande meddelats, innefattar riksstatsförslaget

vidare, att den för patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel anordnade speeialbudgeten skall upplösas och att följaktligen

utgifterna för patent- och registreringsverket, däribland även dyrtidstillägg

å avlöningar och pensioner, skola avföras å anslag på riksstaten.

Den nu gällande bestämmelsen örn bestridande av dyrtidstillägg vid

patent- och registreringsverket bör därför utgå ur utbetalningsföreskrifterna,

varefter ifrågavarande dyrtidstillägg komma att belasta vederbörliga

anslag å tionde och elfte huvudtitlarna.

Verkställda beräkningar rörande kostnaderna för dyrtidstillägg enligt

de av departementschefen föreslagna grunderna utvisa, att dessa kostnader

belöpa sig till sammanlagt 59.2 miljoner kronor, varav 15.7 miljoner

kronor för befattningshavare och pensionärer vid affärsverken samt 43.5

miljoner kronor för övriga till dyrtidstillägg berättigade. Sistnämnda

summa fördelar sig sålunda:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens Ali1), kr

tjänst å huvudtitlarna II—X och XIII:

Justitiedepartementet .........................

Milj. kr.

0.9 5 0

Utrikesdepartementet .........................

0.135

Försvarsdepartementet

Milj. kr.

Departementet ...................................

0.025

Lantförsvaret ...................................

2.650

Sjöförsvaret .......................................

1.050

Flygvapnet .......................................

0.110

3.835

Socialdepartementet .............................

3.500

Kommunikationsdepartementet.............

0.095

Finansdepartementet .............................

1.650

Ecklesiastikdepartementet ...............

5.600

Jordbruksdepartementet .....................

0.8 00

Handelsdepartementet ........................

0.61 0

Riksdagens verk .................................

0.049

Anslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter ............................................................ 18.o

Anslagen till dyrtidstillägg åt f. d. civila och militära befattningshavare

samt åt deras änkor och barn m. fl................................. 6.7

Anslaget till dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare ........... l.o

Anslagsposter till dyrtidstillägg, ingående i andra anslag................ 0.5

Anslagsposter till dyrtidstillägg, som täckas av medel å specialbudgeter

............................................................................................ 0.1

Summa 43.5.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

Uttkottet.

Departementschefen har jämväl anmält en av riksdagen väckt fråga

örn viss ändring i grunderna för dyrtidstillägg åt personal på indragningsstat.

Detta spörsmål, som uppmärksammats av riksdagens revisorer, gjordes

vid 1934 års riksdag till föremål för två inom riksdagen väckta motioner

(1:198 och II: 165). I ett över dessa motioner till statsutskottet

avgivet yttrande tillstyrkte statskontoret genomförandet av det i motionerna

i besparingssyfte framkomna förslaget, att befattningshavare å indragningsstat

med oreglerad avlöning, som åtnjuter pensionsförhöjning,

i dyrtidstilläggshänseende skall behandlas efter samma grunder som befattningshavare

å indragningsstat med reglerad lön. I skrivelse den 1

juni 1934, nr 284, uttalade riksdagen, att riksdagen ansåge förslaget förtjänt

av beaktande och att riksdagen förväntade, att åtgärder i denna riktning

vidtoges av Kungl. Majit.

I anledning av vad riksdagen sålunda anfört har detta spörsmål upptagits

till övervägande inom finansdepartementet. Huvudsakligen två utvägar

hava därvid — yttrar departementschefen — synts stå till buds

för frågans lösning. Antingen borde den ifrågavarande befattningshavare

nu tillkommande rätten att uppbära pensionsförhöjning I borttagas.

Eller ock borde dyrtidstillägg till befattningshavare, varom här vore

fråga, bestämmas att utgå efter de för tjänstemän med nyreglerade löner

gällande reglerna. En lösning efter den förra linjen skulle medföra

större besparing men syntes kunna komma att åtminstone i vissa fall

träffa de befattningshavare det bär gäller oskäligt bärt. På grund härav

bade det senare alternativet lagts till grund för ett inom departementet

upprättat förslag till författning i ämnet.

Över författningsförslaget hava statskontoret och riksräkenskapsverket

efter remiss avgivit utlåtanden, varvid förslaget lämnats utan erinran.

Därest riksdagen — yttrar departementschefen vidare — icke uttalar

erinran mot den lösning av förevarande fråga, som innefattas i omför - mälda förslag, torde i anslutning därtill kungörelse i ämnet böra utfärdas

att träda i kraft den 1 juli 1935.

Utskottet bar funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att dyrtidstilläggen

under nästkommande budgetår bestämmas utgå efter samma

grunder, som gälla för innevarande budgetår. Med denna ståndpunkt

kan utskottet alltså icke biträda det i väckt motion framförda förslaget

örn ändring i de allmänna grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

Vid beräkningen av anslag till dyrtidstillägg för nästkommande budgetår

bar utskottet ej funnit anledning frångå det av Kungl. Majit till

utgångspunkt tagna medelindexet 154.

Vad angår anslagsbeloppens storlek bar utskottet funnit sig böra tillstyrka

den ändringen i Kungl. Majits förslag, att sjätte huvudtitelns anslag

höjes med 10,000 kronor till 105,000 kronor med anledning av att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

13

riksdagen numera beslutat, att av avlöningarna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

allenast avlöningarna för styrelsens väg-, bro- och trafikinspektion

skola bestridas av automobilskattemedel.

Vad departementschefen anfört beträffande ändring i grunderna för

dyrtidstillägg åt personal å indragningsstat föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen, med avslag å herr Bengtssons i

Kullen m. fl. motion II: 275 i här behandlade delar, må

beträffande befattningshavare, hörande under andra

—åttonde samt tionde huvudtitlarna ävensom allmänna

indragningsstaten, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande förslag godkänna de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 4 januari 1935 förordade grunderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under

budgetåret 1935/1936;

b) för budgetåret 1935/1936 såsom förslagsanslag anvisa

till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst

under andra

huvudtiteln....................

kronor

950,000

» tredje

»

»

135,000

» fjärde

»

försvarsdepar-

tementet ....

»

25,000

» »

»

lanförsvaret

»

2,650,000

» »

»

sjöförsvaret

»

1,050,000

» »

»

flygvapnet

»

110,000

» femte

»

»

3,500,000

» sjätte

»

»

105,000

» sjunde

»

1,650,000

» åttonde

»

»

5,600,000

» tionde

»

610,000;

c) besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen

och försäkringsinspektionen skola

utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens

omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyr
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

tidstillägg åt de befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsväsendet,

vilkas avlöningar bestridas av

statens automobilskattemedelsfond, skola utgå av

nämnda fond.

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets

verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade

i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna

för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag.

Stockholm den 21 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 131.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:338 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjä s. 5 i texten