Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad löneklassplacering för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och tyganstalter.

1935-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad löneklassplacering för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och tyganstalter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 135.

1

Nr 135.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1935 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ändrad löneklassplacering för vissa beställningshavare

vid artilleriets fabriker och tyganstalter.

(lia avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 22 februari 1935 dagtecknad proposition

(nr 150) har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att beträffande fabriksförvaltaren av lia klassen A. H.

Glafström, tygförvaltaren av lia klassen F. 8. Engdahl samt tygförvaltarna

av 2:a klassen A. E. Ekblad och A. C. Alsing stadgandet i 10 § 1 mom.

första stycket i avlöningsreglementet för officerare m. fl. den 20 maj 1927

(nr 170) må från och med den 1 juli 1935 tillämpas, som örn detsamma gällt

under vederbörandes hela tjänstetid i oavbruten följd vid försvarsväsendet.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 15 september 1934 hade fabriksförvaltaren

av lia klassen A. H. Glafström, tygförvaltaren av lia klassen F. S.

Engdahl samt tygförvaltarna av 2:a klassen A. E. Ekblad och A. C. Alsing

gjort framställning därom, att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens medgivande,

att, beträffande deras placering i löneklass, stadgandet i 10 § avlöningsreglementet

den 20 maj 1927 finge tillämpas så som örn det gällt under

vars och ens hela tjänstetid i oavbruten följd vid försvarsväsendet, ävensom

att omräkning av deras placering i löneklass måtte komma till stånd, så att

de från tidpunkten från avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 januari

1928 i då innehavda beställningar finge erhålla den ändrade placering i löneklass,

som följde av detta riksdagens medgivande.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av arméförvaltningens artilleri- och

civila departement samt av försvarsväsendets lönenämnd, vilka tillstyrkt

framställningen i fråga, lönenämnden dock med det uttalandet, att den förändrade

löneklassplaceringen icke borde äga rum förrän från och med den

1 juli 1935.

■Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom i det föregående omförmälts hava samtliga sökandena före den 1

januari 1928 övergått från av dem tidigare innehavda underofficersbeställningar

till tyg- eller fabriksskrivarbeställning å staten för artilleriets fabriker

och tyganstalter. Genom övergången blevo de överflyttade från löneplan Uo

(2:a lönegraden) till löneplan C (3:e lönegraden) i det vid tiden för övergången

gällande officersavlöningsreglementet av den 29 juni 1921. För ingen

av dem medförde övergången någon omedelbar löneförbättring. Samtliga

hade nämligen såsom underofficerare (sergeanter) åtnjutit högre avlöning än

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 135—136.

12118 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 135.

den, varav de till en början skulle komma i åtnjutande i 3:e lönegraden å

löneplanen C; och jämlikt bestämmelserna i 10 § nämnda avlöningsreglemente

ägde de att tillsvidare uppbära den högre underofficerslönen, intill dess de

på grund av befordran eller uppflyttning till högre löneklass å löneplan G

bomme i åtnjutande av motsvarande eller högre lön. Intill den 1 januari

1928, då det nya officersavlöningsreglementet av den 20 maj 1927 trädde i

kraft, hade ingen av sökandena uppflyttats till så hög löneklass å löneplan C.

att han därigenom erhållit någon löneförhöjning.

I sistnämnda avlöningsreglemente Ilar 10 § 1 mom. givits sådan ändrad

lydelse, att, därest beställningshavare vid övergång från en löneplan till en

annan skulle komma i åtnjutande av lön, understigande den, han vid övergången

innehade, han i den nya beställningen skall äga åtnjuta lön enligt

den löneklass, vars lönebelopp är närmast högre än den lön, han vid övergången

innehade. Dessa nya avlöningsföreskrifter blevo visserligen icke

direkt tillämpliga å sökandena, vilka som nämnts redan före det nya avlöningsreglementets

ikraftträdande övergått från beställning hörande till löneplan

Ilo till beställning inom löneplan C. Genom övergångsbestämmelsen

i 42 § tredje stycket av 1927 års avlöningsreglemente liava emellertid sökandena

från och med tidpunkten för reglementets ikraftträdande tillförsäkrats

samma löneställning, som örn övergången till de nya beställningarna

först då ägt rum. Enligt sökandenas mening har dock denna föreskrift

icke varit tillfyllest för att tillförsäkra dem en rättvis ställning i lönehänseende,

utan hade de i sådant avseende kommit i sämre ställning än personer,

som efter den 1 januari 1928 övergått till tyg- eller fabriksskrivarbeställning.

Den av sökandena nu gjorda ansökningen går ut på, att stadgandet i

10 § 1 mom. första stycket av 1927 års officersavlöningsreglemente skall

beträffande dem tillämpas så, som örn detsamma gällt icke blott från den

1 januari 1928 utan under vars och ens hela tjänstetid i oavbruten följd vid

försvarsväsendet, varjämte en omräkning i enlighet härmed beträffande deras

placering i löneklass skulle verkställas från och med nyssnämnda dag.

Spörsmålet örn ifrågavarande beställningsliavares löneställning har vid

upprepade tillfällen varit föremål för statsmakternas prövning, senast — på

grund av en i andra kammaren väckt motion (nr 81) — vid 1934 års riksdag,

som dock i anslutning till vad statsutskottet anfört i sitt utlåtande (nr 112)

beslöt, att motionen i fråga icke skulle till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Av statsutskottets nämnda utlåtande, nr 112/1934, framgår, att utskottet funnit

åtskilliga skäl tala till förmån för ändrad löneklassplacering av sökandena.

GTtskottet ansåg sig emellertid med hänsyn till svårigheten att överblicka,

vilka konsekvenser ett bifall till den föreliggande motionen skulle komma

att medföra, dock icke berett att för det dåvarande tillstyrka vidtagande

av åtgärd i av motionärerna angiven riktning. Sedan arméförvaltningens

artilleri- och civila departement numera upplyst, att några motsvarande krav

icke kunna förväntas komma att uppställas av andra beställningshavare, å

vilka officersavlöningsreglementet äger tillämpning, torde emellertid av dylik

anledning några betänkligheter icke nu behöva möta mot ett bifall till sökandenas

framställning.

Det torde ej kunna bestridas, att de för närvarande i förevarande avseende

gällande avlöningsbestämmelserna hava lett till, att sökandena blivit i

viss grad missgynnade i förhållande till beställningshavare, som efter 1927

års oflicersavlöningsreglementes ikraftträdande övergått till beställning å staten

för artilleriets fabriker och tyganstalter. 1930 års militäravlöningssakkunniga

hava ock uti sitt den 10 december 1930 framlagda förslag till nytt

militärt avlöningsreglemente gjort framställning örn sådan ändring av föreskrif
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 135.

3

terna om löneklassplacering vid övergång mellan olika löneplaner, att, bland

annat, syftet med förevarande ansökning därigenom skulle komma att tillgodoses.

Med hänsyn till ovissheten örn, när detta reglementsförslag kommer

att underställas riksdagens prövning, synes emellertid spörsmålet örn ifrågavarande

beställningshavares löneklassplacering icke böra göras beroende av

behandlingen av nämnda förslag.

Efter prövning av olika på frågan inverkande omständigheter anser jag

mig böra tillstyrka, att åtgärder nu vidtagas för åvägabringande av en gynnsammare

löneklassplacering för ifrågavarande fyra beställningshavare. Detta

synes lämpligast kunna ske genom utverkande av medgivande från riksdagens

sida, att stadgandet i 10 § 1 mom. första stycket av 1927 års officersavlöningsreglemente

må beträffande dessa beställningshavare tillämpas, som

örn detsamma gällt under vederbörandes hela tjänstetid i oavbruten följd

vid försvarsväsendet. Genom en dylik åtgärd skulle de ojämnheter i avlöningshänseende,

som uppstått mellan sökandena och vissa beställningshavare,

vilka efter den 1 januari 1928 övergått till tyg- eller fabriksskrivarbeställning,

komma att undanröjas. I enlighet med vad försvarsväsendets

lönenämnd i sitt i ärendet avgivna utlåtande anfört, torde den förändrade

placering i löneklass, som ett dylikt medgivande skulle medföra, icke böra

tillämpas retroaktivt utan äga rum först från och med den 1 juli 1935.»

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Dtskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva,

att beträffande fabriksförvaltaren av l:a klassen A. H. Glafström,

tygförvaltaren av l:a klassen F. S. Engdahl samt tygförvaltarna

av 2:a klassen A. E. Ekblad och A. C. Alsing stadgandet

i 10 § 1 mom. första stycket i avlöningsreglementet

för officerare m. fl. den 20 maj 1927 (nr 170) må från och med

den 1 juli 1935 tillämpas, som örn detsamma gällt under vederbörandes

hela tjänstetid i oavbruten följd vid försvarsväsendet.

Stockholm den 23 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund,

Berqqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell,

Walles, Gustafsson i Benestad, Sandén och Larsson i Varberg, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde,

Törnkvist i Karlskrona, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik,

Jonsson i Eskilstuna, Ward, Skoglund, Andersson i Ovanmyra, Weijre och Danielsson.

XJtskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:339 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående ändrad löneklassplacering för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och t a1 i texten