Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr 137

1935-05-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:137, Statsutskottets utlåtande Nr 137

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

1

Nr 137.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1935 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majis proposition angående lönetursberäkning

och lönetillägg för vissa lärare inom folkskoleväsendet.

{2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagiecknad proposition, nr

209, har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels medgiva, att ordinarie lärare vid folk- och småskolor må för rätt

till uppflyttning i lönegrad kunna tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom ickeordinarie

lärare vid sådana skolor utöver tio lästerminer, med rätt för Kungl.

Majit att utfärda härutinnan erforderliga tillämpningsbestämmelser;

dels ock medgiva, att från förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag

till avlöning åt lärare vid folkskolor må under budgetåret 1935/1936, på de

närmare villkor Kungl. Majit må äga bestämma, utgå provisoriskt lönetilllägg

åt sådana icke-ordinarie lärare vid folk- och småskolor, som innehaft

icke-ordinarie anställning med full tjänstgöring vid dylika skolor under sammanlagt

minst tio terminer, med för år räknat 300 kronor åt manlig och

200 kronor åt kvinnlig folkskollärare samt 150 kronor åt småskollärare, anställd

vid småskola, mindre folkskola eller egentlig folkskola.

Upprinnelsen till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag är en framställning

från folkskollär arkår ens representantskap för lönefrågor, vari anhölls, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels att lärare vid folk- och småskolor

för rätt till uppflyttning i högre lönegrad måtte kunna tillgodoräkna

sig tjänstgöring såsom icke-ordinarie lärare utöver tio lästerminer, dels ock

att icke ordinarie lärare vid folk- och småskolor, då de tjänstgjort vid nämnda

skolor sammanlagt minst tio lästerminer, måtte erhålla ett lönetillägg å 300

kronor för manlig och 200 kronor för kvinnlig folkskollärare samt 150

kronor för småskollärarinna.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 137.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Som motiv för ifrågavarande framställning anfördes bland annat följande:

Rationaliseringsåtgärderna på folkskolans område, som bestode i indragning

av lärartjänster, förflyttning av lärare, begränsad ansökningsrätt till

lediga ordinarie lärartjänster m. m., innebure, att de vid rikets folkskolor

anställda icke ordinarie lärarna under den närmaste tiden vore helt eller

delvis uteslutna från möjligheterna att söka ordinarie befattning. Utöver

här omnämnda rationaliseringsåtgärder hade genom kungörelse den 30 december

1932 (nr 582) en väsentlig förändring inträtt beträffande kommunernas

rätt att anställa extra ordinarie lärare. Intill slutet av år 1932 gällde

en bestämmelse av innehåll, att »extra ordinarie lärare må anställas endast

i det fall, att växling i lärjungeantalet, förestående omorganisation av distriktets

skolväsen eller annan anledning gör sådant erforderligt.» Genom

nyss omnämnd kungörelse ändrades dessa bestämmelser därhän, att skolrådet

(skolstyrelsen) förpliktades under i stadgan angivna förhållanden anställa

lärare såsom extra ordinarie. Ändringen innebure en avsevärd försämring

i lärarnas anställningsvillkor. Medan det tidigare var en tillåtelse

för skoldistrikten att på nämnda grunder anställa lärare som extra ordinarie,

blev det efter angivna tidpunkt ett åliggande. Detta medförde uppenbarligen

en betydande ökning av de fall, då lärare anställdes på extraordinarie

i stället för på ordinarie stat, vilket i sin ordning måste få till följd en förlängning

av den tid, som läraren hade att tjänstgöra, innan ordinarie anställning

kunde vinnas. I sammanhang härmed erinrades om, att den lön,

som ännu utginge för extra ordinarie lärare, ursprungligen måste lia varit

avpassad med hänsyn till en relativt kort tjänstgöring på extra ordinarie

stat och sålunda även för ett åtskilligt lägre åldersstadium än det, som redan

nu utgjorde medelåldern vid befordran i flertalet större samhällen i vårt land

men jämväl ofta på rena landsbygden. Sålunda kunde nämnas, att vid

den utnämning till ordinarie lärare i Stockholm, vilken ägde rum närmast

före den tidpunkt, då kungörelsen av den 20 juli 1933 (nr 507) om begränsad

ansökningsrätt trädde i kraft, medelåldern hos de utnämnda var 35 år.

För vid Göteborgs folkskolor åren 1932—1933 till ordinarie befordrade lärare

utgjorde medelåldern för de manliga 31.5 år, för kvinnliga 32.7 år och för

småskollärarinnor 29.7 år. Vid motsvarande utnämning i Malmö hade de

utnämnda lärarna tjänstgjort, de manliga 20 terminer, de kvinnliga 26 terminer.

Dessa förhållanden hänförde sig till den tid, innan ännu den ovannämnda

ändringen av folkskolestadgan trädde i kraft. Förutom denna

stadgeändring hade nu därjämte bestämmelsen örn begränsad ansökningsrätt

ytterligare försämrat de extra ordinarie lärarnas ställning.

Ytterligare kunde nämnas en annan omständighet, som motiverade vidtagandet

av stödjande åtgärder, nämligen det förhållandet att lärare från

privata skolor och från nedlagda småskoleseminarier kunde erhålla anställning

vid folkskolorna och därigenom i viss utsträckning fördröja de icke

ordinarie lärarnas befordran.

Skolöverstyrelsen har rörande frågan om särskilda lönetillägg åt icke-ordinarie

lärare vid folk- och småskolor anfört bland annat följande:

De försämrade befordringsmöjligheter, som genom rationaliseringsåtgärderna

drabbat de icke-ordinarie lärarna, vilka för en tid framåt blivit utestängda

från rätten att söka lediga ordinarie lärartjänster, medförde givetvis

för dessa betydande ekonomiska förluster. Detta måste kännas så mycket

hårdare, som många av dem just nu, innan sådant förbud inträdde, efter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

3

mångå års väntan på befordran stöde inför utsikten att snarast kunna erhålla

ordinarie tjänst. Att statsmakterna tidigare behjärtat de extra ordinarie

lärarnas vid allmänna läroverk m. fl. statliga läroanstalter bekymmersamma

läge och på sätt närmare framginge av kungörelsen den 15 maj

1931 (nr 112) angående avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare

beviljat extra eller vikarierande ämneslärare vid ifrågavarande läroanstalter

provisoriska lönetillägg efter vissa tjänstår, syntes överstyrelsen utgöra ett

ytterligare skäl till att även folkskolans icke-ordinarie lärare må komma i

åtnjutande av dylik arvodesförhöjning.

Med hänsyn till lönetilläggens föreslagna storlek skulle det erforderliga

anslagsbehovet för ändamålet utgöra 198,150 kronor. Ehuru den jämförelsevis

betydande kostnad, som ett bifall till framställningen således skulle

komma att medföra, under rådande förhållanden kunde vara ägnad att framkalla

vissa betänkligheter, ansåge dock överstyrelsen, att så starka skäl talade

till förmån för densamma, att överstyrelsen funne sig böra tillstyrka det

gjorda yrkandet om provisoriskt lönetillägg åt vissa icke ordinarie lärare

vid folk- och småskolor.

Det syntes ligga i sakens natur, att det nu föreslagna lönetillägget skulle

få rent provisorisk karaktär och utgå endast, så länge de nuvarande abnorma

förhållandena i fråga örn de icke-ordinarie lärarnas befordringsförhållanden

vore rådande. Tilläggets utgående skulle sålunda årligen böra prövas

av riksdagen.

Med hänsyn till ändamålets provisoriska karaktär kunde det måhända

befinnas lämpligast, atto i riksstaten för ändamålet uppfördes ett särskilt

extra förslagsanslag. A andra sidan kunde det möjligen befinnas mera

praktiskt, att bidragen till dessa lönetillägg finge utgå ur det anslag, från

vilket redan avlöning till extra ordinarie och vikarierande lärare bestredes,

nämligen ur anslaget till statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

I avseende å framställningen i vad rör frågan om rätt för lönetursberättigade

lärare att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna sig tjänstgöring

såsom icke-ordinarie lärare utöver 10 terminer har överstyrelsen anfört

bland annat följande:

Överstyrelsen hade verkställt en utredning angående de ekonomiska konsekvenserna

av ett bifall till framställningen i nu förevarande punkt.

Genom folkskolinspektörerna hade inhämtats, att den 1 januari 1934 funnes

i någon av de tre lägsta lönegraderna 921 lärare, vilka tidigare i mera

än 10 terminer tjänstgjort såsom icke ordinarie lärare vid folkskoleväsendet.

Överstyrelsen hade tillika undersökt, hur dessa lärares uppflyttning i högre

lönegrad allenast av den anledningen, att icke-ordinarie tjänstår utöver fem

finge medräknas, komme att fördela sig under de närmaste fem åren, under

förutsättning att nytt ålderstillägg av nu ifrågavarande anledning finge tillträdas

den 1 januari något av åren 1936—1940.

Med hänsyn till ålderstilläggens storlek för de olika lärarkategorierna hade

beräknats, att kostnaderna för de sålunda intjänade ålderstilläggen komme

att under femårsperioden uppgå till följande belopp: för folkskollärare

56,100 kronor, för folkskollärarinnor 88,400 kronor och för småskollärare

42,900 kronor, eller sammanlagt 187,400 kronor. Dessa kostnader komme

att fördela sig på de särskilda åren sålunda: år 1936 77,250 kronor, år

1937 29,250 kronor, år 1938 30,350 kronor, år 1939 28,250 kronor och år

1940 22,300 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtanne Nr 137.

tskottet.

Såsom nyss framhållits grundade sig dessa beräkningar av medelsbehovet

på det antal ordinarie lärare med mera än 10 terminers tjänstgöring såsom

icke ordinarie, som den 1 januari 1934 befunne sig i någon av de tre lägre

lönegraderna. Givetvis tillsattes även efter nämnda tidpunkt år för år ordinarie

lärare, som skulle kunna bliva berättigade till ålderstillägg på grund

av långvarig icke-ordinarie tjänstgöring. Kostnaderna komme därigenom

att stiga utöver de nu beräknade.

Vad slutligen beträffade kostnadsfrågan från budgetsynpunkt ville överstyrelsen

erinra örn följande. Därest frågan avgjordes vid 1935 års riksdag

i sådan riktning, att den fördelaktigare lönetursberäkningen började att tilllämpas

den 1 januari 1936, bleve medelsåtgången för den senare delen av

budgetåret 1935/1936 (sålunda tiden 1 januari—30 juni 1936) endast hälften

av ovannämnda för det första året beräknade summa av 77,250 kronor,

eller 38,625 kronor. Men då enligt nu gällande bestämmelser rekvisition

av avlöningsmedel för budgetåret 1935/1936 skulle ske först i juli månad

1936, då nytt anslag för budgetåret 1936/1937 stöde till förfogande, syntes

man icke behöva för ändamålet räkna med någon särskild anslagsförhöjning

under budgetåret 1935/1936.

Statskontoret har i avgivna utlåtanden avstyrkt föreliggande förslag.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»I likhet med statsutskottet vid 1934 års riksdag finner jag förhållandena

på folkskoleväsendets område giva fog för åtgärder i ovan angiven riktning.

Jag har intet att erinra mot de framlagda förslagen och tillstyrker

sålunda, att ordinarie lärare vid folk- och småskolor för rätt till uppflyttning

i högre lönegrad måtte kunna tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom ickeordinarie

lärare utöver tio lästerminer ävensom att icke-ordinarie lärare vid

folk- och småskolor måtte, då de tjänstgjort vid nämnda skolor sammanlagt

minst tio lästerminer, erhålla ett lönetillägg å 300 kronor för manlig

och 200 kronor för kvinnlig folkskollärare samt 150 kronor för småskollärare.

Skäl torde icke föreligga att låta dyrtidstillägg utgå å sistnämnda

särskilda lönetillägg. De av överstyrelsen framlagda kostnadsberäkningarna

giva mig icke anledning till särskilt uttalande. Kostnaderna torde böra

bestridas ur förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt

lärare vid folkskolor. Detta anslag torde på grund härav, med hänsyn till

gällande utanordningsgrunder, icke behöva höjas utöver det belopp, som av

mig beräknats i förutnämnda proposition örn statens övertagande av vissa

kostnader för folkskoleväsendet.»

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, blevo de frågor, beträffande vilka

nu framställning gjorts av Kungl. Majit, på grund av enskilda motioner

föremål för prövning av 1934 års riksdag. Statsutskottet fann därvid (utlåtande

nr 8, punkt 134) visst fog föreligga för de gjorda framställningarna,

särskilt vad angick förslaget örn rätt att för uppflyttning i högre lönegrad

få tillgodoräkna viss tjänstgöring såsom icke-ordinarie lärare. Under hänvisning

till dels bristen på erfarenhet rörande verkningarna för lärarkåren

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

5

av de såsom skäl för motionerna anförda rationaliseringsåtgärderna på folkskolans

område, dels frågornas ekonomiska räckvidd, dels ock att en förändring

av gällande avlöningsbestämmelser i en uti motionerna avsedd utsträckning

knappast torde böra ske utan föregående prövning av Kungl.

Majit, avstyrkte utskottet berörda motioner; och beslöt riksdagen i överensstämmelse

härmed.

Utredning och förslag i frågorna föreligga nu från Kungl. Majit.

Redan statsutskottet vid 1934 års riksdag uttalade sympatier för förslaget

örn rätt att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna viss tjänstgöring

såsom icke-ordinarie lärare. Dylik rätt förekommer redan såväl för

andra lärarkategorier som inom den civila statsförvaltningen. Med den utformning,

Kungl. Majits förslag här erhållit, torde det knappast kunna

antagas komma att föregripa en eventuell lönereglering för folkskolans

lärare. Kostnaderna hava av skolöverstyrelsen för femårsperioden 1936—

1940 beräknats till 187,400 kronor. Även om dessa kostnader efter hand

komma att ökas, har utskottet dock icke funnit dem avskräckande. Med

hänsyn till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Kungl. Majits förslag

i denna del.

De skäl, som i statsrådsprotokollet anförts för de föreslagna lönetilläggen,

kunna enligt utskottets mening icke frånkännas ett visst berättigande,

och utskottet har därför icke velat motsätta sig att, på sätt föreslagits, dylika

lönetillägg må utgå för budgetåret 1935/1936. Utskottet vill härvid understryka

vad skolöverstyrelsen anfört därom, att ifrågavarande lönetillägg hava

en rent provisorisk karaktär och böra utgå endast så länge de nuvarande abnorma

förhållandena i fråga örn de icke-ordinarie lärarnas befordringsförhållanden

äro rådande. Tilläggens utgående skall sålunda årligen prövas av

riksdagen. Något dyrtidstillägg å lönetilläggen skall icke utgå.

Förslaget, att här förevarande lönetillägg — av skolöverstyrelsen med

ledning av siffrorna vid slutet av läsåret 1933/1934 för nämnda år beräknade

till 198,150 kronor — skola utgå från förslagsanslaget till Folkskolor

m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, vill utskottet icke motsätta

sig. En förutsättning härför är emellertid, att kostnaderna för lönetilläggen

redovisas för sig, så att de lätt kunna överblickas. Beträffande

det belopp, med vilket berörda anslag torde behöva uppföras för nästkommande

budgetår, avgiver utskottet senare denna dag utlåtande.

I anslutning till vad i här förevarande utlåtande anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att ordinarie lärare vid folk- och småskolor

må för rätt till uppflyttning i lönegrad kunna tillgodoräkna

sig tjänstgöring såsom icke-ordinarie lärare vid sådana

skolor utöver tio lästerminer, med rätt för Kungl. Majit att

utfärda härutinnan erforderliga tillämpningsbestämmelser;

Bihang filt riksdagens protokoll 1935. ti sami. Nr 137. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

b) medgiva, att från förslagsanslaget till Folkskolor m. m.:

Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor må under budgetåret

1935/1936, på de närmare villkor Kungl. Maj:t må

äga bestämma, utgå provisoriskt lönetillägg åt sådana ickeordinarie

lärare vid folk- och småskolor, som innehaft ickeordinarie

anställning med full tjänstgöring vid dylika skolor

under sammanlagt minst tio terminer, med för år räknat 300

kronor åt manlig och 200 kronor åt kvinnlig folkskollärare

samt 150 kronor åt småskollärare, anställd vid småskola,

mindre folkskola eller egentlig folkskola.

Stockholm den 23 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Bergqvist,

Oscar Olsson, Borell, Walles, Gustafsson i Benestad, Bergström, Thelin, Nilsson i Fredriksfelt,

Sandén och Larsson i Varberg, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist i

Karlskrona, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,

Ward, Skoglund, Andersson i Ovanmyra, Weijne och Danielsson.

Stockholm 1935, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

361713

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:358 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönetursberåkning och lönetillägg för vissa lärare inom folkskoleväsendet. s. 1 i texten