Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet väckt motion.

1935-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:139, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

Sr 139.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet väckt

motion.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1935 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov i avseende å sjunde huvudtiteln

under budgetåret 1935/1936 har Kungl. Majit, under åberopande av det

vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden samma

dag, föreslagit riksdagen (punkt 34, sid. 103) att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till kostnader för årlig taxering för budgetåret 1935/

1936 beräkna ett förslagsanslag av 2,850,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 22 februari

1935 dagtecknad proposition, nr 149, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden samma dag, föreslagit riksdagen

att till kostnader för årlig taxering för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 2,900,000 kronor.

I samband med Kungl. Majlis förevarande förslag har utskottet till-behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr E. Laurén m. fl. väckt

motion, nr 276, vari hemställts, att riksdagen behagade höja det av Kungl.

Majit under sjunde huvudtiteln punkt [34] upptagna anslaget till taxeringskostnader

med 350,000 kronor eller till 3,200,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört huvudsakligen följande!
»Vid

1934 års riksdag föreslogs i motionen nr 205 i andra kammaren av

herr Linnér m. fl. en höjning av anslaget till årlig taxering från av Kungl.

Majit föreslagna 2,700,000 kronor till 3,200,000 kronor. Motionen avstyrktes

emellertid av statsutskottet och avslogs av riksdagen.

Uti motionen såväl som vid densamma fogade utlåtanden från ett tiotal

länsstyrelser och prövningsnämnder hävdades, att den till ordförandena

och kronoombuden i taxeringsnämnderna utgående ersättningen för det

arbete och ansvar, som vilade på dem, genom under de senare åren vidtagna

sänkningarna av anslaget blivit för låga. Det framhölls, att svårigheter

mer och mer uppstodo att erhålla kvalificerat folk för det grannlaga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

3

och krävande arbetet och att deklarationskontrollen bleve lidande därpå,

att ordförandena i brist på medel ej kunde anställa nötliga biträden för

utförande av de visserligen enklare men dock tidskrävande göromålen

med uppgiftssortering, längdföring och uträkningar. Det framhölls särskilt,

att nämndernas arbete är grundläggande för hela taxeringen och att

det vore av yttersta vikt, att detta arbete verkställdes med noggrannhet

och omsorg. En slapp kontroll av deklarationerna spiller stora belopp

för staten, kommunerna och övriga beskattande myndigheter. Som exempel

huru viktig denna granskning är framhölls, att i ett län, där antalet

avvikelser från deklarationerna räknats, dessa avvikelser uppginge till ej

mindre än 16 procent av hela antalet avgivna deklarationer.

Motionen avstyrktes som sagt av statsutskottet och avslogs av riksdagen,

men då vi nu på nytt upptaga frågan tillåta vi oss hänvisa till densamma.

Dessutom vilja vi tillägga, att de ideliga prutningarna på arvodena

till taxeringsnämndsordförandena och kronoombuden överallt väckt

misstämning. Man har mottagit uppdraget på hösten ena året, sökt fullgöra

det efter bästa förmåga men funnit när arvodet erhållits — flera månader

efter arbetets slut — att någon återgång till de närmast efter nya

kommunalskattelagens tillämpning utgående beloppen ej skett. Och ändå

ansågos dessa arvoden för låga (statsverkspropositionen 1930, sjunde huvudtiteln,

sid. 136—139). Denna undervärdering av arbetet, som tagit sig

uttryck i naggandet på arvodena, och de obehag, som äro förknippade med

detsamma, verkar, särskilt i de mindre distrikten där arvodets storlek ej

spelar så stor roll, därhän, att de lämpligaste personerna ej vilja befatta

sig med taxeringsarbetet. Och dock kräver detta arbete håde erfarenhet i

kommunalskattelagarna och kännedom örn de skattskyldiga, deras ekonomiska

ställning och förvärvskällor. Dessa egenskaper besittas ej av

vem som helst.

Den stora sänkningen i anslaget, som skedde vid 1932 och 1933 års riksdagar,

den första grundad på en felaktig uppfattning av arbetets omfång,

har på de flesta håll icke kompenserats genom anslagets höjning 1934. och

det torde väl vara fråga örn huruvida någon nämnvärd förbättring kan

åstadkommas genom den i årets statsverksproposition under punkt [34] i

sjunde huvudtiteln föreslagna höjningen av anslaget. Även örn riksdagen

kommer att antaga en bebådad omläggning av taxeringsväsendet kan

denna omläggning ej komma till stånd så tidigt, att den kan bidraga till

någon lättnad i ordförandenas och kronoombudens arbeten 1935.»

Vid prövning av förevarande anslagsfråga har utskottet i likhet med

Kungl. Maj:t och motionärerna ansett en höjning av det för innevarande

budgetår för ändamålet beviljade anslagsbeloppet ofrånkomlig. Att, på

sätt motionsvis föreslagits, vidtaga en höjning av anslaget för nästkommande

budgetår med 500,000 kronor, har utskottet dock icke kunnat förorda,

men utskottet har med hänsyn till vad i motionen anförts rörande

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 139.

anslagets knapphet ansett sig böra tillstyrka, att anslaget bestämmes till

3,000,000 kronor eller sålunda 100,000 kronor mer än Kungl. Majit ifrågasatt

uti propositionen nr 149.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maurts förevarande

förslag och herr Lauréns m. fl. ovanberörda

motion, II: 276, till kostnader för årlig taxering för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

3,000,000 kronor.

Stockholm den 23 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 138.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mårds proposition angående anslag till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet väckt motion. s. 9 i texten