Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer, jämte i ämnet väckta motioner.

1935-05-24 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:144, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 244.

11

Nr 144.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till främjande av bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer, jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936

har Kungl. Majit (punkt 3, sid. 3 och 4, av det vid propositionen under »Utgifter

för kapitalökning. Bil. 2» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

socialärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition,

som kunde varda riksdagen förelagd, såsom kapital för Lånefonden

för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer beräkna ett

reservationsanslag av 30,000,000 kronor.

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit vidare (punkt 23, sid. 48, av

det vid propositionen under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till

Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer för

budgetåret 1935/1936 beräkna ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1935

dagtecknad proposition, nr 221, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för sistnämnda dag, föreslagit

riksdagen

dels besluta inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd lånefonden för

bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer;

dels medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av departementschefen förordats;

dels såsom kapital för samma fond anvisa för budgetåret 1935/1936 bland

Utgifter för kapitalökning under rubrik Statens utlåningsfonder ett reservationsanslag

av 30,000,000 kronor, att utgå av lånemedel;

dels ock till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer anvisa för budgetåret 1935/1936 under femte huvudtiteln ett förslagsanslag

av 500,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som av departementschefen förordats. I

I anledning av propositionen nr 221 hava inom riksdagen väckts följande

motioner, nämligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr lhk.

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 326, inom första kammaren

av herr K. Petersson och den andra, nr 579 inom andra kammaren av herrar

G. Malmqvist och E. Åqvist, i vilka hemställts, dels att Kungl. Maj:ts

proposition nr 221, i vad den avser inrättandet av en statlig utlåningsfond,

benämnd lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer, icke måtte av riksdagen bifallas; dels att det i samma proposition

för budgetåret 1935/1936 under femte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget

å 500,000 kronor måtte höjas till 1,500,000 kronor, att med den vidgade omfattning,

som i motionerna angivits, utgå i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som i propositionen förordats;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena, nr 332, inom första kammaren

av herrar N. Arvedson och G. Rahmn och den andra, nr 584, inom andra

kammaren av herrar N. V. Sandström och E. Thorell, i vilka hemställts, att

riksdagen -— med avslag i övrigt å Kungl. Maj:ts proposition nr 221 ang.

anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

— måtte till hyresbidrag åt dylika familjer i huvudsaklig överensstämmelse

med i motionerna antydda grunder för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

förslagsanslag å 1,500,000 kronor.

Till grund för propositionen ligger ett förslag av bostadssociala utredningen.

Propositionen omfattar dels ett låneanslag på 30,000,000 kronor till en fond

för bostadsanskaffningslån, dels ock ett förslagsanslag —- under femte huvudtiteln

— på 500,000 kronor till hyresbidrag till barnrika familjer.

Bostadsanskaffningslån (kr. 30,000,000:—). Bostadsanskaffningslån skulle

beviljas kommun eller vissa allmännyttiga bostadsföretag för uppförande av

ny fastighet eller inköp och förbättring av äldre sådan samt utgår med högst

fyrtiofem procent av värdet å fastigheten, sedan därifrån avräknats värdet å

tomten. Säkerhet skall ställas i form av inteckning, liggande mellan lägst 50

och högst 90 % av fastighetsvärdet, tomtvärdet oräknat.

Med hänsyn till städernas intresse i bostadsfrågan förutsättes, att kommunen

åtager sig att i mån av behov bidraga till finansieringen av fastigheterna

med de översta 5 procenten. Att kommuner vid nybyggnad ställa tomt till

förfogande utan kostnad, har i allmänhet ansetts naturligt. Kommunen skall

likaledes täcka förlust, som kan uppkomma genom försummad hyresbetalning.

Räntan har av bostadssakkunniga föreslagits till 3 %. Departementschefen

har ansett räntan under hela lånetiden böra bestämmas till 1/4 % högre än medelräntan

för statens upplåning mot obligationer under budgetåret före låns beviljande.

Departementschefen har uttalat, att, när större flerfamiljshus med bostadsanskaffningslån

byggas, dessa icke borde, såsom de sakkunniga synas hava

avsett, till övervägande delen utan endast till exempelvis hälften disponeras av

flerbarnsfamiljer, som åtnjuta familjebidrag.

Familjebidrag (kr. 500,000:—). Familjebidrag må beviljas kommun eller

allmännyttiga bostadsföretag för att såsom hyresavdrag tillkomma vederbörande

familjer. Bidraget skall utgå under det antal år, inom vilket bostads
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lhh.

13

anskaffningslån för fastigheten skall vara slutamoxterat. Har sådant lån ej

erhållits, skall bidraget utgå för den tid, som av det centrala organet prövas

skälig, dock i allmänhet högst under 10 år.

Tre barn skulle vara det minsta antal, som skulle berättiga till hyresavdrag.

Vid urvalet av hyresgäster skulle företräde principiellt ges åt en mindre bemedlad

familj framför en mera bemedlad under vissa fastställda inkomststreck.

Hyresavdragen skulle bestämmas till 30 % för familj med 3 barn, 40 % för

familj med 4 barn och 50 % för familj med 5 eller flera barn. Vid hyressättningen

skulle staten på förslag av kommunen eller bostadsföretaget fastställa

standardhyror för de skilda lägenheterna. Redan dessa standardhyror skulle

sannolikt komma att ligga lågt tack vare bostadsanskaffningslånet, som bortsett

från ett visst risktagande icke skulle innebära egentlig subvention från

statens sida. Standardhyrorna lia beräknats kunnat sättas i en nivå, som med

10—30 % understiger hyrorna för motsvarande nybyggda lägenheter i den

allmänna marknaden. Därefter skulle den egentliga statssubventionen utgå

som årliga bidrag till fastighetsförvaltande kommun eller allmännyttigt bostadsföretag.

Antalet av de familjer med 3 eller flera barn, som för närvarande äro såväl

trångbodda som mindre bemedlade, skulle enligt den av bostadssociala utredningen

föranstaltade bostadsstatistiska undersökningen utgöra drygt 20,000

i rikets samtliga städer och stadsliknande samhällen, örn som mindre bemedlad

räknas familj med mindre än 1,000 kronors inkomst per personenhet (=1

vuxen eller 2 barn) i dyrortsgrupp G. Dessa familjer skulle med hänsyn till

barnantal fördela sig på sådant sätt, att de för att icke vara trångbodda till omkring

60 % kräva 2 rum och kök och till omkring 40 % minst 3 rum och kök.

Enligt verkställda beräkningar över nuvarande byggnadskostnader skulle dylika

lägenheter kunna uppföras för en genomsnittlig kostnad av c:a 9,000 resp.

11,000 kronor. Därest för alla nu trångbodda, mindre bemedlade flerbarnsfamiljer

nybyggdes lägenheter, tillräckliga för familjernas behov, skulle med

nuvarande byggnadskostnader det totala byggnadsvärdet utgöra omkring 200

miljoner kronor. Härav skulle högst 45 % finansieras genom statskredit eller

90 miljoner kronor. Enligt de sakkunnigas beräkningar är barnfrekvensen

inom de familjer, som här äro att räkna med, sadan, att enligt de föreslagna

procentavdragen den genomsnittliga arliga hyresrabatten skulle utgöra c .a

37 %. Det samlade årliga subventionsbeloppet skulle således uppgå till något

under 51/» miljoner kronor, när hela det antagna byggnadsprogrammet genomförts.

Jämsides med de statliga åtgärder, som på senare åren vidtagits för att Utskottet.

förbättra landsbygdens bostadsbestånd, hava jämväl övervägts möjligheterna

till liknande stöd åt städer och med dem jämförliga samhällen. I förevarande

proposition har särskilt tagits sikte på att genom en nyproduktion av fastigheter

eller förbättring av äldre sådana lindra de barnrika familjernas svårigheter

att finna lämpliga bostäder. Detta spörsmåls stora samhälleliga betydelse

är uppenbar, och av den utredning, varå propositionen grundats, framgår

också tydligt, att staten ej bör undandraga sig att lämna sitt stöd för att

minska den trångboddhet som råder inom vissa stadssamhällen och som beklagligen

hårdast drabbar just de barnrikare, mindre bemedlade familjerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr lbb.

Även inom vissa brukssamhällen med sammanträngd befolkning är bostadsbeståndet

allt fortfarande delvis så undermåligt att behovet av en statlig insats

för dess förbättring måste rent humanitärt sett framstå som trängande.

Enligt propositionen, som är grundad på bostadssociala utredningens förslag,

skall för att bereda billiga hyresbostäder i städer och stadsliknande

samhällen kunna lämnas dels bostadsanskaffningslån, dels ock årliga familjebidrag.

Hjälpen skall helt vara knuten till fastigheter, ägda av kommuner

eller allmännyttiga bostadsföretag.

Utskottet ansluter sig till de riktlinjer, som sålunda uppdragits för stödets

lämnande. Med hänsyn till att fråga är örn en stödaktion efter nya och i stort

sett oprövade former anser utskottet det för bostadsanskaffningslån avsedda

fondkapitalet böra begränsas till 10,000,000 kronor. Det begärda anslagsbeloppet

för familjebidrag, 500,000 kronor, synes utskottet lämpligt avvägt.

Gentemot den motionsvis framförda tanken på att familjebidrag även skulle

få lämnas vid förhyrning i enskildas fastigheter vill utskottet erinra, att en

sådan utsträckning av hjälpaktionen måste bliva synnerligen vittutseende, vartill

komma svårigheterna för en kontroll över att de lämnade hyresbidragen

helt bliva till ett stöd för de hjälpbehövande familjerna och ej i stället utnyttjas

för att upprätthålla en onaturligt hög hyresnivå, varigenom uppenbarligen

åtgärdens allmänna syfte skulle omintetgöras.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition och

med avslag å motionerna 1:326 och 332 samt 11:579 och

584, må

I. a) besluta inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd

lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer;

b) medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

förordats;

II. såsom kapital för samma fond anvisa för budgetåret

1935/1936 bland Utgifter för kapitalökning under rubrik Statens

utlåningsfonder ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor,

att utgå av lånemedel;

III. till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer anvisa för budgetåret 1935/1936

under femte huvudtiteln ett förslagsanslag av 500,000 kronor,

att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som

av departementschefen förordats.

Stockholm den 24 maj 1935.

På statsutsköttets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 143.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lii.

15

Reservation

av herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla,

Thelin, Nylander, Magnusson i Skövde, Skoglund, Aronson och Danielsson,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Det nära sammanhanget mellan de olika propositionerna 215 och 221 framträder

i många av de yttranden, som från olika myndigheter inkommit beträffande

bostadssociala utredningen, i det att såsom lämpliga åtgärder för beredande

av större lägenheter för barnrika familjer förordats nybyggnad av egna

hem och småstugor samt modernisering och uppdelning av äldre fastigheter

med alltför stora, numera icke begärliga våningar. Ett klart framträdande

önskemål är även, att de åtgärder, som kunna bliva vidtagna, icke medföra anstaltskaraktär

i de fastigheter, som för de barnrika familjerna kunna bliva

nybyggda eller omändrade. Från åtskilliga håll har dessutom uttalats, att

behov av åtgärder för de barnrika familjerna förefinnes icke endast i städer,

köpingar och municipalsamhällen utan även i åtskilliga andra mer eller mindre

tättbebyggda samhällen, såsom exempelvis gamla brukssamhällen. Slutligen

har framhållits önskvärdheten av att kunna lämna hyresbidrag även vid förhyrning

i redan befintliga för ändamålet lämpliga fastigheter.

Med beaktande främst av möjligheterna att kunna underlätta de barnrika

familjernas bostadsanskaffning utan några störande verkningar för den nu

livligt pågående privata byggnadsverksamheten vill utskottet föreslå följande

åtgärder.

A''. Lån för ny- och ombyggnad. En fond benämnd lånefonden för bostäder

åt barnrika familjer inrättas, från vilken fond lån må kunna utlämnas till

ny- och ombyggnad av bostadshus under beaktande av att därigenom tillskapas

bostadslägenheter, som beträffande storlek, läge och anordning

passa för barnrika familjer. För länens storlek och förhållande till övrig

i fastigheterna beviljad kredit skola gälla de regler, som angivits i propositionen

nr 215. (Lån intill 90 % av fastighetsvärdet enligt ''femtedelsregeln’

och med avsättning till säkerhetsfond.) Förräntningen avväges i

förhållande till riksgäldskontorets genomsnittliga upplåningsränta under

olika år. De blivande ny- och ombyggnadsföretagen skola anpassas efter

det för olika orter hävdvunna byggnadssättet och anordnas med den storlek

och med de bekvämligheter, som å respektive orter enligt vederbörande

kommunala myndigheters bedömande kunna anses betingade, varvid

särskild hänsyn tages till lägenheternas lämplighet för barnrika familjer.

Vid beviljandet av ifrågavarande lån skall särskild hänsyn tagas till läget

på bostadsmarknaden å ifrågavarande ort samt till konjunkturförhållandena

inom byggnadsverksamheten i landet. Såsom kapital för fonden anvisas

för budgetåret 1935/1936 bland Utgifter för kapitalökning under

rubrik ''Statens utlåningsfonder’ ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor

att utgå av lånemedel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr lik.

B. Bostadsbidrag till barnrika familjer. (Statsbidrag för hyresnedsättning

och bostadssubvention för egna hem.) Hyresbidrag för mindre bemedlade

barnrika familjer må kunna utgå enligt de riktlinjer, som angivits i

motionerna I: 332 och II: 579, varvid möjligheten att erhålla hyresbidrag

icke skall vara beroende av den omständigheten huruvida lägenheterna

kommit till stånd enligt åtgärderna under A, utan skall hyresbidrag även

kunna utgå vid förhyrning i redan befintliga fastigheter i den mån hyresbeloppet

efter vederbörlig prövning befinnes skäligt och bostaden ur sociala

och hygieniska synpunkter befinnes tillfredsställande. Beträffande hyresbidragens

storlek skola de procentsatser tills vidare tillämpas, vilka angivas

i propositionen nr 221, med de jämkningar, som kunna betingas av

individuella sociala och ekonomiska förhållanden. I intet fall bör hyresbidraget

sättas högre än till 50 procent av den betingade hyran. Det bör

även kunna försöksvis prövas huruvida, där det gäller att bereda barnrika

familjer bostad i eget hem (en- eller tvåfamiljshus), hyresbidraget må

kunna utgå såsom engångsbidrag — utan återbetalningsskyldighet — med

belopp motsvarande intill 10 procent av byggnadens värde. Bidrag till de

olika ändamålen under denna rubrik bestrides med 2/3 av statsmedel och

med återstående 1/3 av vederbörande kommun. För utgivande av bostadsbidrag

under denna rubrik anvisas för budgetåret 1935/1936 ett reservationsanslag

under femte huvudtiteln av 1,000,000 kronor.

Såväl beträffande den under A) föreslagna byggnadslånefonden som de under

B) föreslagna bostadsbidragen förutsattes samverkan med vederbörande

kommuner, vilka självfallet hava det största intresse av samt också möjligheter

— genom hälso- och barnavårdsnämnder och andra lokala organ — att

tillse, att anvisade medel få en lämplig användning. Härigenom möjliggöres

också en önskvärd förenkling av den erforderliga statliga förvaltningsverksamheten,

vilken lämpligen synes kunna i huvudsak anförtros åt den redan nu

befintliga statens byggnadslånebyrå. Å Kungl. Maj :t bör ankomma att meddela

närmare föreskrifter för ifrågavarande lånefond och för anslagens användning.

Utskottet tillstyrker alltså anvisande dels av ett lånemedelsanslag å

10,000,000 kronor till en ''lånefond för bostäder åt barnrika familjer’, dels ock

ett reservationsanslag å 1,000,000 kronor till ''bostadsbidrag till barnrika familjer’-.

^

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna 1:326 och 332 samt 11:579 och 584, må

I. a) besluta inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd

lånefonden för bostäder åt barnrika familjer;

b) såsom kapital för samma fond anvisa för budgetåret

1935/1936 bland Utgifter för kapitalökning under rubrik Sta
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lhh.

17

tens utlåningsfonder ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor,

att utgå av lånemedel;

II. till bostadsbidrag till barnrika familjer anvisa för budgetåret

1935/1936 under femte huvudtiteln ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 143—lh5.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer. s. 5 i texten