Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn ändrade grunder för rundradioverksamheten.

1935-05-25 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:146, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn ändrade grunder för rundradioverksamheten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 1^6.

1

Nr 146.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1935 kl. 12 m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn

ändrade grunder för rundradioverksamheten.

(4:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 8 mars 1935 dagtecknade propositionen nr

164, hade Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över konununikationsärenden för samma dag föreslagit

riksdagen dels till förvärvande av aktierna i aktiebolaget Radiotjänst under

Utgifter för kapitalökning och rubrik Fonden för statens aktier för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 180,000 kronor,

dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 under

rubriken »F. Lånemedel» upptagna inkomsttiteln »övriga lånemedel» med motsvarande

belopp.

I anledning av Kungl. Maj ris förevarande proposition bade väckts följande

till statsutskottet hänvisade motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 313, inom första kammaren

av herr G. Tamm m. fl. och den andra, nr 547, inom andra kammaren av

herr C. Carleson m. fl. i vilka yrkats avslag på Kungl. Maj ris proposition

nr 164;

dels en inom andra kammaren av herr E. Lithander väckt motion, nr 512,

däri hemställts, att riksdagen i händelse av bifall belt eller delvis till Kungl.

Maj ris proposition nr 164 ville besluta, att avlönade uppdrag inom radiomonopolet

ej må innebavas av riksdagens ledamöter;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Meyerhöffer m. fl. väckt motion,

nr 528, däri hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj ris proposition

nr 164.

I förevarande sammanhang hade utskottet jämväl behandlat en inom andra

kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion, nr 184, däri föreslagits,

att riksdagen ville för budgetåret 1935/1936 besluta anvisa ett förslagsanslag

av 50,000 kronor, vilket belopp ställes till telegrafverkets förfogande för efterskänkande

av radioavgifter till personer, som genom företeende av intyg från

vederbörande kommunala myndigheter kunna visa sig på grund av arbetslöshet

sakna möjligheter betala radiolicens.

Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr 115 anfört och hemställt följande:

»Rundradions programverksamhet hav alltsedan år 1925 utövats av aktiebolaget

Radiotjänst. Bolaget, som på sin tid tillkom under samverkan med telegrafstyrelsen,

har satt som sitt mål ’att av rundradioverksamheten skapa en

kulturell institution i folkbildningsarbetets och folkuppfostrans tjänst utan att

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 6 sami. Nr lid. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr lb6.

därför förbise det förströelsemoment, som givetvis också hade sin plats i rundradioprogrammen’.

Att företaget i stort sett tillfredsställande lyckats lösa

denna sin vanskliga uppgift, därom synes en ganska enhällig mening råda inom

omdömesgilla och ansvariga kretsar. Såväl i de sakkunnigas betänkande

som i propositionen har givits uttryck för denna mening.

Ett påtagligt bevis för allmänhetens uppskattning av den nuvarande svenska

rundradion är dess starka utbredning bland befolkningen. Licensinnehavarnas

antal har växt i en utsträckning, som icke tidigare förutsetts. Från att

år 1925 hava utgjort 100,000 och år 1929 400,000 hava radiolicenserna nu stegrats

till cirka 775,000. På grund av landets ringa befolkningstäthet äro utsändnings-

och mottagningssvårigheterna stora här i Sverige. Trots detta företedde

licenstätheten den 1 oktober 1934 en så hög siffra som 115 licenser per

1,000 invånare. Motsvarande antal voro för Norge 53, Danmark 152, Finland

33, Schweiz 81, Nederländerna 104, Tyskland 85, Storbritannien 140 och

Frankrike 38.

Med hänsyn till den betydelse, radion, enkannerligen skolradion, tillmätes

för den allmänna folkuppfostran, förtjänar uppmärksammas, att skolöverstyrelsen

ej ansett någon organisationsförändring behövlig.

Vid frågans bedömande måste avseende också fästas vid den trygghet, som

den nuvarande organisationen lämnar för största såväl inrikes- som utrikespolitiska

opartiskhet, något som också bestyrkes av den stränga försiktighet, som

härutinnan iakttagits under de gångna tio verksamhetsåren. Såsom erfarenheterna

från andra länder giva vid handen öppnar den vitt utbredda rundradion

utomordentliga möjligheter för statlig propaganda och utövning av politiskt

inflytande. Att den svenska rundradion allt framgent bör i detta hänseende

stå fullt oberoende överensstämmer helt visst med uppfattningen inom

vidsträckta svenska befolkningslager. Genom det förstatligande, som i propositionen

föreslås, kunna dock garantierna härför avsevärt försvagas.

Såväl av propositionen som av den utredning, utskottet därutöver införskaffat,

framgår, att den nuvarande ledningen icke blott på ett tillfredsställande

sätt handhaft verksamheten, utan även att den härför ej betingat sig mer

än skälig ekonomisk ersättning. Någon avsevärd merinkomst för statsverket

synes sålunda ej vara att vinna genom ett förstatligande, vilket tvärtom kan

medföra risker för ökade förvaltningskostnader. Ökade inkomster till statskassan

torde endast kunna beredas genom ökning av licensavgifterna, en åtgärd

som ej från något håll ansetts lämplig eller ens förutsatts. Ej heller

synas i övriga hänseenden några fördelar för radioverksamheten stå att vinna

genom att staten övertager densamma. De anmärkningar, som från skilda håll

riktats bland annat mot Tidningarnas telegrambyrå av innebörd dels att avgiften

för levererat nyhetsmaterial vore oskäligt hög, dels att nyhetsmaterialet

ej tillhandahålles på ett fullt tillfredsställande sätt, hava efter närmare undersökning

visat sig sakna fog. Inför utskottet har vitsordats, att rundradion

haft en mycket stor fördel av samarbetet med tidningarna och med den av dem

ägda telegrambyrån. Sannolikt blir radioverksamheten även efter ett förstatligande

beroende av telegrambyrån som nyhetsförmedlare, varvid knappast

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 146.

3

någon kostnadsminskning kan förväntas. En egen statlig nyhetsanskaffning

bleve synnerligen kostsam.

I betraktande av sålunda angivna förhållanden måste utskottet finna opåkallat

med en så genomgripande omläggning av rundradions organisation, som

ett bifall till propositionen skulle innebära.

Av kommittén ifrågasatta förändringar rörande verksamheten och den ekonomiska

förvaltningen kunna — såsom framgår av yttrandet av aktiebolaget

Radiotjänst — vid förnyandet av koncessionen genomföras inom den nuvarande

organisationens ram. Sålunda bör staten och statens organ erhålla ökad

representation i bolagets styrelse genom att Kungl. Majit utser två, telegrafstyrelsen

en och bolagsstämman fyra av styrelsens sju ledamöter. I fråga örn

styrelsens sammansättning bör även beaktas landsortens berättigade krav på

representation inom styrelsen. Lämpligen bör minst en av de av Kungl. Maj :t

utsedda ledamöterna företräda landsorten. Vidare bör bolagets rätt till utdelning,

med hänsyn till nuvarande ränteläge, begränsas från nuvarande 7 till

högst 5 procent. Beträffande verkställande direktören bör med den stora omfattning,

som verksamheten nu erhållit, bolaget för detta ändamål förfoga över

en person, som belt ägnar sig åt denna uppgift.

Därest här angivna önskemål kunna förverkligas synes från riksdagens sida

ej böra resas invändningar mot att Kungl. Maj :t träffar överenskommelse med

aktiebolaget Radiotjänst örn rundradioverksamhetens fortsatta utövning. Även

i övrigt bar Kungl. Majit vid koncessionens förnyande möjligheter att bevaka

statens intressen. Härvid bör särskilt tillbörlig hänsyn tagas till radioverksamhetens

stora betydelse för landsorten. Vid programmens utformning

bör all möjlig uppmärksamhet ägnas åt de olika landsdelarnas behov och önskemål,

utan att därför riksprogrammet sönderbrytes. Utskottet vill överhuvud

understryka betydelsen av att kontakten mellan rundradions ledning och

landsorten upprätthålles och effektivt organiseras. Ett önskemål är likaledes

ett i än högre grad vidgat samarbete med offentligt understödda musikoch

folkbildningsinstitutioner samt andra sammanslutningar och företag,

som utöva konsert- och föreläsningsverksamhet. Förutom den ökade omväxling

för lyssnarna, som följer med dylika utsändningar, utgör närvaron

av en publik en den bästa kontroll över programmens kvalitet och underhållningsvärde.

Överhuvud bör ett sådant samarbete såväl kulturellt — i detta

ords vidsträcktaste mening — som ekonomiskt kunna vara till ömsesidig

båtnad.

Sammanfattningsvis må alltså framhållas, att några ökade garantier för en

god framtida programtjänst lika litet som för en ytterligare förbättrad ekonomi

ej lära stå att vinna genom svenska rundradions förstatligande. Stora

organisatoriska vanskligheter måste tvärtom bliva förbundna med det nuvarande

företagets avlösning av ett nytt statligt rundradiobolag eller en radiostyrelse

efter propositionens riktlinjer. Detta gäller särskilt under själva

övergångstiden. På sätt utskottet här ovan utvecklat böra alla berättigade

önskemål örn ökat statsinflytande över radioverksamheten kunna tillgodoses

utan att verksamheten förstatligas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets memorial Nr 146.

Herr Lithanders motion II: 512 om att avlönat uppdrag inom det av Kungl.

Maj:t föreslagna nya radiomonopolet ej må innehavas av riksdagsman påkallar

vid sådant förhållande intet utskottets yttrande. Beträffande den av herr

Kilbom väckta motionen II: 184 örn kostnadsfria radiolicenser för arbetslösa

vill utskottet endast erinra, att en utsträckning av nuvarande frilicensgivning

för obemedlade blinda till vissa andra invalidkategorier är under övervägande.

Den i sistnämnda motion gjorda hemställan, att riksdagen nu skulle anvisa

anslag för licenser till arbetslösa, kan utskottet ej tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) 1) att, i anslutning till de i ämnet väckta motionerna I: 313 samt II: 528

och 547, Kungl. Maj:ts förevarande proposition ej må av riksdagen bifallas;

2) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit giva till känna vad utskottet

härovan anfört i anledning av Kungl. Majt:s förevarande proposition;

b) att motionen II: 184 ej må av riksdagen bifallas;

c) att motionen II: 512 må anses besvarad med vad utskottet ovan anfört.»

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hade herr Olof Olsson m. fl.

förklarat sig anse, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse

:

»Den utredning örn rundradions fortsatta organisation, som 1933 års riksdag

fann påkallad, har numera slutförts och resultaten av densamma föreläggas

riksdagen i nu förevarande proposition. Samtliga de tillkallade utredningsmännen

liksom ock telegrafstyrelsen samt programrådet hava, örn än från

skilda utgångspunkter, funnit motiverat med en förändring i nuvarande organisationsform,

så att statens inflytande över rundradioverksamheten förstärkes.

Behovet av en annan framtida organisation för rundradioverksamheten än den

nuvarande förutsågs redan i samband med radiomonopolets ursprungliga upplåtande

till Radiotjänst. I detta avseende kan åberopas telegrafstyrelsens yttrande

den 21 februari 1923 över ett flertal inkomna ansökningar örn rätt till

radioutsändningar. Telegrafstyrelsen uttalade som sin uppfattning att en upplåtelse

till privata företagsamheten visserligen kunde vara den lämpligaste

under första åren, då verksamheten så gott som uteslutande antoges innebära

''underhållning av förströelsekaraktär’; då det emellertid vore att motse att det

nya kommunikationsmedlets utveckling skulle gå mot en användning i undervisningens

och folkupplysningens tjänst, vore det klokt att staten redan från

början gåves en sådan ställning till verksamheten, att en övergång till rundradions

användning för sådana ändamål underlättades.

Det var från dessa utgångspunkter aktiebolaget Radiotjänst bildades, och det

måste under sådana förhållandena vara förståeligt om bolaget ej kan bära

prägeln av en organisation, helt lämpad att för framtiden omhänderhava den

svenska rundradion. Bolaget utgör ett privat företag med ett aktiekapital av för

närvarande 180,000 kronor, fördelat med två tredjedelar å olika svenska tidningsföretag

och en tredjedel å företag inom den svenska radioindustrien och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr lid.

5

radiohandeln. Fabrikant- och radiohandlarintresset konkurrerade ursprungligen

med pressföretagen om rätten till programtjänsten men efter förhandlingar

ordnades sedermera med en samverkan på nyss angivet sätt. Statens

direkta inflytande i aktiebolaget Radiotjänst inskränker sig till rätten för

Kungl. Maj:t att av bolagets sju i övrigt av bolagsstämma i vanlig ordning

valda ledamöter utse två ledamöter (och en suppleant), av vilka den ena ledamoten

skall vara styrelsens ordförande; därjämte äger Kungl. Maj:t utse den

ene av bolagets revisorer (jämte en reviorssuppleant). Den samhälleliga kontrollen

över verksamheten kan i övrigt endast utövas indirekt, främst genom

programrådet, som är sammansatt av representanter, utsedda av Kungl. Maj :t,

telegrafstyrelsen, musikaliska akademien, stadskollegiet i Stockholm, folkbildningsförbundet

och arbetarnas bildningsförbund.

Den insats för svenska rundradions utveckling som bolaget — under samverkan

med telegrafverket — gjort under de sålunda gångna tio försöks- och

genombrottsåren är värd allt erkännande. Rundradion har emellertid numera

växt ut till en mäktig samhällsinstitution, och dess framtida förvaltning måste

enligt utskottets mening byggas på en fastare och mera betryggande organisation

än den nuvarande kan erbjuda. Förutnämnda förutsägelser örn rundradions

allmänkulturella betydelse hava i högsta grad gått i uppfyllelse. Rundradion

har numera utvecklat sig till ett nytt, samhällslivets skilda områden vitt

omspännande kommunikationsmedel. Grundad anledning måste då föreligga

till ett förnyat övervägande örn formerna för dess fortsatta förvaltning. Den

allmänna meningen lärer i stort sett vara ense därom att den svenska radioverksamheten

bör utövas enhetligt för hela landet och med ensamrätt för ett

enda företag. Härigenom skärpes ytterligare betydelsen av en betryggande

organisation med ett avgörande statligt inflytande, pa sätt redan nu är fallet

ej endast med monopolföretagen och våra större kommunikationsanstalter utan

även med ett stort antal kulturinstitutioner av skiftande slag.

I flertalet europeiska länder har rundradion ansetts böra göras till en statlig

institution eller i varje fall en institution, över vilken staten så gott som

helt har det omedelbara inflytandet. I Danmark handhaves utsändningsverksamheten

av statsradiofonien under ledning av ett radioråd på 15 medlemmar,

utnämnda av ministern för offentliga arbeten. ''Norsk rikskringkasting’

utgör en liknande organisation. I Aktiebolaget Finlands rundradio har staten

den ovillkorliga bestämmanderätten.

Då det nu gäller att för Sveriges del på liknande sätt trygga åt det allmänna

ett tillbörligt inflytande över rundradion, synas i frågans nuvarande läge

endast två alternativ föreligga till övervägande. Det ena är att rundradioverksamheten,

på sätt utredningsmännens majoritet och med dem departementschefen

förordat, helt övertages av staten. Det andra är det som en minoritet

bland dem framhållit som eventuellt lämpligt, nämligen en ombildning av aktiebolaget

Radiotjänst så att staten tillförsäkras majoriteten i företaget varvid

dock de nuvarande aktieägarna skulle kvarstå i minoritetsställning. I likhet

med departementschefen måste utskottet hysa tvekan örn vilket av dessa alternativ

som bör väljas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets memorial Nr Ika.

För det senare av minoriteten bland de sakkunniga framförda och av telegrafstyrelsen

tillstyrkta alternativet talar tvivelsutan att på detta sätt kunde

åt de nuvarande intressenterna bevaras möjligheterna att kvarstå i företaget, låt

vara med förminskat inflytande. Som skäl för en dylik anordning kan främst

åberopas den insats de under de gångna genombrottsåren gjort för den svenska

rundradions utveckling. Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst har emellertid

avrått fran en omorganisation efter dessa riktlinjer och framhållit att någon

förändring av rundradions ledning icke vore betingad av erfarenheterna och

att en sådan ej kunde av styrelsen tillstyrkas. Detta uttalande bör väl dock ej

betraktas som ett slutgiltigt uttryck för bolagets ståndpunkt till frågan. Utskottet,

som måste finna önskligt med en omorganisation under fortsatt samverkan

med bolagets nuvarande intressenter, förutsätter att bolaget, innan denna

fråga från statens sida definitivt avgöres, beredes tillfälle att ånyo angiva

sin ståndpunkt till en sådan lösning av frågan.

Skulle en fortsatt samverkan enligt reservanternas alternativ avvisas av bolaget,

lärer få väljas alternativet med rundradioverksamhetens fullständiga

övertagande av staten. Enligt propositionen skulle då samtliga aktier i nuvarande

aktiebolaget Radiotjänst inköpas till parikurs, varefter bolaget under

oförändrad firma ombildas till ett statligt aktiebolag. Kan en dylik ombildning

av nuvarande bolaget ej genomföras, anser utskottet ej erinran vara att

framställa mot den av departementschefen för sådant fall förordade organisationen

med en av Kungl. Majit särskilt utsedd styrelse.

Först sedan klarhet vunnits i dessa olika avseenden, lära de närmare normerna

för rundradioverksamhetens framtida utövning kunna prövas och fastställas.

De av departementschefen förordade grunderna beträffande fördelningen under

närmaste tiden av licensavgifter har ej givit utskottet anledning till erinran.

För inlösen av samtliga aktier i nuvarande aktiebolaget Radiotjänst har

Kungl. Majit äskat ett anslag av 180,000 kronor, vilket belopp torde böra av

riksdagen anvisas. Vid en omorganisation i enlighet med kommittéreservanternas

riktlinjer (ett aktiekapital på 270,000 kronor, varav 180,000 kronor tecknas

av staten och 90,000 kronor efter nedskrivning innehaves av nuvarande intressenterna)

bör nyssnämnda anslag i stället få disponeras för fullgörande av

statens aktieteckning i ett sålunda ombildat bolag.

Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet ej kunnat biträda de motionsvis

framställda yrkandena örn avslag å Kungl. Majits förslag. Herr Lithanders

motion 11:512 örn att avlönat uppdrag inom radiomonopolet ej må innehavas

av riksdagsman avstyrkes likaledes av utskottet; att för dylika uppdrag

lämpliga personer ej böra göras obehöriga på grund av riksdagsmannaskap är

en uppfattning som tidigare av riksdagen hävdats. Beträffande den av herr

Kilbom väckta motionen lii 184 örn kostnadsfria radiolicenser för arbetslösa

vill utskottet endast erinra, att en utsträckning av nuvarande frilicensgivning

för obemedlade blinda till vissa andra invalidkategorier är under övervägan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 146.

7

de. Härvid lärer jämväl få tagas under omprövning i vad mån licensavgifterna

kunna efterskänkas även i andra synnerligen ömmande undantagsfall. Motionens

hemställan att riksdagen nu skulle anvisa anslag för licenser till arbetslösa

kan utskottet ej tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna 1:313 samt 11:528 och 547, må till aktieteckning i aktiebolaget

Radiotjänst eller förvärvande av aktierna i bolaget under utgifter för kapitalökning

och rubrik Fonden för statens aktier för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 180,000 kronor, att utgå av lånemedel;

b) att motionen 11:184 må anses besvarad med vad utskottet sålunda anfört;
c)

att motionen II: 512 ej må av riksdagen bifallas.

Beträffande Kungl. Maj :ts förslag örn höjning av inkomsttiteln övriga lånemedel

avgives yttrande framdeles.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren bifallit

vad utskottet hemställt, medan andra kammaren dels beträffande mom.

a) 1) med avslag å utskottets hemställan bifallit det förslag, som innefattades

i mom. a) av den vid utlåtandet fogade reservationen, dels beträffande

mom. a) 2) avslagit utskottets hemställan, dels beträffande mom. b) bifallit

det förslag, som innefattades i mom. b) av den vid utlåtandet fogade reservationen,

dels ock beträffande mom. c) bifallit det förslag, som innefattades

i mom. c) av den vid utlåtandet fogade reservationen.

Första kammaren har alltså avslagit Kungl. Maj :ts proposition, vari äskats

medel för förvärv av aktierna i aktiebolaget Radiotjänst, medan andra kammaren

för aktieteckning i bolaget eller förvärvande av aktierna i bolaget anvisat

ett lånemedelsanslag av 180,000 kronor. Det av utskottet framlagda, av

första kammaren godkända skrivelseförslaget rörande den framtida organisationen

av rundradioverksamheten har avslagits av andra kammaren.

Motionen II: 184 örn anslag till radiolicenser för arbetslösa har ej vunnit

bifall i första kammaren, medan andra kammaren ansett densamma besvarad

med vad i reservationen anförts. Motionen II: 512 örn förbud för riksdagsledamöter

att innehava avlönade uppdrag inom radiomonopolet har av första

kammaren ansetts besvarad med vad utskottet anfört, medan andra kammaren

avslagit densamma. De i motionerna väckta frågorna hava icke ansetts

böra föranleda några särskilda åtgärder från riksdagens sida.

Då de skiljaktiga beslut, vari kamrarna sålunda stannat, synas kunna sammanjämkas

på sätt här nedan angives, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, båda kamrarna med frånträdande av sina

förut i ärendet fattade beslut, godkänna följande motivering

och hemställan:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets memorial Nr lis.

»Utskottet kan för sin del ej tillstyrka en så genomgripande omläggning

av rundradions organisation, som ett bifall till propositionen skulle innebära.

Av rundradioutredningen ifrågasatta förändringar rörande aktiebolaget Radiotjänsts

verksamhet och ekonomiska förvaltning synas vid förnyandet av

koncessionen kunna genomföras inom den nuvarande organisationens ram. Sålunda

böra staten och statens organ erhålla ökad representation i bolagets styrelse

genom att Kungl. Majit utser tre, därav styrelsens ordförande, telegrafstyrelsen

en och bolagsstämman tre av styrelsens ledamöter. I fråga örn styrelsens

sammansättning bör även beaktas landsortens berättigade krav på

representation inom styrelsen. Lämpligen bör minst en av de av Kungl. Maj :t

utsedda ledamöterna företräda landsorten. Med hänsyn till bolagets omfattande

medels förvaltning bör Kungl. Majit utse två revisorer i bolaget medan

bolagsstämman utser en. Vidare bör bolagets rätt till utdelning, med hänsyn

till nuvarande ränteläge, begränsas från nuvarande 7 till högst 4 procent. Beträffande

verkställande direktören bör med den stora omfattning, som verksamheten

nu erhållit, bolaget för detta ändamål förfoga över en person, som

helt ägnar sig åt denna uppgift.

Därest här angivna önskemål kunna förverkligas synas från riksdagens sida

ej böra resas invändningar mot att Kungl. Maj :t träffar överenskommelse med

aktiebolaget Radiotjänst örn rundradioverksamhetens fortsatta utövning. Även

i övrigt har Kungl. Majit vid koncessionens förnyande möjligheter att iakttaga

statens intressen. Härvid bör särskilt tillbörlig hänsyn tagas till radioverksamhetens

stora betydelse för landsorten. Vid programmens utformning

bör all möjlig uppmärksamhet ägnas åt de olika landsdelarnas behov och önskemål,

utan att därför riksprogrammet sönderbrytes. Utskottet vill överhuvud

understryka betydelsen av att kontakten mellan rundradions ledning och

landsorten upprätthålles och effektivt organiseras. Ett önskemål är likaledes

ett i än högre grad vidgat samarbete med offentligt understödda musik- och

folkbildningsinstitutioner samt andra sammanslutningar och företag, som utöva

konsert- och föreläsningsverksamhet. Eörutom den ökade omväxling för

lyssnarna, som följer med dylika utsändningar, utgör den direkta närvaron av

en publik en den bästa kontroll över programmens kvalitet och underhållningsvärde.

Ett sådant samarbete bör såväl kulturellt — i detta ords vidsträcktaste

mening — som ekonomiskt kunna vara till ömsesidig båtnad.

Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit påkallar herr Lithanders motion

lii 512 örn att avlönat uppdrag inom det av Kungl. Majit föreslagna nya

radiomonopolet ej må innehavas av riksdagsman intet utskottets yttrande.

Beträffande den av herr Kilbom m. fl. väckta motionen lii 184 om kostnadsfria

radiolicenser för arbetslösa vill utskottet endast erinra därom, att en utsträckning

av nuvarande frilicensgivning för obemedlade blinda till vissa andra

invalidkategorier är under övervägande. Härvid lärer jämväl få tagas under

omprövning i vad mån licensavgifterna kunna efterskänkas även i andra synnerligen

ömmande undantagsfall. Motionens hemställan att riksdagen nu skulle

anvisa anslag för licenser till arbetslösa kan utskottet ej tillstyrka.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr lU6.

9

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna 1:313 samt 11:528 och 547, må i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet härovan anfört;

b) att motionen II: 184 ej må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

c) att motionen 11:512 ej må föranleda någon riksdagens

åtgärd.»

Stockholm den 25 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla,

Asplund, Borell, Walles och Gustafsson i Benestad; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde,

Strindlund, Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson,

Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Andersson i Ovanmyra

och Aronson.

Reservation

1) av herrar Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Asplund, Walles, Anderson i

Råstock, Eriksson i Stockholm och Andersson i Prästbol.

2) av herr Törnkvist i Karlskrona.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami.

Nr lJf6.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:336 Skrivelse till Konungen i fråga om ändrade grunder för r u nd radioverksam bete n. s. 1 i texten