Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn ändrade grunder för rundradioverksamheten.
1935-05-25 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:146, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn ändrade grunder för rundradioverksamheten.
Dokumentets text
Statsutskottets memorial Nr 1^6.
1
Nr 146.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1935 kl. 12 m.
Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn
ändrade grunder för rundradioverksamheten.
(4:e avd.)
I den till riksdagen avlåtna, den 8 mars 1935 dagtecknade propositionen nr
164, hade Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över konununikationsärenden för samma dag föreslagit
riksdagen dels till förvärvande av aktierna i aktiebolaget Radiotjänst under
Utgifter för kapitalökning och rubrik Fonden för statens aktier för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 180,000 kronor,
dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 under
rubriken »F. Lånemedel» upptagna inkomsttiteln »övriga lånemedel» med motsvarande
belopp.
I anledning av Kungl. Maj ris förevarande proposition bade väckts följande
till statsutskottet hänvisade motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 313, inom första kammaren
av herr G. Tamm m. fl. och den andra, nr 547, inom andra kammaren av
herr C. Carleson m. fl. i vilka yrkats avslag på Kungl. Maj ris proposition
nr 164;
dels en inom andra kammaren av herr E. Lithander väckt motion, nr 512,
däri hemställts, att riksdagen i händelse av bifall belt eller delvis till Kungl.
Maj ris proposition nr 164 ville besluta, att avlönade uppdrag inom radiomonopolet
ej må innebavas av riksdagens ledamöter;
dels ock en inom andra kammaren av herr A. Meyerhöffer m. fl. väckt motion,
nr 528, däri hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj ris proposition
nr 164.
I förevarande sammanhang hade utskottet jämväl behandlat en inom andra
kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion, nr 184, däri föreslagits,
att riksdagen ville för budgetåret 1935/1936 besluta anvisa ett förslagsanslag
av 50,000 kronor, vilket belopp ställes till telegrafverkets förfogande för efterskänkande
av radioavgifter till personer, som genom företeende av intyg från
vederbörande kommunala myndigheter kunna visa sig på grund av arbetslöshet
sakna möjligheter betala radiolicens.
Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr 115 anfört och hemställt följande:
»Rundradions programverksamhet hav alltsedan år 1925 utövats av aktiebolaget
Radiotjänst. Bolaget, som på sin tid tillkom under samverkan med telegrafstyrelsen,
har satt som sitt mål ’att av rundradioverksamheten skapa en
kulturell institution i folkbildningsarbetets och folkuppfostrans tjänst utan att
Bihang till riksdagens protokoll 1985. 6 sami. Nr lid. 1
2
Statsutskottets memorial Nr lb6.
därför förbise det förströelsemoment, som givetvis också hade sin plats i rundradioprogrammen’.
Att företaget i stort sett tillfredsställande lyckats lösa
denna sin vanskliga uppgift, därom synes en ganska enhällig mening råda inom
omdömesgilla och ansvariga kretsar. Såväl i de sakkunnigas betänkande
som i propositionen har givits uttryck för denna mening.
Ett påtagligt bevis för allmänhetens uppskattning av den nuvarande svenska
rundradion är dess starka utbredning bland befolkningen. Licensinnehavarnas
antal har växt i en utsträckning, som icke tidigare förutsetts. Från att
år 1925 hava utgjort 100,000 och år 1929 400,000 hava radiolicenserna nu stegrats
till cirka 775,000. På grund av landets ringa befolkningstäthet äro utsändnings-
och mottagningssvårigheterna stora här i Sverige. Trots detta företedde
licenstätheten den 1 oktober 1934 en så hög siffra som 115 licenser per
1,000 invånare. Motsvarande antal voro för Norge 53, Danmark 152, Finland
33, Schweiz 81, Nederländerna 104, Tyskland 85, Storbritannien 140 och
Frankrike 38.
Med hänsyn till den betydelse, radion, enkannerligen skolradion, tillmätes
för den allmänna folkuppfostran, förtjänar uppmärksammas, att skolöverstyrelsen
ej ansett någon organisationsförändring behövlig.
Vid frågans bedömande måste avseende också fästas vid den trygghet, som
den nuvarande organisationen lämnar för största såväl inrikes- som utrikespolitiska
opartiskhet, något som också bestyrkes av den stränga försiktighet, som
härutinnan iakttagits under de gångna tio verksamhetsåren. Såsom erfarenheterna
från andra länder giva vid handen öppnar den vitt utbredda rundradion
utomordentliga möjligheter för statlig propaganda och utövning av politiskt
inflytande. Att den svenska rundradion allt framgent bör i detta hänseende
stå fullt oberoende överensstämmer helt visst med uppfattningen inom
vidsträckta svenska befolkningslager. Genom det förstatligande, som i propositionen
föreslås, kunna dock garantierna härför avsevärt försvagas.
Såväl av propositionen som av den utredning, utskottet därutöver införskaffat,
framgår, att den nuvarande ledningen icke blott på ett tillfredsställande
sätt handhaft verksamheten, utan även att den härför ej betingat sig mer
än skälig ekonomisk ersättning. Någon avsevärd merinkomst för statsverket
synes sålunda ej vara att vinna genom ett förstatligande, vilket tvärtom kan
medföra risker för ökade förvaltningskostnader. Ökade inkomster till statskassan
torde endast kunna beredas genom ökning av licensavgifterna, en åtgärd
som ej från något håll ansetts lämplig eller ens förutsatts. Ej heller
synas i övriga hänseenden några fördelar för radioverksamheten stå att vinna
genom att staten övertager densamma. De anmärkningar, som från skilda håll
riktats bland annat mot Tidningarnas telegrambyrå av innebörd dels att avgiften
för levererat nyhetsmaterial vore oskäligt hög, dels att nyhetsmaterialet
ej tillhandahålles på ett fullt tillfredsställande sätt, hava efter närmare undersökning
visat sig sakna fog. Inför utskottet har vitsordats, att rundradion
haft en mycket stor fördel av samarbetet med tidningarna och med den av dem
ägda telegrambyrån. Sannolikt blir radioverksamheten även efter ett förstatligande
beroende av telegrambyrån som nyhetsförmedlare, varvid knappast
Statsutskottets memorial Nr 146.
3
någon kostnadsminskning kan förväntas. En egen statlig nyhetsanskaffning
bleve synnerligen kostsam.
I betraktande av sålunda angivna förhållanden måste utskottet finna opåkallat
med en så genomgripande omläggning av rundradions organisation, som
ett bifall till propositionen skulle innebära.
Av kommittén ifrågasatta förändringar rörande verksamheten och den ekonomiska
förvaltningen kunna — såsom framgår av yttrandet av aktiebolaget
Radiotjänst — vid förnyandet av koncessionen genomföras inom den nuvarande
organisationens ram. Sålunda bör staten och statens organ erhålla ökad
representation i bolagets styrelse genom att Kungl. Majit utser två, telegrafstyrelsen
en och bolagsstämman fyra av styrelsens sju ledamöter. I fråga örn
styrelsens sammansättning bör även beaktas landsortens berättigade krav på
representation inom styrelsen. Lämpligen bör minst en av de av Kungl. Maj :t
utsedda ledamöterna företräda landsorten. Vidare bör bolagets rätt till utdelning,
med hänsyn till nuvarande ränteläge, begränsas från nuvarande 7 till
högst 5 procent. Beträffande verkställande direktören bör med den stora omfattning,
som verksamheten nu erhållit, bolaget för detta ändamål förfoga över
en person, som belt ägnar sig åt denna uppgift.
Därest här angivna önskemål kunna förverkligas synes från riksdagens sida
ej böra resas invändningar mot att Kungl. Maj :t träffar överenskommelse med
aktiebolaget Radiotjänst örn rundradioverksamhetens fortsatta utövning. Även
i övrigt bar Kungl. Majit vid koncessionens förnyande möjligheter att bevaka
statens intressen. Härvid bör särskilt tillbörlig hänsyn tagas till radioverksamhetens
stora betydelse för landsorten. Vid programmens utformning
bör all möjlig uppmärksamhet ägnas åt de olika landsdelarnas behov och önskemål,
utan att därför riksprogrammet sönderbrytes. Utskottet vill överhuvud
understryka betydelsen av att kontakten mellan rundradions ledning och
landsorten upprätthålles och effektivt organiseras. Ett önskemål är likaledes
ett i än högre grad vidgat samarbete med offentligt understödda musikoch
folkbildningsinstitutioner samt andra sammanslutningar och företag,
som utöva konsert- och föreläsningsverksamhet. Förutom den ökade omväxling
för lyssnarna, som följer med dylika utsändningar, utgör närvaron
av en publik en den bästa kontroll över programmens kvalitet och underhållningsvärde.
Överhuvud bör ett sådant samarbete såväl kulturellt — i detta
ords vidsträcktaste mening — som ekonomiskt kunna vara till ömsesidig
båtnad.
Sammanfattningsvis må alltså framhållas, att några ökade garantier för en
god framtida programtjänst lika litet som för en ytterligare förbättrad ekonomi
ej lära stå att vinna genom svenska rundradions förstatligande. Stora
organisatoriska vanskligheter måste tvärtom bliva förbundna med det nuvarande
företagets avlösning av ett nytt statligt rundradiobolag eller en radiostyrelse
efter propositionens riktlinjer. Detta gäller särskilt under själva
övergångstiden. På sätt utskottet här ovan utvecklat böra alla berättigade
önskemål örn ökat statsinflytande över radioverksamheten kunna tillgodoses
utan att verksamheten förstatligas.
4
Statsutskottets memorial Nr 146.
Herr Lithanders motion II: 512 om att avlönat uppdrag inom det av Kungl.
Maj:t föreslagna nya radiomonopolet ej må innehavas av riksdagsman påkallar
vid sådant förhållande intet utskottets yttrande. Beträffande den av herr
Kilbom väckta motionen II: 184 örn kostnadsfria radiolicenser för arbetslösa
vill utskottet endast erinra, att en utsträckning av nuvarande frilicensgivning
för obemedlade blinda till vissa andra invalidkategorier är under övervägande.
Den i sistnämnda motion gjorda hemställan, att riksdagen nu skulle anvisa
anslag för licenser till arbetslösa, kan utskottet ej tillstyrka.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) 1) att, i anslutning till de i ämnet väckta motionerna I: 313 samt II: 528
och 547, Kungl. Maj:ts förevarande proposition ej må av riksdagen bifallas;
2) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit giva till känna vad utskottet
härovan anfört i anledning av Kungl. Majt:s förevarande proposition;
b) att motionen II: 184 ej må av riksdagen bifallas;
c) att motionen II: 512 må anses besvarad med vad utskottet ovan anfört.»
I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hade herr Olof Olsson m. fl.
förklarat sig anse, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse
:
»Den utredning örn rundradions fortsatta organisation, som 1933 års riksdag
fann påkallad, har numera slutförts och resultaten av densamma föreläggas
riksdagen i nu förevarande proposition. Samtliga de tillkallade utredningsmännen
liksom ock telegrafstyrelsen samt programrådet hava, örn än från
skilda utgångspunkter, funnit motiverat med en förändring i nuvarande organisationsform,
så att statens inflytande över rundradioverksamheten förstärkes.
Behovet av en annan framtida organisation för rundradioverksamheten än den
nuvarande förutsågs redan i samband med radiomonopolets ursprungliga upplåtande
till Radiotjänst. I detta avseende kan åberopas telegrafstyrelsens yttrande
den 21 februari 1923 över ett flertal inkomna ansökningar örn rätt till
radioutsändningar. Telegrafstyrelsen uttalade som sin uppfattning att en upplåtelse
till privata företagsamheten visserligen kunde vara den lämpligaste
under första åren, då verksamheten så gott som uteslutande antoges innebära
''underhållning av förströelsekaraktär’; då det emellertid vore att motse att det
nya kommunikationsmedlets utveckling skulle gå mot en användning i undervisningens
och folkupplysningens tjänst, vore det klokt att staten redan från
början gåves en sådan ställning till verksamheten, att en övergång till rundradions
användning för sådana ändamål underlättades.
Det var från dessa utgångspunkter aktiebolaget Radiotjänst bildades, och det
måste under sådana förhållandena vara förståeligt om bolaget ej kan bära
prägeln av en organisation, helt lämpad att för framtiden omhänderhava den
svenska rundradion. Bolaget utgör ett privat företag med ett aktiekapital av för
närvarande 180,000 kronor, fördelat med två tredjedelar å olika svenska tidningsföretag
och en tredjedel å företag inom den svenska radioindustrien och
Statsutskottets memorial Nr lid.
5
radiohandeln. Fabrikant- och radiohandlarintresset konkurrerade ursprungligen
med pressföretagen om rätten till programtjänsten men efter förhandlingar
ordnades sedermera med en samverkan på nyss angivet sätt. Statens
direkta inflytande i aktiebolaget Radiotjänst inskränker sig till rätten för
Kungl. Maj:t att av bolagets sju i övrigt av bolagsstämma i vanlig ordning
valda ledamöter utse två ledamöter (och en suppleant), av vilka den ena ledamoten
skall vara styrelsens ordförande; därjämte äger Kungl. Maj:t utse den
ene av bolagets revisorer (jämte en reviorssuppleant). Den samhälleliga kontrollen
över verksamheten kan i övrigt endast utövas indirekt, främst genom
programrådet, som är sammansatt av representanter, utsedda av Kungl. Maj :t,
telegrafstyrelsen, musikaliska akademien, stadskollegiet i Stockholm, folkbildningsförbundet
och arbetarnas bildningsförbund.
Den insats för svenska rundradions utveckling som bolaget — under samverkan
med telegrafverket — gjort under de sålunda gångna tio försöks- och
genombrottsåren är värd allt erkännande. Rundradion har emellertid numera
växt ut till en mäktig samhällsinstitution, och dess framtida förvaltning måste
enligt utskottets mening byggas på en fastare och mera betryggande organisation
än den nuvarande kan erbjuda. Förutnämnda förutsägelser örn rundradions
allmänkulturella betydelse hava i högsta grad gått i uppfyllelse. Rundradion
har numera utvecklat sig till ett nytt, samhällslivets skilda områden vitt
omspännande kommunikationsmedel. Grundad anledning måste då föreligga
till ett förnyat övervägande örn formerna för dess fortsatta förvaltning. Den
allmänna meningen lärer i stort sett vara ense därom att den svenska radioverksamheten
bör utövas enhetligt för hela landet och med ensamrätt för ett
enda företag. Härigenom skärpes ytterligare betydelsen av en betryggande
organisation med ett avgörande statligt inflytande, pa sätt redan nu är fallet
ej endast med monopolföretagen och våra större kommunikationsanstalter utan
även med ett stort antal kulturinstitutioner av skiftande slag.
I flertalet europeiska länder har rundradion ansetts böra göras till en statlig
institution eller i varje fall en institution, över vilken staten så gott som
helt har det omedelbara inflytandet. I Danmark handhaves utsändningsverksamheten
av statsradiofonien under ledning av ett radioråd på 15 medlemmar,
utnämnda av ministern för offentliga arbeten. ''Norsk rikskringkasting’
utgör en liknande organisation. I Aktiebolaget Finlands rundradio har staten
den ovillkorliga bestämmanderätten.
Då det nu gäller att för Sveriges del på liknande sätt trygga åt det allmänna
ett tillbörligt inflytande över rundradion, synas i frågans nuvarande läge
endast två alternativ föreligga till övervägande. Det ena är att rundradioverksamheten,
på sätt utredningsmännens majoritet och med dem departementschefen
förordat, helt övertages av staten. Det andra är det som en minoritet
bland dem framhållit som eventuellt lämpligt, nämligen en ombildning av aktiebolaget
Radiotjänst så att staten tillförsäkras majoriteten i företaget varvid
dock de nuvarande aktieägarna skulle kvarstå i minoritetsställning. I likhet
med departementschefen måste utskottet hysa tvekan örn vilket av dessa alternativ
som bör väljas.
6
Statsutskottets memorial Nr Ika.
För det senare av minoriteten bland de sakkunniga framförda och av telegrafstyrelsen
tillstyrkta alternativet talar tvivelsutan att på detta sätt kunde
åt de nuvarande intressenterna bevaras möjligheterna att kvarstå i företaget, låt
vara med förminskat inflytande. Som skäl för en dylik anordning kan främst
åberopas den insats de under de gångna genombrottsåren gjort för den svenska
rundradions utveckling. Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst har emellertid
avrått fran en omorganisation efter dessa riktlinjer och framhållit att någon
förändring av rundradions ledning icke vore betingad av erfarenheterna och
att en sådan ej kunde av styrelsen tillstyrkas. Detta uttalande bör väl dock ej
betraktas som ett slutgiltigt uttryck för bolagets ståndpunkt till frågan. Utskottet,
som måste finna önskligt med en omorganisation under fortsatt samverkan
med bolagets nuvarande intressenter, förutsätter att bolaget, innan denna
fråga från statens sida definitivt avgöres, beredes tillfälle att ånyo angiva
sin ståndpunkt till en sådan lösning av frågan.
Skulle en fortsatt samverkan enligt reservanternas alternativ avvisas av bolaget,
lärer få väljas alternativet med rundradioverksamhetens fullständiga
övertagande av staten. Enligt propositionen skulle då samtliga aktier i nuvarande
aktiebolaget Radiotjänst inköpas till parikurs, varefter bolaget under
oförändrad firma ombildas till ett statligt aktiebolag. Kan en dylik ombildning
av nuvarande bolaget ej genomföras, anser utskottet ej erinran vara att
framställa mot den av departementschefen för sådant fall förordade organisationen
med en av Kungl. Majit särskilt utsedd styrelse.
Först sedan klarhet vunnits i dessa olika avseenden, lära de närmare normerna
för rundradioverksamhetens framtida utövning kunna prövas och fastställas.
De av departementschefen förordade grunderna beträffande fördelningen under
närmaste tiden av licensavgifter har ej givit utskottet anledning till erinran.
För inlösen av samtliga aktier i nuvarande aktiebolaget Radiotjänst har
Kungl. Majit äskat ett anslag av 180,000 kronor, vilket belopp torde böra av
riksdagen anvisas. Vid en omorganisation i enlighet med kommittéreservanternas
riktlinjer (ett aktiekapital på 270,000 kronor, varav 180,000 kronor tecknas
av staten och 90,000 kronor efter nedskrivning innehaves av nuvarande intressenterna)
bör nyssnämnda anslag i stället få disponeras för fullgörande av
statens aktieteckning i ett sålunda ombildat bolag.
Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet ej kunnat biträda de motionsvis
framställda yrkandena örn avslag å Kungl. Majits förslag. Herr Lithanders
motion 11:512 örn att avlönat uppdrag inom radiomonopolet ej må innehavas
av riksdagsman avstyrkes likaledes av utskottet; att för dylika uppdrag
lämpliga personer ej böra göras obehöriga på grund av riksdagsmannaskap är
en uppfattning som tidigare av riksdagen hävdats. Beträffande den av herr
Kilbom väckta motionen lii 184 örn kostnadsfria radiolicenser för arbetslösa
vill utskottet endast erinra, att en utsträckning av nuvarande frilicensgivning
för obemedlade blinda till vissa andra invalidkategorier är under övervägan
-
Statsutskottets memorial Nr 146.
7
de. Härvid lärer jämväl få tagas under omprövning i vad mån licensavgifterna
kunna efterskänkas även i andra synnerligen ömmande undantagsfall. Motionens
hemställan att riksdagen nu skulle anvisa anslag för licenser till arbetslösa
kan utskottet ej tillstyrka.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna 1:313 samt 11:528 och 547, må till aktieteckning i aktiebolaget
Radiotjänst eller förvärvande av aktierna i bolaget under utgifter för kapitalökning
och rubrik Fonden för statens aktier för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 180,000 kronor, att utgå av lånemedel;
b) att motionen 11:184 må anses besvarad med vad utskottet sålunda anfört;
c)
att motionen II: 512 ej må av riksdagen bifallas.
Beträffande Kungl. Maj :ts förslag örn höjning av inkomsttiteln övriga lånemedel
avgives yttrande framdeles.»
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren bifallit
vad utskottet hemställt, medan andra kammaren dels beträffande mom.
a) 1) med avslag å utskottets hemställan bifallit det förslag, som innefattades
i mom. a) av den vid utlåtandet fogade reservationen, dels beträffande
mom. a) 2) avslagit utskottets hemställan, dels beträffande mom. b) bifallit
det förslag, som innefattades i mom. b) av den vid utlåtandet fogade reservationen,
dels ock beträffande mom. c) bifallit det förslag, som innefattades
i mom. c) av den vid utlåtandet fogade reservationen.
Första kammaren har alltså avslagit Kungl. Maj :ts proposition, vari äskats
medel för förvärv av aktierna i aktiebolaget Radiotjänst, medan andra kammaren
för aktieteckning i bolaget eller förvärvande av aktierna i bolaget anvisat
ett lånemedelsanslag av 180,000 kronor. Det av utskottet framlagda, av
första kammaren godkända skrivelseförslaget rörande den framtida organisationen
av rundradioverksamheten har avslagits av andra kammaren.
Motionen II: 184 örn anslag till radiolicenser för arbetslösa har ej vunnit
bifall i första kammaren, medan andra kammaren ansett densamma besvarad
med vad i reservationen anförts. Motionen II: 512 örn förbud för riksdagsledamöter
att innehava avlönade uppdrag inom radiomonopolet har av första
kammaren ansetts besvarad med vad utskottet anfört, medan andra kammaren
avslagit densamma. De i motionerna väckta frågorna hava icke ansetts
böra föranleda några särskilda åtgärder från riksdagens sida.
Då de skiljaktiga beslut, vari kamrarna sålunda stannat, synas kunna sammanjämkas
på sätt här nedan angives, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, båda kamrarna med frånträdande av sina
förut i ärendet fattade beslut, godkänna följande motivering
och hemställan:
8
Statsutskottets memorial Nr lis.
»Utskottet kan för sin del ej tillstyrka en så genomgripande omläggning
av rundradions organisation, som ett bifall till propositionen skulle innebära.
Av rundradioutredningen ifrågasatta förändringar rörande aktiebolaget Radiotjänsts
verksamhet och ekonomiska förvaltning synas vid förnyandet av
koncessionen kunna genomföras inom den nuvarande organisationens ram. Sålunda
böra staten och statens organ erhålla ökad representation i bolagets styrelse
genom att Kungl. Majit utser tre, därav styrelsens ordförande, telegrafstyrelsen
en och bolagsstämman tre av styrelsens ledamöter. I fråga örn styrelsens
sammansättning bör även beaktas landsortens berättigade krav på
representation inom styrelsen. Lämpligen bör minst en av de av Kungl. Maj :t
utsedda ledamöterna företräda landsorten. Med hänsyn till bolagets omfattande
medels förvaltning bör Kungl. Majit utse två revisorer i bolaget medan
bolagsstämman utser en. Vidare bör bolagets rätt till utdelning, med hänsyn
till nuvarande ränteläge, begränsas från nuvarande 7 till högst 4 procent. Beträffande
verkställande direktören bör med den stora omfattning, som verksamheten
nu erhållit, bolaget för detta ändamål förfoga över en person, som
helt ägnar sig åt denna uppgift.
Därest här angivna önskemål kunna förverkligas synas från riksdagens sida
ej böra resas invändningar mot att Kungl. Maj :t träffar överenskommelse med
aktiebolaget Radiotjänst örn rundradioverksamhetens fortsatta utövning. Även
i övrigt har Kungl. Majit vid koncessionens förnyande möjligheter att iakttaga
statens intressen. Härvid bör särskilt tillbörlig hänsyn tagas till radioverksamhetens
stora betydelse för landsorten. Vid programmens utformning
bör all möjlig uppmärksamhet ägnas åt de olika landsdelarnas behov och önskemål,
utan att därför riksprogrammet sönderbrytes. Utskottet vill överhuvud
understryka betydelsen av att kontakten mellan rundradions ledning och
landsorten upprätthålles och effektivt organiseras. Ett önskemål är likaledes
ett i än högre grad vidgat samarbete med offentligt understödda musik- och
folkbildningsinstitutioner samt andra sammanslutningar och företag, som utöva
konsert- och föreläsningsverksamhet. Eörutom den ökade omväxling för
lyssnarna, som följer med dylika utsändningar, utgör den direkta närvaron av
en publik en den bästa kontroll över programmens kvalitet och underhållningsvärde.
Ett sådant samarbete bör såväl kulturellt — i detta ords vidsträcktaste
mening — som ekonomiskt kunna vara till ömsesidig båtnad.
Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit påkallar herr Lithanders motion
lii 512 örn att avlönat uppdrag inom det av Kungl. Majit föreslagna nya
radiomonopolet ej må innehavas av riksdagsman intet utskottets yttrande.
Beträffande den av herr Kilbom m. fl. väckta motionen lii 184 om kostnadsfria
radiolicenser för arbetslösa vill utskottet endast erinra därom, att en utsträckning
av nuvarande frilicensgivning för obemedlade blinda till vissa andra
invalidkategorier är under övervägande. Härvid lärer jämväl få tagas under
omprövning i vad mån licensavgifterna kunna efterskänkas även i andra synnerligen
ömmande undantagsfall. Motionens hemställan att riksdagen nu skulle
anvisa anslag för licenser till arbetslösa kan utskottet ej tillstyrka.
Statsutskottets memorial Nr lU6.
9
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna 1:313 samt 11:528 och 547, må i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet härovan anfört;
b) att motionen II: 184 ej må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
c) att motionen 11:512 ej må föranleda någon riksdagens
åtgärd.»
Stockholm den 25 maj 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla,
Asplund, Borell, Walles och Gustafsson i Benestad; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde,
Strindlund, Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson,
Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Andersson i Ovanmyra
och Aronson.
Reservation
1) av herrar Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Asplund, Walles, Anderson i
Råstock, Eriksson i Stockholm och Andersson i Prästbol.
2) av herr Törnkvist i Karlskrona.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami.
Nr lJf6.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:336 Skrivelse till Konungen i fråga om ändrade grunder för r u nd radioverksam bete n. s. 1 i texten