Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av särskild folkräkning.

1935-06-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av särskild folkräkning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

1

Nr 156.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1935 kl. 11 1. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande

av särskild folkräkning.

(lia avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 31 maj 1935 dagtecknad proposition

(nr 248) har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att under sjunde huvudtiteln för hudgetåret 1935/1936 anvisa

dels till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid särskild

folkräkning ett reservationsanslag av 400,000 kronor, dels ock till

Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrk obokförare vid särskild folkräkning

ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

Sedan riksdagen i skrivelse den 30 april 1935 (nr 181) anhållit, att Kungl.

Majit måtte låta verkställa undersökning av vårt lands befolkningsfråga

och för riksdagen framlägga de förslag, vartill denna utredning kunde

föranleda, har Kungl. Majit, på hemställan av chefen för socialdepartementet,

den 17 maj 1935 bemyndigat nämnde departementschef att utse en

kommission, bestående av högst nio personer, med uppdrag att verkställa

en allsidig undersökning av berörda spörsmål.

På grund av det sålunda givna bemyndigandet har chefen för socialdepartementet

den 22 maj 1935 såsom ledamöter av ifrågavarande kommission

tillkallat ledamoten av riksdagens första kammare, generaltulldirektören

N. Wohlin, tillika ordförande, medicine doktorn A. Andreen-Svedberg,

professorn N. von Hofsten, ledamoten av riksdagens andra kammare, trädgårdsmästaren

K. Magnusson i Skövde, professorn G. Myrdal, ledamoten

av riksdagens andra kammare, tändsticksarbetaren J. Persson i Tidaholm,

professorn S. Wicksell, fru D. Västberg och ledamoten av riksdagens andra

kammare, redaktören I. Österström.

I skrivelse den 25 maj 1935 har kommissionen gjort framställning örn anordnandet

av en särskild folkräkning avseende årsskiftet 1935—1936.

Kommissionen har såsom allmän motivering till sitt ifrågavarande förslag

anfört följande:

Kommissionen har funnit, att en viktig del av kommissionens arbete

måste vara framskaffandet av en mera fullständig utredning rörande ej

blott befolkningsutvecklingen och dess tendenser för närmaste framtid

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 156. 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr lod.

utan äveu de bakomliggande sociala orsakerna. Det är därvid en nära uog

ofrånkomlig förutsättning för att effektiva åtgärder till lösande av befolkningskrisen

skola kunna planläggas, att en befolkningsstatistik upplägges

på sådant sätt, att de demografiska förhållandena ställas i samband med

de sociala och ekonomiska förhållanden, som kunna antagas utöva inverkan

på vårt folks vilja och förmåga att grunda äktenskap och föda barn.

En sådan befolkningsstatistik måste av naturliga skäl hava sitt huvudintresse

inriktat på familjen: familjens storlek och sammansättning, fruktsamheten.

familjemedlemmarnas yrkes- och anställnings-, inkomst- och

förmögenhets- samt arbetslöslietsförliållanden, familjebostadens storlek

och beskaffenhet, familjens omflyttning och hoendetid, familjens förmåga

att själv skaffa medel till sin försörjning, samhällets hjälp till familjen i

i olika former o. s. v. Då familjebildningens detaljer liro beroende av hur

dessa faktorer gestaltat sig under en längre tid, vore det önskvärt att så

ordnades, att dessa, i främsta rummet familjens ekonomi (och i första hand

familjeinkomsten), såvitt möjligt studerades för en tidsperiod av flera bloch

icke endast för ett eller annat förflutet år.

Ett viktigt önskemål är, att denna statistiska belysning av familjebildningens

sociala och ekonomiska förutsättningar kan göras för en tid, som

icke ligger så långt tillbaka, att uppgifterna blott äga en mindre grad av

aktualitet. Därest nytt material skall införskaffas, bör detta i aktualitetens

och därmed användbarhetens intresse bearbetas snabbt.

På en hel del av befolknings- och socialstatistikens olika områden föreligger

statistiskt material, som med någon bearbetning kan användas av

kommissionen.

För att få den erforderliga samlade överblicken över problemen, haiman

emellertid att vända sig till den statistik, som ger ett genomsnitt genom

våra befolkningsförhållanden, d. v. s. vår folkräkningsstatistik. Det

är närmast 1930 års folkräkning, som intresserar i detta sammanhang.

Denna medtager en del familjesociologiska data, som äro av stort värde för

kommissionens arbete.

Många omständigheter hava emellertid fogat det så, att den senaste folkräkningens

resultat icke utan vidare kunna läggas till grund för kommissionens

arbete. Sedan materialet till 1930 års folkräkning införskaffades,

har vårt land genomgått en svårartad kris. Denna kris har medfört, att

numera i vårt land råder -— särskilt för de unga familjerna — andra levnadsvillkor,

än vad fallet var i slutet av 1930. Inkomst-, förmögenhets- och

anställningsförhållanden hava ej obetydligt förändrats liksom också omflyttningen

och bostadsförhållandena. Allmänt taget hava avsevärda förskjutningar

ägt rum i viktiga demografiska förhållanden.

Ehuru man givetvis kan hava en utomordentlig hjälp av 1930 års foikräkningsresultat,

efter hand som de framkomma, måste man därför fastslå,

att de äro i vissa avseenden för kommissionens syfte föråldrade.

I detta sammanhang må omnämnas, att fråga örn en extra folkräkning

med anledning av befolkningskrisen också uppstått i andra länder. Salunda

har förliden höst förslag till en sådan framförts i England av den

framstående socialekonomen Sir Josiah Stamp. The Royal Statistical Society

har också framlagt ett memorandum i frågan. Det pekas särskilt på,

att befolkningsutvecklingen just nu står vid en vändpunkt både beträffande

folkmängd och demografisk struktur. Det kan anses angeläget att

fixera läget omkring denna vändpunkt genom tätare folkräkningar än

eljest, och detta alldeles särskilt med hänsyn till den omläggning i samhällets

hela verksamhet och ekonomi, som torde bli en följd av folkök
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

3

långens upphörande och övergången till ett skede av avtagande folkmängd.

Även i Sverige torde som bekant en dylik vändpunkt vara nära

förestående.

Kommissionen har vidare erinrat, att enligt kungörelsen den 4 november

1859, som utgör grundvalen för den svenska befolkningsstatistiken,

folkräkningar skola äga rum vart femte år och grundas (utom i Stockholm)

på utdrag ur liusförhörslängderna (församlingsböckerna), men att

Kungl. Maj:t medgivit, att varannan folkräkning fått inställas, varför

folkräkning från och med år 1860 verkställts endast vart tionde år.

I fortsättningen ingår kommissionen närmare på de metoder, som borde

tillämpas vid den nya folkräkningen, samt framlägger en approximativ

kostnadsberäkning för folkräkningens genomförande. Härutinnan finner

utskottet sig kunna hänvisa till den redogörelse, som lämnas i propositionen.

Efter att hava återgivit statistiska centralbyråns i ärendet den 29 maj

1935 avgivna utlåtande har departementschefen för egen del anfört följande:
»Med

hänsyn till de skäl, som kommissionen i sin framställning utvecklat,

finner jag i likhet med statistiska centralbyrån önskvärt, att den

av kommissionen såsom grundval för det framförda utredningsarbetet

föreslagna särskilda folkräkningen kommer till stånd. En dylik folkräkning

skulle visserligen, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, medföra

betydande kostnader för statsverket. Då det för befolkningsfrågans

fortsatta behandling måste vara av stor vikt att äga tillgång till

aktuella uppgifter rörande de demografiska, sociala och ekonomiska förhållanden,

som äro av särskild betydelse för frågans bedömande, ansel1

jag emellertid, att kostnaderna icke böra få lägga hinder i vägen för

undersökningens verkställande.

Enligt kommissionens förslag skulle undersökningen anordnas dels såsom

en partiell folkräkning efter direkt metod, begränsad till omkring en

fjärdedel av landets befolkning och särskilt inriktad på familjer eller familjeliknande

hushållsförband, på barnen och deras miljö ävensom på

föräldrarna samt deras sociala och ekonomiska villkor, dels ock såsom

en allmän, till de viktigaste demografiska huvuddata begränsad folkräkning,

anordnad efter hävdvunnen indirekt metod. Mot vad kommissionen

sålunda föreslagit har jag ingen erinran. Ej heller har jag, såvitt i frågans

nuvarande läge kan bedömas, något att invända mot vad kommissionen

anfört angående arbetets organisation och bedrivande. Såsom

förutsatts såväl av kommissionen som av statistiska centralbyrån, torde

emellertid slutlig ståndpunkt till frågan örn sättet för folkräkningens

anordnande böra tagas först efter närmare utredning. Sedan dylik utredning

slutförts, torde det få ankomma på Kungl. Maj:! att fastställa

plan för undersökningens bedrivande. I likhet med kommissionen utgår

jag från, att folkräkningen skall omhänderhavas av statistiska centralbyrån

i samråd med kommissionen, därvid centralbyrån får beredas den

personal förstärkning, som för arbetenas utförande blir erforderlig.

Beträffande kostnaderna för undersökningen finner jag på ärendets

nuvarande stadium icke anledning till erinran mot de approximativa beräkningar,

som framlagts av kommissionen. Do modifikationer i dessa

s. 4 Kontrollera mot PDF

Vtbkottct.

4 Statsutskottets utlåtande Nr 156.

beräkningar, vilka av statistiska centralbyrån angivits med avseende å

anslagsbehovet för nästkommande budgetår, synas mig emellertid kunna

godtagas.

Vad angår kostnaderna för blankettryck och andra expenser för folkräkningen,

biträder jag statistiska centralbyråns förslag om att dessa

kostnader skola bestridas från centralbyråns omkostnadsanslag. Expenskostnadernas

överförande till omkostnadsanslaget skulle visserligen föranleda,

att detta anslag för näskommande budgetår finge ej obetydligt

överskridas, men denna omständighet synes ej böra utgöra hinder folden

föreslagna anordningen, som ur bokföringssynpunkt torde vara den

lämpligaste och som, på sätt centralbyrån framhållit, synes kunna motiveras

jämväl av att folkräkningen får anses såsom en centralbyråns ordinarie

arbetsuppgift.

Såsom centralbyrån föreslagit böra vidare hyreskostnaderna påföras

statens allmänna fastighetsfond.

_ Ett bifall till vad nu föreslagits medför en minskning i det av kommissionen

beräknade anslagsbeloppet för näskommande budgetår med

62.000 kronor.

Till avlöningskostnader för folkräkningen torde, såsom föreslagits av

centralbyrån, böra anvisas ett särskilt reservationsanslag. I detta anslag

böra inräknas jämväl kostnaderna för arvode åt husbesökare vid den representativa

undersökningen enligt direkt metod. I enlighet med vad

centralbyrån förordat synes avlöningsanslaget böra bestämmas till 400,000

kronor, innebärande en minskning i förhållande till kommissionens beräkning

med 38,000 kronor.

I likhet med statistiska centralbyrån finner jag skäl tala för att, såsom

skedde vid 1930 års folkräkning, kyrkobokförarna tillerkännas ersättning

för sitt arbete med utdrag ur församlingsböckerna. Med hänsyn

till vad centralbyrån anfört torde ersättningen emellertid kunna bestämmas

till lägre belopp än det år 1930 medgivna. Fastställandet av ersättningsgrunden

synes böra ske först i samband med Kungl. Maj:ts beslut

örn plau för undersökningens bedrivande. Jag utgår emellertid från

att ersättningen bör bestämmas till högst det av statistiska centralbyrån

föreslagna beloppet av 2 kronor 50 öre för varje påbörjat hundratal personer

i församlingsböckerna. För ifrågavarande ändamål bör uppföras

ett särskilt anslag av förslagsanslags natur, beräknat till ett belopp av

150.000 kronor.

kännare bestämmelser rörande dispositionen av de föreslagna anslagen

böra meddelas av Kungl. Majit. Likaledes torde det få ankomma på

Kungl. Majit att utfärda erforderliga föreskrifter rörande övriga med

folkräkningen sammanhängande frågor. Såsom statistiska centralbyrån

framhållit, äger Kungl. Majit befogenhet att utan riksdagens medverkan

förordna örn skattedeklarationernas användande för statistisk bearbetning.

»

Under hänvisning till den av riksdagen i skrivelse den 30 april 1935 (nr

181) begärda utredningen beträffande vårt lands befolkningsfråga finner

sig utskottet på de i statsrådsprotokollet framlagda skälen för att en särskild

folkräkning kommer till stånd, i syfte att därigenom må klarläggas

ett flertal för nämnda utredning betydelsefulla faktorer, böra tillstyrka

den sålunda föreslagna folkräkningens genomförande. Mot de till grund

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

5

för Kungl. Maurts anslagsäskande liggande kostnadsberäkningarna har

utskottet icke funnit anledning till någon erinran.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må under sjunde huvudtiteln för budgetåret

1935/1936 anvisa

a) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till

personal vid särskild folkräkning ett reservationsanslag

av 400,000 kronor,

b) till Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare

vid särskild folkräkning ett förslagsanslag

av 150,000 kronor.

Stockholm den 4 juni 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet havn närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, bergqvist, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles, Thelin, Petrén,

Nilsson i Fredriksfält och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Jeppsson, Andersson i

Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Nilsson i Hörby, Norsell,

Norling och Aronson.

fallang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr /Sfi.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:351 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition angående anordnande av särskild folkräkning. a1 i texten