Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av arbetstiden för viss statsanställd personal jämte i ämnet väckta motioner.
1935-06-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:158, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av arbetstiden för viss statsanställd personal jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
iStatsutskottets utlåtande Nr 158.
1
Nr 158.
Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1935 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av arbetstiden för viss statsanställd
personal jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1935 dagtecknad proposition,
nr 108, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden samma dag, lämnat riksdagen
tillfälle att avgiva yttrande angående av föredragande departementschefen
föreslagen reglering av arbetstiden för viss statsanställd personal.
I samband med Kungl. Majits förevarande proposition har utskottet till
behandling förehaft två inom andra kammaren väckta motioner, nämligen:
nr 508 av herr A. Olsson i Mora m. fl., som hemställt, att riksdagen som
yttrande över Kungl. Majits proposition nr 108 måtte uttala, att den däri
föreslagna regleringen av arbetstiden för personalen vid vissa statliga anstalter
icke nu bör genomföras, utan att en utredning rörande de ekonomiska
verkningarna av en liknande arbetstidsbegränsning vid kommunala
anstalter av jämförligt slag först må komma till stånd; samt
nr 509 av fröken Bertha Wellin, som hemställt, att riksdagen vid avgivande
av yttrande i anledning av ifrågavarande proposition måtte uttala
såsom sin uppfattning, att regleringen av arbetstiden för viss statsanställd
personal till normalt 48 timmar i veckan icke bör omfatta inom armén och
marinen anställda sjuksköterskor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
En av de större grupper, som beröras av Kungl. Majits förevarande förslag,
utgör personalen vid statens sinnessjukhus.
Utskottet vill med anledning härav erinra därom, att, då frågan örn
minskning av tjänstgöringstiden för nämnda personal på grund av i ämnet
väckta motioner var föremål för prövning av 1930 års riksdag, riksdagen i
sin skrivelse nr 299 framhöll, att de skäl, som förhindrat vederbörande
departementschef att förorda några åtgärder härutinnan, vore dels de betydande
kostnader för avlönande av ytterligare personal och för anskaffande
av nya personalbostäder ett genomförande av förslaget härutinnan skulle
medföra och dels de konsekvenser, i fråga om ökade sjukvårdsavgifter för
landstingen och de större städerna, som skulle bliva en följd av förslagets
genomförande. De synpunkter, som anförts till stöd för åtgärders vidtagande,
hade riksdagen dock måst finna så beaktansvärda, att riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 158—159.
Utskottet.
1304 35
2
Statsutskottets utlåtande Nr 158.
ansåge sig icke kunna ställa sig avvisande mot att en utredning i ärendet
verkställdes, varigenom konsekvenserna av ett bifall till förslaget kunde helt
överblickas.
Sedan utredning verkställts och förslag örn reglering av arbetstiden för
den vid sinnessjukhusen anställda sjukvårdspersonalen framlagts för 1931
års riksdag, uttalade riksdagen i sin skrivelse nr 5 A, punkt 50, att med
hänsyn till de å sinnessjukhusen intagnas tillstånd och den omständigheten,
att nämnda sjukhus vore så gott som ständigt överbelagda, den därstädes
anställda personalens tjänstgöring måste anses vara av så säregen beskaffenhet,
att härav kunde motiveras en viss begränsning av tjänstgöringstiden.
På grund härav och då riksdagen icke haft något att erinra mot de av departementschefen
framlagda grunderna för en sådan begränsning, biföll riksdagen
förslaget härutinnan.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle åttatimmarsdagen i
princip genomföras vid vissa statliga anstalter av olika slag. Utan att
vilja bestrida, att skäl härför kunna åberopas för vissa personalgrupper, har
utskottet dock i frågans nuvarande läge ansett sig icke kunna tillstyrka förslaget
i fråga. Starka skäl tala för ett uppskov med denna frågas avgörande.
Sålunda skulle, på sätt motionsvis framhållits, ett införande av åttatimmarsdagen
vid de statliga sinnessjukhusen med all sannolikhet hava till följd
krav på liknande förkortning av arbetstiden vid de kommunala och landstingsdrivna
kroppssjukhusen, liksom en arbetstidsreglering vid alkoholist- och
uppfostringsanstalter m. il. skulle komma att bliva prejudicerande för förhållandena
vid av landsting drivna sinnesslöanstalten arbetshem och skyddshem.
Och någon utredning örn kostnaderna för en arbetstidsreglering för
de kommunala anstalterna förefinnes icke. En dylik utredning synes utskottet
ofrånkomlig, innan definitiv ståndpunkt tages till frågan örn åttatimmarsdagens
införande vid de anstalter, varom nu är fråga.
Slutligen vill utskottet, under erinran örn den så nyligen som år 1932
genomförda regleringen av arbetstiden för sinnessjukhusens sjukvårdspersonal,
i likhet med vad motionsvis anförts, framhålla, att den här föreliggande
frågan icke kan anses vara av så brådskande natur, att med dess avgörande
icke kan anstå, till dess alla konsekvenser av dess avgörande kunna
exakt överblickas.
Utskottet, som således biträder det i motionen II: 508 gjorda uttalandet,
finner sig alltså nu icke böra taga ståndpunkt till den i motionen II: 509
gjorda hemställan.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
meddela, vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 4 juni 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Statsutskottets utlåtande Nr 158.
3
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Bergqvist, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles,
Thelin, Petrii, Nilsson i Fredriksfält och von Heland samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Jeppsson, Andersson
i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Nilsson i Hörby,
Norsell, Norling och Aronson.
Reservation
av herrar Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Asplund, Walles, Petrén, Anderson
i Råstock, Jansson i Falun, Andersson i Höör, Andersson i Prästbol, Norsell
och Norling, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Såsom av departementschefen erinrats, har, sedan arbetstidslagen genom
beslut vid 1930 års riksdag erhållit permanent karaktär, flertalet arbetargrupper
blivit tillförsäkrade de sociala och kulturella fördelar, som den lagstadgade
åttatimmarsdagen för deras del innebär. Åtskilliga arbetar- och
personalgrupper, bland andra personalen vid sinnessjukhusen och andra
statliga anstalter, avvakta emellertid ännu en arbetstidsreglering. Utskottet
får, lika med departementschefen, erinra därom, att motioner i frågan tid
efter annan väckts inom riksdagen och att arbetar- och personalsammanslutningar
vid flera tillfällen framställt förslag i frågan.
Sedan numera utredningar verkställts angående arbetstidsregleringen beträffande
de personalgrupper, varom fråga är, anser utskottet tiden vara
inne, att den arbetstidsreglering, som nu förefinnes, utsträckes att gälla
även andra grupper. Utskottet syftar härvid närmast på den vid sinnessjukhusen
anställda personalen, vilkens arbete torde vara både psykiskt
och fysiskt påfrestande. Till stöd för sin mening angående arbetstidsregleringens
snara genomförande vill utskottet i likhet med departementschefen
för sin del framhålla den inverkan, genomförandet härav skulle utöva å
arbetslöshetsläget, särskilt bland ungdomen. Utskottet delar alltså departementschefens
uppfattning, att en arbetstidsreglering enligt åttatimmarslagens
principer bör, så snart omständigheterna det medgiva, genomföras
för den statsanställda arbetspersonal, som ej redan kommit i åtnjutande
därav.
Vad departementschefen i frågan i övrigt uttalat har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t vid denna
frågas ytterligare behandling beaktar vad som motionsvis framhållits beträffande
arbetstiden för arméns och marinens sjuksköterskor.
Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet icke kunnat förorda det i
motionen II: 508 gjorda yrkandet.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
meddela vad utskottet här ovan anfört.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:369 Skrivelse till Konungen i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av arbetstiden för viss statsanställ s. 1 i texten