Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i propositionen nr 249 gjorda framställningar om anslag till avbetalning å statsskulden.
1935-06-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:164, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i propositionen nr 249 gjorda framställningar om anslag till avbetalning å statsskulden.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
1
Nr 164.
Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1935 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
och i propositionen nr 249 gjorda framställningar om anslag
till avbetalning å statsskulden.
(4:e avd.)
l:o) Amortering å vissa lån. I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari
1935 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under hudgetåret 1935/1936 har Kungl. Majit (punkt 3,
sid. 9 och 10, av det vid propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning.
Bil. 4» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag) föreslagit riksdagen att till amortering å vissa lån
för budgetåret 1935/1936 anvisa de anslag, tillsammans uppgående till
4,117,800 kronor, vilka finnas upptagna i bilaga vid statsrådsprotokollet.
Enligt utskottet från riksgäldskontoret tillliandakomna upplysningar
hör det i statsverkspropositionen till 792,360 kronor upptagna anslaget
till amortering av 1899 års 3 Va procents lån utgå på grund av att lånet
uppsagts till inlösen per den 15 augusti 1935. Vidare bör för jämnande
av slutsumman förslagsanslaget till amortering å 1886 års 3 Va procents
lån, i statsverkspropositionen upptaget till 1,003,157 kronor, minskas med
40 kronor till 1,003,117 kronor. Slutsumman av samtliga nu ifrågavarande
anslag skulle alltså minskas med (792,360 -f- 40) 792,400 kronor till
3,325,400 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till amortering å vissa lån för
budgetåret 1935/1936 anvisa de anslag, tillsammans
uppgående till 3,325,400 kronor, vilka finnas under A
upptagna i bifogade sammanställning (Bilaga).
2:o) Fonden för statsskuldens amortering. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkt 4, sid. 10) hemställer utskottet,
att riksdagen må till avsättning till fonden för
statsskuldens amortering för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 1,000,000 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 16b. i
Utskottet.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
Utskottet.
3:o) Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital.
Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 10—11) föreslagit riksdagen att till avskrivning
av visst i fonden för förslag till statsverket ingående lånekapital
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 35,000,000 kronor.
I en till riksdagen avlåten, den 31 maj 1935 dagtecknad proposition, nr
249, Ilar Kungl. Majit därefter, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen, såvitt nu är i fråga, att — med uteslutande av det i
förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 äskade anslaget till avskrivning
av visst i fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital —
bland utgifter för kapitalökning under rubriken Avbetalning å statsskulden
till avskrivning av till allmänna arbeten m. ni. anvisat lånekapital
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 36,000,000 kronor.
För nedskrivning av det lånemedelskapital, som enligt beslut av 1933
års riksdag i form av anslag till olika allmänna arbeten investerades i
fonden för förlag till statsverket, anvisade samma års riksdag för budgetåret
1933/1934 under avbetalning å statsskulden ett förslagsanslag å
25 miljoner kronor. För täckande av detta amorteringsbelopp bundos inkomsterna
av arvs- och gåvobeskattningen.
För budgetåret 1934/1935 bär för ifrågavarande amortering bundits avkastningen
av ej blott arvs- och gåvobeskattningen — beräknad till 25
miljoner kronor — utan även extra inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken
uppförts med 8 miljoner kronor. Härtill bar lagts ett belopp av 3
miljoner kronor att täckas av andra till skattebudgeten inflytande statsinkomster.
De för den särskilda amorteringen tillgängliga medlen liava
alltså beräknats till sammanlagt 36 miljoner kronor, vilket belopp uppförts
såsom förslagsanslag.
I anledning av uppförandet av ett nytt anslag till avskrivning av lånekapital,
anvisat åt svenska spannmålsföreningen, föreslås i propositionen
nr 249 en ändring av anslagsrubriken. Avskrivningsanslaget, avseende
till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital, bar i statsverkspropositionen
upptagits med ett belopp av 35 miljoner kronor, motsvarande dels
inkomsten av arvs- oell gåvoskatt, upptagen till 27 miljoner kronor, dels
ock avkastningen av den extra inkomst- oell förmögenhetsskatten, sorn
beräknats giva 8 miljoner kronor. Med hänsyn till resultatet av de förnyade
beräkningar rörande avkastningen å vissa inkomsttitlar bär departementschefen
i propositionen nr 249 tillstyrkt, att för ifrågavarande
amorteringsändamål avses ytterligare 1 miljon kronor, som alltså skulle
täckas av statsinkomster i allmänhet.
Enligt verkställda beräkningar torde ytterligare 1 miljon kronor eller
alltså sammanlagt 2 miljoner kronor kunna från allmänna budgeten bere
-
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
3
tias för amortering av ifrågavarande vid 1933 och 1934 års riksdagar anvisade
lånekapital. Med tillstyrkande alltså att anslaget upptages till
37.000. 000 kronor i stället för av Kungl. Majit föreslagna belopp av
36.000. 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till avskrivning av till allmänna
arbeten m. m. anvisat lånekapital för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 37,000,000 kronor.
4:o) Avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spanninålsföreningen.
I den till riksdagen avlåtna, den 31 maj 1935 dagtecknade propositionen
nr 249 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att bland utgifter
för kapitalökning under rubriken Avbetalning å statsskulden till avskrivning
av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen, för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 5,000,000 kronor.
Såsom förlagskapital åt svenska spannmålsföreningen u. p. a. hava 1934
och 1935 års riksdagar i enlighet med Kungl. Majits förslag under utgifter
för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, anvisat tillhopa
95,000,000 kronor.
I propositionen nr 227 till innevarande års riksdag hava förlusterna å
spannmålsföreningens verksamhet beräknats till 82,000,000 kronor. Behållningen
å fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen den
30 juni 1935 har beräknats till 6,500,000 kronor, varför av ifrågavarande
förluster skulle återstå att täcka ett belopp av omkring 75,000,000 kronor.
Beträffande sättet och ordningen för täckande av dessa förluster anfördes
i propositionen, att den nämnda summan av 75,000,000 kronor borde
amorteras på en tid av sex år, räknat från den 1 juli 1935. För budgetåret
1935/1936 skulle sålunda erfordras, att ett belopp av 12,500,000 kronor
kunde ställas till förfogande för ändamålet. I veteavgift och skatt å inom
riket tillverkat kli kunde under tiden 1 juli—31 augusti 1935 beräknas
inflyta 1,500,000 kronor. Utginge man från att veteavgiften för tiden 1
september 1935—31 augusti 1936 bestämdes till 2 kronor 50 öre för deciton,
kunde intäkterna därav under budgetåret 1935/1936 beräknas till
cirka 8,000,000 kronor. För täckande av förluster, uppkomna genom det
nya svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet under dess första verksamhetsår,
erfordras 4,000,000 kronor, av vilket belopp hälften kunde
anses belöpa å budgetåret 1935/1936. För att användas till täckande av
spannmålsföreningens förluster skulle sålunda av veteavgiftsmedel finnas
tillgängliga ungefär (1,500,000 + 8,000,000 — 2,000,000 =) 7,500,000 kronor.
Det skulle följaktligen erfordras, att för budgetåret 1935/1936 ett
belopp av (12,500,000 — 7,500,000 =) 5,000,000 kronor anskaffades på annat
sätt.
Utskottet.
4 Statsutskottets utlåtande Nr 164.
Viel sin behandling av propositionen nr 227 har riksdagen biträtt un
återgivna förslag.
I anslutning till vad sålunda förutsatts har nu departementschefen tillstyrkt
anvisande av ett anslag av 5,000,000 kronor till avskrivning av förlusterna
å spannmålsföreningens verksamhet, att tagas i anspråk utöver
det belopp, som för ändamålet kan stå till förfogande ur fonden för mötande
av förluster å spannmålsregleringen efter det täckning beretts för
svenska spannmålsaktiebolagets förluster, i den män de belöpa å budgetåret
1935/1936.
För täckning av förlusterna å svenska spannmålsföreningens verksamhet
beräknas åtgå ett belopp av omkring 75 miljoner kronor. I enlighet
med av riksdagen godkänd plan är detta belopp avsett att avskrivas under
sex budgetår med omkring 12.5 miljoner kronor för år. För nästa
budgetår skulle det för ändamålet erforderliga beloppet täckas på sådant
sätt, att 7.5 miljoner kronor tagas i anspråk av inflytande veteavgift och
skatt å inom riket tillverkat kli (från redan anvisat anslag under nionde
huvudtiteln) medan återstoden, 5 miljoner kronor, nu uppföres såsom särskilt
anslag under rubriken Avbetalning å statsskulden.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till avskrivning av lånekapital,
anvisat åt svenska spannmålsf öreningen, för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 5,000,000 kronor.
Stockholm den 5 juni 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDF.ES anderson.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Bergquist,
Scensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Walles, Gustafsson i Benestad, Petrén, Nilsson i
Fredriksfält, Sandén och Lindström, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Jeppsson,
Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Norsell,
Holmdahl och Isacson.
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
5
Bilaga.
Sammanställning över anslagen till avbetalning å statsskulden.
A. Amortering å vissa lån.
1 1886 års 3 1/i % lån, förslagsanslag ........................ 1,003,117
2 1931 »4 % > 980,800
3 1933 »4 % ■» 1,248,600
4 Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags av staten över
tagna
reverslån av år 1930 .................................... 92,883 3,325400
B. Fonden för statsskuldens amortering.
1 Avsättning till fonden för statsskuldens amortering .................. 1,000,000
C. Avskrivning av lånekapital.
1 Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat
lånekapital, förslagsanslag........................................ 37,000,000
2 Avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska
spannmålsföreningen ............................................ 5,000,000 42,000,000
Summa kronor 46,325,400.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. G sami.
Nr 16U.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:357 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i propositionen nr 249 gjorda framställningar om anslag till avbetalning å st s. 1 i texten