Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning örn anslag till studielånefonden jämte två i ämnet väckta motioner.
1935-02-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:30, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning örn anslag till studielånefonden jämte två i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
6
Statsutskottets utlåtande Nr 30.
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1935 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under utgifter för kapitalökning gjorda framställning örn
anslag till studielånefonden jämte två i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1935/1936 har Kungl. Majit (punkt 8, sid. 21 och 22 av det vid propositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 5» fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit
riksdagen att såsom kapitalökning för Studielånefonden för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
I sammanhang med Kungl. Majlis förevarande förslag bar utskottet
behandlat två likalydande motioner, väckta den ena, nr 35, inom första
kammaren av herr J. Sandén och den andra, nr 66, inom andra kammaren
av fru Sigrid Gillner-Ringenson, i vilka hemställts, att riksdagen
måtte såsom kapitalökning för studielånefonden för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
I fråga örn de av motionärerna till stöd för deras framställning åberopade
skälen får utskottet hänvisa till motionen Ii 35.
Den 18 maj och den 30 juni 1934 utdelade Kungl. Majit dels fortsatta
studielån åt 211 av 228 sökande med belopp växlande mellan 300 kronor
och 1,200 kronor samt till en sammanlagd summa av 200,000 kronor, dels
ock nya studielån åt 126 av 1,065 sökande med belopp växlande mellan 500
kronor och 1,200 kronor samt till en sammanlagd summa av 125,400 kronor.
Tillsammans utdelades alltså 325,400 kronor.
Departementschefen har beräknat 300,000 kronor vara erforderliga för
verksamhetens uppehållande under år 1935 i ungefär samma omfattning
som tidigare.
För täckande av detta behov finnas för närvarande tillgängliga dels
hos postsparbanken inneliggande, i anspråk icke tagna lånemedel dels ock
i statskontoret å studielånefonden innestående kapitalmedel sammanlagt
i runt tal 35,000 kronor. Härutöver kunna disponeras de under år 1934 en
-
Statsutskottets utlåtande Nr 30.
7
ligt fastställda amorteringsplaner inflytande kapitalavbetalningarna av
tidigare beviljade lån uppskattade till 200,000 kronor, ävensom en inbetalning
av omkring 15,000 kronor å från föregående år resterande kapitalavbetalningar.
I anslutning härtill borde för nästa budgetår till fonden anvisas ett kapitalökningsanslag
av 50,000 kronor. Anslaget skulle utgå av andra statsinkomster
än lånemedel.
Såsom motivering till sitt yrkande hava motionärerna åberopat, att
nuvarande fondkapitalet endast till en ringa del motsvarat det verkliga
behovet. I detta avseende har hänvisats till nedanstående jämförelse
mellan ansökningar och beviljade lån under åren 1932—1934.
År
Ansökningar
Beviljade
Sammanlagt
beviljade
lånebelopp
Fortsatta lån
Nya lån
Fortsätta lån
Nya lån
1932 .....................
252
998
223
74
286,500
1933 .....................
211
975
187
122
291,550
1934 .....................
228
1,065
211
126
325,400
Motionärerna anföra i övrigt bland annat följande:
Då det kan konstateras att i vårt land en stor procent av våra vetenskapsmän,
lärare, läkare, domare, ingenjörer, tandläkare, jägmästare,
affärsmän o. s. v. studerat på skuld till enskilda personer, icke anhöriga,
och på lån i banker med borgensförbindelse, så kan man förstå vilka
svårigheter, som under nuvarande förhållanden med trängsel på arbetsmarknaden
möta den ungdom som ansvarsfylld och målmedveten söker
sin utbildning och sin utkomst. Mer än någonsin förut är möjligheten att
få studielån utan borgensförbindelse och med befrielse från omedelbar
amortering av största betydelse.
I närvarande situation i befolkningsfrågan inom det svenska samhället
framhålles alltid nödvändigheten av att ge ungdomen ur alla läger förtröstan
till framtiden och möjlighet till familjebildning. Att öka möjligheterna
för en med vitsord kvalificerad ungdom att utbilda sig till det
yrke, deras vilja och begåvning utpekat, torde vara en icke oviktig detalj
på den väg, som leder till en sund och livskraftig befolkning.
Studielånefonden tillkom vid 1919 års riksdag på riksdagens eget initiativ.
Enligt vad erfarenheten under de gångna åren i stort sett visar har
den utbildning, som de studerande tack vare statens studielån kunnat förskaffa
sig, varit av största nytta för deras framtida fortkomst. Förlusterna
å verksamheten hava, trots att lånen utlämnas utan borgenssäkerhet,
varit jämförelsevis obetydliga. Å hela studielånefondens till i runt tal
3,500,000 kronor uppgående kapital hava hittills i kapital och räntor behövt
avskrivas tillhopa cirka 80,000 kronor. Härtill komma utestående
förfallna amorteringar 46,000 kronor och räntor 24,000 kronor.
Att årligen på detta sätt över 300 begåvade men fattiga studerande kun
-
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 30.
nät beredas studiemöjligheter måste tvivelsutan hava varit av stort samhälleligt
gagn. Det stora antal sökande, som för närvarande ej kunna erhålla
lån, utgör också, såsom i väckta motioner framhållits, ett skäl för
utökning av lånemöjligheterna.
Å andra sidan medför denna starka tävlan örn lånen en önskvärd, för att
ej säga nödvändig garanti för att endast de mest begåvade föras in på studiebanor,
där tillströmningen redan för närvarande är betänkligt stor.
överhuvud måste det, såsom redan i samband med fondens tillkomst framhölls,
ligga en viss fara i att lånemöjligheterna alltför mycket vidgas.
Utskottet vill tillstyrka den av departementschefen förordade utökningen
av fondkapitalet med 50,000 kronor, varigenom för fortsatt utdelning
av studielån under år 1935 skulle stå till förfogande samma belopp
som under år 1934 eller cirka 300,000 kronor. Någon höjning av anslaget
utöver det sålunda i riksstatsförslaget av Kungl. Maj:t uppförda beloppet
kan utskottet däremot ej tillstyrka, trots de behjärtansvärda synpunkter,
som onekligen härför motionsvis anförts. Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å de av herr Sandén och fru GillnerRingenson
i ämnet väckta motionerna I: 35 och II: 66,
må såsom kapitalökning för studielånefonden för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
50,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster än
lånemedel.
Stockholm den 26 februari 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: Samma ledamöter som de under utlåtandet nr 29 antecknade med undantag
därav, att herr Magnusson i Skövde i stället för herr Persson i Fritorp deltagit i behandlingen
av ärendet. _
Reservation
av herrar Oscar Olsson, Sandén och Eriksson i Stockholm, som ansett,
att utskottet bort hemställa örn bifall till de i ämnet väckta motionerna.
850666. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:73 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning örn anslaq till studielånef a1 i texten