Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avsättning till en fond av medel, sorn influtit vid försäljning av sparmärken.
1935-03-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:36, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avsättning till en fond av medel, sorn influtit vid försäljning av sparmärken.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 36.
1
Nr 36.
Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1935 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avsättning till en fond av medel, sorn influtit
vid försäljning av sparmärken.
(4:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1935 dagtecknad proposition,
nr 78, bär Kungl. Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att de
medel, som till postsparbanken influtit för avyttrade och ännu utelöpande
sparmärken, må, räknat från och med den 1 juli 1935, avsättas till en under
generalpoststyrelsens förvaltning ställd fond, varav avkastningen skall enligt
av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser användas för att till skolor, varest
skolsparrörelse finnes anordnad, lämna bidrag till ändamål, som avse lärjungarnas
fostran eller utbildning och som icke kunna i annan ordning tillgodoses
; med skyldighet dock för generalpoststyrelsen att av fondens medel
gottgöra postsparbanken beloppet av de sparmärken, som efter nämnda tidpunkt
kunna komma att av postsparbanken inlösas.
I skrivelse den 22 mars 1934 har generalpoststyrelsen gjort framställning
angående avsättning av vissa för försålda sparmärken influtna medel till
en fond, varvid anförts bland annat följande:
Insättning i postsparbanken finge endast ske i helt krontal. Det minsta
belopp, som kunnat och fortfarande kunde insättas å postsparbanksbok, vore
alltså en krona. För att underlätta besparing av även mindre belopp hade
postsparbanken tidigare tillhandahållit s. k. sparmärken ä tio öre. Sedan
tio sådana märken inköpts och uppklistrats å ett s. k. sparkort, hade kortet
vid insättning i postsparbanken kunnat användas såsom betalningsmedel för
en krona. Sparmärkesförsäljningen, som införts samtidigt med postsparbankens
inrättande, hade upphört med utgången av år 1922, då sparmärkena
avskaffats. Den uppgift, sparmärkena haft att fylla, hade nämligen ansetts
kunna bättre tillgodoses medelst ficksparbössor.
Genom att ett stort antal sparmärken förkommit eller av annan anledning
icke kommit att användas för sparändamål, hade postsparbanken under årens
lopp tillförts ett belopp på försålda och ännu utelöpande sparmärken, som
vid utgången av år 1933 uppgått till 89,458 kronor 30 öre och som helt visst
icke komme att för framtiden väsentligen minskas.
Styrelsen anser, att överskottsmedlen för försålda sparmärken icke kunde
erhålla bättre användning än om de finge avsättas till en fond, varav den
årliga avkastningen helt eller delvis finge disponeras för utdelning till
skolor, skolklasser eller grupper av skolbarn av mindre bidrag, avsedda att
möjliggöra förverkligandet av något för ungdomens fostran och utbildning
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 36. 549 ss
2
Statsutskottets utlåtande Nr 36.
TJt skott et.
värdefullt önskemål. Bidragen borde kunna avse exempelvis skolresor, anskaffande
eller utökning av skolbibliotek, förvärvande av radioapparat eller
skioptikonutrustning oell skolornas prydande med konstverk. Möjligen borde
ett visst maximibelopp, t. ex. 200 kronor, fastställas för bidragen.
Såsom villkor för erhållande av bidrag har styrelsen föreslagit skola gälla,
att effektiv skolsparverksamliet finnes ordnad i vederbörande skolor antingen
genom postsparbanken eller enskild sparbank.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget. Statskontoret har, under framhållande
likväl av vissa betänkligheter, ej velat motsätta sig förslaget, lliksräkenskapsverket
har avstyrkt förslaget, varvid riksräkenskapsverket uttalat,
att omliandlade medel borde tillgodoföras postsparbankens inkomstmedel.
Riksräkenskapsverket har som motivering härför anfört bland annat följande:
Riksräkenskapsverket funne, att vid bedömandet av generalpoststyrelsens
förevarande förslag hänsyn borde tagas därtill, att den tidigare bedrivna
sparmärkesförsäljningen kunde sägas hava utgjort inledningen till den skolsparverksamhet,
som postsparbanken numera bedreve i mera fasta former. Mot
de. i samband med sparmärkesförsäljningen uppkomna vinstmedlen borde
följaktligen ställas de kostnader, som vore att hänföra till den nuvarande
skolsparverksamlieten. Enligt inhämtade uppgifter beräknades postsparbankens
årliga merkostnader för skolsparrörelsen för närvarande uppgå till omkring
102,000 kronor, därav 60,000 kronor till å postsparbanksböcker insatta
belopp, 36,000 kronor till abonnemang å tidskriften »Lyckoslanten» och
6,000 kronor till inköp av skolsparbössor. Under hänvisning härtill hade
riksräkenskapsverket icke funnit tillräckliga skäl föreligga att för angivet
ändamål avskilja nu omliandlade medel. Ämbetsverket hade härvid icke
förbisett, att postsjiarbankens kostnader för den nuvarande skolsparverksamheten
hänförde sig till allenast de skolor, vid vilka postsparbanken
bedreve skolsparverksamliet, medan enligt generalpoststyrelsens förslag örn
fondering av överskottsmedlen för försålda sparmärken fondmedlens avkastning
skulle kunna tillgodoföras jämväl sådana skolor, där enskilda sparbanker
bedreve skolsparverksamliet.
Ifrågavarande medel inemot 90,000 kronor utgöra överskott på den sparmärkesförsäljning,
som tidigare ägde rum inom postverket. Försäljningen
av sparmärken upphörde nämligen med utgången av år 1922, och det torde
ej vara att förvänta att ännu utelöpande sparmärken skola i någon mera
nämnvärd utsträckning tagas i anspråk för insättningar.
Denna vinst, som hittills ej inräknats bland postsparbankens inkomstmedel,
har uppkommit just på den del av sparverksamheten, som utövats
bland de ekonomiskt svagast ställda. Enligt verkställd uppskattning försåldes
cirka 30 procent av dessa tio öres sparmärken. eller för cirka 30,000
kronor för år, bland skolbarn genom deras lärare eller lärarinnor.
Enligt utskottets mening kunna goda skäl anföras för generalpoststyrelsens
förslag att avsätta dessa medel till ett ändamål, som direkt sammanhänger
med postsparbankens folkuppfostrande uppgift. Utskottet vill därför
tillstyrka förslaget att medlen avsättas till en fond, vars avkastning må användas
för att till skolor, varest skolsparrörelse -— genom postsparbanken
eller annan sparbank — finnes anordnad, lämna bidrag, som kunna främja
lärjungarnas fostran eller utbildning, såsom exempelvis för anskaffning av
skioptikon- eller radioutrustning, skolresor, skolbibliotek o. s. v. Tillräck
-
Statsutskottets utlåtande Nr 36.
3
liga garantier lärer kunna vinnas för att ifrågavarande ränteavkastning,
högst 3,000—4,000 kronor för år för samtliga skolor, kan finna en lämplig
användning. Enligt vad som förutsättes skola närmare bestämmelser härom
fastställas av Kungl. Majit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att de medel, som till postsparbanken
influtit för avyttrade och ännu utelöpande sparmärken,
må, räknat från och med den 1 juli 1935, avsättas till en under
generalpoststyrelsens förvaltning ställd fond, varav avkastningen
skall enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser
användas för att till skolor, varest skolsparrörelse finnes anordnad,
lämna bidrag till ändamål, som avse lärjungarnas
fostran eller utbildning och som icke kunna i annan ordning
tillgodoses; med skyldighet dock för generalpoststyrelsen att
av fondens medel gottgöra postsparbanken beloppet av de
sparmärken, som efter nämnda tidpunkt kunna komma att av
postsparbanken inlösas.
Stockholm den 1 mars 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDEKS ANDEKSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Jokansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Borell, Bergström, Thelin, Nilsson i Fredriksfält, Sandén, Tham,
Lindström, von Heland och Larsson i Varberg, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Törnkvist i Karlskrona,
Holmgren, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i
Eskilstuna, Högström, Olofsson i Digernäs, Skoglund och Svedberg.
Reservation
av herrar Johansson i Fredrikslund, Borell och Holmgren, som ansett att
utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Syftet med förevarande förslag — nämligen att de vinstmedel, inemot
90,000 kronor, som uppstått på oinlösta sparmärken, skulle få tjäna till
uppmuntran av skolbarnens sparverksamhet — måste uppenbarligen för
envar framstå som behjärtansvärt.
För egen del har dock utskottet ej kunnat bortse ifrån de avsevärda belopp,
som redan för närvarande vid sidan av budgeten äro anslagna till
liknande ändamål. Såsom riksräkenskapsverket utrett uppgå postsparban
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 36.
kens årliga merkostnader för skolsparrörelsen till omkring 102,000 kronor,,
enligt följande sammanställning:
Kronor*
Insättningar på postsparbanksböcker m. m. enligt årligt medgivande
av riksdagen........................................................................................ 60,000
Abonnemang å tidskriften »Lyckoslanten» ......................................... 36 000
Inköp av skolsparbössor ...................................................................... 6,000
Kronor 102,000
Enligt generalpoststyrelsens förslag skulle ifrågavarande medel avsättas''
till en fond varav den årliga avkastningen belt eller delvis finge disponeras
för utdelning av bidrag, avseende exempelvis skolresor, anskaffande eller
utökning av skolbibliotek, förvärvande av radioapparat eller skioptikonutrustning
och skolornas prydande med konstverk. Det synes utskottet som
örn ränteavkastningen från fonden högst 3,000—4,000 kronor för år icke
skulle förslå långt för det framställda programmets förverkligande i betraktande
jämväl av det förhållandet, att det här gäller landet i sin helhet.
Krav kunna därför tänkas snart nog framkomma örn utökning av fonden
eller dess avkastning genom tillskottsbidrag. De ändamål, som här åsyftas,
tillgodoses i viss grad redan nu, fast på annat sätt, genom det allmänna.
Även kan ifragasättas lämpligheten av att postverket — ett affärsdrivande
verk — skall vid sidan av den numera av postverket genom riksdagens
medverkan fast ordnade sparverksamheten bland skolungdomen handhava en
understödsverksamhet enligt det program som skisserats.
I likhet med riksräkenskapsverket kan utskottet ej finna tillräckliga skäl
föreligga för att nu anslå ytterligare medel till detta ändamål, som redan
för närvarande måste anses jämförelsevis väl tillgodosett.
Utskottet får alltså hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition ej må av riksdagen
bifallas.»
Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:74 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning örn anslaq till studielånef s. 7 i texten