Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående befrielse för G. S. Cassel m. fl. från viss betalningsskyldighet.

1935-03-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående befrielse för G. S. Cassel m. fl. från viss betalningsskyldighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående

befrielse för G. S. Cassel m. fl. från viss

betalningsskyldighet.

(l:a avd.)

l:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1935 dagtecknad proposition

(nr 61) har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva (punkt 1), att Gunnar Sigurd Cassel må befrias från honom

jämlikt krigshovrättens utslag den 6 februari 1934 åliggande skyldighet att

till kronan utgiva skadestånd med 2,704 kronor 88 öre, samt att ifrågavarande

belopp må ur flygvapnets räkenskaper avskrivas.

Vice korpralen vid flygskolkåren Gunnar Sigurd Cassel var den

28 juli 1932 före början av ett flygpass i förarens frånvaro sysselsatt med igångsättande

av motorn å flygplanet nr 5563, vid vilket Cassel tjänstgjorde såsom

mekaniker. Motorn kom härunder i gång på fullvarv, varvid flygplanet rullade

framåt och gick runt med påföljd att åtskilliga skador uppstodo å planet. Efter

med Cassel hållet förhör ålade chefen för flygskolkåren genom lagakraftvunnet

beslut den 8 augusti 1932, jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten, Cassel

för vårdslöshet i fullgörande av tjänsteplikter disciplinstraff av vaktarrest i

fyra dagar. Sedan därefter frågan örn ersättning i anledning av olyckan gjorts

till föremål för handläggning vid Skånska kavalleriregementets krigsrätt, yrkade

vederbörande åklagare därstädes, att Cassel såsom vållande till olyckan måtte

förpliktas ersätta kronan kostnaderna för flygplanets iståndsättande med 2,704

kronor 88 öre.

Enligt utslag den 14 november 1933 fann krigsrätten genom vad i målet

förekommit utrett, att Cassel genom försumlighet i tjänsten finge anses vållande

till skadorna å flygplanet, vilka skadors avhjälpande dragit en kostnad

av 2,704 kronor 88 öre, och förpliktade krigsrätten honom att till statsverket

genast utgiva nämnda belopp, 2,704 kronor 88 öre.

Krigshovrätten, där Cassel anförde besvär, fann enligt utslag den 6 februari

1934 skäl ej vara anfört, som föranledde ändring i krigsrättens utslag.

Krigshovrättens utslag har vunnit laga kraft.

I en till Kungl. Majit ställd skrift har Cassel sedermera — med förmälan

att han icke ägde några tillgångar utöver sin lön, ävensom att ett utgivande

av det honom ådömda skadeståndet skulle för lång tid framåt undergräva hans

ekonomi — anhållit att av nåd bliva befriad från den honom ålagda betalningsskyldigheten.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 39— 42.

638 85 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

Viskottet.

Flygstyrelsen och statskontoret, som avgivit utlåtanden i ärendet, hava på

anförda skäl tillstyrkt, att riksdagens medgivande till efterskänkande av statsverkets

ifrågavarande fordran hos Cassel måtte utverkas.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må medgiva, att G. S. Cassel må befrias från

honom jämlikt krigshovrättens utslag den 6 februari 1934 åliggande

skyldighet att till kronan utgiva skadestånd med 2,704

kronor 88 öre, samt att ifrågavarande belopp må ur flygvapnets

räkenskaper avskrivas.

2:o) Uti ovanberörda proposition (nr 61) har Kungl. Majit vidare föreslagit

riksdagen medgiva (punkt 2) att Gösta Helge Werasoff Sandström må befrias

från honom jämlikt Stockholms rådhusrätts utslag den 12 februari 1934 åliggande

skyldighet att till kronan utgiva skadestånd med 650 kronor, samt att

ifrågavarande belopp må ur flygvapnets räkenskaper avskrivas.

Vid andra flygkåren tjänstgörande värnpliktige nr 2055 45/1933 Gösta

Helge Werasoff Sandström framförde den 11 december 1933 i

tjänsteärende lastautomobilen B 2670 från Vasagatan mot Klara Mälarstrand

1 Stockholm. Vid automobilens framförande under därvarande järnvägsbro

stötte en å automobilen lastad låda, innehållande en kronan tillhörig flygmaskinsmotor,

mot en av brons balkar med påföljd att lådan föll i gatan och

flygmaskinsmotorn skadades.

Sandström ställdes sedermera under åtal vid Stockholms rådhusrätt för ovarsamt

framförande av motorfordon. I målet förde kronan ersättningstalan mot

Sandström på grund av de vid ifrågavarande tillfälle uppkomna skadorna å

flygmaskinsmotorn.

Genom utslag den 12 februari 1934 prövade rådhusrätten — enär av utredningen

i målet framginge, att Sandström vid tillfället brustit i den omsorg och

varsamhet, som till förekommande av olycksfall betingats av omständigheterna,

samt därigenom vållat påkörningen och därvid uppkomna skador — jämlikt

2 och 16 §§ vägtrafikstadgan rättvist döma Sandström för vad han sålunda

låtit komma sig till last att böta 10 dagsböter, varje dagsbot fastställd till en

krona, att tillfalla kronan. Därjämte förpliktades Sandström att till kronan

genast mot kvitto utgiva av kronan i skadestånd fordrade 650 kronor.

Rådhusrättens utslag har vunnit laga kraft.

Hos Kungl. Maj :t har Sandström — med förmälan, bland annat, att han saknade

medel till gäldande av det honom ådömda skadeståndet — anhållit att av

nåd bliva befriad från betalningsskyldighet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Sandström vid företagen undersökning

befunnits sakna utmätningsbar egendom.

Flygstyrelsen och statskontoret hava i yttranden över ansökningen på anförda

skäl tillstyrkt, att riksdagens medgivande till efterskänkande av ifrågavarande

fordran hos Sandström utverkades.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

3

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att G. H. W. Sandström må befrias

från honom jämlikt Stockholms rådhusrätts utslag den 12

februari 1934 åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd

med 650 kronor, samt att ifrågavarande belopp må ur flygvapnets

räkenskaper avskrivas.

3:o) Uti ovanberörda proposition (nr 61) har Kungl. Majit slutligen föreslagit

riksdagen medgiva (punkt 3) att Nils Gösta Schyllander må befrias från

betalningsskyldighet till kronan beträffande dels enligt Göta trängkårs krigsrätts

utslag den 13 januari 1934 och krigshovrättens utslag den 5 juni 1934

utdömda 3,078 kronor 75 öre jämte ränta, dels ock ett belopp av 17 kronor

50 öre, samt att de belopp, från vilkas gäldande Schyllander sålunda befrias,

må ur lantförsvarets räkenskaper avskrivas.

Den 14 november 1933 utbröt eld i ett fänriken Nils Gösta Schyllander

å vinden i Göta trängkårs kanslihus tilldelat boningsrum. Omständigheterna

vid olyckstillfället voro följande:

Schyllander hade nämnda dag, sedan en värnpliktig vid halv femtiden på

eftermiddagen eldat i kakelugnen uti ifrågavarande boningsrum, ungefär en

halvtimme därefter avlägsnat sig från rummet utan att tillse eldbrasan eller

vidtaga några till betryggande av eldsäkerheten erforderliga åtgärder. Schyllander

hade icke givit den värnpliktige några instruktioner för sättet vare sig

att elda eller att vidtaga erforderliga åtgärder för eldsäkerhetens betryggande.

Vid tiotiden på aftonen hade Schyllander upptäckt, att eld utbrutit i rummet

och därvid omedelbart alarmerat Skövde stads brandkår men samtidigt för

vaktbefälhavaren framhållit, att det vore onödigt att blåsa i kårinstruktionen

föreskriven brandalarm, varför denne uraktlåtit detta. Eldsvådan anses hava

uppkommit därigenom, att glöd eller eldbrand fallit ur kakelugnen och antänt

i rummet befintliga brännbara ämnen.

Med anledning av vad sålunda förekommit ställdes Schyllander av vederbörande

åklagare under åtal vid Göta trängkårs krigsrätt under yrkande att,

enär Schyllander vid nämnda tillfälle varit vållande till eldskadan i kårens

kanslihus och i sammanhang därmed gjort sig skyldig till tjänstefel, Schyllander

måtte dömas till ansvar för vad han sålunda låtit komma sig till last ävensom

förpliktas ersätta kronan genom eldsvådan uppkomna skador å kronans

egendom med tillhopa 3,078 kronor 75 öre jämte ränta å varje i denna summa

ingående delbelopp efter 5 procent från den dag, krigsmakten visade sig hava

utbetalt detsamma.

Genom utslag den 13 januari 1934 förpliktade krigsrätten — jämte det

krigsrätten dömde Schyllander till disciplinstraff av vaktarrest i sju dagar —

Schyllander att ersätta krigsmakten ifrågavarande kostnader med 3,078 kronor

75 öre.

Krigshovrätten, varest åklagaren anförde besvär under yrkande om bifall

till sitt ersättningsyrkande i vad detsamma avsåge ränta, fann enligt utslag

Utskottet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

Utskottet.

den 5 juni 1934, varemot Schyllander ej ägde fullfölja talan, skäligt att, med

ändring av krigsrättens utslag i vad talan däremot fullföljts, förplikta Schyllander

att till kronan gälda ränta på sätt i målet yrkats med 5 procent å de särskilda

i utdömda skadeståndet ingående belopp, kronan visade sig hava till

skadans avhjälpande utgivit, från utgivningsdagen tills betalning skedde.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift, dagtecknad den 6 oktober 1934, har

Schyllander anhallit att av nåd bliva befriad från den honom ålagda betalningsskyldigheten.

Till stöd för ansökningen har Schyllander bland annat anfört,

att ett successivt uttagande av det utdömda beloppet jämte ränta skulle

medföra, att han under lång tid framåt finge disponera allenast en ringa del

av honom tillkommande avlöningsförmåner.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Schyllander vid den 14 juni 1934

företagen undersökning befunnits sakna utmätningsbara tillgångar till gäldande

av det honom ådömda skadeståndet, ävensom att Schyllander, som den

25 oktober 1934 erhållit lön såsom fänrik vid trängen, dessförinnan allenast

uppburit ersättning såsom surnumerär officer med 63 kronor 90 öre i månaden.

Arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och intendentsdepartement

samt statskontoret hava i yttranden över ansökningen på anförda skäl tillstyrkt,

att statsverkets förevarande fordran å Schyllander efterskänktes.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att N. G. Schyllander må befrias

från betalningsskyldighet till kronan beträffande dels enligt Göta

trängkårs krigsrätts utslag den 13 januari 1934 och krigshovrättens

utslag den 5 juni 1934 utdömda 3,078 kronor 75 öre jämte

ränta, dels ock ett belopp av 17 kronor 50 öre, samt att de belopp,

från vilkas gäldande Schyllander sålunda befrias, må ur

lantförsvarets räkenskaper avskrivas.

Stockholm den 12 mars 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i

Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson

i Kompersmåla, Asplund, Borell, Walles och Gustafsson i Benestad samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde,

Jansson, Strindlund, Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm,

Jeppsson, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna och Persson

i Fritorp.

Reservation

av herr Strindlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:98 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för G. S. Cassel m. fl. från viss betalningsskyldighet. s. 9 i texten