Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående anordnande av utbildning skur ser i praktisk flygning för vissa studsande vid tekniska högskolan.
1935-03-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående anordnande av utbildning skur ser i praktisk flygning för vissa studsande vid tekniska högskolan.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 41.
9
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1935 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående
anordnande av utbildning skur ser i praktisk
flygning för vissa studsande vid tekniska högskolan.
(lia avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1935 dagtecknad proposition
(nr 82) bar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att utbildningskurser i praktisk flygning må i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet angivits anordnas vid flygvapnet
för sådana studerande vid tekniska högskolan, som deltaga i undervisningen
i flygteknik.
Uti en av styrelsen för tekniska högskolan den 4 maj 1934 med tillstyrkan
av bifall till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse har tekniska högskolans lärarkollegium
hemställt örn vidtagande av åtgärder för anordnande genom flygvapnets
försorg av utbildningskurser i praktisk flygning för sådana studerande
vid nämnda högskola, som deltaga i undervisningen i flygteknik. Därvid
har anförts, att de vägar för förvärvande av flygutbildning, som för närvarande
stöde studerande vid högskolan till buds, vore dels fullgörande av
värnplikten i flygtjänst vid flygvapnet, dels utbildning vid enskilt flygföretag
eller flygklubb. Den senare utbildningsvägen medförde relativt stora kostnader
för eleven, varför den ej utan stora svårigheter kunde anlitas av mindre bemedlade
studerande. Värnpliktens fullgörande i flygtjänst vid flygvapnet
gåve givetvis den grundligaste flygutbildning, som kunde ifrågakomma, och
vore av denna anledning att anbefalla för samtliga de studerande, som vid
högskolan teoretiskt utbildades till flygingenjörer. Flera av dessa studerande
hade också hittills begagnat sig av denna möjlighet. Då avsikten med
ifrågavarande militära utbildning av flygare emellertid torde vara att skapa
en reserv av förare för ren flygtjänst, syntes det dock ej vara lämpligt att
i större utsträckning rekrytera denna reserv med personal, som med hänsyn
till sin teoretiska högskoleutbildning lämpligen vid mobilisering borde användas
för ingenjörstjänst vid flygvapnet och den enskilda flygindustrien.
För ett antal flygtekniskt utbildade ingenjörer, som särskilt lämpade sig för
utbildning till den krävande uppgiften som prov- och inflygare, syntes dock
alltid möjlighet att erhålla denna grundliga flygutbildning böra reserveras.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 41.
För den kategori, som komme att ägna sig åt rent ingenjörsarbete på flygområdet,
torde en något kortare flygutbildningskurs vara erforderlig, örn det
endast gällde att bibringa en för verksamheten som flygingenjör nödvändig
allmänbildning i fråga örn praktisk flygning. För att icke möjligheterna att
förvärva en dylik flygutbildning skulle bliva beroende av de studerandes förmögenlietsvillkor,
syntes utbildningskurser böra anordnas genom statens försorg.
Det vore givetvis ej nödvändigt, att flygutbildningen skedde under
studietiden vid tekniska högskolan, men ur många synpunkter torde det vara
lämpligt, att den icke uppskötes till efter avgång från högskolan. Det vore till
fördel för den teoretiska utbildningen i flygteknik vid högskolan, örn praktisk
flygutbildning föregått densamma eller skedde samtidigt. Ur ålderssynpunkt
torde också flygutbildning lämpligare ske under studietiden vid högskolan än
senare. Från de studerandes sida hade också givits uttryck åt önskemålet, att
möjligheter till praktisk flygutbildning under studietiden vid högskolan bereddes.
Högskolan kunde såsom sådan näppeligen åtaga sig organiserandet
av dylika kurser. Dels förefunnes ej tillräcklig erfarenhet beträffande praktisk
flygning inom högskolan, dels skulle organiserandet av en fristående flygavdelning
vid högskolan ställa sig ganska dyrbart, såväl beträffande materielkostnader
som beträffande kostnader för erforderlig personal och skolans
drift i övrigt. En mera betryggande och avsevärt billigare lösning av frågan
skulle erhållas, örn dylika kurser ordnades genom flygvapnets försorg.
Över den sålunda av tekniska högskolans lärarkollegium gjorda framställningen
har flygstyrelsen den 26 oktober 1934 avgivit utlåtande. Flygstyrelsen
har därvid framhållit, att följande av utbildningen förorsakade utgifter borde
bestridas av staten, nämligen: 1) övnings- och underhållskostnader, 2) tillhandahållande
av speciell flygarbeklädnad samt 3) kostnader för lärarepersonal.
Börande beräkningen av kostnaderna i här ifrågavarande hänseenden
m. m. har flygstyrelsen anfört följande:
För skolflvgplan av typ Moth eller flygplan av ungefär samma storleksordning
kunde övningskostnaderna (driv- och smörjmedel samt övriga övningskostnader)
beräknas till 15 kronor per flygtimme och underhållskostnaderna
å för ändamålet disponerad flygmateriel (häri inräknade fallskärmar) likaledes
till 15 kronor per flygtimme; alltså sammanlagt 30 kronor per flygtimme.
Ifrågavarande kostnader skulle sålunda uppgå: under första året med
beräkning av 20 elever i 30 timmar till (20 elever X 30 timmar X 30 kronor =)
18,000 kronor; samt under följande år med beräkning av samma kostnad för
elever i första utbildning och 15 elever med fortsatt utbildning i 10 timmar
till (18,000 kronor + 15 elever X 10 timmar X 30 kronor =) 22,500 kronor.
Speciell flygarbeklädnad syntes med Kungl. Maj:ts tillstånd böra i mån
av tillgång tillhandahållas genom flygvapnets försorg. Kostnaden härför beräknades
med ifrågasatt omfattning av utbildningen belöpa sig till omkring
400 kronor för år.
För den händelse reservofficerare måste tagas i anspråk som lärare förutsattes,
att inkallelse till tjänstgöring med Kungl. Maj:ts tillstånd finge ske
utöver i förordningen angående personal i flygvapnets reserv angiven tjänstgöring
och att härav föranledda kostnader finge bestridas av flygvapnets
vederbörliga anslag. Under förutsättning att 2 reservofficerare inkallades
under vardera 6 månader, beräknades kostnaderna sålunda:
Statsutskottets utlåtande Nr 41.
11
Lön till 2 reservofficerare i 6 månader å 332 kronor för man
och månad ........................................................................... kronor 3,984: —
Rese- och traktamentskostnader å 100 kronor..................... » 200: —
Flygtillägg ä 270 kronor under 12 månader .........................» 3,240: —
Summa kronor 7,424
Då den ifrågasatta utbildningen vore avsedd att betjäna för flygvapnet
viktiga intressen, i första hand i fråga örn den ingenjörspersonal vid flygvapnet,
som rekryterades med från tekniska högskolan utgångna civilingenjörer,
men även i fråga örn mobiliseringstillgång på teknisk personal med viss
kännedom örn flygning, syntes det ändamålsenligt, att de kostnader, som
enligt vad ovan nämnts borde gäldas av staten, ävensom framdeles uppkommande
kostnader för ersättning av vid ifrågavarande utbildning förbrukad
flygmateriel, bestredes från flygvapnets vederbörliga anslag och årligen
beräknades i flygstyrelsens förslag angående flygvapnets medelsbehov.
Departementschefen har ansett, att starka skäl talade för, att frivilliga utbildningskurser
i praktisk flygning inrymdes i studieprogrammet för sådana
studerande vid högskolan, som deltoge i undervisningen i flygteknik.
Enligt departementschefens uppfattning vore intet att erinra mot, att kurserna
anordnades vid flygvapnet, som hade stort intresse av, att den flygutbildade
ingenjörspersonalen inom landet ökades, och där utbildning av
ifrågavarande slag utan svårighet kunde äga rum. Departementschefen har
vidare uttalat, att uppkommande kostnader för erforderliga läkarundersökningar
av eleverna i samband med utbildningen borde bestridas av dessa
själva, samt att eleverna under utbildningstiden givetvis ej borde äga rätt
till några särskilda ersättningar eller avlöningsförmåner i anledning av flygtjänstgöringen,
för vilken staten ej heller syntes böra ikläda sig något särskilt
riskansvar. Däremot borde övriga av utbildningen förorsakade utgifter,
såsom övnings- och underhållskostnader samt kostnader för speciell flygarbeklädnad
och lärarepersonal, bestridas av statsverket. Mot den av flygstyrelsen
verkställda beräkningen av dessa kostnader för nästkommande
budgetår, slutande å 25,824 kronor, har departementschefen icke haft något
att erinra. Någon särskild medelsanvisning å riksstaten för berörda ändamål
har departementschefen icke ansett sig böra ifrågasätta för nämnda
budgetår, utan borde kostnaderna kunna bestridas av flygvapnets vederbörliga
anslag. Departementschefen har slutligen yttrat, att det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som kunde visa
sig erforderliga för ifrågavarande utbildningskursers anordnande.
Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle personal, som varken
innehar fast anställning vid försvarsväsendet eller därstädes undergår sin
värnpliktsutbildning, beredas tillfälle att vid flygvapnet i stort sett helt på
statsverkets bekostnad erhålla utbildning i praktisk flygning. Utskottet förbiser
väl ej, att anordnandet av de avsedda utbildningskurserna leder till
en ökad förbrukning av flygmateriel mot vad eljest skulle ifrågakomma, men
då utskottet vill förutsätta, att flygstyrelsen skall hava sin uppmärksamhet
riktad på att kostnaderna för statsverket i möjligaste mån begränsas, har
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 41.
utskottet — under beaktande å andra sidan av de utav tekniska högskolans
lärarkollegium anförda skälen för att flygutbildningen kommer till stånd —
ansett sig böra lämna Kungl. Maj:ts förslag utan erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att utbildningskurser i praktisk
flygning må i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 8 februari 1935
angivits anordnas vid flygvapnet för sådana studerande vid
tekniska högskolan, som deltaga i undervisningen i flygteknik.
Stockholm den 12 mars 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 39.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:100 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, angående anordnande av utbildningskurser i praktisk flygning för vissa studerande vid tekniska s. 1 i texten