Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk jämte en i ämnet väckt motion.
1935-03-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:43, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 43.
1
Nr 43.
Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1935 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning
av samrealskolan i Haparanda till ett högre
allmänt läroverk jämte en i ämnet väckt motion.
(2:a avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1935 dagtecknad proposition
(nr 56) har Kungl. Maj:t — under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag samt med ändring av
sina under punkterna 127, 129, 133, 136, 139, 140 och 143 i åttonde huvudtiteln
av statsverkspropositionen till 1935 års riksdag därutinnan framlagda
förslag — föreslagit riksdagen att
dels besluta, att samrealskolan i Haparanda skall från och med den 1 juli
1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t må finna gott bestämma, successivt
ombildas till högre allmänt samläroverk, omfattande fyraårig latinlinje
samt treårig reallinje, och med den organisation i övrigt, departementschefen
i statsrådsprotokollet förordat, dock under förutsättning, att Haparanda
stad tillhandahåller bostad eller hyresersättning åt rektor samt under
de villkor i fråga om tillhandahållande av undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, som framdeles kunna varda bestämda;
dels till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av kronor 15,051,538;
dels ock i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra nedanstående
delposter med följande belopp, nämligen:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgöringspenningar kronor 9,143,800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt extra ämneslärare................. » 1,083,370
e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen......... » 595,455
h. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis.............. » 99,025
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden till bibliotekarier.................... » 62,575
b. Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna..... » 60,125
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 43. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 43.
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:
a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis...........kronor 2,020,000
b. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis...... » 296,563.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr E. Hage väckt motion (II: 502), vari hemställts, att riksdagen
måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 56 angående utvidgande
av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk samt därvid
uttala sin anslutning till skolöverstyrelsens uppfattning, att engelska i stället
för franska borde fastställas som fast språk å latinlinjen vid läroverket.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
kälen hänvisar utskottet till motionen, i den mån ej redogörelse lämnas
här nedan.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Maj:ts här förevarande förslag
närmast föranletts av en till Kungl. Maj:t ingiven petition av för ändamålet
i vederbörlig ordning utsedda representanter för Haparanda stad samt
Nedertorneå, Karl Gustafs, Pajala, Hietaniemi, Karesuando, Junosuando,
Tärendö och Överkalix kommuner.
Över denna framställning hava yttranden avgivits av lärarkollegiet, lokalstyrelsen
och rektor vid samrealskolan i Haparanda ävensom av domkapitlet
i Luleå, eforus över Luleå stifts allmänna läroverk och skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande i ärendet rörande organisationen av
det ifrågasatta gymnasiet förklarat sig böjd att ansluta sig till den uppfattningen,
att detsamma borde omfatta såväl real- som latinlinje. Härom samt
beträffande organisationen i övrigt har överstyrelsen anfört bland annat
följande.
Vidkommande de båda linjernas längd funne överstyrelsen de pedagogiska
skälen tala till förmån för en fyraårig organisation, och särskilt
torde det vara önskvärt, att ett latingymnasium i dessa bygder, där
de språkliga förhållandena säkerligen påverkade undervisningen i tyngande
riktning även på gymnasiet, kunde göras fyraårigt. Emellertid funne
överstyrelsen starka skäl föreligga att icke desto mindre i detta fall överväga
en treårig organisation av båda linjerna såväl med hänsyn till kostnaderna
som framför allt till fördelen att i dessa bygder äga tillgång till
ett gymnasium, dit övergången skedde först efter genomgången realskola.
Samtliga högre allmänna läroverk inom Norrland hade endast fyraårigt
latingymnasium, under det att treåriga latingymnasielinjer förekomme
i viss utsträckning vid sydligare läroverk. I rikets nordligaste områden
torde det av socialt-ekonomiska skäl vara särskilt betydelsefullt, att
barnen kunde kvarstanna i hemmen så länge som möjligt. Ett treårigt
latingymnasium i Haparanda skulle därför ha större utsikter att draga
till sig lärjungar från andra samrealskolor i Norrbottens län i sådana fall,
där gymnasiestudier under alla förhållanden måste förbindas med inackordering
å annan ort. Petitionärernas beräkning av lärjungeområdet såsom
Statsutskottets utlåtande Nr 43.
3
omslutande jämväl lärjungeområdena för Malmbergets och Kiruna samrealskolor
torde i så fall 1''å större fog för sig. Att önskan örn förkortning av
gymnasietiden verkligen spelade en framträdande roll för målsmännen i
dessa bygder, syntes framgå av det förhållandet, att ett betydande antal
lärjungar från de samrealskolor i Norrbottens län, vilka det här gällde,
sökte sig till det treåriga gymnasiet vid Uppsala enskilda läroverk och
till Lunds privata elementarskola.
Överstyrelsen vore alltså böjd hålla före, att ett treårigt såväl latin- som
realgymnasium i Haparanda skulle äga utsikter att vinna en måhända
betydligt större tillslutning än ett fyraårigt. Då för närvarande sammanlagt
omkring 20 lärjungar per år överginge till gymnasiestudier från samrealskolorna
i Haparanda, Nederkalix, Malmberget och Kiruna, då dessutom
åtskilliga lärjungar från dessa områden överginge till gymnasium
utan att hava tillhört någon av de nämnda skolorna samt då övergång till
gymnasium med all säkerhet skulle väsentligt ökas, särskilt från samrealskolan
i Haparanda, i och med upprättande av det ifrågasatta gymnasiet,
funnes all anledning förmoda, att ett sådant treårigt dubba,lUnjigt
gymnasium i Haparanda skulle bliva jämförelsevis väl besatt. Att en önskvärd
avlastning från gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Luleå
därmed också skulle inträda, hade redan ovan blivit framhållet.
Överstyrelsen skulle emellertid vilja ifrågasätta ett par ändringar i
själva studieorganisationen i det föreslagna gymnasiet. Det vore enligt
överstyrelsens mening önskvärt, med hänsyn till språkförhållandena i
gränsbygden, att undervisning i finska kunde beredas den mognare gymnasieungdomen
i denna gränsstad. Icke minst för de elever, som hade finskan
som modersmål, torde en dylik anordning vara av värde. En sådan
undervisning skulle jämväl äga omedelbar betydelse för dem, som efter
studentexamen ginge ut i praktisk verksamhet inom hembygden. Den
skulle också underlätta den fortsatta utbildningen för sådana, som efter
studier vid universitet eller andra utbildningsanstalter avsåge att ägna sig
åt ämbetsmanna- eller annan verksamhet inom det nordligaste Sverige.
Undervisningen kunde tänkas ordnad på olika sätt, men överstyrelsen
ville föreslå, att den, i varje fall tills vidare, anordnades inom ramen av
bestämmelserna för tillvalsämnen, exempelvis på så sätt, att lärjunge vid
inträde å det differentierade gymnasiet finge rätt att utbyta ett såsom tillvalsämne
förekommande modernt språk mot finska. Tim- och kursplaner
för denna undervisning torde det böra tillkomma Kungl. Majit att fastställa
liksom att vidtaga de övriga åtgärder, som kunde betingas av anordningen.
Då finskan emellertid torde kräva ett något större timtal än det andra
moderna språk, som den skulle ersätta, ansåge överstyrelsen vidare, att
det fasta språket å latinlinjen, för att åstadkomma en här välbehövlig
lättnad, borde fastställas att vid detta gymnasium vara engelska. Denna
anordning Amre enligt överstyrelsens mening motiverad redan med hänsyn
till den föreslagna treåriga gymnasieorganisationen. Med en sådan anordning
ökades jämväl möjligheterna till samläsning mellan latin- och
rcalgymnasiet och däremot SATarande kostnadsbesparing vunnes.
Att gymnasiet borde organiseras såsom samgymnasium, torde utan
vidare vara tydligt med hänsyn till den svenska läroverksorganisationens
allmänna anordning.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 43.
Kostnaderna för ett treårigt dubbellinjigt gymnasium hava av skolöverstyrelsen
beräknats till 42,770 kronor, oberäknat kostnader för tillfällig löneförbättring,
provisorisk avlöningsförbättring och dyrtidstillägg. För nästkommande
budgetår hava samtliga kostnader, frånsett dyrtidstillägg, beräknats
till 15,800 kronor.
Departementschefen har anfört följande rörande behovet av ett statligt
gymnasium samt organisationen av detsamma:
»För bedömande av det väckta förslaget örn inrättande av ett statligt
gymnasium i Haparanda såsom överbyggnad på den därstädes redan befintliga
samrealskolan har förebragts en omfattande utredning. Denna synes
mig giva vid handen, att med hänsyn till befolkningsunderlaget inom det
tilltänkta lärjungeområdet för ett dylikt läroverk inrättandet av gymnasiet
måste anses fullt motiverat. En omständighet, som i detta sammanhang
synes värd beaktande, är att en välbehövlig avlastning från högre allmänna
läroverket i Luleå torde kunna förväntas, därest gymnasiet i Haparanda
kommer till stånd. Vid bedömandet av kostnadsfrågan torde detta
förhållande icke böra förbises, då härigenom behovet av parallellavdelningar
vid läroverket i Luleå minskas.
Örn jag sålunda anser mig kunna utgå ifrån, att förutsättningar i ovan
omförmälda avseenden förefinnas för det föreslagna gymnasiet, finner jag
vidare ur andra synpunkter, att starka skäl tala till förmån för den gjorda
framställningen. Dessa synpunkter hava utförligt framhållits såväl av
petitionärerna som av myndigheterna. Jag vill endast betona vikten därav,
att möjlighet för tillgodoseende av ifrågavarande gränsbefolknings
bildningsbehov beredes inom den egna bygden, varigenom ett större antal
av bygdens befolkning skulle få tillfälle till högre skolutbildning. Utsikterna
för att de sålunda vid ett hembygdens läroverk utbildade komma
denna bygds kulturella behov till godo torde visa sig större än örn de varit
hänvisade till att bedriva studierna å andra orter. Såsom särskilt domkapitlet
framhållit, torde det vidare för gränsbygden vara av allmän betydelse
att äga tillgång till en kulturanstalt, som ett gymnasium förvisso
utgör.
Med stöd av det ovan anförda och vad i ärendet eljest förekommit anser
jag mig höra tillstyrka bifall till framställningen och sålunda förorda, att
samrealskolan i Haparanda successivt från och med läsåret 1935—1936 utbygges
till ett högre allmänt läroverk.
I fråga örn organisationen har skolöverstyrelsen till en början föreslagit,
att gymnasiet — som i likhet med realskolan givetvis bör vara tillgängligt
för såväl manliga som kvinnliga elever — skall hava treårig latin- och
treårig reallinje. På de skäl, överstyrelsen anfört i sitt utlåtande, ansluter
jag mig till förslaget, i vad det avser att gymnasiet organiseras med
dubbla linjer. Däremot finner jag mig böra förorda, att latingymnasielinjen,
liksom i övriga norrlandsstäder med högre allmänna läroverk, göres
fyraårig.
Med hänsyn till språkförhållandena i gränsbygden har överstyrelsen
vidare ansett önskvärt, att undervisning i finska må kunna beredas de
studerande i gymnasiet. Undervisningen i detta ämne har överstyrelsen
tänkt sig anordnad på det sätt, att lärjunge vid inträde å det differentierade
gymnasiet finge rätt att utbyta ett såsom tillvalsämne förekommande
modernt språk mot finska. I samband härmed och med hänsyn till för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 43. 5
slaget om treårig latinlinje har överstyrelsen vidare föreslagit, att det
fasta språket å nämnda linje borde fastställas till engelska i stället för
fränskä
Till förslaget örn anordnande på sätt ovan nämnts av undervisning i finska
kan jag tillfullo ansluta mig. En dylik undervisning måste anses vara
av stort värde för dem, som avse att ägna sig åt fortsatt verksamhet i dessa
nordliga trakter. Kungl. Maj:t torde få i sinom tid utfärda härför erforderliga
bestämmelser. Någon ändring beträffande det fasta språket å latinlinjen
saknar jag däremot anledning förorda.
I övrigt har skolöverstyrelsen i sitt utlåtande berört — förutom frågan
örn de årliga kostnaderna för gymnasiet, till vilken jag återkommer härnedan
— jämväl vissa andra spörsmål av ekonomisk innebörd.
Med hänsyn till befarade svårigheter att erhålla lektorstjänsterna vid
detta nordliga läroverk besatta med tillfredsställande lärarkrafter har
överstyrelsen ifrågasatt, att ett tilläggsarvode av förslagsvis 1,000 kronor
tillerkännes lektorerna. Ehuru överstyrelsens farhågor icke torde kunna
frånkännas berättigande, är jag icke nu beredd att framställa förslag i
den av överstyrelsen angivna riktningen. Örn förhållandena därtill föranleda,
lärer frågan emellertid böra upptagas till förnyat övervägande.
I fråga örn lokaler för det utvidgade läroverket har överstyrelsen erinrat
örn att vederbörande kommun i vanliga fall har att tillhandahålla sådana.
Överstyrelsen har även förutsatt, att kommunen i detta fall under ombildningstiden
skall tillhandahålla provisoriska lokaler och för övrigt
omedelbart träda i författning örn en lämplig lösning av lokalfrågan. Jag
instämmer med överstyrelsen häri, ävensom därutinnan, att det bör tågås
under övervägande, huruvida och i vad mån staten med hänsyn till de
intressen, som här föreligga ej endast för Haparanda stad utan framför
allt för angränsande bygder, bör lämna bidrag till uppförandet av de nya
lokalerna. Underhandlingar härom mellan statsverket och staden torde
böra igångsättas, så snart beslut föreligger örn gymnasiets upprättande.»
Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet, att engelska i stället
för franska borde fastställas som fast språk å latinlinjen vid läroverket, har
anförts bland annat följande:
Det kan finnas anledning att ställa denna fråga under riksdagens prövning,
då det med en till säkerhet gränsande sannolikhet kan antagas, att
den större delen av eleverna även på latinlinjen komma att få mera användning
för de kunskaper, som de inhämta i världsspråket engelska, än i den
huvudsakligen i mera exklusiva kretsar använda franskan. Härtill kommer,
att enligt skolöverstyrelsens uppfattning anordningen med engelska som fast
språk även skulle kunna leda till vissa besparingar och förhållandena på
språkundervisningens område genom inkastandet av finskan som nytt språkämne
bli något annorlunda vid Haparandaskolan än vid andra läroverk.
I likhet med departementschefen har utskottet funnit starka skäl tala för
förslaget örn inrättande av ett statligt gymnasium i Haparanda såsom överbyggnad
på den därstädes redan befintliga samrealskolan. Den i ärendet
förebragta utredningen bär vidare synts utskottet giva vid handen, att det
ifrågasatta gymnasiet bygger på ett befolkningsunderlag inom det beräk
-
Utskottet.
6 Statsutskottets utlåtande Nr 43.
nade lärjungeområdet, som kan antagas giva garantier för en tillfredsställande
rekrytering. På grund härav har utskottet funnit sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag om utvidgning av samrealskolan i Haparanda till ett
högre allmänt läroverk.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har skolöverstyrelsen ansett önskvärt,
att undervisning i finska kunde beredas de studerande i gymnasiet på
det sätt, att lärjunge vid inträde å det differentierade gymnasiet finge rätt
att utbyta ett såsom tillvalsämne förekommande modernt språk mot finska.
I samband härmed och med hänsyn till förslaget örn treårig latinlinje har
överstyrelsen vidare föreslagit, att det fasta språket å nämnda linje borde
fastställas till engelska i stället för franska.
Departementschefen har anslutit sig till förslaget om anordnande av undervisning
i finska men däremot förklarat, att han saknade anledning att
förorda någon ändring beträffande det fasta språket å latinlinjen.
I motionen II: 502 har i enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordats,
att engelska i stället för franska måtte fastställas som fast språk å latinlinjem
Utskottet har vid prövning av här föreliggande fråga funnit de starkaste
skälen tala för förslaget om engelskan som fast språk å latinlinjen. För
att den ifrågasatta undervisningen i finska icke skall bliva alltför betungande
för^ de studerande, torde en minskning av deras arbetsbörda i övrigt vara
ofrånkomlig, och denna minskning synes lättast kunna nås på detta sätt.
Med hänsyn till det ifrågasatta gymnasiets speciella karaktär torde vidare
ett beslut i nu angiven riktning icke kunna anses vara prejudicerande för
övriga gymnasiers organisation. Såsom skolöverstyrelsen framhållit, ökas
slutligen med den föreslagna anordningen möjligheterna till samläsning mellan
latin- och realgymnasiet, varav följa vissa besparingar. Såsom av&statsrådsprotokollet
framgår kunna dessa besparingar, sedan gymnasiet helt organiserats,
beräknas till 1,680 kronor; för nästkommande budgetår komma de
endast att uppgå till ett mindre belopp, vartill hänsyn ej synes behöva
tagas vid beräknande av de olika anslagsposternas storlek.
Den i övrigt för det ifrågasatta gymnasiet förordade organisationen har
utskottet icke funnit sig böra motsätta sig.
Beträffande anvisande av de medel, vilka bliva erforderliga vid bifall till
vad utskottet sålunda tillstyrkt — av departementschefen för nästkommande
budgetår beräknade till 15,800 kronor — kommer utskottet att senare under
riksdagen yttra sig i samband med avgivande av utlåtande angående regleringen
för budgetåret 1935/1936 av utgifterna under riksstatens åttonde
huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herr Hages ovannämnda motion (II: 502),
besluta, att samrealskolan i Haparanda skall från och med
den 1 juli 1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t må
Statsutskottets utlåtande Nr 43.
7
finna gott bestämma, successivt ombildas till högre allmänt
samläroverk, omfattande fyraårig latinlinje samt treårig reallinje,
och med den organisation i övrigt, departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 februari
1935 samt utskottet i sitt utlåtande förordat, dock
under förutsättning att Haparanda stad tillhandahåller bostad
eller hyresersättning åt rektor samt under de villkor i fråga
om tillhandahållande av undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, som framdeles kunna varda bestämda.
Stockholm den 12 mars 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet liava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i Frederikshald,
Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla,
Asplund, Borell, Gustafsson i Benestad och Pauli; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Jansson,
Strindlund, Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla,
Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna och Norsell.
Reservation
av herrar Anderson i Råstock, Carlsson i Gävle, Nilsson i Malmö, Bergqvist,
Pauli, Magnusson i Skövde, Jansson, Törnkvist i Karlskrona, Andersson
i Höör, Jonsson i Eskilstuna och Norsell, vilka ansett, att utskottets utlåtande
och förslag bort erhålla följande lydelse:
»I likhet —----— allmänt läroverk.
Såsom av — — —---för franska.
Departementschefen har-----— å latinlinjen.
I motionen — —----å latinlinjen.
Utskottet har vid prövning av här föreliggande fråga funnit sig böra
stanna vid att tillstyrka vad departementschefen föreslagit. Med den av
departementschefen förordade anordningen av latinlinjen som fyraårig har
ett av skälen för skolöverstyrelsens av motionären upptagna förslag bortfallit,
och vid sådant förhållande finner utskottet icke påkallat att här ifrågavarande
gymnasium gives en från andra latingymnasier avvikande organisation.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 43.
Jämväl i övrigt har utskottet funnit sig kunna tillstyrka den för det
ifrågasatta gymnasiet av departementschefen förordade organisationen.
Beträffande anvisande------till ecklesiastikdepartementet.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer nu utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Hages ovannämnda motion (II: 502),
i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj ris förslag, besluta,
att samrealskolan i Haparanda skall från och med
den 1 juli 1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majri må
finna gott bestämma, successivt ombildas till högre allmänt
samläroverk, omfattande fyraårig latinlinje samt treårig reallinje,
och med den organisation i övrigt, departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 februari
1935 förordat, dock under förutsättning att Haparanda
stad tillhandahåller bostad eller hyresersättning åt rektor
samt under de villkor i fråga örn tillhandahållande av undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, som
framdeles kunna varda bestämda.»
Stockholm 1935, Ivar Hceggströms Boktryckeri A. B.
340859
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:117 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående utvidgning av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk jämte en i ämn s. 1 i texten