Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk jämte en i ämnet väckt motion.

1935-03-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:43, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning

av samrealskolan i Haparanda till ett högre

allmänt läroverk jämte en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1935 dagtecknad proposition

(nr 56) har Kungl. Maj:t — under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag samt med ändring av

sina under punkterna 127, 129, 133, 136, 139, 140 och 143 i åttonde huvudtiteln

av statsverkspropositionen till 1935 års riksdag därutinnan framlagda

förslag — föreslagit riksdagen att

dels besluta, att samrealskolan i Haparanda skall från och med den 1 juli

1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t må finna gott bestämma, successivt

ombildas till högre allmänt samläroverk, omfattande fyraårig latinlinje

samt treårig reallinje, och med den organisation i övrigt, departementschefen

i statsrådsprotokollet förordat, dock under förutsättning, att Haparanda

stad tillhandahåller bostad eller hyresersättning åt rektor samt under

de villkor i fråga om tillhandahållande av undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, som framdeles kunna varda bestämda;

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av kronor 15,051,538;

dels ock i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra nedanstående

delposter med följande belopp, nämligen:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgöringspenningar kronor 9,143,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt extra ämneslärare................. » 1,083,370

e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen......... » 595,455

h. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis.............. » 99,025

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till bibliotekarier.................... » 62,575

b. Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna..... » 60,125

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 43. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis...........kronor 2,020,000

b. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis...... » 296,563.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Hage väckt motion (II: 502), vari hemställts, att riksdagen

måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 56 angående utvidgande

av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk samt därvid

uttala sin anslutning till skolöverstyrelsens uppfattning, att engelska i stället

för franska borde fastställas som fast språk å latinlinjen vid läroverket.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

kälen hänvisar utskottet till motionen, i den mån ej redogörelse lämnas

här nedan.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Maj:ts här förevarande förslag

närmast föranletts av en till Kungl. Maj:t ingiven petition av för ändamålet

i vederbörlig ordning utsedda representanter för Haparanda stad samt

Nedertorneå, Karl Gustafs, Pajala, Hietaniemi, Karesuando, Junosuando,

Tärendö och Överkalix kommuner.

Över denna framställning hava yttranden avgivits av lärarkollegiet, lokalstyrelsen

och rektor vid samrealskolan i Haparanda ävensom av domkapitlet

i Luleå, eforus över Luleå stifts allmänna läroverk och skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande i ärendet rörande organisationen av

det ifrågasatta gymnasiet förklarat sig böjd att ansluta sig till den uppfattningen,

att detsamma borde omfatta såväl real- som latinlinje. Härom samt

beträffande organisationen i övrigt har överstyrelsen anfört bland annat

följande.

Vidkommande de båda linjernas längd funne överstyrelsen de pedagogiska

skälen tala till förmån för en fyraårig organisation, och särskilt

torde det vara önskvärt, att ett latingymnasium i dessa bygder, där

de språkliga förhållandena säkerligen påverkade undervisningen i tyngande

riktning även på gymnasiet, kunde göras fyraårigt. Emellertid funne

överstyrelsen starka skäl föreligga att icke desto mindre i detta fall överväga

en treårig organisation av båda linjerna såväl med hänsyn till kostnaderna

som framför allt till fördelen att i dessa bygder äga tillgång till

ett gymnasium, dit övergången skedde först efter genomgången realskola.

Samtliga högre allmänna läroverk inom Norrland hade endast fyraårigt

latingymnasium, under det att treåriga latingymnasielinjer förekomme

i viss utsträckning vid sydligare läroverk. I rikets nordligaste områden

torde det av socialt-ekonomiska skäl vara särskilt betydelsefullt, att

barnen kunde kvarstanna i hemmen så länge som möjligt. Ett treårigt

latingymnasium i Haparanda skulle därför ha större utsikter att draga

till sig lärjungar från andra samrealskolor i Norrbottens län i sådana fall,

där gymnasiestudier under alla förhållanden måste förbindas med inackordering

å annan ort. Petitionärernas beräkning av lärjungeområdet såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

3

omslutande jämväl lärjungeområdena för Malmbergets och Kiruna samrealskolor

torde i så fall 1''å större fog för sig. Att önskan örn förkortning av

gymnasietiden verkligen spelade en framträdande roll för målsmännen i

dessa bygder, syntes framgå av det förhållandet, att ett betydande antal

lärjungar från de samrealskolor i Norrbottens län, vilka det här gällde,

sökte sig till det treåriga gymnasiet vid Uppsala enskilda läroverk och

till Lunds privata elementarskola.

Överstyrelsen vore alltså böjd hålla före, att ett treårigt såväl latin- som

realgymnasium i Haparanda skulle äga utsikter att vinna en måhända

betydligt större tillslutning än ett fyraårigt. Då för närvarande sammanlagt

omkring 20 lärjungar per år överginge till gymnasiestudier från samrealskolorna

i Haparanda, Nederkalix, Malmberget och Kiruna, då dessutom

åtskilliga lärjungar från dessa områden överginge till gymnasium

utan att hava tillhört någon av de nämnda skolorna samt då övergång till

gymnasium med all säkerhet skulle väsentligt ökas, särskilt från samrealskolan

i Haparanda, i och med upprättande av det ifrågasatta gymnasiet,

funnes all anledning förmoda, att ett sådant treårigt dubba,lUnjigt

gymnasium i Haparanda skulle bliva jämförelsevis väl besatt. Att en önskvärd

avlastning från gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Luleå

därmed också skulle inträda, hade redan ovan blivit framhållet.

Överstyrelsen skulle emellertid vilja ifrågasätta ett par ändringar i

själva studieorganisationen i det föreslagna gymnasiet. Det vore enligt

överstyrelsens mening önskvärt, med hänsyn till språkförhållandena i

gränsbygden, att undervisning i finska kunde beredas den mognare gymnasieungdomen

i denna gränsstad. Icke minst för de elever, som hade finskan

som modersmål, torde en dylik anordning vara av värde. En sådan

undervisning skulle jämväl äga omedelbar betydelse för dem, som efter

studentexamen ginge ut i praktisk verksamhet inom hembygden. Den

skulle också underlätta den fortsatta utbildningen för sådana, som efter

studier vid universitet eller andra utbildningsanstalter avsåge att ägna sig

åt ämbetsmanna- eller annan verksamhet inom det nordligaste Sverige.

Undervisningen kunde tänkas ordnad på olika sätt, men överstyrelsen

ville föreslå, att den, i varje fall tills vidare, anordnades inom ramen av

bestämmelserna för tillvalsämnen, exempelvis på så sätt, att lärjunge vid

inträde å det differentierade gymnasiet finge rätt att utbyta ett såsom tillvalsämne

förekommande modernt språk mot finska. Tim- och kursplaner

för denna undervisning torde det böra tillkomma Kungl. Majit att fastställa

liksom att vidtaga de övriga åtgärder, som kunde betingas av anordningen.

Då finskan emellertid torde kräva ett något större timtal än det andra

moderna språk, som den skulle ersätta, ansåge överstyrelsen vidare, att

det fasta språket å latinlinjen, för att åstadkomma en här välbehövlig

lättnad, borde fastställas att vid detta gymnasium vara engelska. Denna

anordning Amre enligt överstyrelsens mening motiverad redan med hänsyn

till den föreslagna treåriga gymnasieorganisationen. Med en sådan anordning

ökades jämväl möjligheterna till samläsning mellan latin- och

rcalgymnasiet och däremot SATarande kostnadsbesparing vunnes.

Att gymnasiet borde organiseras såsom samgymnasium, torde utan

vidare vara tydligt med hänsyn till den svenska läroverksorganisationens

allmänna anordning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

Kostnaderna för ett treårigt dubbellinjigt gymnasium hava av skolöverstyrelsen

beräknats till 42,770 kronor, oberäknat kostnader för tillfällig löneförbättring,

provisorisk avlöningsförbättring och dyrtidstillägg. För nästkommande

budgetår hava samtliga kostnader, frånsett dyrtidstillägg, beräknats

till 15,800 kronor.

Departementschefen har anfört följande rörande behovet av ett statligt

gymnasium samt organisationen av detsamma:

»För bedömande av det väckta förslaget örn inrättande av ett statligt

gymnasium i Haparanda såsom överbyggnad på den därstädes redan befintliga

samrealskolan har förebragts en omfattande utredning. Denna synes

mig giva vid handen, att med hänsyn till befolkningsunderlaget inom det

tilltänkta lärjungeområdet för ett dylikt läroverk inrättandet av gymnasiet

måste anses fullt motiverat. En omständighet, som i detta sammanhang

synes värd beaktande, är att en välbehövlig avlastning från högre allmänna

läroverket i Luleå torde kunna förväntas, därest gymnasiet i Haparanda

kommer till stånd. Vid bedömandet av kostnadsfrågan torde detta

förhållande icke böra förbises, då härigenom behovet av parallellavdelningar

vid läroverket i Luleå minskas.

Örn jag sålunda anser mig kunna utgå ifrån, att förutsättningar i ovan

omförmälda avseenden förefinnas för det föreslagna gymnasiet, finner jag

vidare ur andra synpunkter, att starka skäl tala till förmån för den gjorda

framställningen. Dessa synpunkter hava utförligt framhållits såväl av

petitionärerna som av myndigheterna. Jag vill endast betona vikten därav,

att möjlighet för tillgodoseende av ifrågavarande gränsbefolknings

bildningsbehov beredes inom den egna bygden, varigenom ett större antal

av bygdens befolkning skulle få tillfälle till högre skolutbildning. Utsikterna

för att de sålunda vid ett hembygdens läroverk utbildade komma

denna bygds kulturella behov till godo torde visa sig större än örn de varit

hänvisade till att bedriva studierna å andra orter. Såsom särskilt domkapitlet

framhållit, torde det vidare för gränsbygden vara av allmän betydelse

att äga tillgång till en kulturanstalt, som ett gymnasium förvisso

utgör.

Med stöd av det ovan anförda och vad i ärendet eljest förekommit anser

jag mig höra tillstyrka bifall till framställningen och sålunda förorda, att

samrealskolan i Haparanda successivt från och med läsåret 1935—1936 utbygges

till ett högre allmänt läroverk.

I fråga örn organisationen har skolöverstyrelsen till en början föreslagit,

att gymnasiet — som i likhet med realskolan givetvis bör vara tillgängligt

för såväl manliga som kvinnliga elever — skall hava treårig latin- och

treårig reallinje. På de skäl, överstyrelsen anfört i sitt utlåtande, ansluter

jag mig till förslaget, i vad det avser att gymnasiet organiseras med

dubbla linjer. Däremot finner jag mig böra förorda, att latingymnasielinjen,

liksom i övriga norrlandsstäder med högre allmänna läroverk, göres

fyraårig.

Med hänsyn till språkförhållandena i gränsbygden har överstyrelsen

vidare ansett önskvärt, att undervisning i finska må kunna beredas de

studerande i gymnasiet. Undervisningen i detta ämne har överstyrelsen

tänkt sig anordnad på det sätt, att lärjunge vid inträde å det differentierade

gymnasiet finge rätt att utbyta ett såsom tillvalsämne förekommande

modernt språk mot finska. I samband härmed och med hänsyn till för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43. 5

slaget om treårig latinlinje har överstyrelsen vidare föreslagit, att det

fasta språket å nämnda linje borde fastställas till engelska i stället för

fränskä

Till förslaget örn anordnande på sätt ovan nämnts av undervisning i finska

kan jag tillfullo ansluta mig. En dylik undervisning måste anses vara

av stort värde för dem, som avse att ägna sig åt fortsatt verksamhet i dessa

nordliga trakter. Kungl. Maj:t torde få i sinom tid utfärda härför erforderliga

bestämmelser. Någon ändring beträffande det fasta språket å latinlinjen

saknar jag däremot anledning förorda.

I övrigt har skolöverstyrelsen i sitt utlåtande berört — förutom frågan

örn de årliga kostnaderna för gymnasiet, till vilken jag återkommer härnedan

— jämväl vissa andra spörsmål av ekonomisk innebörd.

Med hänsyn till befarade svårigheter att erhålla lektorstjänsterna vid

detta nordliga läroverk besatta med tillfredsställande lärarkrafter har

överstyrelsen ifrågasatt, att ett tilläggsarvode av förslagsvis 1,000 kronor

tillerkännes lektorerna. Ehuru överstyrelsens farhågor icke torde kunna

frånkännas berättigande, är jag icke nu beredd att framställa förslag i

den av överstyrelsen angivna riktningen. Örn förhållandena därtill föranleda,

lärer frågan emellertid böra upptagas till förnyat övervägande.

I fråga örn lokaler för det utvidgade läroverket har överstyrelsen erinrat

örn att vederbörande kommun i vanliga fall har att tillhandahålla sådana.

Överstyrelsen har även förutsatt, att kommunen i detta fall under ombildningstiden

skall tillhandahålla provisoriska lokaler och för övrigt

omedelbart träda i författning örn en lämplig lösning av lokalfrågan. Jag

instämmer med överstyrelsen häri, ävensom därutinnan, att det bör tågås

under övervägande, huruvida och i vad mån staten med hänsyn till de

intressen, som här föreligga ej endast för Haparanda stad utan framför

allt för angränsande bygder, bör lämna bidrag till uppförandet av de nya

lokalerna. Underhandlingar härom mellan statsverket och staden torde

böra igångsättas, så snart beslut föreligger örn gymnasiets upprättande.»

Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet, att engelska i stället

för franska borde fastställas som fast språk å latinlinjen vid läroverket, har

anförts bland annat följande:

Det kan finnas anledning att ställa denna fråga under riksdagens prövning,

då det med en till säkerhet gränsande sannolikhet kan antagas, att

den större delen av eleverna även på latinlinjen komma att få mera användning

för de kunskaper, som de inhämta i världsspråket engelska, än i den

huvudsakligen i mera exklusiva kretsar använda franskan. Härtill kommer,

att enligt skolöverstyrelsens uppfattning anordningen med engelska som fast

språk även skulle kunna leda till vissa besparingar och förhållandena på

språkundervisningens område genom inkastandet av finskan som nytt språkämne

bli något annorlunda vid Haparandaskolan än vid andra läroverk.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit starka skäl tala för

förslaget örn inrättande av ett statligt gymnasium i Haparanda såsom överbyggnad

på den därstädes redan befintliga samrealskolan. Den i ärendet

förebragta utredningen bär vidare synts utskottet giva vid handen, att det

ifrågasatta gymnasiet bygger på ett befolkningsunderlag inom det beräk
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 43.

nade lärjungeområdet, som kan antagas giva garantier för en tillfredsställande

rekrytering. På grund härav har utskottet funnit sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag om utvidgning av samrealskolan i Haparanda till ett

högre allmänt läroverk.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har skolöverstyrelsen ansett önskvärt,

att undervisning i finska kunde beredas de studerande i gymnasiet på

det sätt, att lärjunge vid inträde å det differentierade gymnasiet finge rätt

att utbyta ett såsom tillvalsämne förekommande modernt språk mot finska.

I samband härmed och med hänsyn till förslaget örn treårig latinlinje har

överstyrelsen vidare föreslagit, att det fasta språket å nämnda linje borde

fastställas till engelska i stället för franska.

Departementschefen har anslutit sig till förslaget om anordnande av undervisning

i finska men däremot förklarat, att han saknade anledning att

förorda någon ändring beträffande det fasta språket å latinlinjen.

I motionen II: 502 har i enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordats,

att engelska i stället för franska måtte fastställas som fast språk å latinlinjem

Utskottet har vid prövning av här föreliggande fråga funnit de starkaste

skälen tala för förslaget om engelskan som fast språk å latinlinjen. För

att den ifrågasatta undervisningen i finska icke skall bliva alltför betungande

för^ de studerande, torde en minskning av deras arbetsbörda i övrigt vara

ofrånkomlig, och denna minskning synes lättast kunna nås på detta sätt.

Med hänsyn till det ifrågasatta gymnasiets speciella karaktär torde vidare

ett beslut i nu angiven riktning icke kunna anses vara prejudicerande för

övriga gymnasiers organisation. Såsom skolöverstyrelsen framhållit, ökas

slutligen med den föreslagna anordningen möjligheterna till samläsning mellan

latin- och realgymnasiet, varav följa vissa besparingar. Såsom av&statsrådsprotokollet

framgår kunna dessa besparingar, sedan gymnasiet helt organiserats,

beräknas till 1,680 kronor; för nästkommande budgetår komma de

endast att uppgå till ett mindre belopp, vartill hänsyn ej synes behöva

tagas vid beräknande av de olika anslagsposternas storlek.

Den i övrigt för det ifrågasatta gymnasiet förordade organisationen har

utskottet icke funnit sig böra motsätta sig.

Beträffande anvisande av de medel, vilka bliva erforderliga vid bifall till

vad utskottet sålunda tillstyrkt — av departementschefen för nästkommande

budgetår beräknade till 15,800 kronor — kommer utskottet att senare under

riksdagen yttra sig i samband med avgivande av utlåtande angående regleringen

för budgetåret 1935/1936 av utgifterna under riksstatens åttonde

huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herr Hages ovannämnda motion (II: 502),

besluta, att samrealskolan i Haparanda skall från och med

den 1 juli 1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t må

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

7

finna gott bestämma, successivt ombildas till högre allmänt

samläroverk, omfattande fyraårig latinlinje samt treårig reallinje,

och med den organisation i övrigt, departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 februari

1935 samt utskottet i sitt utlåtande förordat, dock

under förutsättning att Haparanda stad tillhandahåller bostad

eller hyresersättning åt rektor samt under de villkor i fråga

om tillhandahållande av undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, som framdeles kunna varda bestämda.

Stockholm den 12 mars 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet liava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i Frederikshald,

Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla,

Asplund, Borell, Gustafsson i Benestad och Pauli; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Jansson,

Strindlund, Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla,

Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna och Norsell.

Reservation

av herrar Anderson i Råstock, Carlsson i Gävle, Nilsson i Malmö, Bergqvist,

Pauli, Magnusson i Skövde, Jansson, Törnkvist i Karlskrona, Andersson

i Höör, Jonsson i Eskilstuna och Norsell, vilka ansett, att utskottets utlåtande

och förslag bort erhålla följande lydelse:

»I likhet —----— allmänt läroverk.

Såsom av — — —---för franska.

Departementschefen har-----— å latinlinjen.

I motionen — —----å latinlinjen.

Utskottet har vid prövning av här föreliggande fråga funnit sig böra

stanna vid att tillstyrka vad departementschefen föreslagit. Med den av

departementschefen förordade anordningen av latinlinjen som fyraårig har

ett av skälen för skolöverstyrelsens av motionären upptagna förslag bortfallit,

och vid sådant förhållande finner utskottet icke påkallat att här ifrågavarande

gymnasium gives en från andra latingymnasier avvikande organisation.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

Jämväl i övrigt har utskottet funnit sig kunna tillstyrka den för det

ifrågasatta gymnasiet av departementschefen förordade organisationen.

Beträffande anvisande------till ecklesiastikdepartementet.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer nu utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Hages ovannämnda motion (II: 502),

i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj ris förslag, besluta,

att samrealskolan i Haparanda skall från och med

den 1 juli 1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majri må

finna gott bestämma, successivt ombildas till högre allmänt

samläroverk, omfattande fyraårig latinlinje samt treårig reallinje,

och med den organisation i övrigt, departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 februari

1935 förordat, dock under förutsättning att Haparanda

stad tillhandahåller bostad eller hyresersättning åt rektor

samt under de villkor i fråga örn tillhandahållande av undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, som

framdeles kunna varda bestämda.»

Stockholm 1935, Ivar Hceggströms Boktryckeri A. B.

340859

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:117 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående utvidgning av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk jämte en i ämn s. 1 i texten