Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn statens övertagande av Gävle—Ockelbo järnväg m. m.

1935-03-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:45, Utlåtande i anledning av väckta motioner örn statens övertagande av Gävle—Ockelbo järnväg m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 45.

3

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn statens

övertagande av Gävle—Ockelbo järnväg m. m.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 136, i första kammaren

av kerr P. Andersson m. fl. och den andra, nr 257, inom andra kammaren

av herr A. Olsson i Gävle m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att ställa erforderliga medel till förfogande för statens järnvägars övertagande

och drivande av Gävle—Ockelbo järnväg, eller, örn utredningen därom icke

i tid hinner avslutas, bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder till förebyggande

av trafikens och järnvägens nedläggande efter 1 januari 1936 till

dess Kungl. Maj:t och riksdagen blivit i tillfälle att pröva frågan i dess

helhet.

I fråga örn de skäl, som åberopats till stöd för berörda framställning, får

utskottet hänvisa till motionen I: 136.

Banan Gävle—Ockelbo äges av Gävle—Ockelbo järnvägsaktiebolag, som

numera hembjudit banan till staten, varvid bolaget emellertid alternativt

hemställt örn rätt att från och med ingången av år 1936 — då gällande trafikavtal

med statens järnvägar utgår — nedlägga järnvägen. Banan, som ej

förfogar över egen rullande materiel, trafikerades tidigare av Uppsala—Gävle

järnväg och trafikeras numera, sedan sistnämnda järnväg statsinlösts, av

statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 26 februari 1935 bestämt avstyrkt

varje åtgärd, syftande till statsförvärv av banan, varemot järnvägsbolagets

framställning örn rätt att från och med 1936 års ingång nedlägga järnvägsdriften

och realisera banegendomen ej föranlett erinran från järnvägsstyrelsens

sida.

Genom remiss den 28 februari 1935 har Kungl. Majit infordrat utlåtande

i ärendet från länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Ifrågavarande 38 km. långa normalspåriga järnväg, som öppnades för allmän

trafik år 1884, framgår från Gävle i nordvästlig riktning till Ockelbo.

Genom där vunna anslutning till norra stambanan medför den en vägförkortning

av 39 km. i förhållande till den stora tågvägeu Stockholm—Norrland

över Krylbo, något som rent järnvägsgeografiskt sett kan tala för dess

fortbestånd.

Enligt vad utredningar visa synes dock banan ej med ekonomisk fördel

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 45.

kunna tagas i anspråk som genomgångsbana. På grund av den stora sydocli

västgående trafiken Krylbo—Örebro—Hallsberg måste man räkna med

att linjen över Krylbo allt framgent förblir den stora huvudlinjen till Norrland.

Också på grund av sin tyngre överbyggnad och sina bättre stationsanordningar

är Krylbo-linjen mera lämpad härför. Överhuvud har den elektrifierade

Krylbo-linjen redan anpassats för att mottaga den stora och koncentrerade

trafik, som är avgörande för järnvägselektrifieringens ekonomi.

Yad därefter beträffar Gävle—Ockelbobanans mera lokala betydelse är att

märka att banan i huvudsak framgår genom synnerligen glest befolkad

skogsbygd. Aven för virkestransporternas del har gagnet av järnvägen avsevärt

minskats då dessa numera i alltjämt växande grad ske genom flottning

eller landsvägsledes. Inkomsterna av järnvägsrörelsen, som år 1924 utgjorde

624,000 kronor, hava år 1934 uppgått till endast 180,000 kronor. Till denna

nedgång har också bidragit den trafikomläggning, som Ostkustbanan medfört,

liksom ock den nya samtrafiksordning för landets järnvägar, som trädde

i kraft år 1931.

Något mera allmänt statligt kommunikationsintresse synes alltså ej kunna

åberopas för banans bibehållande. Hänsyn till ort och trafikanter torde

dock tala för att järnvägsdriften ej nedlägges, innan erforderligt rådrum berens

för ett slutligt ståndpunkttagande från olika intresserade parters sida till

frågan örn banans fortbestånd eller definitiva nedläggning. På grund av den

järnvägen meddelade koncessionen lärer, enligt vad utskottet inhämtat, Kungl.

Majit icke sakna möjlighet att ålägga banans ägare Gävle—Ockelbo järnvägsaktiebolag

ett fortsatt underhåll av bananläggningen. För järnvägsdriftens

fortsatta upprätthållande förutsattes emellertid i detta fall statens järnvägars

medverkan, då, såsom nämnts, bolaget ej förfogar över egen rullande materiel.

Under åberopande härav vill utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner (I: 136

och II: 257) må bemyndiga Kungl. Majit att, i avvaktan på den

slutliga prövningen av frågan örn en statsinlösen av järnvägen

Gävle—Ockelbo eller ock banans eventuella nedläggning, vidtaga

åtgärder för upprätthållande tills vidare av trafiken å

nämnda järnväg.

Stockholm den 12 mars 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 44.

Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:102 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om statens övertagande av Gävle—Ockelbo järnväg m. m. s. 3 i texten