Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk.

1935-03-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:52, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 52.

1

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 19 mars 1935 kl. 11 f. m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn

Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av samrealskolan

i Haparanda till ett högre allmänt läroverk.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1935 dagtecknad proposition

(nr 56) hade Kungl. Majit — under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag samt med ändring av

sina under punkterna 127, 129, 133, 136, 139, 140 och 143 i åttonde huvudtiteln

av statsverkspropositionen till 1935 års riksdag därutinnan framlagda

förslag — föreslagit riksdagen att

dels besluta, att samrealskolan i Haparanda skall från och med den 1 juli

1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit må finna gott bestämma, successivt

ombildas till högre allmänt samläroverk, omfattande fyraårig latinlinje

samt treårig reallinje, och med den organisation i övrigt, departementschefen

i statsrådsprotokollet förordat, dock under förutsättning, att Haparanda

stad tillhandahåller bostad eller hyresersättniug åt rektor, samt under

de villkor i fråga örn tillhandahållande av undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, som framdeles kunna varda bestämda;

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av kronor 15,051,538;

dels ock i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra nedanstående

delposter med följande belopp, nämligen:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgöringspenningar kronor 9,143,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt extra ämneslärare................. » 1,083,370

e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen......... » 595,455

h. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis.............. » 99,025

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till bibliotekarier.................... » 62,575

b. Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna..... » 60,125

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 52. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets memorial Nr 52.

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis...........kronor 2,020,000

b. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis...... » 296,563.

I samband härmed hade utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Hage väckt motion (II: 502), vari hemställts, att riksdagen

måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 56 angående utvidgande

av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk samt därvid

uttala sin anslutning till skolöverstyrelsens uppfattning, att engelska i stället

för franska borde fastställas som fast språk å latinlinjen vid läroverket.

I sitt utlåtande nr 43 hade statsutskottet i anledning av Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag rörande omorganisation av samrealskolan i Haparanda

till högre allmänt samläroverk och nyssnämnda motion anfört och hemställt

följande:

»I likhet med departementschefen har utskottet funnit starka skäl tala för

förslaget om inrättande av ett statligt gymnasium i Haparanda såsom överbyggnad

på den därstädes redan befintliga samrealskolan. Den i ärendet

förebragta utredningen har vidare synts utskottet giva vid handen, att det

ifrågasatta gymnasiet bygger på ett befolkningsunderlag inom det beräknade

lärjungeområdet, som kan antagas giva garantier för en tillfredsställande

rekrytering. På grund härav har utskottet funnit sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag örn utvidgning av samrealskolan i Haparanda till ett

högre allmänt läroverk.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har skolöverstyrelsen ansett önskvärt,

att undervisning i finska kunde beredas de studerande i gymnasiet på

det sätt, att lärjunge vid inträde å det differentierade gymnasiet finge rätt

att utbyta ett såsom tillvalsämne förekommande modernt språk mot finska.

I samband härmed och med hänsyn till förslaget örn treårig latinlinje har

överstyrelsen vidare föreslagit, att det fasta språket å nämnda linje borde

fastställas till engelska i stället för franska.

Departementschefen har anslutit sig till förslaget om anordnande av undervisning

i finska men däremot förklarat, att han saknade anledning att

förorda någon ändring beträffande det fasta språket å latinlinjen.

I motionen II: 502 har i enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordats,

att engelska i stället för franska måtte fastställas som fast språk å latinlinjen.

Utskottet har vid prövning av här föreliggande fråga funnit de starkaste

skälen tala för förslaget örn engelskan som fast språk å latinlinjen. För

att den ifrågasatta undervisningen i finska icke skall bliva alltför betungande

för de studerande, torde en minskning av deras arbetsbörda i övrigt vara

ofrånkomlig, och denna minskning synes lättast kunna nås på detta sätt.

Med hänsyn till det ifrågasatta gymnasiets speciella karaktär torde vidare

ett beslut i nu angiven riktning icke kunna anses vara prejudicerande för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 52.

3

övriga gymnasiers organisation. Såsom skolöverstyrelsen framhållit, ökas

slutligen med den föreslagna anordningen möjligheterna till samläsning mellan

latin- och realgymnasiet, varav följa vissa besparingar. Såsom av statsrådsprotokollet

framgår kunna dessa besparingar, sedan gymnasiet helt organiserats,

beräknas till 1,680 kronor; för nästkommande budgetår komma de

endast att uppgå till ett mindre belopp, vartill hänsyn ej synes behöva

tagas vid beräknande av de olika anslagsposternas storlek.

Den i övrigt för det ifrågasatta gymnasiet förordade organisationen har

utskottet icke funnit sig böra motsätta sig.

Beträffande anvisande av de medel, vilka bliva erforderliga vid bifall till

vad utskottet sålunda tillstyrkt — av departementschefen för nästkommande

budgetår beräknade till 15,800 kronor — kommer utskottet att senare under

riksdagen yttra sig i samband med avgivande av utlåtande angående regleringen

för budgetåret 1935/1936 av utgifterna under riksstatens åttonde

huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herr Hages ovannämnda motion (II: 502),

besluta, att samrealskolan i Haparanda skall från och med

den 1 juli 1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit må

finna gott bestämma, successivt ombildas till högre allmänt

samläroverk, omfattande fyraårig latinlinje samt treårig reallinje,

och med den organisation i övrigt, departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 februari

1935 samt utskottet i sitt utlåtande förordat, dock

under förutsättning att Haparanda stad tillhandahåller bostad

eller hyresersättning åt rektor samt under de villkor i fråga

örn tillhandahållande av undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, som framdeles kunna varda bestämda.

»

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hade herr Anderson i Råstock

m. fl. förklarat sig anse, att utskottets utlåtande och förslag bort erhålla

följande lydelse:

»I likhet —-------allmänt läroverk.

Såsom av------för franska.

Departementschefen har-----— å latinlinjen.

I motionen — —----å latinlinjen.

Utskottet har vid prövning av här föreliggande fråga funnit sig böra

stanna vid att tillstyrka vad departementschefen föreslagit. Med den av

departementschefen förordade anordningen av latinlinjen som fyraårig har ett

av skälen för skolöverstyrelsens av motionären upptagna förslag bortfallit,

och vid sådant förhållande finner utskottet icke påkallat, att här ifrågavarande

gymnasium gives en från andra latingymnasier avvikande organisation.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets memorial Nr 52.

Jämväl i övrigt har utskottet funnit sig kunna tillstyrka den för det

ifrågasatta gymnasiet av departementschefen förordade organisationen.

Beträffande anvisande--- —----till ecklesiastikdepartementet.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer nu utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Hages ovannämnda motion (II: 502),

i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, besluta,

att samrealskolan i Haparanda skall från och med

den 1 juli 1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit må

finna gott bestämma, successivt ombildas till högre allmänt

samläroverk, omfattande fyraårig latinlinje samt treårig reallinje,

och med den organisation i övrigt, departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 februari

1935 förordat, dock under förutsättning att Haparanda

stad tillhandahåller bostad eller byresersättning åt rektor

samt under de villkor i fråga örn tillhandahållande av undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, som

framdeles kunna varda bestämda.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren bifallit

vad utskottet hemställt, under det andra kammaren bifallit den vid

utlåtandet fogade reservationen.

Kamrarna hava sålunda fattat sammanstämmande beslut i fråga örn utvidgning

av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk samt

rörande undervisning i finska språket å det differentierade gymnasiet. Beträffande

den i ämnet väckta motionen rörande fast språk på latinlinjen

hava kamrarna däremot stannat i skiljaktiga beslut såväl beträffande vissa

delar av motiveringen som i fråga om utskottets hemställan. I anledning av de

olika meningar, som sålunda framkommit, finner sig utskottet böra hemställa,

att kamrarna, med frånträdande av sina förut därutinnan

fattade beslut, måtte besluta,

dels att det stycke å sid. 6 i det tryckta utlåtandet, som

börjar med orden »Utskottet har» och slutar med orden

»anslagsposternas storlek», skall erhålla följande lydelse:

»Utskottet har ej ansett sig böra föreslå, att något uttalande

från riksdagens sida göres i fråga örn sistberörda

spörsmål»;

dels ock att hemställan å sid. 6—7 i det tryckta utlåtandet

skall erhålla följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr Hages ovannämnda motion (II: 502), besluta, att

samrealskolan i Haparanda skall från och med den 1 juli

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 52.

5

1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t må finna gott

bestämma, successivt ombildas till högre allmänt samläroverk,

omfattande fyraårig latinlinje samt treårig reallinje,

dock under förutsättning att Haparanda stad tillhandahåller

bostad eller hyresersättning åt rektor samt under de villkor

i fråga örn tillhandahållande av undervisningslokaler jämte

inredning och möbelutrustning, som framdeles kunna varda

bestämda.»

Stockholm den 19 mars 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Carleson i Gävle, Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Bergqvist,

Oscar Olsson, Walles, Thelin, Nylander, Nilsson i Fredrikstad, Pauli, von Heland

och Rahmn, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Persson i Falla, Seensson

i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Norsell, Holmdahl, Norling, Andersson

i Ovanmyra, Weijne och Danielsson.

av herr Oscar Olsson.

Reservation

Bihang till riksdagens protokoll 1935,

6 sami.

Nr 52.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.